| CABERNET | Allmän beteckning för både Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc. |
| CABERNET SAUVIGNON | Världens främsta druva för röda viner. I Cabernet Sauvignon finns allt man kan önska för framställning av långlivade viner. De små mörka hären är tjockskaliga och mognar sent. När druvan växer i tillräckligt varmt klimat packas den med tannin, syror och frukt. Resultatet blir ogenomträngligt mörka, odrickbart sträva viner i ungdomen. Frukten kan vara så koncentrerad att vinet påminner om söt svartvinbärssaft snarare än alkoholhaltig dryck. Sitt rykte har den etablerat i Médoc där den dominerar. Den magra, steniga jorden i Médoc passar denna vitala druva utmärkt. Den blandas vanligen med Merlot, Cabernet Franc och Malbec men brukar utgöra mer än 50 % av vinet. Även i viner där Cabernet Sauvignon har en mindre del, slår den igenom med sin extrakt och arom. Vanliga beskrivningar av doften är svarta vinbär och cederträ. Nyvässad blyertspenna är en populär term. Druvan verkar trivas överallt. Den används som hjälpdruva i södra Frankrike. Den förekommer i ett av Italiens bästa viner - Sassicaia. Den odlas i Bekaadalen i Libanon (Château Musar) och i Bulgarien, där den har en större areal än i Kalifornien. Den största konkurrenten till Médoc är just Kalifornien. Där ligger den i topp, både i anseende och pris. Det varmare klimatet får dock druvorna att mogna något fortare vilket kan ge en mer saftliknande vinstruktur. I Australien är den lika högt ansedd och kan ge mycket goda resultat. Till de bästa om- rådena hör Coonawarra och Yarra Valley. En hel del oblandad Cabernet görs på Nya Zeeland, där det svarare klimatet ger den en något örtigare karaktär. |
| CABERNET FRANC | Cabernet Franc är kusin till Cabernet Sauvignon. I de flesta avseenden har den lite mindre av sin släktings egenskaper. Den ger lättare viner med mindre färg och mindre tannin. Mindre koncentration i frukt De bästa Cabernet Francvinerna blandas med Merlot på östra stranden i Bordeaux. I St-Emilion och Pomerol är det Cabernet Franc snarare än Cabernet Sauvignon, som tillsammans med Merlot står för de högklassiga vinerna. Under namnet Bouchet ger den karaktär till viner som Château Cheval Blanc, där den utgör två tredjedelar av blandningen. Det andra stora området för Cabernet Franc är Loire. Där ger den oftast lätta, charmiga viner som mer påminner om Beaujolais i stilen. Även om vinerna oftast dricks unga gör man också lagringsdugliga viner med fin komplexitet. I Loire kallas druvan Breton efter Richelicus intendent med samma namn. i Anjou gör man rött och t o m en rosé, Cabernet d'Anjou. l Italien är den klart större än Cabernet Sauvignon. Stilen är vanligen närmare Loire än Bordeaux. Den säljs ofta som rätt och slätt Cabernet i norra Italien. Lagligt sett skiljer man inte så noga på Cabernetvinerna, och blandningar är vanliga. Ett av de bästa italienska Cabernet Francvinerna görs i Apulien i DOC Favonio. I Nya Världen finns ganska lite Cabernet Franc. De flesta odlingarna används för att kopiera Médoc-receptet med Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc och Merlot. |
| CADILLAC | (Frankrike) Målerisk liten stad i Premiéres Côtes de Bordeaux, strax ovanför Graves och Sauternes. Här produceras en del söta viner, men också några goda rödviner. Den amerikanske bilkungen Cadillac föddes här. |
| CAHORS | (Frankrike) Område i centrala Frankrike som ursprungligen var en konkurrent till Bordeaux. Känt för sina "svarta" (mycket kraftiga, djupt röda) viner. Vinodlingarna slogs ut helt när vinpesten härjade i Europa, men har numera återfått en viss storlek. Nästan allt vin som produceras får mogna i tankar i kooperativ och kräver sedan en tids flasklagring. |
| CAILLOU, CHÂTEAU | (Frankrike) Slott av andra cru beläget i Barsac i Bordeaux. Slottet är ett av de bästa i sin klass och ska inte förväxlas med de många andra slotten i Bordeaux som har liknande namn. |
| CANTINA | (Italien) Vineri. Cantina Sociale betyder kooperativ. |
| CARACTČRE | (Frankrike) Karaktär. |
| CAIRANNE | (Frankrike) Vinby i den nedre delen av Rh6nedalen, nära Avignon och med en egen appellation: Côtes-du-Rhône-Cairanne. |
| CAMPAGNA | (Italien) Italienskt vindistrikt söder om Rom. Distriktet om- fattar bland annat Neapel, Vesuvius och Capri, där man under Romarriket odlade det bästa vinet, Falerno.I våra dagar produceras cirka 300 miljoner liter bordsvin av varierande kvalitet. Bland de mest kända av dessa viner kan nämnas Laerima Christi, Capri, Falerno, Ischia och Gragano. |
| CAMPIDANO DU CAGLIARI | (Italien) Betydelsefullt vindistrikt vid den sicilianska staden Cagliari som producerar ljusa vita och röda viner med hög alkoholhalt. |
| CANAIOLO | (Italien) Andradruvan i Chianti. Odlas i princip bara i mellersta Italien. Ger mycket färg och har vanligen höga sockernivåer. Förr användes denna druva för framställning av tjocka, söta druvkoncentrat. |
| CANON, CHÂTEAU | (Frankrike) Grand Cru Classé i Saint-Émilion - ett långlivat rödvin med mycket kropp. |
| CANON, FRONSAC | (Frankrike) Ett litet rödvinsområde i området Fronsac i distriktet Bordeaux som producerar goda viner. |
| CANTRMERLE, CHÂTEAU | (Frankrike) Château Berömt slott i Médoc (klassificerat som femte cru) i kommunen Macau. Den årliga produktionen är cirka 100.000 flaskor. |
| CANTENAC | (Frankrike) Kommun i Haut-Médoc med förnämliga vingårdar som Château Branc-Cantenac, Palmer och Kirwan. |
| CANTINA | (Italien) Vinlager/vinfirma, egentligen källare. Cantina sociala, vinkooperativ. |
| CAPRI | (Italien) Ett av de bättre torra vita vinerna produceras på denna berömda lilla ö utanför Neapel. Även viner från det närbelägna fastlandet och grannön Ischia kallas ofta Capriviner. |
| CARAFE | (Frankrike) Karaff av klart glas för servering av vin vid bordet, vin de carafe. |
| CARIGNAN | (Frankrike) Mest odlade blå druvan i Frankrike och störst i världen efter Grenache. Ger mörka, sträva viner med hög alkoholhalt. Inte särskilt aromatisk. Ursprungligen spansk, känd som Carihena eller Mazuelo. Det finns också en Carignan Blanc och Carignan Gris. |
| CARMENČRE | (Frankrike) En röd kvalitetsdruva i Bordeaux som var mycket populär före vinlusen. Är idag på väg tillbaka. Ger karaktärsfulla viner. Odlas i större endast i någon större omfattning i Chile. |
| CARPANO | (Italien) Ett av de ledande italienska vermouth-husen och landets äldsta. Producerar två typer av vermouth: den vanliga och den bittersöta Punte-e-Mes. |
| CARVALHO | (Portugal) Ek. |
| CARRUADES | (Frankrike) Sekundära viner från Château-Lafite, framför allt viner från unga vinstockar som inte helt lever upp till Lafiteetikettens stränga krav, men som är helt i paritet med många viner av tredje och fjärde cru. Vinerna säljs under namnet Moulins des Carruades. |
| CASA VINICOLA | (Italien) Vinfirma/vinhus som normalt inte odlar druvan själv utan måste köpa den. |
| CASE | (England/USA/Australien/Nya Zeeland) Låda om 12 helflaskor. (Fr. caisse). |
| CASSIS | (Frankrike) Fint litet område i Provence, speciellt känt för sina kraftiga vita viner. Cassis/Créme de Cassis: en svartvinbärslikör som utblandat med det kraftiga Aligotévinet, vanligen i förhållandet 1:5, ger den populära aperitifen Kir. |
| CASTEGGIO | (Italien) Vinstad i Lombardiet i norra Italien vars viner bland annat utgör basen för Italiens Spumanti. |
| CASTELL | (Tyskland) Tysk vinstad nära Würzburg vid floden Main. |
| CASTELL DI JESI | (Italien) Vindistrikt i centrala Italien, öster om Apenninerna nära staden Ancona. Här produceras ett av landets populära vita viner på Verdicchio-druvan. Vinet säljs ofta under namnet Verdicchio. |
| CASTELL ROMANI | (Italien) Jämnt, billigt italienskt bordsvin från byarna i Albanerbergen öster om staden Anzio. Vinerna säljs mest på fat som öppet karaffvin och innehåller 11 till 13 % alkohol. |
| CAVA | (Spanien) Mousserande vin gjort med champagnemetoden. Se vidare vintyper i Penedés |
| CAVE | (Frankrike) Källare, vinföretag. |
| CAVEAU | (Frankrike) Liten vinkällare. |
| CAVE COOPÉRATIVE | (Frankrike) Vinodlares kooperativa anläggningar. Står för 55 % av Frankrikes produktion. |
| CEDERTRÄ | En lukt av cederträ som man förbinder med Bordeaux och Cabernet sauvignon som lagrats på ny fransk ek, kan ibland också finnas i eklagrade vita viner. |
| CENA | (Bulgarien) Pris. |
| CEP | (Frankrike) Vinstock. |
| CEPA | (Spanien) Vin eller druvsort. |
| CÉPAGE | (Frankrike) Odlad druvsort (vinstock) t.ex. Pinot Noir eller Chardonnay. |
| CEP DE VIGNE | (Frankrike) Vinstock. |
| CERASUOLO | (Italien) Rosévin. Ljusare än Chiaretto. |
| CÉRONS | (Frankrike) Grannby till Sauternes i Bordeauxområdet, producerar goda, söta viner. |
| CÉSAR | En enklare blå druvsort av blygsam kvalitet som alltjämt kommer till användning i vissa områden i Bourgogne, särskilt i Bourgogne Irancy. |
| CERVENÉ VINO | (Tjeckien/Slovakien) Rött vin. |
| CERVENO VINO | (Bulgarien) Rött vin. |
| CHABLAIS | (Schweiz) Vindistrikt som enbart producerar vita viner. Ett par av dem, Aigle och Yvorne, är bland Schweiz bästa viner. |
| CHABLIS | (Australien) Term för tidigt skördad Chardonnay. (Ett begrepp som skall försvinna). Jmf. med White Burgundy. |
| CHABLIS | (Frankrike) Vit Bourgogne. Chablis och Sauternes hör troligen till världens mest kända och efterapade viner. Chablis är urtypen för ett torrt, ungt, mycket friskt och ganska hårt vin, vitt med en skiftning av grönt i färgen. Chablisvinerna indelas i fyra kvalitetsklasser. 1. Grand Cru, 2. Premier Cru, 3. Chablis och slutligen 4. Petit Chablis. Chablis är en stad i Bourgogne som ligger på båda sidor om den lilla floden Serein. |
| CHAI | (Frankrike) Byggnad för förvaring av vin, särskilt i Bordeaux. |
| CHALONNAIS | (Frankrike) Se Bourgogne. |
| CHAMBERTIN | (Frankrike) Berömda vinodlingar i kommunen Gevrey i Bourgognes Côte de Nuits, med ett av världens största rödviner, producerat på druvan Pinot-Noir. Grannen Clos de Bčze får även använda namnet, men dessa viner säljs normalt som Chambertin-Clos de Bčze. Ett Chambertinvin är ett av de dyraste vinerna och överträffas knappast av någon annan Bourgogne. Det finns sju andra vingårdar som gränsar till de två nämnda och som även de får sälja sina viner med Chambertin som "efternamn": Latricičres-Chambertin, Charmes-Chambertin, Griotte-Chambertin, Mazoyčres-Chambertin, Mazyz-Chambertin, Ruchotte-Chambenin och Chapelle-Chambertin. |
| CHAMBOLLE-MUSIGNY | (Frankrike) Se Bourgogne. |
| CHAMBRÉ | (Frankrike) Rumstempererad. |
| CHAMPAGNE | (Frankrike) Ett berömt vinområde i norra Frankrike, 145 km öster om Paris, där det odlas druvor på 22 000 hektar - i huvudsak Pinot Noir och Chardonnay - för produktion av mousserande vin. I Champagne produceras det dyraste mousserande vinet i världen, och tack vare jordmån, druvsort, blandning, lagring och tradition även det bästa. Varje champagnehus har sina druvhemligheter, men ofta är blandningen två tredjedelar av röd Pinot Noir och en tredjedel Chardonnay. Eftersom bara den vita saften från Pinot Noirdruvan används blir vinerna inte röda. En champagne känns bland annat igen på att den är mera kraftfull och fyllig än andra mousserande viner. De finns fyra produktionscentra- Ay, Épernay, Reims och Toursur-Marne. De flesta champagnehusen, bland andra Charles Heidsieck, Lanson, Krug, Pommery, Roederer, Taittinger och Veuve Clicquot (gula änkan), finns i Reims, men man ska heller inte glömma Ayala, Laurent Perrier, Pol Roger, Mumm, Moët et Chandon och Bollinger. Nästan all champagne blandas hos dessa hus och säljs under deras namn. Varje hus säljer oftast champagne i två kvaliteter. Champagne saknar årgångsbeteckning, eftersom det normalt rör sig om viner från olika gårdar som blandats. Det finns dock vintagechampagne i årgångar, nämligen de år då champagnehusen menar att de kunnat producera en speciellt fin kvalitet. Endast dessa champagner kan tåla lagring, och då i högst fem till tio år. Champagne är annars klar att drickas när den köps. Distriktet Champagne är indelat i tre områden: Montagne de Reims och Vallée de la Marne (med röda druvor) och Côte de Blancs (med vita druvor). Se även Méthode champenoise. |
| CHAMPAGNEMETODEN | Se Méthode champenoise. |
| CHAMPAGNE NATURE | (Frankrike) Det röda och vita vin som produceras i Champagne men som inte används vid produktionen av mousse- rande vin säljs som vanligt vin med den officiella beteckningen Coteaux Champenois. Exporteras nästan inte alls. |
| CHANTEPLEURE | (Frankrike) Glaspipett, vintjuv, som används för att ta upp prov på vinet ur fatet. Ursprungligen beteckning på träpluggen i fatet. |
| CHAPEAU | (Frankrike) "Hatten" av druvskal som stiger till ytan vid jäsning av rött vin. |
| CHAPTAL, JEAN-ANTOINE | (Feankrike) Jean Ckaptal, (1756-1832) Comte de Cantioup, var kemist och tillika statsman. Chaptal är mannen bakom termen chaptalisering. Som jordbruksminister under Napoleon I tillät han sockertillsats till vinmusten för att få upp vinets alkoholhalt genom förlängd jäsning. Den längre läsningen ger också en längre urlakning, varför vinet får en större aromkoncentration. I första hand var detta en åtgärd för att hjälpa vinbönderna i de nordligast belägna vindistrikten, t.ex. Bourgogne, att kunna gör bättre och mer hållbara viner. Men även i Bordeaux förekommer fortfarande chaptalisering under magra år. Problemet i ett svalt vindistrikt är nämligen att druvorna har svårt att mogna, d.v.s. har inte tillräckligt med socker för att kunna jäsa till ett stabilt, lagringsdugligt vin. Bruket av chaptalisering är omdiskuterat. Många anser det som fusk att hjälpa naturen på traven, och hävdar också att över- chaptaliserade viner får en icke önskad restsötma och en obalans mellan alkohol och extrakt. Försiktigt använd är metoden trots allt oumbärlig för viner från svala klimat. |
| CHAPTALISERING | (Frankrike) Tillsättning av socker vid jäsningen för att öka alkoholhalten. Processen har namn efter Jean-Antoine Chaptal (1756-1832), en vetenskapsman som menade att man på detta sätt kunde förbättra vinets kvalitet. Chaptal var för övrigt Napoleons jordbruksminister. |
| CHARDONNAY | Förnämlig vitvinsdruva, särskilt känd från Bourgogne och Champagne, se Pinot Chardonnay |
| CHARMAT | (Frankrike) Sätt att producera mousserande vin där den andra jäsningen inte sker i flaskan, som vid Méthode cbampenoise, utan i en sluten trycktank. Metoden kallas även cuve close, "stängd behållare", och används till bland annat Sekt och Spumanti. |
| CHARNU | (Frankrike) Fyllig. |
| CHASSAGNE-MONTRACHET | (Frankrike) Se Bourgogne. |
| CHASSELAS | Produktiv och härdig druva med många varianter, flera av dem berömda som bordsdruvor, som dock vanligen inte ger särskilt goda vita viner. I Schweiz kallas druvan Fendant och är mycket populär. Är också vanlig i franska Savojen och i tyska Baden (under namnet Gutedel). Ger mjukt fruktiga viner med låg syra och ofta lite spritzig. |
| CHÁTEAU | (Frankrike) Liten eller stor egendom, särskilt i Bordeaux. |
| CHÁTEAU-CHALON | (Frankrike) Ett rätt osedvanligt (och sällsynt) vin från Juraområdet, nära gränsen mot Schweiz. Det kommer från en liten by som gett vinet dess namn och görs på druvan Savagnin och har karaktär av sherry och Montillavin. |
| CHÁTEAU GRILLET | (Frankrike) Världens näst minsta (efter La Romanée) Appellation-Contrôlée-område i norra änden av Rhône. Ett gyllene, fylligt vin. |
| CHÁTEAUNEUF-DU-PAPE | (Frankrike) Nära Avignon i Rhônedalen ligger ruinerna av påvarnas sommarresidens (Châteauneuf-du-Pape betyder påvens nya slott) från 1300-talet, när påven bodde i Avignon. Vinerna härifrån är fylliga, kraftiga, företrädesvis röda och djupröda. Många av kvaliteterna är genomsnittliga, men om etiketten innehåller namnet på en vingård, till exempel domaine, kan man räkna med att det rör sig om ett härligt vin. Vinerna ska helst drickas två till fem år gamla, men några har längre livslängd. |
| CHAUD | (Frankrike) Varm. |
| CHÉNAS | (Frankrike) Gott Beaujolaisvin från en liten by i hjärtat av området. Ett av Beaujolais tio toppviner. |
| CHĘNE | (Frankrike) Ek. |
| CHENIN BLANC | Vitvinsdruva av ypperlig kvalitet. Den är den klassiska druvan i Loiredalen och kallas därför även Pineau de la Loire, även om det inte rör sig om en äkta Pinot Noir, eller ens om en druva som över huvud taget är besläktad med den sort som namnet antyder. |
| CHERVENO VINO | (Bolgarien) Rött vin. |
| CHEVAL BLANC, CHÁTEAU | (Frankrike) Premier Grand Cru-slott i Saint-Émilion i Bordeaux. Saint-Émilions bästa, vid sidan av Château Ausone. Vinet betingar ett av de högsta priserna bland Bordeauxvinerna. |
| CHIANTI | (Italien) Vin från ett område i italienska Toscana, där de berömda städerna Florens och Sienna ligger. Ett mycket välkänt, och även missbrukat, namn. Ursprungligen var Chiantin känd som "vinet i bastflaskan", men goda Chiantiviner säljs idag huvudsakligen i Bordeauxflaskor. Området har rätt att använda den förnämsta av de italienska klassificeringarna: D.O.C.G. Druvorna som används är Sangiovese och Canaiolo. Tidigare blandades områdets vita viner med de röda, men idag säls de som självständiga märke. Chianti Classico är ett förnämligt område mellan Florens och Sienna och innehåller fyra städer: Greve, Radda, Castellina och Gaiole. Den totala produktionen av Chianti Classico är 160 000 hektoliter. I hela Chianti produceras 500 000 hektoliter, och i hela Toscana totalt 400 miljoner hektoliter. Förutom Chianti Classico finns det sex andra Chiantiområden, varav Ruftna och Montalbano är de mest kända. Rufina får inte förväxlas med Ruffino, som är ett företagsnamn. Är Chiantiviner två år gamla måste etiketten innehålla beteckningen vecchio (gammal), är de tre år är beteckningen riserva. För att vara säker på kvaliteten måste man sätta dessa beteckningar i relation till priset. Chianti Classico märks av vinodlarnas organisation med ett sigill med en svart tupp (Marca Gallo). Bättre producenter utanför den klassiska zonen märks med en vit putto, en liten kerub. De toscanska vitvinerna säljs under namnen Vino Bianco di Toscana och Vino Bianco Toscano. Se även Governo. |
| CHIARETTO | (Italien) Rosévin. |
| CHILE | Numera finns även chilenska viner tillgängliga i Sverige, och de bättre kvaliteterna har ett gott rykte. Omkring år 1850 kallades fransmän till det långsträckta sydamerikanska landet vid kusten av Stilla havet, och det är de metoder som lärdes ut då som man har fört vidare. Vin odlas på ungefär 3 000 kvadratkilometer, men det är bara i de centrala områdena kring huvudstaden Santiago man har de ädla vinerna. Här är vädret idealiskt för vinodling. Dalarna Maipo och Chachapoal vid Aconcagua (Sydamerikas högsta berg, 6 958 meter över havet, som varje år kostar tjugotalet alpinister livet) har planterats med Bordeauxdruvor som är beskurna och uppbundna på Bordeauxvis. Den inhemska konsumtionen har lagvägen begränsats till 60 liter per person och år. Exporteras inte överskottet bötfälls producenten. Produktionen är 3,6 miljoner hektoliter per år, och vin odlas på l14 000 hektar. Precis som i Argentina är konstbevattning nödvändig. Chile är nummer 13 bland världens vinproducenter. |
| CHINON | (Frankrike) Röd- och rosévin från den lilla staden med samma namn i Touraine vid Loire. Staden är känd som platsen där poeten Rabelais föddes och där Jeanne d'Arc mötte den franske kronprinsen första gången. |
| CHINON BLANC | (Frankrike) En vitvinsdruva från Loire |
| CHIROUBLES | (Frankrike) By i Beaujolais och namnet på det utmärkta vin som kommer härifrån, en av de tio cru classée |
| CHOKLAD | Kraftiga, fylliga röda bordeauxviner kan ha inslag av choklad i smaken. |
| CHRISTIAN BROTHERS | (Frankrike/USA) Religiös orden grundad i Frankrike tidigt på l 700-talet. Orden har i mer än I 00 år stått för en storstilad vinproduktion i Kalifornien |
| CHUSCLAN | (Frankrike) En av de bättre kommunerna i C6tes-du-Rhône, med goda AOC-roséviner. |
| CIGARRLÅDA | Ett annat sätt beskriva cederträ. |
| CINQUE TERRE/CINQUETERRE | (Italien) ("Fem små länder") Vitvinsdistrikt runt fem ganska små och charmerande städer vid Italiens nordvästra kust i närheten av La Spezia. |
| CINQUIČME CRU | I Bordeaux de femte högst sorterade vingårdarna (slotten). |
| CINSAULT (CINSAUT) | (Frankrike) Rödvinsdruva som bland annat används till viner från Châteauneuf-du-Pape och för övrigt i södra Frankrike. Blandas i princip alltid. Förekommer även i Italien, östra Europa och i delar av nya vinvärlden. |
| CIRŌ/CIRŌ DI CALABRIA | (Italien) Rödvin från Calabrien, oftast tämligen sött med hög alkoholhalt. |
| CITRONSMAK (-LUKT) | Användbart uttryck för att beskriva vita viner. |
| CITRUSFRUKT | De dofter och smaker som man förbinder med citrusfrukter, och som man ofta hittar i viner med en extra tillsats citronsyra - speciellt en karaktär av citron, lime eller grapefrukt. |
| CLAIR | (Frankrike) Klar. |
| CLAIRET | (Frankrike) Gammal beteckning för ljust rött vin från Bordeaux, avsett att drickas tidigt. |
| CLAIRETTE | (Frankrike) Vanlig vit blandningsdruva i södra Frankrike. Hög alkoholhalt, låg syra och lätt för oxidation. Ingår i viner från Côtes-du-Rhône och Provence. Är druvan för det kända vinet Blanquette de Lirnoux, ett av Frankrikes äldsta mousserande viner. |
| CLAIRETTE DE DIE | (Frankrike) Känt, sött mousserande vin från Rhôneområdet. Omtalas första gången av Plinius den äldre år 77 e.Kr. |
| CLARET | (Frankrike/England) Engelsmännens beteckning på rödvin från Bordeaux. Ordet härrör från den period då Bordeauxvinerna var klarare än de flesta andra viner. |
| CLARETE | (Spanien/Portugal) Lätt rött vin. |
| CLARIFICATION | (Frankrike) Filtrering, klarning. |
| CLASSICO | (Italien) Hjärtat i ett vindistrikt. |
| CLIMAT | (Frankrike) I Bourgogne beteckningen på individuell vingård t.ex. les Amoureuses, Carelle-sous-la-Chapelle, Les Mitans etc . |
| CLOS | (Frankrike) Den i Bourgogne ofta steninhägnade vingården. |
| CLOS DE VOUGEOT | (Frankrike) Världsberömd vingård i Bourgogne, som liksom så många andra namnkunniga vinområden är kraftigt uppdelat. Clos de Vougeot har 66 ägare med var sin lott. Det betyder också att namnet står för flera olika kvaliteter. Château de Vougeot är en lantegendom och hemort för det kända vinsällskapet Confrčrie des Chevaliers du Tastevin. |
| COLARES | (Portugal) Litet vindistrikt på sandjord norr om Lissabon som producerar både vita och (huvudsakligen) röda viner. |
| COLHEITA | (Portugal) Skörd, används om hela årgången. |
| COLLAGE | (Frankrike) Klarning av vinet genom att ett av flera möjliga medel tillförs före tappningen. Klarningen är en viktig del av vinproduktionen. Det klassiska medlet är äggvitor. |
| COLOMBARD | (Frankrike) Har använts mycket i Cognac för destillering och är fortfarande stor i Armagnac. Ger lätta, friska viner med en viss frukt som t.ex. i Vin de Pays de Cascogne. Är fortfarande mycket vanlig i Kalifornien under namnet French Colombard. |
| COMMANDARIA | (Cypern) Namnet på Cyperns största vin, ett av världens äldsta viner. Sött, gott och fylligt, ett utmärkt dessertvin. |
| COMMANDERIE DE BONTEMPS DE MÉDOC ET DES GRAVES | (Frankrike) Médocs lokala vinorden, instiftad 1949. Namnet är hämtad från bontemps, en liten träskål som för mycket länge sedan användes av vinbönderna och som nu ingår i ordens vapensköld. |
| COMMUN | (Frankrike) Grov. |
| COMOARA PIVNITEI | (Rumänien) "Från skattkammaren", vin som lagrats länge. |
| COMPLET, COMPLČTE | (Frankrike) Fullständig, komplett. |
| COMPLEXE | (Frankrike) Komplex. |
| CONCORD | Den mest odlade blå druvsorten i Nordamerika utanför Kalifornien med ytterst markerad "foxy" bouqet. |
| CONDRIEU | (Frankrike) Litet område i Rhônedalen som producerar fina vita viner. |
| CONFRČRIE | (Frankrike) Vinorden/vinbrödraskap, varav de flesta numera även upptar "systrar" som medlemmar. |
| CONSEJO REGULADOR | (Spanien) Lokal organisation som övervakar och kontrollerar DO-områdena. |
| CONSERVER | (Frankrike) Lagra. |
| CONSORZIA | (Italien) Förening av vinodlare som svarar för kontrollen av vinets kvalitet etc. inom ett visst vinområde och även understöder försäljningen. Det mest kända är Chianti Classico Consorzio, som står bakom garantimärket/sigillet med den svarta tuppen, Gallo Nero, som alla flaskor med äkta Chianti Classico ska vara försedda med. |
| CONSORZIO | (Italien) En sammanslutning av odlare (kooperativ). |
| CONSUME | (Frankrike) Vin eller destillat som förloras genom avdunstning (känt som "änglarnas andel"). |
| CONSUMO | (Portugal) Beteckningen på ett vanligt, enkelt vin. |
| COOLER | (Australien/Nya Zeeland) Lättdrucken vindryck gjord av jäst vin och fruktsaft med låg alkoholhalt. |
| COOLER | (USA) Lättdrucken vindryck gjord av jäst vin och fruktsaft med låg alkoholhalt. |
| COOPERATIVE | (Frankrike) Kooperativ. |
| CORBIČRES | (Frankrike) Stort vinområde i landskapet Languedoc i sydvästra Frankrike, Midi. Vinerna har vacker färg, är ofta fruktiga och säljs till rimliga priser. De är avsedda att drickas här och nu. Några av vinerna har rätt till beteckningen A.O.C. och V.D.Q.S., utan att för den delen vara ädla viner - men de är oftast en angenäm bekantskap. |
| CORNAS | (Frankrike) Robust AOC-rödvin från Côtes-du-Rh6ne, producerat på druvan Syrah. Vinet har ofta en markant jordighet, gout de terroir. |
| CORONATA | (Italien) Ett tunt, lätt italienskt rödvin från ett område nära Genua. |
| CORRIENTE/VINO CORRIENTE | (Spanien) Beteckning på ett ungt, tämligen ordinärt och billigt vardagsvin, "husets vin". |
| CORPS | (Frankrike) Kropp. |
| CORSE | (Frankrike) Se Korsika. |
| CORSÉ | (Frankrike) Fyllig. |
| CORTESE | (Italien) Vitvinsdruva. Ger Italiens dyraste vita vin, Gavi del Gavi från Piemonte. Frisk syra och lite arom är kännetecken. |
| CORTON | (Frankrike) Ett av de största rödvinerna från Côte de Beaune i Bourgogne, producerat i byn Aloxe-Corton och en del av grannkommunerna Ladoix-Serigny och Pernand-Vergelesses. Samma område producerar även ett vitt vin av högsta klass. De mindre ypperliga, men mycket goda, vinerna från dessa kommuner säljs som Aloxe-Corton och Pernand-Vergelesses, medan de finare vinerna går under namnet Corton, ofta med vinodlingens namn efter. |
| CORVINA VERONESE | (Italien) Druvan för Valpolicella och Bardolino. Blandas ofta men brukar utgöra omkring 70% av vinerna. Ger ljusa, lätta rödviner med stor frukt. Kan torkas, koncentreras och jäsas till mäktiga, alkoholstarka Amarone-viner. |
| COSECHA | (Spanien) Skörd eller årgång. |
| CÔTE(S) | (Frankrike) = Coteaux, sluttning. Vanligen ett större vinområde. |
| COTEAUX CHAMPENOIS | (Champagne) Stilla Champagne. |
| COTEAUX DE SAUMUR | (Frankrike) Se Saumur. |
| CÔTE DE BEAUNE | (Frankrike) Se Bourgogne. |
| CÔTE DE NUITS | (Frankrike) Se Bourgogne. |
| CÔTE D' OR | (Frankrike) Guldsluttningen löper som Bourgognes ryggrad, från norr till söder. På östra sidan möter man hälften av den vindrickande världens mest berömda namn: Chambertin, Clos de Vougeot, Romanée, Nuits-saint-Georges, Corton, Beaune, Pommard och Volnay för röda viner; Montrachet, Meursault och Corton-Charlemagne för vita. |
| CÔTE, LA | (Schweiz) Stort vinområde i Schweiz beläget på de branta sluttningarna mot Genčvesön mellan Genéve och Lausanne. Lätta och friska vitviner till lokal konsumtion och som karaffvin. |
| CÔTE RÔTIE | (Frankrike) Ypperliga viner från Rhônedalen. De ska drickas gamla, till exempel efter tio år, beroende på årgång. I direkt översättning betyder Côte Rôtie "den stekta sluttningen". |
| CÔTE DE BLAYE | (Frankrike) Se Blaye. |
| CÔTE-DE-FRONSAC | (Frankrike) Se Fronsac. |
| CÔTE DE PROVENCE | (Frankrike) Se Provence. |
| COTTO | (Italien) Kokat (d.v.s. koncentrerat) vin, en specialitet från några få områden. |
| COULANT | (Frankrike) "Löpande" - om vin antyder det att vinet har lågt drickmotstånd, "löper lätt över tungan", så som är fallet med lätta, friska och mjuka viner. |
| COULURE | (Frankrike) Avfallande druvkart, många dåliga pollinerade, på grund av kallt och regnigt väder i juni och juli. Leder till minskad skörd. Se även Millerandage. |
| COUPAGE | (Frankrike) Se blandning. |
| COURT EN FIN DE BOUCHE | (Frankrike) Med kort eftersmak. |
| COURTIER | (Frankrike) Vinmäklare, i Alsace benämnd gourmet. |
| CRAMANT | (Frankrike) By i Champagne, ska inte förväxlas med Crémant. |
| CRASSE DE FER | (Frankrike) Järnrik ortsten som förekommer i Libournais i Frankrike. Kallas också machefer. |
| CREAM SHERRY | (Spanien) Blandning av sötad Oloroso. |
| CREAUX, CREUSE | (Frankrike) Saknar kropp. |
| CRÉMANT | (Frankrike) Appellationsnamn för mousserande viner utanför Champagne. Kända - och goda - är till exempel Crémant d'Alsace och Crémant de Bourgogne. |
| CRÉPY | (Frankrike) Ett lätt och behagligt vitt vin med minst 9,5 % alkohol från sydsidan av Genčvesjön (Haut-Savoie) i Frankrike. Vinet produceras på Chasselasdruvor och tappas, liksom Alsaceviner, på slanka flaskor. |
| CRIANZA | (Spanien) Egentligen "vård", ett uttryck som garanterar att ett vin fått bortåt fyra års lagring på fat och flaska, varav minst ett år på fat. Ett sin crianza-vin har inte förädlats på detta sätt. |
| CRIADO Y EMBOTELLADO POR ... | (Spanien) Odlat och buteljerat av ... |
| CRITOS-BÂTARD-MONTRACHET | (Frankrike) Ett av de allra finaste vita Bourgognevinerna från Chassagne-Montrachet. Området innefattar en del av Bâtard-Montrachet och fick en apellation 1937. |
| CRNO | (Kroatien/Slovenien) Rött. |
| CROÔTE | (Frankrike) Beläggning. |
| CROZES-HERMITAGE | (Frankrike) Röda och vita viner från Hermitage, ett Côtes-du-Rhônedistrikt som ligger utanför de mer berömda. |
| CRU | (Champagne) Växtplats eller by ex. A˙, Verzy. |
| CRU | (Frankrike) Växtplats. I Champagne även by ex. A˙, Verzy. |
| CRU ARTISAN | (Frankrike) I Médoc rangen under Cru Bourgeois. Beteckningen används inte längre. |
| CRU BOURGEOIS | (Frankrike) I Médoc tredje rangen, efter Cru Bourgeois Supérieur. Ofta ett mycket prisvärt vin. Emellanåt lika bra som de flesta crus classées. |
| CRU BOURGEOIS SUPÉRIEUR | (Frankrike) I Médoc tredje rangen, efter Cru Exceptionel. |
| CRU CLASSÉ | (Frankrike) Klassificerad växtplats. Mest känd är de fem klasserna från 1855 i Bordeaux. |
| CRU EXCEPTIONNEL | (Frankrike) I Médoc andra rangen, direkt efter Les Crus Classés. |
| CRU PAYSAN | (Frankrike) I Médoc rangen under Cru Artisan. Beteckningen används inte längre. |
| CRUCHEN BLANC | En mycket odlad vit druva som ofta men felaktigt får beteckningen Riesling påhängd. |
| CRUST | Den kraftiga fällningen som bildas i Vintage Port. |
| CRUSTED PORT | (England) Typ av portvin. Crust betyder skorpa och antyder att vinet har en fållning som bör avlägsnas genom dekantering. |
| CUVASION | (Frankrike) En viktig metod vid produktion av rödvin. Musten tillåts jäsa tillsammans med druvskal och kärnor, varvid vinet får mera färg och garvsyra. Den tid processen tar kallas cuvage. För rosévin är processen kort, för rödvin är den längre - från ett par dagar till ett par veckor. |
| CUVE CLOSE | (Frankrike) Ett sätt att framställa mousserande vin. Vinet passerar genom olika slutna tankar, där det åldras på konstgjord väg, bland annat genom temperaturförändringar. Den andra jäsningen, som ger vinet dess kolsyra, försiggår i de stora behållarna istället för på flaska, som vid champagnemetoden. |
| CUVE DE FERMENTATION | (Frankrike) Jäskar. |
| CUVÉE | (Champagne) Den slutgiltiga blandningen av viner från olika druvor och olika crus. Eller de första 2050 l från pressningen. |
| CUVÉE | (Frankrike) Kvantitet som framställs i en "cuvée"/fat eller tank. Även blandning och i Bourgogne liktydig med cru. |
| CUVENO VINO | (Kroatien/Slovenien) Klassificerat vin, typ tyska QmP. |
| CYPERN | Denna ö i östra Medelhavet har vinplanteringar på cirka 36 000 hektar. De flesta cypriotiska viner är söta, madeiraliknande starkviner. Commandaria är ett vin som produceras med hjälp av flera olika druvor, bland andra Xymisteri, Mavron och Opthalmo. Furimintdruvan, som växer här, ska ha förts in till Ungerns Tokaydistrikt av vallonska vinbönder. |
Gå vidare till begynnelsebokstav D