Fiskeäventyr
Läs om mina olika fisketurer och vad som hänt under dem.
Genvägar:
Baltak
Lyckebyån
Trollsjön
Hökensås
På torsdagen 11/4 åkte jag till Baltak, Tidaholm för lite regnbågsfiske. Vädret var soligt men tyvärr ganska blåsigt.
Jag provade först med fluga och hade ett nyp i flugan. Efter en stund tänkte jag testa lite med spinnare som först nu blivit tillåtet i en del av sträckan. Då fick jag två fiskar på en kvart. Dels en mycket fin vild öring på knappa kilot och en regnbåge på 1.1 kanske ... Roligt!
Senare på kvällen plockade jag ånyo fram flugspöt och lyckades då kroka ytterligare en öring.
Nu kanske jag har fiskat av mig det värsta fiskebehovet så man kan ta det lite lugnt ett tag; vi får väl se ...
/mackan
Oj, oj, oj! Nu är man definitivt fast för livet. Tack Ulrica för den här tiden; du lär nog inte få se mig så värst mycket i framtiden ;-)
Jag var iväg vid tre tillfällen under
påskveckan för att prova fisket efter havsöring i ån. Det var väl med
blandad tillförsikt och hopplöshet som jag närmade mig strandbrinken vid
Lyckebyån: "Inte kunde väl jag lyckas fånga en av öns omtalade öringar
...". Det första passet provade jag att fiska med flugspö men insåg
ganska snabbt att jag inte hade utrustning för att komma ner djupt nog i det
strida vårvattnet. Därför ändrade jag taktik och fiskeplats och tog mig in
till Lyckeby centrum (!) för att pröva med s k spinnfluga istället.
Detta visade sig vara ett lyckat val. Efter nästan en hel dags kastande så
kände jag plötsligt den underbara magiska darrningen i linan. Fisk! Jag trodde
inte att det var sant, men det efter ett tag fick jag ju inse att jag hade en
rejäl havsöring på kroken. Efter en 20 minuters fantastisk fight i mycket
hård fors lyckades jag, med en nyvunnen fiskekompis hjälp, landa fisken som
oerhört fin och framför allt vild och stor. Den var en hona, 73 cm lång och
vägde 4,2 kg. Jag vet ärligt talat inte om jag har varit lyckligare ...
Efter ett par dagar var det dags för ett nytt fiske. Jag började dagen med att ta tre regnbågar på flugspöt men behovet var inte mättat ... Jag tog ny sats mot Lyckeby och det tog inte mer än nå'n timme innan det nöp i linan. Först trodde jag att det var nå't annat för den var ganska liten men den kämpade på så hårt så och till slut såg jag att det var ytterligare en öring. Denna var dock inte så stor; endast 59 lång och 1,7 kg.
På påsklovets sista fiskedag hade jag
tänkt att prova Ronnebyån men framgångarna i Lyckeby gjorde att jag inte
kände mig riktigt färdig där ...
Denna gång bestämde jag mig för att gå svintidigt eftersom det är
då som öringen förflyttar sig i ån och därmed blir mer aggressiv =
huggvillig ...
Mycket riktigt; kl. 08.00 tog min nya rekordfisk på mitt bete som var ilsket
rött. Denna drill var längre än den första och fisken vägrade helt enkelt
att ge sig. Men, till slut var hon trött och lät sig ledas in i min nyinköpta
havsöringshåv. Fisken vägde 4,5 och var 79 cm lång. Underbart! Vilket liv!
Jag längtar så oerhört mycket efter att flytta ner till Blekinge så det gör ont i hela fisketarmen!
Vilket fiskeliv!
/mackan
27/4 - 02
Så var det då dags för premiären. Det var en mycket kall dag måste jag säga. Vi, jag och Niklas H, hade tänkt att vi skulle ta några snabba fiskar vid en metesjö för att se'n fiska vidare med fluga. Men fisket var inte riktigt på topp får man lov att säga; vi tog tre stycken på mete och tre på fluga. Jag tog fyra utav dem. Alla var runt kilot i vikt.
I Södra Prinsasjön fick jag en mycket grann öring. Den var helt knallgul och vackert prickig! Dessutom bjöd den upp till kamp ordentligt vilket var riktigt skoj ...
Hur som helst var det en härlig dag trots det kalla vädret...
/mackan
10/4 - 02
Efter jobbet i måndags var det ett helt fantastiskt väder så jag var tvungen att ge mig ut till Hökensås.
Det blev fiske med flugspöt och det var mycket trevligt måste jag säga. Efter att ha provat lite på vindsidan bytte jag plats och testade lite i lä. Redan när jag kom ner till kanten såg jat två stora fiskar endast en meter från kanten. Men de for till f-n och hans moster när jag försökte lura dem ...
I nästa kast däremot med en igelimitation på tafsen lyckades jag kroka och landa en ganska fin öring på knappa kilot. Därefter kände jag ingenting men eftermidda'n var fin, jag lycklig och firren olycklig ...
28/2 - 02
Fiskesäsongen 2002 började med en rekordtidig islossning. Redan i februari så kunde jag åka och fresta firrarna med mina flugor.
Den första turen gav en riktigt mager öring som fick gå tillbaka ... Den högg på en Black Martinez för övrigt. Annars kunde jag se ganska gott om vakande fiskar som gick och stoltserade i ytan, men icke att de ville ha mina flugor inte ...
Den andra turen, tillsammans med min kollega tillika Petri broder Niklas, kulminerade i den, utan tvekan, blåsigaste fiskedagen i mitt liv. Vi unnade oss lyxen att prova i Strandgölen där de stora fiskarna huserar. Otroligt nog lyckades jag ta en ok fisk på 2,2 kilo. Jag får väl lov att erkänna att husmasken den tog på hade varit en vända i gröntuben ... Nåväl, nu ser jag fram emot den riktiga våren med allt vad den innebär!
Här kan ni få läsa en novell som jag skrev som fjunig yngling (När jag hittar den!). Den handlar om hur jag tog min första fisk på fluga.
Premiären stod av stapeln 1/5 som vanligt. Startskottet gick 06.00 och alla 11 fiskare fick fisk nästan på en gång - utom jag. Men, hämnden skulle komma då jag efter en stund började fiska på allvar ...Jag bytte till en s k "julgransfluga" som glittrar och ser ut som, just det. en julgran. Inom loppet av en halvtimme tog jag åtta fiskar varav de flesta fick gå tillbaka. Man får ju bara behålla två.
Nåväl, när premiären var överstökad och det värsta huggbehovet var dämpat kunde man börja fiska efter de gamla fina fiskarna istället. Ett par dagar efter var jag nere och spanade efter fina vak. Inte ett liv till en början. Men när jag efter ett par timmar var tvungen till att åka hem såg jag en fin fisk vaka lite försiktigt utefter kanten. Jag knöt på den minsta lilla torrfluga jag hade och försökte smyga ut linan så gott det gick. Perfekt! Flugan svävade ned på vattenytan alldeles mjukt och den utomordentligt starka fisken gick upp och sörplade i sig flugan. Det blev en finfin kamp eftersom fisken var gammal och stark och min tafs var tunn. Efter tjugo minuter kunde jag landa fisken (till skillnad mot vanliga nyinsatta fiskar efter fem min). Den vägde ett kilo och var alldeles perfekt i fenor och kondition. Mycket roligt! En regnbåge som har gått i vattnet över vintern och anpassat sig är bra mycket svårare att få på kroken än en vild öring ska sägas, så jag blev nöjd ...
/mackan