KÄNNA TÄNKA HANDLA
Startsidan
Sektion 1 del 1
Sektion 1 del 2
Sektion I. Del 3.
Mot ett vidgat socialt perspektiv
22. Hur man intervjuar
23. Lärare intervjuar elev
24. Elever intervjuar lärare
25. Elever intervjuar andra
människor
26. Rollspel - ny elev i
skolan
27. Rollspel - föräldramöte
28. Elever skriver gruppvis
manus - som rollspelas
29. Att finna alternativ -
butikssnatteri
30. Vilka blir konsekvenserna?
31. Att välja handlingssätt
32. Att finna och diskutera
sätt att förbättra klassrums- och samhällsklimat
I övningarna 22-25 far eleverna lära sig de grundläggande färdigheterna i att intervjua. De får också en viss erfarenhet av att bli intervjuade. I dessa intervjuer finner de att andra kan ha synpunkter och uppfattningar som avviker från deras egna och detta förbereder dem for rollspel.
I övningarna 26-28 far eleverna experimentera med flera versioner av rollspel och i övning 28 får de skriva och rollspela sina egna manus i grupp.
I övningarna 29-31 far de ytterligare erfarenhet av problem lösningsmodellen från Del 2.
Den sista övningen i denna del, övning 32, ger eleverna tillfälle att finna ut och diskutera olika sätt att förbättra det känslomässiga klimatet i såväl klassrum som samhälle.
22. Hur man intervjuar
Syfte att införa
intervju som ett sätt att lära känna andra
Utrymme klassrumsarrangemang
Material plansch med
"Steg när man intervjuar" textad av läraren
Ordförråd förbereda,
intervju/a, information, upplysningar, frågor, få fram,
genomföra,
presentera, utvärdera, summera/sammanfatta, syfte
Sätt upp "Steg när man
intervjuar" på synlig plats under de fyra lektionerna om intervjuteknik.
Säg: Nu ska vi i några
lektioner lära oss hur man genomför intervjuer, för att lära känna andra
personer bättre.
|
Steg när man intervjuar B. Genomförandet av intervjun C. Granskning av den erhållna
informationen
|
Gå sedan igenom "Steg när man intervjuar" enligt ovan och förklara varje steg på följande sätt:
A. Förberedelser for intervjun
1. Bestäm vilka upplysningar
som behövs.
Eleverna ska tänka sig
att de är intresserade av att lära känna sin 1ärare.
Vilka slags upplysningar
skulle de behöva om dig? Låt dem diskutera och
fatta beslut. Hjälp till
om det behövs.
2. Förbered en serie frågor som bör ge den önskade informationen.
Vilka frågor skulle
eleverna behöva ställa för att få veta det de vill veta?
Hjälp dem att få fram
frågor av ungefär den har typen:
a) Varför ville du bli lärare?
b) Vilken utbildning har du?
c) Var fick du den
utbildningen?
d) Hur lång tid tog den?
e) Var har du undervisat?
Vilka årskurser?
f) Trivs du bra med att vara
lärare?
g) Vilka fritidsintressen har
du?
h) Vad brukar du göra på
somrarna?
Gör en lista med intervjufrågorna. De ska användas i lektion 24.
B. Genomförandet av intervjun.
Läraranvisningar med kursiv stil
1.
Mot personen som ska intervjuas på överenskommen tid och plats
Bestäm en tid när eleverna ska få intervjua
dig i lektion 24.
.
2.
Presentera dig om personen inte redan
känner dig och förklara intervjuns syfte
Förklara för eleverna, att om de intervjuar
någon som de inte känner,
ska de presentera sig.
(Jag heter...) och
tala om varför de vill göra intervjun.
3.
Ställ de förberedda frågorna. Anteckna
Eleverna ska nu ställa de frågor som de förberett eller spela in
intervjun.
Påpeka hur viktigt det är att bevara intervjusvaren. Intervjuaren
kan föra
anteckningar eller
ta upp intervjun på band, men
bör
däremot inte lita till sitt
minne. Understryk vikten av att hålla
sig till de
förberedda frågorna och att försöka
få informationen
på ett vänligt och inte på ett påstridigt sätt.
4.
Avsluta intervjun och tacka den intervjuade.
När alla frågor ställts och besvarats ska intervjun avslutas.
Betona vikten av att man tackar personen
for att han eller hon har
offrat tid
och varit
hjälpsam. Ge exempel: -
Ja, då har vi
fatt alla
upplysningar vi behöver. Tack för all hjälp och för att vi
fick ta
tid till vår intervju...
eller liknande fraser.
C. Granskning av den erhållna informationen
1. Sammanfatta upplysningarna
Diskutera hur man
sammanfattar intervjun på bästa sätt. Om man har
använt bandspelare, blir det nödvändigt att
spela igenom bandet och anteckna medan man lyssnar. Har man gjort anteckningar
under intervjun, bör dessa
sammanfattas.
Diskutera och jämför värdet av att lita
till minnet, anteckna, respektive spela in.
2. Utvärdera upplysningarna
När man summerat sin intervju, bör man
fråga sig:
a) Har jag fått de upplysningar jag behöver
för att lära känna den här personen bättre?
b) Om inte bör jag kanske förbereda
kompletterande frågor och försöka
ordna ytterligare en intervju?
Avsluta lektionen med att tala om för eleverna att i nästa lektion kommer du att genomföra en intervju med en av dem.
23. Lärare intervjuar elev
Syfte
att ge eleverna en modell för hur man
intervjuar
Utrymme vanligt klassrumsarrangemang
Material planschen "Steg när
man intervjuar", uppsatt på anslagstavlan
Obs!
Innan övningen börjar, måste man ha valt ut
en elev som är villig att bli
intervjuad samt ha
förberett
en serie frågor.
Det kan vara lämpligt att gå
igenom frågorna med eleverna
innan man genomför intervjun.
Tala om för eleverna att du ska intervjua en elev i klassen.
Förklara att du har
klarat av steg A på "Steg när man
intervjuar".
Genomför sedan intervjun. När du har
avslutat intervjun och tackat den
intervjuade, summerar du dina upplysningar och ser efter
om du fått den
information du önskade genom de frågor du
ställt.
Påminn till sist eleverna
om att i nästa
lektion ska de genomföra en intervju
med dig.
24. Elever intervjuar lärare
Syfte Att ge
eleverna erfarenhet av att leda en intervju
Utrymme Klassrumsarrangemang
Material ”Steg när man intervjuar” på anslagstavlan. Frågorna från
lektion 22 i två exemplar.
Be om två frivilliga intervjuare. Ge dem var sitt exemplar av den frågelista som förbereddes i lektion 22.
Be resten av klassen att föra anteckningar. De ska skriva frågornas nummer i vänstra kanten på ett papper och anteckna svaren efter respektive siffra.
Påminn intervjuarna om steg B i "Steg när man intervjuar". Låt dem sedan genomföra intervjun.
Hjälp klassen att utvärdera intervjun när den är avslutad. Låt dem sedan under några minuter se igenom svaren så att de kan rätta till och sammanfatta där det behövs.
Gå därefter igenom varje fråga med klassen och sammanfatta svaren på tavlan.
1.
Fick ni den information ni behövde?
2.
Tror ni att en intervju med en person
är ett hjälpmedel att lära känna
personen bättre?
25. Elever intervjuar
andra människor
Syfte Att ge eleverna
ytterligare träning i att genomföra en intervju
Utrymme
Klassrumsarrangemang
Material ”Steg när man
intervjuar" på anslagstavlan
Förklara: Idag vill jag att ni ska tänka på en kamrat som ni skulle vilja lära känna lite bättre.
När eleverna har gjort sina val får de välja någon att samarbeta med. Varje par skriver en serie frågor till sina respektive intervjuer. Om några behöver hjälp, kan de få följande frågor som förslag:
1. Vad har du för hobbies?
2. Vilka platser vill du helst
besöka?
3. Hur tillbringar du veckosluten?
4. Vad tror du att du vill bli när du blir
stor?
Låt paren få tillräcklig tid att förbereda sina frågor. Föreslå sedan att de bestämmer tid för sina intervjuer och genomför dem under veckan som kommer.
När alla intervjuer är genomförda, får några elever berätta om sina erfarenheter för klassen.
Intervjutekniken kan användas
för att ge "kött på benen"
för att ge förståelse för olika
personalgruppers arbetsförhållanden i skolan
för att ge orientering om vad som väntar i
högre klasser.
26. Ny elev i skolan. Rollspel.
Syfte a. Att
ge övning i rolltagande
b.
Att öka elevernas förståelse för hur känslor påverkar våra reaktioner
och handlingssätt.
Utrymme Klassrumsarrangemang.
Material Kort med namn på 10 rollfigurer enligt listan nedan (sparas till lektion
27)
Introduktion till ”Den nya eleven”* Rolltexter skrivna på papperslappar (se nedan)
Rolltexter
Rollfigurer Repliker till “Den nya eleven”
1. Trygga Teodor: Där är mina nya kompisar. Dom ser
hyggliga ut.
2. Osäkra Ola: Jag hoppas att den här killen inte vill
snacka med mej.
3. Optimistiska Oskar: Här kommer man att få många nya vänner.
4. Pessimistiska Pia: Dom kommer inte att vilja ha mej med,
det är jag säker på.
5. Förtroendefulla Fredrik: Han kommer nog att fråga om han kan hjälpa
mej med nå’t.
6. Misstänksamma Maria: Jag undrar varför han kommer hit? Vad vill han?
Ska han bråka med mej?
7. Lyckliga Lisa: Det kommer nog att bli lätt att få
vänner i den här skolan
8. Dystra Disa: Jag hoppas att
han inte kommer hit. Jag känner inte för att prata med nå’n.
9. Djärva Diana: Jag ska gå fram till honom och fråga om jag får vara med dom.
10. Försiktiga Filip: Det är nog bäst att inte va med i den
här gruppen.
Obs! Innan lektionen börjar, måste du ha skrivit namnen på de 10 rollfigurerna på var sitt kort, med så stora bokstäver, att hela klassen kan läsa dem. Dessutom ska rolltexterna skrivas på separata papper.
Be 10 elever, 5 pojkar och 5 flickor, att spela var sin roll. Ge var och en ett namnkort och den rolltext som hör till respektive namn.
Läs * introduktionen för eleverna: ”Det här är din första dag i en ny skola och du känner inte någon enda av eleverna här. Du har kommit 15 minuter för tidigt och står bara och väntar på att skolklockan ska ringa. En grupp elever står och pratar och skrattar. De ser åt ditt håll och efter en minut eller två börjar en av dem att gå åt ditt håll. Hur skulle du reagera?”
Låt sedan de 10 eleverna i tur och ordning visa sitt namnkort och läsa sin rolltext så uttrycksfullt han eller hon kan.
Resten av klassen kan
spela gruppen av pratande och skrattande elever.
Läs
situationen igen. Låt de 10 rollspelarna läsa sina repliker, men avbryt efter varje
replik med frågan:
Vad säger
ni om hur (rollfigurens namn) reagerar?
Uppmana eleverna att själva sätta sig in i de olika rollerna och känna efter hur de skulle reagera, om de vore den sortens person. Upprepa detta med alla rollerna.
Använd sedan följande frågor:
1.
Tror du att ditt sätt att reagera i en viss situation beror på hur du
känner dig då?
2.
Påverkar din reaktion det som händer i fortsättningen? Hur då?
27. Föräldramötet, affischtävlingen.
Rollspel
Syfte Att få eleverna att inse att en person ofta reagerar på samma sätt i situationer som liknar varandra
Utrymme Klassrumsarrangemang
Material Namnkort för de 10 rollerna från övning 26
Nedanstående instruktioner till “Föräldramötet” och “Affischtävlingen”
Rolltexterna skrivna på lösa lappar.
Obs! Rolltexterna till båda situationerna måste vara utskrivna på lösa lappar innan lektionen börjar.
Be om 5 frivilliga flickor och 5 frivilliga pojkar för rollspelen. Samma elev ska spela samma roll i båda situationerna.
Ge varje elev ett namnkort och motsvarande text till “Föräldramötet”.
Läs för eleverna inledningen till “Föräldramötet”:
”Om två veckor ska det bli
föräldramöte. Klassen planerar att spela en kort sketch för att visa hur en
typisk skoldag förflyter.
Du är vald att spela lärarens roll. Hur reagerar du?”
Varje elev får hålla upp namnkortet och spela sin roll med känsla och övertygelse.
Dela ut rollerna for “Affischtävlingen” och läs inledningen:
”En tävling är utlyst om bästa affischen med mottot ´Miljövård i skolan´. Du har på egen hand läst en massa om miljö och miljövård.
Alla säger att du är en skicklig tecknare. Läraren ber dig att göra en affisch som ska representera klassen i tävlingen. Hur reagerar du?”
Eleverna upprepar samma procedur som förut.
Fråga sedan: På vilka sätt är de båda situationerna lika?
(Hjälp dem att finna temat: i båda situationerna är det en enda person som väljs all göra något särskilt.)
Fråga sedan var och en av rollgestalterna:
Känns det naturligt eller onaturligt att ha ungefär samma reaktion inför situationer som liknar varandra?
Ge tid for diskussion.
Fråga sedan klassen:
1. Förändrades rollgestalterna mycket från den ena situationen till den andra?
2. Reagerar människor på samma sätt i likartade situationer? Vad kan skälet vara
till det?
3. Är det bra eller inte bra? Vad har du for skäl att tycka det?
Rolltexter
Rollfigurer Repliker till “Föräldramötet”
Trygga Teodor Det kommer inte att bli nå’t problem.
Osäkra Ola Jag törs inte spela lärare inför alla föräldrarna.
Optimistiska Oskar Jag är säker på att jag kommer att klara rollen som lärare jättebra.
Pessimistiska Pia: När dom ser hur dålig jag är, kommer jag aldrig mer att få vara med i en sketch.
Förtroendefulla Fredrik Det grejar sig. Alla hjälper ju till!
Misstänksamma Maria Jag undrar varför dom valde just mej. Det är säkert många som är bättre än jag.
Lyckliga Lisa: Jag önskar vi kunde börja meddetsamma, det verkar jättekul.
Dystra Disa Hoppas det inte blir av. Det verkar jättetråkigt.
Djärva Diana: Jag tanker försöka vara precis som magistern.
Försiktiga Filip Jag måste plugga stenhårt, så jag inte säger fel på mina repliker.
Rollfigurer Repliker till “Affischtävlingen”
Trygga
Teodor: Jag har chansen att vinna, så jag ska göra mitt bästa.
Osäkra
Ola: Jag kan nog inte göra en som duger att lämna in.
Optimistiska Oskar: Jag ska göra den bästa affischen i den här skolan!
Pessimistiska Pia: Min affisch får nog tröstpriset.
Förtroendefulla Fredrik: Även om jag inte vinner, kommer klasskompisarna
bergis i alla fall att
tycka att min affisch är bra.
Lyckliga
Lisa: Va’ kul att jag fick göra klassens affisch!
Dystra
Disa: Larvigt. Jag har ingen lust att göra nå’n
affisch!
Djärva
Diana: Min affisch kommer nog att bli så bra att alla kommer
att tala om mej.
Försiktiga Filip:
Bäst att fråga magistern vad jag ska rita så att det blir riktigt
28. Skriva manus – som rollspelas
Syfte: att låta eleverna föreslå och rollspela olika reaktioner på en
given situation
Utrymme diskussion i små grupper
Obs! Övningen kan spridas över flera lektioner.
Säg till eleverna:
Vi har haft ett par övningar med rollspel, som visat hur olika personer kan reagera i
vissa situationer. Ni kommer ihåg Dystra Disa och Lyckliga Lisa. Idag ska ni skriva egna situationer och roller.
Låt klassen bilda grupper om 4—6 elever. Be varje grupp beskriva en situation och de olika reaktioner som människor har i en sådan situation. Instruera dem att hitta på namn och göra namnkort och att ha med både positiva och negativa reaktioner.
När alla grupperna är färdiga får varje grupp rollspela sin situation. Be eleverna att tala om ifall de har någon annan reaktion på situationen än de rollspelande.
29. Butikssnatteri. Moralisk konfliktsituation.
Hur handla?
Syfte: att hjälpa eleverna att finna olika
handlingsalternativ i en moralisk konfliktsituation
Utrymme:
halvcirkel
Läs för eleverna:
Den här berättelsen handlar om två flickor, Anna-Lisa
och hennes väninna Maria. De båda flickorna är i stan och går i affärer. De
har väldigt trevligt. De har just gått in i en parfymaffär för att titta och
lukta på olika parfymer. Plötsligt ser Anna-Lisa till sin förvåning hur Maria
stoppar ner en flaska parfym i sin väska, när hon tror att ingen ser det, så
att hon ska slippa betala för den. Flickorna går ut ur affären.
Anna-Lisa är bekymrad eftersom hon inte alls gillar vad Maria gjort och hon
undrar vad hon ska göra.
Fråga eleverna:
Hur känner sig Anna-Lisa? Diskutera några minuter, summera Anna-Lisas stridiga känslor och säg sedan:
Låt oss göra en lista över vad Anna-Lisa skulle kunna göra. Försök att få fram så många förslag som möjligt från klassen och skriv dem på tavlan.
Följande förslag ska också ingå:
1. Be sin väninna att lägga tillbaka flaskan eller erbjuda sig att lägga tillbaka den själv.
2. Säga åt henne att om hon inte lägger tillbaka parfymen kommer de inte att vara vänner längre.
3. Skälla ut henne och fråga varför hon gör en sådan sak.
4. Säga till väninnan att om hon vill stjäla saker så får hon göra det när hon inte är tillsammans med Anna-Lisa.
Spara listan till följande två lektioner.
30. Vilka blir konsekvenserna?
Syfte: Att reflektera över konsekvenserna av olika handlingssätt.
Utrymme: Klassrummet med plats för rollspel.
Material: Förslagslistan från 29.
Rollspel eller diskussion där eleverna får förutse och diskutera konsekvenserna av olika handlingssätt. Sjätteklassare kanske hellre diskuterar än rollspelar.
Gå igenom berättelsen och skriv upp förslagen från övning 29 inklusive Kth-förslagen på tavlan. Be om frivilliga för rollspel. Be dem visa:
1. Vad Anna-Lisa skulle göra och säga.
2. Vad de andra skulle göra och säga.
3. Hur konflikten skulle lösas och hur det skulle gå för
Anna-Lisa och hennes väninna.
Diskutera
följande frågor efter varje rollspel:
1. Hur känner sig Anna-Lisa sig nu?
2. Hur känner sig Maria?
3. Tror ni att det här skulle vara en bra lösning på
problemet? Varför? Varför inte?
31. Att välja handlingssätt
Syfte: Att
uppmuntra eleverna att välja ett handlingssätt och tänk igenom sina skäl för valet.
Utrymme: Halvcirkel.
Material Förslagslistan från 29.
Gå igenom
berättelsen och skriv upp förslagslistan på tavlan. Påminn om att ni de två
senaste lektionerna har diskuterat Anna-Lisas
dilemma och hennes känslor. Be
sedan var och en av eleverna att tänka på följande frågor och tala om sina
tankar för klassen. Skriv frågorna på tavlan:
1. Vad
skulle vara det bästa som Anna-Lisa kunde göra?
2.
Varför skulle det vara bäst?
Ge eleverna tid att tänka. Be om frivilliga som vill förklara sina förslag till lösningar och hur de kommit fram till just dem. Beröm dem som framträder. Fortsätt aktiviteten tills alla som vill har framträtt.
32. Sätt att förbättra klassrums-
och samhällsklimat.
Syfte Att brainstorma
för att finna olika sätt att förbättra det
känslomässiga klimatet både i
klassrummet och i samhället.
Utrymme: Områden för diskussion i små grupper.
Låt eleverna bilda diskussionsgrupper om 4—6 elever. Be
varje grupp
brainstorma följande frågor, en i taget:
1. Hur kan vår skola bli trivsammare för eleverna?
2. Hur kan vår skola bli ett trevligare ställe för lärarna?
3. Hur kan vårt samhälle bli bättre att leva i?
Varje grupp väljer två sekreterare. Gå från grupp till
grupp och uppmuntra
eleverna att arbeta med uppgifterna.
När första ämnet är klart, be en sekreterare från varje
grupp att rapportera
gruppens förslag.
Bilda nya grupper med nya sekreterare för varje ämne och
upprepa förfarandet.
Uppföljning: Låt eleverna diskutera hur deras förslag skulle kunna genomföras.
Startsidan
Sektion 1 del 1
Sektion 1 del 2