INLEDNING.................................................................................................................... 2

PROBLEMFORMULERING........................................................................................ 2

SYFTE........................................................................................................................... 2

FRÅGESTÄLLNINGAR............................................................................................... 2

PERSPEKTIV OCH AVGRÄNSNING........................................................................ 2

ÄMNESVAL................................................................................................................. 3

TEORI.............................................................................................................................. 3

ALLMÄNT OM FÖRETAGANDE............................................................................... 3

VARFÖR STARTA EGET FÖRETAG?........................................................................ 4

SKILLNADER MELLAN MANLIGT OCH KVINNLIGT FÖRETAGANDE............. 5

EN ARBETSMARKNAD I FÖRÄNDRING................................................................. 6

SYNEN PÅ ARBETET.................................................................................................. 7

INDIVID – ARBETSLIV OCH ORGANISATION...................................................... 8

FÖRETAGAREN SOM OUTSIDER MED KONTORET HEMMA............................. 8

OM KARRIÄRMÖNSTER........................................................................................... 9

NÄTVERK.................................................................................................................. 10

OM PENGAR OCH FÖRETAGANDE....................................................................... 11

ARBETSLÖSHET OCH FÖRETAGANDE................................................................ 12

KÖNSROLLER OCH SOCIALISATION.................................................................. 12

METOD.......................................................................................................................... 13

VAL AV METOD........................................................................................................ 13

TILLTRÄDE TILL FÄLTET........................................................................................ 13

OM INTERVJUGUIDEN............................................................................................ 13

INTERVJUGUIDE................................................................................................... 14

INTERVJUSITUATIONEN........................................................................................ 14

TOLKNING OCH BEARBETING AV DATA............................................................ 15

ÖVRIGA REFLEKTIONER........................................................................................ 15

EMPIRI.......................................................................................................................... 16

OM MINA INTERVJUPERSONER........................................................................... 16

MOTIV TILL ATT STARTA EGET............................................................................ 17

FÖR ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV........................................................................... 17

FÖR ATT FÅ GÖRA DET MAN TYCKER ÄR ROLIGT.......................................... 19

FÖR ATT FÅ ANVÄNDA SIN KOMPETENS.......................................................... 20

ATT JOBBA HEMIFRÅN ELLER ATT HA KONTOR?............................................ 21

OM PENGAR OCH ATT TA BETALT....................................................................... 22

SKILLNADER MELLAN MANLIGT OCH KVINNLIGT FÖRETAGANDE........... 24

OM NÄTVERKANDE................................................................................................ 25

MENTORSKAP.......................................................................................................... 26

DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN ÄR VIKTIG................................................ 27

VEM KAN HA EGET FÖRETAG?............................................................................. 28

ANALYS OCH REFLEKTIONER............................................................................... 29

JAG VILL HA FLER MÖJLIGHETER........................................................................ 29

JAG VILL ANVÄNDA MIG AV MIN KOMPETENS............................................... 29

JAG VET FÖR LITE OM SKILLNADEN.................................................................. 30

JAG TRIVS MED MITT LIV OCH DET JAG GÖR.................................................... 31

SAMTIDIGT SLÄNGER JAG IN EN MASKIN TVÄTT........................................... 31

”JAG NÄTVERKAR HELLRE ÄN ANSTÄLLER”..................................................... 32

TILL SIST.................................................................................................................... 33

LITTERATURLISTA.................................................................................................... 34

TIDNINGSARTIKLAR............................................................................................... 35

INLEDNING

PROBLEMFORMULERING

Vår arbetsmarknad håller på att förändras och den fasta heltidsanställningen är inte längre en självklarhet för många människor. Många (både män och kvinnor) är av olika anledningar intresserade av att vara egenföretagare. Från politiskt och ekonomiskt håll finns det ett stort intresse av att det startas fler företag för att öka tillväxten och skapa fler jobb. Kvinnor är ofta verksamma inom de traditionellt kvinnliga sfärerna handel och service, vilka är områden som ofta anses utvecklingsbara. Kvinnor utgör ca 25% av samtliga företagare (Nutek 1996:32 s.5-6).

Problemet är att det finns en stor lucka i kunskapen om kvinnliga företagare och deras villkor. Däremot finns det en rad föreställningar och myter men inte så mycket forskningsunderbyggd fakta Tidigare forskning har dessutom visat att kvinnliga företagare som grupp trivs med sin verksamhet och livet. Dagens åtgärder för att öka kvinnligt företagande kan riktas mer effektivt om den baseras på kunskap om kvinnliga företagare som förväntas utgöra en viktig del av framtidens företagare för:

”Kunskapen om kvinnligt företagande kan inte ses som ett bihang till det riktiga manliga företagandet utan som en integrerad del av näringslivet” (ibid. s.6).

Att ha eget företag är ingen garanti för att tjäna mycket pengar men ger individen större kontroll kring sin egen arbetssituation (Lindgren 1999 s.93). På grund av rationaliseringar inom offentlig och privat sektor blir eget företagande ett sätt för många att ta sig ur arbetslöshet. Det nya företagandet har många ansikten. Det kan vara lärare som startar en egen friskola eller en kvinna i glesbygden som säljer hantverksarbete men givetvis även många konsulter av olika slag.

SYFTE

Syftet med uppsatsen är att försöka förstå hur det är att vara kvinna och företagare.

FRÅGESTÄLLNINGAR

Jag har utgått ifrån de ganska övergripande frågeställningarna:

Vad innebär det att vara kvinna och företagare?

Varför väljer man att starta eget företag?

Vilka fördelar respektive nackdelar finns med att vara kvinna och egen företagare?

PERSPEKTIV OCH AVGRÄNSNING

Jag utgår främst ifrån ett individperspektiv med kvalitativa intervjuer som grund men jag försöker också sätta fenomenet i ett vidare samhällsperspektiv. Uppsatsen är explorativ. Jag har valt att fokusera på hur det är att vara kvinna och företagare i dagens samhälle även om jag inser att det hade varit en poäng att göra en historisk tillbakablick. Jag har också valt att endast beskriva situationen för kvinnliga företagare i Sverige då det förmodligen finns sociokulturella skillnader mellan olika länder som även återspeglas i företagandets villkor.

ÄMNESVAL

Organisation och arbetsmarknadsfrågor har intresserat mig under hela min studietid. Företagandets villkor intresserar mig speciellt då jag tidigare varit egenföretagare och eventuellt kommer att starta eget igen efter det att mina studier är avklarade.

Denna uppsats är skriven på ett kvalitativt, utforskande sätt. Tidigare har jag varit inne på att skriva om olika ämnen inom arbetslivs- och organisationssociologi, bland annat om social kompetens där jag även genomfört en pilotintervju. Personen jag intervjuade var själv egenföretagare och vi kom in på en del intressanta resonemang kring ett ”arbetsliv i förändring” och detta fann jag mer intressant. Efter att jag läst en hel del litteratur ”runt omkring” ringade jag in mitt uppsatsämne till att handla om kvinnor som företagare. Då det har varit ganska svårt att hitta litteratur kring mitt ämnesval har jag valt att lägga stor vikt på min empiri.

TEORI

ALLMÄNT OM FÖRETAGANDE

När man studerar kvinnors företagande med dess villkor, utformning och inriktning är det viktigt att känna till både den historiska bakgrunden samt kvinnors livs och levnadsbetingelser i dagens Sverige (Sundin & Holmquist 1989). Företagandet kan inte studeras som en isolerad del av arbetsmarknaden utan måste ses som en del av näringslivet i sin helhet. Dessutom är det ofta så att man startar eget inom ett område som man har stor kännedom om då man tidigare jobbat inom samma område. Sundin och Holmquists undersökning kring kvinnligt företagande kan enligt dem sammanfattas med tre ord nämligen osynlighet, mångfald och anpassning.

Företagandet måste alltså ses i sitt sociala sammanhang. Generellt sätt är det svårare för kvinnor att få jobb i små orter än stora. Detta präglar företagarstrukturen så att det är fler kvinnliga företagare på orter där det är svårare för kvinnor att få jobb. Dåliga möjligheter till att få jobb kan alltså vara ett skäl för kvinnor att starta eget. På motsvarande sätt: ”Där det är lätt för kvinnor att få en anställning startar de mindre ofta företag.” (Ibid. s. 39)

Det finns en hel del forskning med småföretagen som studieobjekt framförallt inom det företagsekonomiska området. Forskningen är huvudsakligen koncentrerad kring tre olika frågeställningar (Nutek R 1996:32 7-8).

”Sammanfattningsvis handlar forskningen om företagande i stort sett om varför man blir företagare, varför företagen inte växer samt om företagens roll i sin omgivande miljö. Perspektivet är i huvudsak strikt rationalistiskt och bygger på att morgondagens företagare kommer att drivas av samma motiv som dagens - med detta vill vi påtala att inslagen av forskning kring nya fenomen inom småföretagandet är marginella”.

Följande fakta kring kvinnors företagande presenterades i Sydsvenskan 27/2 2000

· Kvinnor startar 31 procent av alla nya företag i Sverige.

· Kvinnors andel av nyföretagandet har fördubblats under nittiotalet, från 15 till
31 procent.

· Mäns och kvinnors företag överlever i lika grad. 63 procent finns kvar efter tre år.

· Kvinnliga nyföretagare är välutbildade, 51 procent har eftergymnasial utbildning.

· Vanligast är att kvinnor startar konsultföretag, butiker, frisörsalonger eller blir egna företagande artister.

(Källa: Nutek, undersökningen baserad på statistik från SCB för 1998).

VARFÖR STARTA EGET FÖRETAG?

Bakgrunden till att människor startar företag är olika. Traditionellt har man analyserat drivkraften bakom företagandet i ekonomiska termer men detta är inte hela sanningen. Ofta handlar det istället om en idé eller vision som gör att de första stegen tas (Lindgren1999 s. 93). Framgång når de som kan kombinera visioner med konkreta erfarenheter och har ett gott kontaktnät. Tillväxt är heller inte ett måste eller något naturligt för många företagare och här finns det skillnader mellan kvinnor och mäns syn på företagande.

Även anställda i företag förväntas numera även ha entreprenörens egenskaper. Förutom det som anges i befattningsbeskrivningen förväntas man även delta i projekt och sociala aktiviteter samt planera strategiskt och ta egna initiativ till förbättringssatsningar (ibid. s. 95).

Vanligaste skälen till att kvinnor startar eget är, enligt Ann Beyers undersökning för Företagarna (1996), att de vill förverkliga sina idéer och själva bestämma tid och plats för sitt arbete. Sex av tio kvinnor startar enligt den undersökningen företag därför att de vill ha större självständighet i sitt arbete och detta gäller både för kvinnor som tidigare varit privat anställda som de som arbetat i offentlig verksamhet. Enligt undersökningen ansåg kvinnor att de inte får gehör för sina idéer och att de saknar inflytande. De flesta kvinnorna i den undersökningen slutade sitt arbete och startade eget gjorde det på eget initiativ – privat verksamhet 78 % och offentlig verksamhet
87 %. Enligt författaren är detta ytterligare ett tecken på att det fanns behov av självständighet. Endast ett fåtal hade blivit uppsagda.

Företagandet kan också ses som ett sätt för den enskilda kvinnan att undkomma den marginalisering som kvinnor utses för i livet och i synnerhet i arbetslivet. Att vara företagare är ett sätt för kvinnor att få råda över sig själv och sitt eget liv och därigenom få ökad livskvalitet. Kunskaperna kring detta ämne är dock ringa. (Nutek 1996:32 s.5).

”Att vara chef. Att vara den som bestämmer. Att ha ansvar.” (Rehn Jacobsson & Wassaether 1997 s. 36) Rollen som chef har många sidor. En del finner rollen som en belastning men för andra kommer rollen naturligt. Det är stor skillnad på att vara ensamföretagare och anställa en person för över en natt expanderar man med 100%. Många soloföretagare tvekar ibland för att anställa och föredrar kanske hellre att arbeta i en friare samarbetsform eller att tillfälligt hyra in de tjänster man behöver just då. Att vara soloföretagare innebär också att man måste ensam kunna disponera sin tid och att man är sin egen chef. Att vara sin egen chef är någonting som lockar de flesta egenföretagare. Många kvinnliga företagare vill inte växa trots risk för att man får tacka nej till order. Kanske har det att göra att man inte vill mista kontrollen och att man vill att företaget ska vara som en familj? (Sangregorio 1995 s. 15)

”Och vem kan säga att det gör fel? Det är kanske bra att inte växa, bli större, låna mycket pengar. På det sättet ger de ju dessutom andra möjligheter att starta företag och ta en del av marknaden!” (Ibid. s. 15).

SKILLNADER MELLAN MANLIGT OCH KVINNLIGT FÖRETAGANDE

Det finns enligt Sundin & Holmquist (1989) skillnader mellan kvinnliga och manliga företagare. Skillnaderna kan bland annat härröras från synen på kvinnan och synen på livet i stort. Men det finns även en skillnad i den övergripande strukturen på kvinnor och mäns arbetsmarknad. Värderingarna kring dessa ämnen existerar givetvis inte i ett vaccum. Författarna hänvisar till Carol Gilligans teorier kring skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att anknyta till världen samt tillägna sig värderingar.

”Hon menar i korthet att kvinnor och män växer fram till en mogen mänsklighet från två olika håll. Män från ett extremt individualistiskt till en mer kollektiv värderingsstruktur och kvinnor från en närmast symbiotisk till en mer individualiserad värderingsstruktur”. (Ibid. s. 134)

Själva ordet företagare är ett ord med manlig prägel och kvinnor får därigenom anpassa sig till en kultur som inte är skapad för dem. Ett fenomen som inte är unikt bara för kvinnliga företagare utan är likadant för alla som är udda i ett socialt sammanhang. Enligt författarna (Sundin & Holmquist 1989) så tycks det vara så att kvinnor genom att de startar ett eget företag uppnår en hög grad av självförverkligande som kan ses som en form av ”befrielse” för individen. Detta gäller enligt författarna oberoende av bransch. De visar med sin undersökning att kvinnliga företagare trivs bättre och har högre självkänsla än andra kvinnor. Kvinnorna hade inte högre självkänsla än de manliga företagarna men de tycktes trivas bättre. Speciellt gällde detta de kvinnor som inte hade expansionsplaner och som drev företagen i relativt liten skala. Den manliga könsrollen är mer ekonomiskt krävande då de känner att de måste expandera och tjäna pengar.

Kvinnliga företagare är dock lika målinriktade som män enligt en undersökning gjord av Ulrika Sjöback. Hon menar att även om kvinnor har en försiktig framtoning så vet de var de vill och har klara företagsidéer och klara mål. Vanligt är också att kvinnor är mycket välutbildade samt att de startar eget inom de områden som de verkligen kan. Många önskar sig en mentor som bollplank samt att få hjälp med marknadsföring (GP 4/7- 97).

Faktorer i privatlivet skapar gränser för vad som är möjligt för kvinnan när hon står inför valet mellan anställning eller företagande (Baude & Tyrkkö 1995 s. 203-204). Det enskilt viktigaste skälet för kvinnor att välja att starta eget istället för att ta en anställning var, enligt Sundins och Holmquists undersökning från 1989, omsorgen av familjen. Undersökningen visade att många kvinnor valde att bli företagare för att kunna kombinera arbetet med familjen. SCB undersökningen från 1992 visar även den att en positiv inställning till eget företagande ofta hänger ihop med människans familjesituation. De anställda som upplevde svårigheter med att kombinera föräldraskap och företagande betraktade företagandet som ett sätt att få mer frihet att kunna kombinera delar av vardagen. Även män hade samma syn på företagandet som ett bra sätt att kombinera yrkesarbete och familj i denna undersökning. Män såg däremot oftare kombinationen företag och arbete utifrån ett försörjarperspektiv och ville öka sina inkomster genom att öka sin arbetstid.

På Ideon i Lund finns det 150 företag, framförallt företag inom högteknologiska branscher som drivs av unga entreprenörer. Det är få företag på Ideon som drivs av kvinnor och med tanke på att de flesta teknologer är killar är det inte konstigt. Det har också att göra med att det krävs att man vågar satsa och att man har ett stort engagemang. Detta är någonting som killar tyvärr fortfarande har mer utav säger Gertrud Bohlin-Ottosson i en artikel i Lundagård Nr 3 2000 sid 6. Vidare menar hon att det blivit värre under senare år och det har att göra med :

”Attityden att kvinnor ska vara hemma med barnen i flera år tycks ha kommit tillbaka och det är få pappor som är hemma en längre tid. ” (Ibid.)

Social kompetens är någonting som efterfrågas på arbetsmarkanden och det gäller inte minst för de egna företagarna. På kort tid skall de kanske arbeta i ett uppdrag tillsammans med andra konsulter. Social kompetens är dock ett vagt begrepp där man lägger in lite av varje. Det kan innefatta allt från förmågan att samarbeta till att vara anpassningsbar och ha förmågan att organisera sig själv och andra. Vissa påpekar att kvinnor har högre social kompetens än män. (Tidningen Arbetsmiljö nr 9 97.) Naturligtvis räcker det inte med att ha social kompetens. Att man har yrkesmässig kompetens, är flexibel och mångkunnig är egenskaper som alla förväntas ha (SOU 1999:69 s. 9)

EN ARBETSMARKNAD I FÖRÄNDRING

I Sverige sker idag stora förändringar på arbetsmarknaden. (SOU 1999:69 s.13-14) Nya villkor uppstår på grund av skeenden både nationellt och internationellt Gamla mönster på arbetsmarknaden stöps om och formas på nytt och i denna processen ligger både möjligheter och problem. Många företag och organisationer försöker ”slimma” produktionen eller sin verksamhet och arbetsgivaren tenderar att i större grad använda sig av flexibla, tidsbegränsade anställningar som exempelvis inhyrd personal eller egenföretagare som jobbar på konsultbasis. Ofta tror vi att det fasta jobbet är det som är mest ”normalt”. Idag är dock verkligheten för många människor helt annorlunda. I Sverige har idag endast 3 miljoner fast anställning och 2,4 miljoner är verksamma utan fast anställning. De är tillfälligt anställda eller egenföretagare och denna gruppen förväntas öka i framtiden (Sydsvenskan 8/9-99).

Patrick Baltatzis, VD för AntColony säger i samma artikel att individens trygghet ligger i hennes egen kompetens och förmågan att utveckla samt marknadsföra den på bästa sätt i en artikel i Sydsvenskan (8/9-99). Det är också viktigt att man tar hjälp av andra som är i samma situation. Lösningen ligger alltså i en blandning av individ och kollektiv.

”Det är svårt att se var tryggheten finns på den nya arbetsmarknaden. Fast anställning verkar bli en historisk parantes, som det förmodligen är dumt att förlita sig på om man har många yrkesverksamma år framför sig. Vi kommer alla snart att behöva finna nya sätt att finna balans i vår tillvaro”

SYNEN PÅ ARBETET

Dagens arbetsliv består av hotfulla men också positiva drag. För den enskilda individen beror det på vilken kapacitet han eller hon har att möta de stora förändringar som sker i samhället och i arbetslivet. Krav ställs på att individen tar ansvar för sin egen kompetensutveckling på ett helt annat sätt än tidigare. Många människor upplever dock att de nya villkoren ger dem frihet och stimulans och ser nya möjligheter till utveckling (SOU 1999:69 s. 21). Unga människor har en annan inställning till arbetet än tidigare generationer. Många sätter stort värde på de sociala relationerna och att det går att förena arbetsliv och familjeliv. Att vara egenföretagare är ett sätt att själv kunna planera sin tid:

”Arbetet utgör i många fall huvuddelen av en människas liv, och en stor del tillbringas på arbetet, och den personliga identiteten är intimt förknippad med ett yrke eller rollen på arbetet. Framgång i livet är ofta också, liktydigt med framgång i arbetslivet, vilket kanske i högre grad kan anses giltigt för män än för kvinnor. För individerna är arbetslivet och dess villkor självklart en ständigt aktuell fråga”. (SOU 1999:69 s.12)

Arbetet är också ett sätt att länka individen till ett större sammanhang och ett sätt för individen att utveckla sina kunskaper och sig själv. Man känner att man är behövd. Arbetet ger också en social plats i samhället. Det finns enligt Berg (1997 s. 338) tre olika huvudskäl till varför vi arbetar:

· De rena försörjningsvärderingarna (att överleva)

· Arbetet som medel att förbättra ens materiella nivå och status

· Arbete som medel för personlig utveckling

När vi arbetar ger vi uttryck för oss själva och vårt engagemang enligt Maccoby (1989 s. 51ff). Det finns dock en skillnad mellan det arbete som uttrycker en kallelse d.v.s det arbete som vi älskar att göra och det arbete som vi försörjer oss på. Människor motiveras av att uttrycka sig själva meningsfullt genom exempelvis möjligheter till kompetensutveckling. I en traditionell organisatorisk modell innebär detta vanligtvis ett kliv uppåt i hierarkin med större ansvarsområde men arbetet är så mycket mer än så. Det handlar om visioner och om vår känsla av värdighet och att vi blir erkända av andra människor genom vårt arbete.

Synen på arbetet håller alltså på att förändras (Lindgren 1999 s. 96). Identitetsskapandet är inte längre knutet till professionalitet eller en organisation. Många byter arbetsgivare flera gånger under sin karriär. Den traditionella lutheranska influensen har fått ge vika för livshållningar som bejakar pluralismen och individen strävar allt oftare efter att få en integrerad livshållning i sitt liv, det vill säga en strävan efter helhet och sammanhang. Handy ( 1996 s.95) föreslår att man utvidgar termen ”arbete” till att gälla nästan alla aktiviteter i livet. När man även erkänner hemarbete, frivilligarbete och kortare projektanställningar får den moderna människan själv komponera sin ”arbetsportfölj”. Då låser man inte fast sig vid den mentala föreställningen med den fasta heltidsanställningen som norm.

INDIVID – ARBETSLIV OCH ORGANISATION

Förhållandet individ – organisation håller på att ändras delvis på grund av att den internationella konkurrensen har tvingat fram nya former för samarbete (Lindgren 1999 s.81 - 83). Dagens arbete blir allt mer kunskapsorienterat. Egenföretagandet är idag ett viktigt komplement till både industrin och den offentliga sektorn. Vi har nu fått nya relationer mellan individ – organisation och med nya anställningsformer exempelvis vikariat, projektanställning, en kombination av olika deltidsanställningar eller att man utför uppdrag i eget företag. Att vara anställningsbar är ett begrepp som har spelat en viktig roll i nutidens diskussion om arbetsmarknadens villkor. Lorenz Lyttkens förklarar begreppet med att en persons anställningsbarhet mäts som ”de arbeten han eller hon skulle kunna utföra med normal inskolning”. Han använder även begreppet ”anlitningsbar”. Detta syftar på att arbetsmarknaden i ökande grad förväntas bestå av uppdrag i motsats till anställning i traditionell mening (Berg 1997 s.342-343).

Flertalet undersökningar kring unga generationers åsikter om arbete visar att de i första hand vill ha ett flexibelt och händelserikt liv och att de inte vill begränsa sitt självförverkligande (Lindgren 1999). Arbetet skall därför vara utvecklande, stimulerande och omväxlande. Många anser inte att den vanliga ”karriären” d.v.s uppåtriktad befordringsgång i en hierarkisk organisation är någonting att sträva efter. Det ställs också högre krav på var, hur och när arbetet skall utföras. Arbetsgivaren skall ange målen och sedan skall individen själv ta ansvar för hur målen skall nås. Detta kräver kreativitet och engagemang och individens egen initiativförmåga samt kunskap blir utslagsgivande för framgång.

Åke E. Andersson mfl skriver i sin bok om 70-talister (1997 s.58ff) att den postmaterialistiska tendensen blir tydlig i ungdomarnas val av utbildning och yrke samt i deras inställning till arbetslivet. Enligt deras undersökning ogillar ungdomarna hierarkier och de är heller inte intresserade av att bli ”chef”. De är intresserade av självständiga och rörliga jobb och att ha trevliga arbetskamrater. Att ha intressanta arbetsuppgifter är viktigare än att ha en hög lön. De vill också se resultatet av sitt arbete:

”Postmaterialister väljer oftare intellektuellt eller geografiskt rörligare yrken än materialister. Viktigt för postmaterialisten är också att se resultatet av sitt arbete. Postmaterialisten skyr alltså yrken där arbetsuppgifterna delats upp i så stor omfattning att överblicken gått förlorad. Sådana yrken tillhör dem som ungdomarna är minst intresserade av. Få lockas att bli industriarbetare, fastighetsskötare eller kamrer” (Ibid. s. 58- 59).

FÖRETAGAREN SOM OUTSIDER MED KONTORET HEMMA

Många kvinnliga företagare jobbar med att sälja tjänster till företag. Det finns naturligtvis både fördelar och nackdelar med att komma in som en ”outsider” och jobba med ett företag eller organisation under en begränsad tid.(Lindgren 1999 s. 89) skriver att det finns en farhåga att vissa individer skall bli ”projektnomader” d.v.s kringvandrande utförare av tillfälliga uppgifter utan någon fast punkt i arbetslivet. Forskning har i årtionden hävdat att individer behöver trygghet och social kontinuitet för sitt välbefinnande. När individen jobbar utan denna kontinuitet d.v.s med många avbrutna relationer kan han eller hon förväntas känna stor otrygghet (Ibid.) Detta gäller naturligtvis i hög grad de egenföretagare som jobbar hos många olika uppdragsgivare.

Förändringar innebär alltid viss otrygghet och detta förutsätter att individen har en känsla av tillit och grundtrygghet (Angelöw 1991 s. 119). Alla människor behöver viss ordning och förutsägbarhet och har behov av att veta att handling X leder till resultatet Y (Blanchard & Tager, 1987, s 51-52). En annan konsekvens av kortare jobb och deadline med ojämn arbetsbelastning är den ökade stressen för individen. Det är också svårt för den som har en familjesituation som inte är lämpad för dygnet runt arbete under vissa perioder. Här finns en risk för att jämställdhetssträvandena hämmas samt att familjesituationen utsätts för stora prövningar (Lindgren 1999)

Många egenföretagare har sitt kontor hemma. Det har både för- och nackdelar. Fördelen är att man själv kan bestämma hur och när arbetet skall bedrivas. Gränsen mellan arbete och frihet suddas ut och man kan exempelvis vara hemma med sina barn mer när pendlingsbehovet minskar. Nackdelen är att när gränsen mellan arbete görs otydlig så expanderar ofta arbetet på fritidens bekostnad. Detta gäller generellt även för dem som arbetar i dagens kunskapsintensiva arbetsliv. I praktiken innebär det att individen arbetar mer och det blir mer kvällar och helger som istället borde vara vikta för ledighet (Lindgren 1999 s.94ff). Hela familjen påverkas av det som händer i arbetslivet och det är vanligt att man diskuterar arbetet i hemmet. Det är positivt att familjen blir delaktig i besvärliga beslut men Lindgren tolkar även detta som att arbetet blivit så centralt i människans liv att det ”koloniserar” den tid som borde vara fritid. De nya tekniska möjligheterna innebär ofta att individen arbetar mer. Förutom det faktum att individen själv väljer att arbeta mer så medför den nya tekniken att han eller hon också blir mer anträffbar, vilket i sig utgör en stressfaktor.

Det finns enligt SOU 1998:115 två aspekter på distansarbete och det är den fysiska miljön och den psykosociala miljön. Studier har visat att det kan vara svårt att inrätta en ergonomisk riktig arbetsplats i bostaden.

OM KARRIÄRMÖNSTER

Olika individer har olika karriärmönster. En individs karaktär kan ses som en samverkan mellan de tre aktiviteterna arbete, personliga relationer och personlig utveckling (Wenneberg 1992 s. 93-98). Karriärmönstret består av en inre och en yttre del där den yttre delen är den synliga, formella karriären. C Brooklyn Derr från Institute of Management i Schweiz har i sin forskning definierat fem olika grupper av karriärister vilka här nämns i korthet:

1. Klättertypen

Personer som söker avancera uppåt hela tiden. Klättertypen söker inflytande, makt och materiell status. Dessa personer finns ofta i stora företag och organisationer.

2. Trygghetstypen

Personer som hör till denna kategori söker långsiktig anställningstrygghet och en förutsägbar karriärsutveckling. De erbjuder engagemang och lojalitet i utbyte mot trygghet.

3. Frihetstypen

Frihetstyperna söker sig ofta utåt och inte uppåt. De söker i första hand personlig självständighet och ”utrymme” och jobbar gärna självständigt med eget ansvar. Ofta är det fråga om individer som arbetar hårt i utbyte mot oberoende och egen kontroll.

4. Stimulanssökarna

Vissa individer drivs av längtan efter stimulans och ”action” i sitt arbete. De söker ständigt nya aktiviteter som kan stimulera deras kreativitet.

5. Den balanserade typen

Idag söker många män och kvinnor efter balans mellan arbete, mänskliga relationer och självutveckling. En önskan som säkerligen finns hos alla människor men de som tillhör denna kategori har en holistisk grundsyn och jobbar aktivt på att få balans i livet. Många unga sk två-karriärspar hör hit kanske främst av praktiska skäl men alltfler människor blir intresserade av livsåskådningsfrågor och frågor om sin egen personliga utveckling.

NÄTVERK

Kvinnor arbetar gärna i nätverk hellre än att ta anställning i traditionella hierarkier. De företagare som är uppdragstagare är de som har de bäst utvecklade nätverken kring sig själv och den egna verksamheten (Sundin & Holmquist 1989 s. 118). Att nätverka är enligt Lucia Forsberg (1991 s. 3):

”förmågan och viljan att knyta ihop Dig själv med andra och också att knyta ihop Dina vänner och bekanta med varandra när Du tror att de kan ha gemensam glädje och nytta av varandra”.

Det sägs att så många som 70 % av alla jobb förmedlas genom kontakter. Det är också vanligt att småföretagare samlas i nätverk för att hjälpa varandra med marknadsföring, andra yrkeskunskaper samt för att ge varandra stöd och inspiration. Det som karaktäriserar s k nätverksorganisationer är för det första att gruppen inte har någon lydnadsstruktur d.v.s ingen formellt vald ledare men ofta en eldsjäl och initiativtagare. För det andra är den behovsstyrd. Man organiserar sig i projekt eller möten som är tillfälliga och har ett bestämt syfte. För det tredje är deltagarna mycket självständiga (ibid. s. 4). Så här definierar Forsberg (1999 s. 5) en nätverkare:

”En nätverkare är enligt min definition, en människa som oförtröttligt söker skapa nya kontaktytor mellan människor, idéer och möjligheter. En nätverkare tycker om att lägga pussel och se helheten. Det sker av bara farten. En nätverkare går gärna sina egna vägar. Att ordna sammankomster, besöka människor, skapa samband och engagera andra i vad det än må vara är en unik drivkraft som för nätverkaren framåt. Målet är ofta mindre intressant. ”

Många nätverk är i huvudsak inriktade på några av följande önskemål från deltagarna nämligen att man lär sig något och att man utvecklas, att man bygger gemenskap och att man kan påverka, att man har roligt, att man får visa vad man går för och att man kan tjäna pengar enligt (Ibid. s. 8) Enligt Johny Alm (1996 s.55) så har den som har ett stort nätverk stora fördelar av att han är bättre informerad om möjligheter och nyheter då han genom sina relationer står i förbindelse med många organisationer och företag. Han menar att social kompetens är en av de viktigaste egenskaperna en kompetent nätverkare bör ha.

Ett annat sätt att utvecklas och att skaffa sig kunskaper och kontakter är genom mentorskap. Personlig utveckling genom mentorskap i samband med företagande har på senare tid blivit väldigt populärt enligt Rehn Jacobsson & Wassaether (1997). Alla oavsett storlek etc. kan enligt dem ha nytta och glädje av att utvecklas tillsammans med en bra mentor.

OM PENGAR OCH FÖRETAGANDE

Tjäna pengar är inte det viktigaste för kvinnliga företagare (Beyer 1996 s.18). Förklaringen kan ligga i att företagaren generellt sätt tjänar lite trots att han eller hon måste ta större ansvar och risker jämfört med en som är anställd. Detta beror delvis på att skattesystemet gör det svårt för den nyblivna företagaren att göra några större ekonomiska vinster. Självständigheten är som jag redan nämnt det viktigaste skälet för kvinnor att starta eget. Detta gäller också för dem som tidigare varit arbetslösa. Möjligheten att tjäna pengar är inte heller för dem ett starkt skäl vilket troligen beror på Sveriges generösa bidragssystem:

”För personer som tigare haft en hög inkomst, är det vanligen mer lönsamt att vara arbetslös och få a-kassa, än att starta företag. Företagande för kvinnor är alltså inte i första hand en väg ut ur arbetslöshet av ekonomiska skäl” (Beyer 1996 s.18)

Beyers undersökning visar också att många kvinnor kompletterar inkomsten från företaget med en anställning då endast fyra av tio företagarkvinnor har enbart företaget som försörjning. De kvinnor som i sitt tidigare arbete varit arbetsledare i någon form försörjer sig i högre grad enbart på företaget om man jämför med andra kvinnor. De upplever också i lägre grad än andra svårigheter med att hitta kunder och har haft större nytta av sina tidigare kontakter när det egna företaget skulle etableras.

Rehn Jacobsson & Wassaether (1997 s.33 - ff) nämner frågeställningen ”hur ska jag kunna ta ordentligt betalt utan att skämmas och hur värderar jag mitt arbete på rätt sätt?” som den i särklass vanligaste frågeställningen från företagare i allmänhet och kvinnliga företagare i synnerhet. Två grupper som brukar ha extra svårt att sätta pris på sitt erbjudande är hantverkare samt konsulter som säljer sin kompetens och sin ”hjärna”:

”Förmodligen hänger detta samman med den i Sverige så utbredda Jantelagen – d v s du ska inte tro att du är någonting och framförallt ska du inte tro att du är bättre än vi! – som vi alla mer eller mindre bekänner oss till. Dessutom är det tyvärr så, att Sverige inte har något genuint småföretagarklimat, där det är OK att tjäna pengar på sin verksamhet. ”Detta bidrar säkert också till den försiktiga hållning som många småföretagare har när de bestämmer sina priser” (Ibid. s. 33)

Att företagaren har rätt marknadspris på sin vara eller tjänst är viktigt för trovärdigheten. Om han eller hon inte sätter värde på den tjänst eller vara som säljs kommer kanske kunderna heller inte göra det. Många företagare, vilka brukar kallas ”levebrödsföretag”, är helt nöjda med om de får in tillräckligt för att täcka kostnader samt ett litet bidrag till sitt eget uppehälle. Viktigt är också att man som företagare hinner med sig själv. Det handlar helt enkelt om att man måste ”vårda det viktigaste kapitalet i företaget” (Rehn Jacobsson & Wassaether 1997 s. 34-36). Att kvinnor är dåliga på att ta betalt beror enligt Sangregorio (1995 s.13) på att anspråkslösheten går som en röd tråd genom kvinnors liv. Men lönsamhetskravet borde vara lika för män och kvinnor.

Många människor bär idag på den motsägelsefulla formuleringen ”Jag vill vara efterfrågad men jag vill inte sälja” enligt Ahrnell & Klockare (1994 s. 22-23). Det finns enligt dem många attityder kring försäljning och affärer som kan vara intressanta att titta närmare på. När det gäller manligt och kvinnligt kan man enligt dem fundera över orden uppvakta och uppvaktas. Marknadsföring och försäljning kräver att man själv tar kontakt med kunder d.v.s att man själv är aktiv och uppvaktar helt enkelt. Hur går detta ihop med våra värderingar kring kvinnligt beteende? Att vara den som uppvaktar ingår kanske inte i vad som brukar förknippas med den traditionella kvinnorollen menar de. Det är vanligt att kvinnor har attityden: ”Jag vill gärna vara uppvaktad men gillar inte att uppvakta” (Ibid.). Men författarna säger också att även manliga företagare kan tycka att det är svårt att sälja.

ARBETSLÖSHET OCH FÖRETAGANDE

Många anser att det är bra att det startas en mängd nya företag t ex framhålls detta i Sydsvenskan 27/2 2000. Kerstin Wennberg på Nutek menar dock att det är väldigt viktigt med hållbara idéer.

”Om man startar företag för att man är arbetslös och många andra gör det av samma skäl, är det inte säkert att man kan göra lysande affärer på grund av konjunkturen”

Dessutom kan man hamna utanför försäkringssystemet om man misslyckas och inte har reservkapital som buffert. Ändå är det så att det är självklart att vi måste ha personer som vågar satsa på egna idéer därför att det är grunden för nya jobb och sysselsättning för många fler. Det är också viktigt att komma ihåg att även stora företag har varit en planta en gång menar Mats Evergreen på Svenska jobs & society i Sydsvenskans artikel. I artikeln står också att det kanske är svårare för dem som tidigare varit anställda inom offentlig förvaltning att själva söka upp kunder och marknadsföra sig själva (ibid.).

KÖNSROLLER OCH SOCIALISATION

Företagarens barn startar oftare företag än andras barn. Det finns naturligtvis många anledningar till att det är så men en viktig sak är att synen på livet och arbetet överförs mellan generationerna. Både kvinnliga och manliga företagare kommer ofta från företagarfamiljer skriver Sundin & Holmquist (1989 s. 54).

Socialisation är den process som integrerar individen i den sociala strukturen genom överföring av information, normer och värderingar. Det finns många faktorer som påverkar oss och skapar vår självuppfattning och personlighet. Förutom hur våra föräldrar uppfostrar oss som barn påverkas vi också under uppväxten av språket i stort och av kamrater, föreningar, skolan och senare även under arbetslivet. Som socialisationsagenter bidrar även massmedia och våra samhälliga institutioner till att forma, förändra och hålla våra kulturmönster vid liv (O'Keefe & Reid-Nash 1989 s. 420 ff). Genom kommunikation genomförs alltså socialisationen på olika nivåer i samhället (Berger & Chaffe 1989, s 107)

Manliga och kvinnliga identiteter formas alltså tidigt till att bli olika. Albert J. Mills (1993 s.134ff ) skriver i sin artikel ”Organizational Discourse and the Gendering Identity” att kvinnor utbildas ”att vara” (to be) ex fruar och mödrar och männen utbildas till ”att göra” (to do) en mängd saker för att upprätthålla sin manliga identitet. Dessa tidigt socialiserade identiteter förbereder för olika roller i arbetslivet. Vidare menar han att flertalet studier har visat att utvecklandet av organisatoriska former bygger på manliga normer och värderingar. Han hänvisar exempelvis till Webers bok ”Den protestantiska etiken och kapitalismens anda”. I denna anda grundläggs kalkylering och rationellt tänkande i vår kultur. Dessutom var de första företagen som grundades ägda av män och det är dessa gamla strukturer som lever kvar.

Kvinnor har gjort stora framsteg på arbetsmarknaden under de sista 30 åren menar t ex Eva M. Meyerson & Trond Petersen (1997 s. 109ff). Trots detta tjänar de flesta kvinnor mindre än män. Generellt sätt arbetar män oftare i välbetalda befattningar och kvinnor i lågbetalda och ovanför en viss nivå är kvinnor kraftigt underrepresenterade. Nivån mellan jobben brukar populärt kallas ”glastak” och med det menas det faktum att kvinnor av olika anledningar blir diskriminerade av sina arbetsgivare vid rekrytering och befordringar till en viss typ av karriärsutveckling.

METOD

I detta kapitel presenterar och redogör jag för min metod samt mina egna reflektioner kring att arbeta på fältet.

VAL AV METOD

Jag valde att arbeta med samtalsintervju kvalitativ metod (intervjuer) därför att den passade mitt syfte. Det är också en metod som passar mig bra som person eftersom jag gillar att möta och kommunicera med människor. Intervjumetoden innebär för mig att arbeta med möten av olika slag. Det handlar om möten med mina intervjupersoner men också möten med mig själv, mina erfarenheter och mina värderingar kring mitt ämne. Jag skulle gärna ha velat använda mig av s k metodtriangulering (Patton 1989 s.329-333). När man kombinerar olika metoder blir tolkningen säkrare menar Repstad (1993 s. 19) Problemet är att datamängden ofta blir alldeles för stor och ohanterlig. Att använda sig av kvalitativa intervjuer är bara det tidskrävande så jag bestämde mig ganska tidigt för att lägga planerna på att göra t ex gruppintervjuer eller att skicka ut enkäter på hyllan.

TILLTRÄDE TILL FÄLTET

Jag fick tillträde till fältet främst genom olika nätverk, i första hand ”Resurscenter för kvinnor” som är en mötesplats för kvinnor i Lund. Deras personal har varit ”gatekeepers” (Hammerlsey & Atkinson 1993 s. 63ff) d.v.s personer som har gett mig tillträde och hjälpt mig få kontakt med olika företagarnätverk i Skåne. Genom den s k ”snöbollsmetoden” d.v.s intervjupersonerna introducerar en eller rekommenderar nya intervjupersoner (Repstad 1993 s. 41), har jag fått nya namn på min lista.

OM INTERVJUGUIDEN

Jag valde att arbeta med en ostrukturerad men tematiserad intervjuguide framför en strukturerad eftersom jag ville att intervjupersonernas egna tankar och idéer skulle stå i centrum. Det är dessutom svårare att styra intervjupersonen men sina egna förutfattade meningar då. Dessutom har jag ändrat och lagt till efterhand som jag gjort intervjuerna. Hur skall man kunna veta vilka teman som är intressanta från början om man inte känner till ämnet? Enligt mig är det ett absolut måste att läsa teori och varva intervjuandet om vartannat, när man arbetar med kvalitativ metod. När det gäller utformandet av intervjuguiden utgick jag ifrån den så kallade trattprincipen (Repstad 1993 s. 38). Det innebär att jag gått ut öppet och brett och efterhand snävat in och fokuserat konkreta frågeställningar. Intervjuguiden var i form av en tankeguide (se nedan) som jag mest hade för min egen skull. Oftast använde jag inte den alls för att undvika att det blev en ”förhörssituation”. Jag har alltså mest använt den i de första intervjuerna för att få lite mer struktur på samtalet. Efterhand kom det av sig själv och jag kunde följa upp nya intressanta frågeställningar med öppna frågor.

Under de övergripande frågeställningarna som ställdes under alla intervjuerna fanns det många andra variationer på frågor och teman som var olika för varje intervjutillfälle. Intervjuguiden såg ut ungefär så här:

INTERVJUGUIDE

Ellips: BAKGRUND

Ellips: NU

Ellips: PRIVAT

Ellips: SAMHÄLLE

INTERVJUSITUATIONEN

Några intervjuer har jag gjort på Resurscenter för kvinnor. De andra intervjupersonerna har jag antingen mött på café eller träffat hemma hos dem. Det fungerade kanske lite bättre på Resurscentrer än hos de som hade sina kontor hemma för det blev lite mer ”neutralt” på Resurscenter. Att möta människor hemma har både för- och nackdelar men i detta fallet ville jag att fokus skulle vara på deras företagande. Den sista intervjun gjorde jag på telefon på grund av att mitt barn var sjukt och att intervjupersonen hade ett pressat tidschema.

Jag har försökt skapa det som Davies & Esseveld (1989 s. 28-30) kallar en solidarisk intervjusituation. Då bör man så långt det är möjligt låta samtalet följa sitt eget lopp. Den intervjuades egen logik och tankar skall stå i centrum men det hindrar inte forskaren att bidra med egna erfarenheter. Vidare skall man självfallet respektera den man intervjuar och hennes tankar och känslor.

Jag tror att det är viktigt att inse att intervjupersonerna ibland tenderar att svara som de tror att man vill de skall svara. Detta märker man som intervjuare ganska snart. I mitt fall stämmer det inte eftersom mina intervjupersoner är vana att själva uttrycka sig som auktoriteter och har inga problem att uttrycka sig och tala för sina egna åsikter.

TOLKNING OCH BEARBETING AV DATA

Jag spelade in alla intervjuer på band utom telefonintervjun. Bandspelaren gör enligt min erfarenhet att det blir lite konstlat i början men att den snabbt glöms bort när samtalet kommer igång. Flera av intervjupersonerna berättade dessutom att de också brukade använda sig av inspelning då de gjorde vissa intervjuer så de hade stor förståelse för mitt sätt att arbeta. Transkriberingen av intervjuerna var bitvis mödosamt och tidskrävande men samtidigt mycket givande och spännande. De första intervjuerna jag gjorde skrev jag ut ordagrant men jag insåg att det skulle ta för lång tid. Jag bestämde mig därför för att skriva ut det ordagrant som jag tyckte verkade mest intressant (och det var mycket) och sen göra sammanfattning med egna ord kring resterande. Repstad (1992 s.78) skriver:

”Idealet att skriva ut allt ordagrant måste vägas mot de resurser man har till sitt förfogande och hur man kan utnyttja dem på bästa sätt. Ett band från en timmes intervju blir lätt 20-25 sidor utskrivet material”.

Enligt Henwood & Pidgeon (1993 s. 24-25) skall den kvalitativa metoden vara reflexiv och det skall vara ett ömsesidigt utbyte mellan forskare och ”utforskad”. Vidare strävar forskaren inte i första hand efter att vara objektiv utan tvärtom efter att dra nytta av subjektiviteten. Många feminister förespråkar därför denna metod. Forskarens egna erfarenheter och egenskaper skall tillåtas spela in. För att göra detta på bästa sätt skall forskaren helst använda sig av en reflexiv journal som sedan skall bearbetas tillsammans med empirin i analysen. På så sätt stimuleras kreativiteten i forskningen och forskaren tränas i att bli medveten om sina egna värderingar. I min undersökning har jag använt en reflexiv journal även om jag jobbat ganska osystematiskt. Då jag gjort intervjuerna under en så pass lång tid (mer än ett halvår) upplevde jag att det var viktigt att inte tappa tankar och idéer på vägen. Jag har också försökt ”kliva ur mina egna skor” för att titta på saker utifrån en annan synvinkel och jag tror att det är nyttigt att man lär känna sig själv och blir medveten om sina egna värderingar. Som jag redan nämnt i inledningen har jag själv varit företagare och det är mycket som ”jag redan vet” så bitvis har detta varit en utmaning.

ÖVRIGA REFLEKTIONER

Mina intervjupersoner var som jag redan nämnt väldigt lättpratade så jag hade inga som helst problem med att få information snarare tvärtom var det ibland svårare att begränsa samtalsämnena då det hela tiden dök upp nya intressanta teman och synvinklar. Men en lärdom jag gjort på fältet är att det inte alltid är så lätt att intervjua människor. Intervjusituationen kan bli bra eller dålig. Enligt W.B Shaffir (1991) präglas intervjun till stor dela av den relation som uppstår vid det inledande mötet. Han talar om sina egna erfarenheter på fältet och framhåller att det är viktigt att forskaren måste ha social kompetens och att mycket av den första kontaktens utfall hänger på forskaren sätt och hur han eller hon presenterar sig själv och sin undersökning (Shaffir & Robbins 1991 s. 72-80).

Shaffir betonar även att intervjumetoden är en mentalt krävande och intensiv uppgift och att det bland annat är viktigt att intervjuaren är vänlig och engagerar samt att han eller hon strävar efter att ge intervjun karaktären av ett vanligt samtal. Allt detta känner jag igen i mitt eget intervjuande och trots att jag är ganska nöjd med de 10 intervjuer som jag genomfört så förstår jag att man alltid kan behöva mer träning i konsten att samtala med människor. Det handlar också om att forskaren har stor nytta om att utveckla vad som populärt brukar kallas social kompetens eller vad Daniel Goleman (1995 s.69-80) kallar ”känslans intelligens” – förmågan att känna sig själv.

EMPIRI

OM MINA INTERVJUPERSONER

Empirin utgörs alltså av intervjuer med 10 kvinnliga företagare. Alla har visat stort engagemang kring frågeställningen kvinnligt företagande och dess villkor. Intervjupersonerna har alla högre utbildning från universitet eller högskola och de flesta har diverse vidare- och påbyggnadsutbildningar inom sitt eller sina specialområden. En har utbildat sig utomlands. Flera av dem har rest mycket samt flyttat runt mycket både inom och utom landet. Vad denna kvinnan säger är representativt för flera av dem jag talat med:

”Jag har en tradition av .. jag har en tradition av att ha kortare anställningar än många andra i min generation då .. Jag har jobbat som längst fem år och det var på XXX och på ett sätt har lärt mig rätt så tidigt att flytta på mig egentligen utan att tänka att jag .. tänka på att jag hade det mönstret utan det bara blev så att efter ett tag så flyttade jag på mig, av olika skäl.. Dels att jag behövde nya utmaningar, dels av familjeskäl.. Så jag lärde mig det här då att flytta på mig .. behövde inte vara kvar på samma ställe”..

Kvinnorna är mellan 28 och 56 år men de flesta ligger är mellan 40 och 45. De har varit igång olika länge med sitt företagande (allt från cirka 4 månader till 15 år). De flesta lever som gifta eller sambos med män som inte jobbar i företaget men som hjälper till ibland vid behov. Någon poängterade att det nog är en förutsättning att resten av familjen tycker att det är okey med deras företagande för familjen blir ändå engagerad på ett eller annat sätt. De flesta har barn som nu är lite äldre och de har alltså småbarnsåren bakom sig.

Alla bor och verkar i olika branscher i södra Sverige. De flesta intervjupersoner är ensamföretagande konsulter inom ämnen som kommunikation och handledning, mentorskap och företagsrådgivning av olika slag. Två av kvinnorna jobbar delvis med att utbilda och föreläsa för kvinnliga företagare i olika sammanhang och har därför lite mer ”expertkunskaper” i ämnet. Det finns också kvinnor som säljer produkter eller tjänster inom hälso- och friskvård, musikundervisning, blommor samt en som driver ett franchisingföretag samt import och exportverksamhet. Tre stycken har anställda och resterande är ensamföretagare. Ett par av dem har aldrig varit anställda.

Åtminstone hälften av de kvinnor jag intervjuat kommer ifrån s k företagarfamiljer där föräldrarna och eller syskonen också är företagare. De tror att detta kan ha påverkat deras val av karriär. En kvinna säger att familjens företagande var en stor del av privatlivet och hon fick tidigt hjälpa till i företagen. Att hon och hennes syskon blev företagare var någonting naturligt från början. En annan kvinna som vuxit upp utan att bo tillsammans med sin pappa som är företagare säger att hon ändå har hans sätt och företagaranda i blodet. Hon har liksom han haft en enorm lust att driva företag och göra affärer. ”Kanske är det genetiskt”, säger hon skrattande.

MOTIV TILL ATT STARTA EGET

Vad finns det för motiv bakom det egna det egna företagandet? En intervjuperson svarar:

”Ja det är ju.. antingen är dom hindrade i sin karriär på något sätt. Att dom har kommit så långt i sitt vanliga arbete att dom känner att dom inte kommer längre. Eller så har dom någon grej.. någon idé som dom skulle vilja förverkliga. Kvinnor startar ofta inte företag för att tjäna pengar.. det står inte ens med i litteraturen det här med att tjäna pengar som ett motiv för kvinnor att starta företag”.

Givetvis kan det finnas olika skäl till valet att bli företagare med givetvis finns det likheter i motiv som är mer generella för många som väljer att starta eget. Hos mina intervjupersoner finns det i huvudsak tre olika motiv som på samma gång hänger ihop med varandra:

· För att få bestämma själv

· För att få använda sig av sin kompetens

· För att få göra det som man tycker är roligt

Andra orsaker har varit att slippa ta studielån, att få ta utmaningar och för att utmana sig själv så att man skall bli tuffare. En kvinna som varit chef i många år och nu är 57 år sa att hon startade för hon hade mer att ge. Visserligen var hon slutkörd av åren som chef men hon kunde inte tänka sig ”spela golf och promenera på stranden” hela dagarna.

Intressant att notera är dock att de flesta säger att de lika gärna kan tänka sig vara anställda om de fick jobba självständigt och fick de resurser de ville. En kvinna uttrycker att hon lika gärna kan vara anställd om det fanns ett utvecklande, lärande klimat och hon får manöverutrymme. Sådana jobb är dock inte så vanliga menar en annan intervjuperson. Fördelen med att ha en anställning är enligt henne att hon skulle få jobba lite mer långsiktigt vilket är svårt när man oftast har tillfälliga projekt som konsult.

FÖR ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV

”Men sen är det väl för att få friheten att man rår sig själv som gör att kvinnor vill starta företag tror jag. Det är ju väldigt skönt att rå sig själv och har man en gång börjat så som företagare så är man ju inte så villig egentligen att krypa in i den här fållan att varje dag vara på plats klockan åtta och sedan köra liksom så. Jag tycker det är väldigt skönt detta att inte vara bunden jämt så att säga utan själv kunna lägga upp det”

Att få bestämma själv hänger för många ihop med en längtan efter mer frihet. En stor fördel med att vara egen företagare är känslan av att få lov att bestämma över sitt arbete och liv själv. De flesta nämner saker som hör hit som exempelvis att ”ha kontrollen”, ”att ha makten”, ”att få vara sin egen chef” och ”att kunna påverka” som ett av huvudmotiven till att de är egna företagare. En kvinna som är sjuksköterska säger att det är känslan av att få bestämma själv och vara sin egen chef som lockar:

”Jag kan säga att jag jobbar när jag vill, hur mycket jag vill, med vem jag vill. Det är en frihet som jag uppskattar väldigt mycket”… // Jag är disciplinerad, har jag bestämt någonting.. detta skall jag klara av.. så gör jag det också även om det kräver väldigt mycket energi. Jag är disciplinerad. Jag älskar att få lov att få styra och ställa i mitt liv själv. ”

En kvinna säger att kontroll är ett nyckelord. Kanske är det enligt henne svårare för kvinnor att ta kontrollen. Man kan enligt henne träna på att få kontroll genom att tänka på vad som kan hända i olika situationer och ha olika strategier för vad som kan hända. Detta kan man applicera exempelvis i mötet med en bank då du är i beroendeställning som företagare. Man gör en riskanalys och tänker på att man kan byta bank om det inte funkar. Kontrollen har man när man inte blir överrumplad.

”Som det är idag så är ju män rätt så intresserade av att få kvinnor att tappa hela gardet just på en bank .. och det skall man fan inte bjuda på. ”

Friheten innebär också otrygghet säger flera men en kvinna menar att det tvärtom också innebär en trygghet att vara sin egen, då man själv har mer kontroll:

”Det är den tryggaste formen av jobb. Jag får ofta frågan om det inte känns väldigt otryggt. Men jag tycker det är precis tvärtom. Jag är den sista som går (skratt)…. ifrån arbetsplatsen och jag är den första som vet om när det börjar bli kris.. och det är helt jag själv som påverkar hur det skall gå. Så det är en enorm trygghet känns det som. Jag får själv välja ut mina medarbetare… Jag bestämmer själv var, när och hur jag vill jobba så det är ju väldigt fritt på det viset. Jag har ingen som begränsar mig.. inget som säger att det här och det här är ditt ansvarsområde, punkt.. utan vill jag vidga eller bredda verksamheten så behöver jag inte fråga någon om lov utan då får jag prova efter eget huvud.. så det är enormt många fördelar”.

Som egen företagare väljer man själv i vilka ämnen man vill fördjupa sig samt vilka målgrupper man väljer att jobba med. En annan fördel är att man själv kan välja vem man vill arbeta med eller vem man vill anställa.

Alla säger att man vill kunna påverka sin egen arbetssituation menar en kvinna men hon brukar ställa frågan: vill du ta ansvar? Vill man påverka måste man också ta ansvaret för omsättningen för att säkra att det finns pengar till den egna lönen. Som egen företagare kan du påverka din arbetssituation men du har ändå ansvaret. Många företagare skyller på yttre omständigheter som skatteregler eller på dålig marknad men tänker inte på att det kanske var affärsidén som inte funkade. En kvinna som aldrig har haft någon anställning menar att det skulle vara svårt att ta en anställning och inte kunna påverka:

”Man kan ju naturligtvis jobba på olika sätt som anställd. Man kan ju vara projektanställd och det är ju en sak när man har en början och ett slut och där man hoppar ut när man är färdig. Det skulle jag kunna tänka mig…. men jag skulle inte kunna tänka mig gå in i ett företag och jobba och sen inte se någon ände eller slut eller där jag inte kan påverka det skulle nog vara väldigt svårt”.

Det är stor skillnad att vara egenföretagare med eller utan anställda. När man anställer blir hela situationen mycket mer komplex säger en kvinna, som har tre fast anställda och några timanställda. När man har anställda måste ta ansvar både för andra människor men även för sig själv. Det är viktigt att man som ledare förstår det här med gruppdynamik och att man skaffar sig insikter i hur man själv som ledare påverkar samspelet i gruppen. Men det är enligt henne en spännande och rolig utmaning.

Flera av intervjupersonerna säger att de hellre vill med andra än att ta på sig ”chefsrollen”. Här anses det som en fördel att inte ha några anställda delvis också för att pappersexercisen med att anställda är jobbig och det innebär en större frihet att slippa den administrationen. Det är också en frihet att jobba så mycket man vill utan att var uppbunden av andra människor. En kvinna sa att hon gärna vill ha ”kollegor” på lika villkor. Hon kan tänka sig en parter men hon vill inte ta på sig ansvaret för andra anställda. Kanske är det en skillnad här mellan män och kvinnor menar en annan av kvinnorna. Kvinnor vill kanske inte satsa lika mycket som män utan vill heller känna sig mer fria. Enligt henne är det viktigast att man lägger upp det så att man själv blir nöjd med sitt företagande.

FÖR ATT FÅ GÖRA DET MAN TYCKER ÄR ROLIGT

På grund av att man jobbar så stor del av sitt liv säger en kvinna att det är jätteviktigt att det är roligt att jobba. Någon menar att trots att hon ibland har perioder då det känns motigt så är det hennes trygghet att hon är väldigt intresserad av vad hon gör och att hon kompetensutvecklar sig hela tiden. De flesta av dem som jag har intervjuat jobbar mycket men tycker det är värt det för det är roligt och stimulerande. Drivkraften ligger i att få utvecklas i det som är roligt. Denna drivkraft gör också att man vågar ta risker och att man inte tjänar så mycket pengar i början. En annan kvinna tillägger att eftersom konkurrensen är så tuff så har man bäst förutsättningar i den branschen ”som man känner att hjärtat brinner för” och hon driver sina företag ”utifrån lusten i kombination med tillfället”. Det är enligt henne inte ett måste att ha företag men ett sätt att få göra det man tycker om:

”Företagandet har ingenting med att jag principiellt tycker att man skall vara sin egen utan det har väl dels varit på grund av att jag haft en sådan enorm lust.. inte kunnat låta bli helt enkelt.. när jag har kommit på någonting och tillfället har kommit så har jag tagit chansen … // … Sen gäller det tror jag att brinna för det man gör. Man skall inte starta någonting som man inte brinner för då kommer man nog känna att det går alldeles för mycket tid i förhållande till vad man får ut av det. I början i alla fall. ”

En nackdel med att det är roligt är att man alltid jobbar och lever med sitt företag och det är svårt ”att stänga av”. Allting handlar om företaget och någon beskriver det som roligt men samtidigt som en nackdel där det finns risk för att man bränner ut sig.

”Ah.. Ofta långa arbetsdagar. Även om jag bestämmer när och hur mycket jag vill jobba så blir det ju.. tycker man om sitt jobb så är det svårt ibland att skilja på frihet och jobb.. det går in i varandra.. och det kan ju vara svårt både för mig själv.. där risken för utbrändhet vilken man ibland nästan känner av. Man måste verkligen stanna upp och lyssna på sin kropp”

Familjemedlemmar kan ibland också bli lite eftersatta på grund av att man inte har tid att umgås så mycket. Samtidigt menar en kvinna att det är en förutsättning att hon har en familj som förstår och stöttar henne i det hon gör. En kvinna beskriver hur hon känner glädje över att få jobba med det hon vill och att få möta Men hon säger också att hon ibland skulle vilja kunna stänga av när arbetsdagen är slut och ”sluta vara företagare”. De som har familjer säger att de ofta diskuterar med sin familj kring saker om rör deras företagande och att det därför krävs ett okey för kvinnan att ha företag. Speciellt gäller detta om hon bedriver det från sitt hem.

FÖR ATT FÅ ANVÄNDA SIN KOMPETENS

Flera kvinnor talar om att det finns ett så kallat ”kompetenstak” för kvinnor där man känner att man inte kommer längre i organisationen. Enligt en kvinna kanske det beror på att män inte alltid ser kvinnors kompetens då de inte visar sin kompetens på ett sådant sätt som ingår i den manliga bedömningen av vad som är kompetens eller inte. Hon har själv lärt sig en hel del om kvinnlig och manligt kommunikation genom åren:

”Så det här med manligt och kvinnligt beteende och språk är ju väldigt viktigt också egentligen för kvinnor att känna till mer av. Jag tror att man lyckas bättre i sin karriär om man skall säga ”karriär”.. om man lär sig det här med manligt och kvinnligt…

Flera av kvinnorna ser sig själv som kreativa personer. Sådana människor kan ibland ha svårt att få plats inom de vanliga organisationsstrukturerna menar en kvinna. Hon upplever att det är svårt för henne att ta en anställning därför att det inte finns någon självklar plats. Samhällsstrukturen är väldigt rigid och det är enligt henne svårt ”och blanda korten och hitta ett nytt spel”. Samhället behöver fler kreativa människor men det kan vara jobbigt om man är kreativ för man möter ofta på motstånd. En annan kvinna uttrycker samma sak som flera andra också menar så här:

”Jag såg att det var så svårt att genomföra och förverkliga dom idéer jag hade inom dom organisationer som jag hamnade i… ”

Flertalet beskriver sig som kreativa och driftiga personer som även tidigare drivit egna projekt inom de organisationer där de varit anställda. De har sett till att skapa sina egna möjligheter för att få utvecklas och göra det som de har tyckt varit roligt. Någon menade att trots detta upplevde hon att det blev ”för trångt” för henne och hon vidareutbildade sig hela tiden parallellt med sikte på att arbeta på fribasis. Det kan också vara svårt enligt samma kvinna att vara anställd och få uttrycka sin kompetens. Det kan också vara mer hämmande för den individuella kreativiteten att vara inne i en befintlig struktur:

”… När man är inne, anställd i olika företag så är man också inne i en organisationsstruktur som ofta kan vara hämmande för den kreativitet som man har… och jag tror att det finns mycket mer kreativitet i samhället i dag som alltså är inkapslad i dom strukturer som finns i företag.. Skulle man försöka få kvinnor till att våga se sina krafter så skulle det hända någonting…”

Kompetensutveckling är som jag redan nämnt en viktig bit av det egna företagandet. När man arbetar ensam handlar det också om att man måste få stimulans att jobba vidare men man behöver också tillgång till ny kunskap. Detta är lättare när man är inne i en organisation för då har man tillgång till information både muntligt och skriftligt samt på konferenser.

Det har både fördelar och nackdelar att komma in som en outsider till ett företag eller en organisation. Någon kvinna påpekade att det är svårt att jobba med sin kompetens inom konflikthantering eller handledning då hon redan är inne i organisationen. Det handlar om att kunna påverka och att ha mandat enligt en annan kvinna.

”Men sen har du en helt annan möjlighet att påverka. För om jag kommer in som konsult i en stor organisation så lyssnar folk på mig. Jag kan säga nästan vad som helst (skratt) .. nej det kan jag inte men jag märker det när jag är ute.. // … får jag ett helt annat .. för då ser man mig som extern röst som har något intressant att säga. Dom ägnar mig tid. Det är aldrig slentrianmässigt att jag får tid.. dom köper ju in mig.. // …Jag tror att om du har en viss anställning så har du kanske inte mandat alltid. Du kanske har en tanke. Du kanske har en jättegod idé men du har inte mandat att ha idéer och organisationer är ju strukturer där strukturen kanske mer talar om vad du kan eller inte kan än människan i säg … och här blir det ett sätt att kunna gå in och ut i olika system och skapa olika roller i olika sammanhang .. Så det är ett helt annat spel och vara konsult som jag ser det ..och det tycker jag är fruktansvärt roligt”

Det är alltså en fördel för organisationerna att någon kommer in och har ett annat perspektiv men samtidigt är det också en nackdel för dem för att när konsulten lämnar företaget så tar han eller hon kompetensen med sig. Anställer företaget den personen så har man också möjlighet att bevara kompetensen i företaget på ett helt annat sätt menar en kvinnlig konsult. Nackdelen för henne som konsult är också att det blir en del korta uppdrag som kostar lite för mycket tid och ansträngning men som inte ger så mycket betalt. Därför vill hon hellre ha längre uppdrag.

ATT JOBBA HEMIFRÅN ELLER ATT HA KONTOR?

”Fördelen är då att sitta hemma också att man kan slänga in en maskin tvätt. Man kan laga lunch hemma. Det blir billigare som nyföretagare, det blir billigare att sitta hemma….och sen har du ju allt där.”

Flera driver sina företag med kontoret hemma av olika andledningar. Fördelarna är främst:

· Att det är billigt

· Att man kan göra hushållssysslor samtidigt

· Att man har närhet till sina barn

När man jobbar hemma krävs det att man planerar sitt arbete och sina sysslor. Det kan givetvis också vare en nackdel att ha kontoret hemma då det också är svårt att umgås med familjen utan att tänka på jobbet. En kvinna som har kontoret hemma i källaren upplever ibland att det är svårt att låta bli att ta telefonen när hon äter middag tillsammans med sin familj och hon vet att de kanske blir sura.

”Man vill gärna ta telefonen. Man kunde låtit telefonsvararen gå på. Tyvärr alltså man är så rädd och missa någonting för det är ju hela tiden pengar det handlar om. ”

En annan kvinna menar att det var viktigt för henne att hon skilde på det privata och företaget efter ett tag. Men det hade stora fördelar tidigare då hon inte bara kunde slänga in en tvätt utan också fika med sin dotter när hon kom hem från skolan.

”… jag började på det sättet att jag hade kontoret hemma. Jag använde min privata telefon som kontorets telefon. Så jag startade upp precis som kvinnor normalt gör, med inga.. i det lilla med inga stora investeringar. Idag har jag liksom hyrt ett eget kontor utanför mitt hem. Jag har ett eget telefonnummer och jag har liksom frigjort… skiljt på familjen och företaget.

OM PENGAR OCH ATT TA BETALT

Att ta betalt handlar om självkänsla och självbild och att våga ”bjuda upp” menar en kvinna som också har jobbat med att utbilda kvinnliga företagare. Det gäller att värdera sin egen tid rätt. Att man konkretiserar och ”produktifierar” kunskapen eller det man säljer men det är inte bara ett kvinnligt problem utan även någonting som också vissa män tycker är svårt. Flera av intervjupersonerna tycker att det är svårt att ta betalt och att sätta pris på sig själv. Ingen nämner ”att tjäna pengar” som huvudmotiv för företagande. Däremot ser flera detta här med pengar och att ta betalt som något svårt. Det känns också otryggt att inte veta hur mycket man får in i framtiden. Någon säger att det gäller att ha is i magen och att ha tillit till att det kommer in nya pengar efterhand. Oron för pengar är en av de stora nackdelarna med att vara egenföretagare enligt de flesta av de som jag talat med:

”Det måste ju vara osäkerheten med pengar och långa timmar och ansvaret.. det måste ju var dom tunga nackdelarna. Att det aldrig tar slut. Det är liksom aldrig så att man går hem.. ja det var det , det och så börjar man på ny kula utan det är bara ett enormt glidande flöde som aldrig tar slut och det kan man ju bli rätt trött på ibland..”

Hon är van att bearbeta oron för pengar och hon tror att hon lyckats mitt i turbulensen. Hon har heller inte haft några problem att handskas med pengar och hon förstår inte heller varför det är ett så laddat ämne:

”Jag har aldrig haft problem att prata pengar.. det är ju det ofta som är det stora problemet med folk. Att man skall inte ens prata om det.. för mig är det helt absurt. Det är ju energibyte.. du gör detta för mig så får du det av mig. Det finns inget konstigt med det. ”

Klart är att även kvinnliga företagare måste och vill tjäna pengar men det är inte alltid de vågar säga det rent ut. En annan kvinna säger att hon fått träna sig i att tala om pengar och idag tjänar hon mycket bra på sitt företagande. Hon påpekar också att hon tror det är ovanligt att kvinnor säger att de vill tjäna pengar. På samma gång säger hon att hon ofta ursäktar sig med att hon också ”hjälper andra” med de pengar hon tjänar.

Kvinnor har inte vinstsyftet med från början och det är en nackdel enligt ett par av kvinnorna. Man måste budgetera för allting runt omkring samt även för den tid det tagit att utveckla produkten. Man skall inte var för blygsam i sina anspråk och man skall inte skämmas för att ta betalt. Viktigt är också att kvinnor lär sig förhandla. Det är bra om man från början får större kunder och längre uppdrag som ger lite mer. Nackdelen är enligt henne att man inte tjänar så mycket i början för då missar man pensionspengar och försäkringskassepengar om man skulle bli sjuk en längre tid. Som företagare skall man dra in en hel del pengar för att det skall gå runt. En kvinna säger att hon haft stor nytta av de kunskaper hon fått i budgetering och i ekonomi på en kurs för kvinnliga företagare. Hon fick också lära sig att välja rätt målgrupp:

”Samtidigt måste du också vara mån om då dom målgrupperna som du väljer. Du måste veta att dom målgrupperna kan betala detta. Du skall inte lägga kraft och energi på målgrupper som inte kan betala… om du vill ha betalt…och då kommer du in på målgrupper som kanske kan kännas lite skrämmande och .. men dom har jag aldrig haft kontakt med och så.. ”

I vissa branscher är det mer okey att tjäna pengar än i andra enligt någon. En sak är om man säljer tjänster till företag för då kan man ta bra betalt men inte om man säljer tjänster eller produkter till privatpersoner. En kvinna menar att då skulle vissa personer se enormt surt på henne om hon tjänade för mycket.

Lön och pengar är enligt en intervjuperson en viktig kvinnofråga därför att det är en viktig värdemätare som handlar om status och makt. Hon föreläser själv kring ämnet i fråga. Hon anser att alla kvinnor gör fel när de inte ser till att få tillräckligt bra betalt. Samma kvinna menar att det faktum att de flesta kvinnor som startar eget är ”lite äldre” alltså inte startar under småbarnsåren förmodligen beror på den ekonomiska verkligheten att man måste ha pengar när man bygger upp sitt hem och har barn som bor hemma och därför är det svårt att samtidigt satsa på eget företagande. Men när barnen inte kräver så mycket och man har etablerat sitt hem är det förmodligen lättare. En intervjuperson tror att hennes familjebakgrund kanske påverkat hennes syn på pengar och att ta betalt även om hon vet att andra väninnor tycker samma sak:

”Alltså allt det som fadern gjorde det drog in pengar men det som modern gjorde det drog inte in pengar. Även om dom gjorde det tillsammans så var det ändå hans.. resultatet av hans arbete var pengar men det var inte resultatet av min mors arbete…. ”

Har man en bra företagsidé skall man absolut ta chansen att prova för det är enormt stimulerande och utveckla en bra idé som man kan tjäna pengar på. Detta säger en kvinna som trots att hon är ung (under 30) själv startat och framgångsrikt drivit flera företag.

”Det har så många fördelar att göra ett försök. Kommer man på en riktigt bra idé dels är det enormt stimulerande men.. i bästa fall kan man bli miljonär på kuppen (skratt).. och det ett av dom få sätten det finns att tjäna ordentligt med pengar på idag… ”

Flera kvinnor säger att de är rädda för att ta lån och för att sätta sig i skuld. De flesta har börjat i liten skala i hemmet exempelvis och utvidgat efterhand. Flera tycker att man skall undvika att ta lån och ”och köpa sig en för stor kostym” utan att man utvidgar efter hand.

”Samtidigt är det viktigt att väga det mot att ge ett seriöst intryck redan från början. Det är viktigt att tänka på vilka signaler man sänder ut och väga det att inte kosta på det allt för mycket i början. Så man inte hamnar i en sits där man märker att det här gick inte som jag hade tänkt och nu sitter jag i skuld för resten av livet.

SKILLNADER MELLAN MANLIGT OCH KVINNLIGT FÖRETAGANDE

”Jag vet för lite om hur män.. jag vet för lite om skillnaden ... alltså därför jag vet för lite om män egentligen hur dom tänker.. ”

Frågan om det är någon skillnad på att vara manlig och kvinnlig företagare är oerhört komplex och svår att besvara enligt mina intervjupersoner. Flera säger att de inte kan tala för om hur det är att vara man därför att de inte har någon erfarenhet av det. Vad är manligt och vad är kvinnligt kan man fråga sig. Det har dock under samtalens gång kommit fram en del saker som ändå är värda att beakta.

En skillnad mellan manligt och kvinnligt företagande är att det saknas förebilder för kvinnor. Mannen är även här norm och det hörs på språkbruket exempelvis ”affärsmannaskap”. En kvinna myntade ordet ”affärskvinnoskap” på en av sina kurser. Hon tycker också att det är farligt att skapa myter kring företagande bara för att det inte finns någon historia kring ämnet. Man skall inte bara göra antaganden utan att veta. Många vill ha företag för att man är mer fri och flexibel och att man har behov av att bli sedd och bekräftat och det gäller både män och kvinnor.

Flera kvinnor menar att de har stor nytta av sin förmåga att lyssna och sin empati i mötet med kunden. Flera säger sig vara väldigt måna om att ha nöjda kunder på lång sikt. De är väldigt seriösa i sin tjänst eller den produkten de säljer. Att ha nöjda kunder är den bästa formen av marknadsföring. Tvärtom att göra dåliga affärer är ”badwill”. Idag handlar det mesta om kvalité och relationsmarknadsföring menar en kvinnlig konsult. Här vinner kvinnor som har god social kompetens. En kvinna som har anställda i sina verksamheter anser också att det är viktigt att man är social och lyhörd och att man också bjuder på sig själv och sin tid.

” Att inte hela tiden vara stressad hit och dit utan att kunna bjuda på sin tid. Att kunna ta dom där extra minuterna och kanske även kunna prata .. om lite annat runt omkring för att etablera en annan typ av kontakt helt enkelt. Män är ofta väldigt affärsmässiga. Väldigt korta, väldigt korrekta, affärsmässiga.”

Hon menar att just denna underhandsinformation som man får när man talar om ”annat än svart och vitt” kan man ha enormt mycket nytta av. Kvinnor är enligt henne mer sociala och ”tisslar och tasslar” om allt möjligt som kan vara bra att känna till. Mäns nätverksamheter är enligt henne lite mer formellt uppriggade. Någon tror att män har lättare att ta för sig och att de har vassare armbågar. Ibland upplever hon att vissa affärsmän inte riktigt lyssnar på henne och i det faller tror hon att hon hade fått mer respekt om hon varit manlig företagare. Hon säger också:

”… Männen har en annan attityd än vad vi kvinnor har. Vi är mer emotionella. Vi .. jag tar för mig. Men jag gör det inte utan att tänka så att varje person mår bra också.. ”

Många kvinnor stoppar sig själva genom att de inte riktigt tror på sin egen kompetens. De tror att de måste vara så otroligt duktiga och kunna allt till 100 % redan från början. Kvinnor ställer högre krav på sig själva och de förstår inte att de kan lära sig och utvecklas under tiden menar hon. Kvinnor stoppas också ofta av att de inte vågar riskera att inte få in pengar till hemmet och till mat och kläder till barnen påpekar hon också.

Den ensamhet man känner som företagare kan enligt en intervjuperson ha att göra med att kvinnor trivs så bra med att samarbeta med andra och ha social gemenskap. Hon tror att ensamheten kanske är svårare att böra för en kvinna plus att kvinnor kanske tar åt sig mer personligt om företagandet inte går bra. En man tar enligt hennes erfarenhet inte åt sig på samma sätt som person. Det beror kanske också det faktum att kvinnor kan vara känsligare för andras synpunkter. Flera av intervjupersonerna tycker de är bra på att skapa relationer med kunder. Att kunderna mår bra efter ett möte etc. Allting handlar om bemötande och engagemang idag enligt en kvinna som jobbar som konsult. Flera av dem säger att de hellre tackar nej till jobb som de inte tycker att de kan utföra på ett bra sätt. Att göra dåliga jobb är enligt en kvinnan ”badwill” som straffar sig i längden. Speciellt de som jobbar som konsulter är rädda om sitt namn och väldigt måna om att vara seriösa. Flera av intervjupersonerna anser sig vara väldigt strukturerade personer som gillar planera och hålla koll på ekonomin och det administrativa i företaget:

”Jag är alltså som man säger rätt så strukturerad som ofta är ett väldigt manligt drag och jag är van att ta i saker och jag har idéer som jag vill förverkliga. I och för sig så är det varken kvinnligt eller… jag skulle vilja säga att det är personlighetsbundet.”

Kvinnor tänker för smått i sitt företagande menar ett par kvinnor. Man tänker att man kanske kan försörja sig själv men man tänker sällan på att man skall bygga upp en verksamhet med många anställda, stor omsättning och mycket avans. Det är ovanligare att kvinnor har det perspektivet att man skall göra någonting stort. Hon själv var tidigare förvaltningschef inom landstinget och berättade att hennes karriär liknade många andra kvinnors nämligen att den inte innebär att kvinnan själv medvetet söker sig till en position utan att det ofta ”bara blir så” på grund yttre omständigheter. Hon själv blev chef på grund av att hennes dåvarande chef plötsligt fick en hjärtinfarkt. Kvinnliga företagare måste lära sig männens sätt att tänka, när de marknadsför sig själv och sin produkt påpekar hon också. I presentationer skall man presentera siffror, visa tabeller och organisationsskisser med konkreta resultat. Att presentera ”hårda fakta” istället för ”mjuka”. Pengar är också makt säger samma kvinna och skillnader skapas redan i barndomen enligt henne:

”Jag tror kanske möjligtvis att det också har lite att göra med att kvinnor strävar inte efter makt. För jag menar pengar är också makt och man har inte.. man har alltså inte det framför ögonen på samma sätt att det är betydelsefullt och viktigt med makt. // Männen tränas redan från början på att dom skall vara så att säga dom som leder saker och ting alltså .. även barn som leker, pojkar som leker då.. tränas upp vem som skall vara ledare och vem som då har så att säga makten då men kvinnor.. flickor leker på ett annat sätt. Man leker… man vill ha samverkan med andra och andras gillande… ”

Enligt en av intervjupersonerna så har kvinnor kanske lättare att skylla ifrån sig på exempelvis den dumma chefen än männen har. I sitt företagande tar man då på sig samma jargong där man istället kanske skyller på skatteregler och annat.

OM NÄTVERKANDE

”Det är just det med bollplanken. Kontakter också men .. ja kontakter och bollplank. Det är helt otroligt, man lägger ut en krok någonstans och så får man sex fiskar som nappar. Bara för att man har ställt .. man har ställt en fråga till en person och så veckan senare så får man svar från åtta stycken.. // .. Nu när vi pratar om det, så kom jag på … jag har aldrig tänkt på det förut.. men det är som en enormt lyckad form av kedjebrev egentligen. Du skickar iväg en eller två frågor här och så får du tillbaka trettio svar från olika håll. ”

En del ser nätverkandet som en rolig och effektiv form av marknadsföring av sig själv och sina produkter eller tjänster. Man skapar också kontakter med andra personer som man själv kan anlita eller rekommendera i olika sammanhang. Flera säger att de ibland känner sig ensamma som företagare. Någon saknar de arbetskamrater och naturliga bollplank som de tidigare haft som anställda. Speciellt de som jobbar mycket hemma säger att de saknar den viktiga kontakten utåt.

”Det gäller att skaffa sig ett kontaktnät när man sitter hemma och ha en dialog utåt i varje fall med några”. //Någon som man kan tala med om det som är jobbigt men också någon som man kan dela och fira sina framgångar med”.

Det är en stor fördel att ha någon att bolla idéer med. Flera påpekade att det krävs att man själv är aktiv i olika nätverk och dylikt. Detta gäller både för den sociala biten men också för att marknadsföra sig själv samt att söka partners till eventuella uppdrag. Det kan vara bra med både kvinnliga och manliga nätverk men flera säger sig föredra kvinnliga av olika anledningar.

Ytterligare en fördel med att vara egenföretagare är att man kan välja vem man vill jobba med. En kvinna menar att det är ett privilegium att få välja vem hon vill anställa eller samarbeta med. Flera jobbar i nätverk tillsammans med olika företag och personer. På samma gång kan det enligt en kvinna också vara en nackdel att man som konsult måste vara väldigt försiktig med vilka man väljer att arbeta med och ”att man syns i det sammanhanget som man vill synas i”. Man vill bara samarbeta med människor som är seriösa. Som anställd tar man enligt henne inte någon risk då man inte väljer sina kollegor själv.

Många säger också att de just haft stor nytta av erfarenheter från tidigare arbetsgivare. En kvinna menar att just de kontakterna var väldigt värdefulla för de personerna visste vad hon gick för och hade befogenheter att hjälpa henne vidare:

”Jag fick jobb genom att jag började med att jag ringde runt till mina gamla chefer. Både dom som var kvar på sina tjänster och de som var i nya kommuner och talade om vad jag höll på med och frågade om jag fick komma helt enkelt och presentera mig. ”

MENTORSKAP

Någon har haft mentor och tre av intervjupersonerna är själva mentorer. Både manligt och kvinnligt mentorskap kan vara bra fast på olika sätt. Mentorskap skall enligt en intervjuperson både vara att ta och att ge tillbaka. Det är viktigt att även mentorn skall känna att han eller hon också får ut någonting av det.

”Kvinnor kan berätta lite mer om kvinnors möjligheter eftersom dom själva då är kvinnliga företagare dom kan väl komma med lite mer sådana tips medan män kanske är mer formella och rent företagsinriktade då .. väldigt fokuserade på företaget.. företagandet som sådant eller just det företaget som jag håller på med. Medan kvinnor är mer om sig och kring sig och kommer med andra tips. ”

Mentorskap handlar också mycket om personkemi. Om man trivs ihop. En kvinna gillade inte ”konstruerade relationer” varken vad det gäller nätverk eller mentorskap. Hon menar att släkten är det bästa nätverket. Mentorskap eller handledning behövs enligt en kvinna för att man skall kunna ta sig ur de svackor som man hamnar ibland. Det skall vara någon som vet vad man går igenom när man startar företag. Det handlar enligt henne om en helt ny utvecklings - och livsprocess för kvinnor som startar eget. I denna process behöver man någon som fattar vad det handlar om och kan stötta en. Processen kan ta flera år. En annan kvinna som själv är mentor i två projekt menar att kvinnor kan diskutera lite mer kring de områden som ligger nära en till exempel familj och hälsa och att denna personliga delen är lika viktig som företagsutvecklingen i sig.

DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN ÄR VIKTIG

En intervjuperson pekade på vikten att man har ett starkt psyke för att man skall kunna orka med att motivera sig själv även när det inte går bra. Speciellt gäller det kanske för dem som lever på att sälja sig själva och sin kompetens. Det krävs en stark självkänsla. Flera av kvinnorna har ”jobbat mycket med sig själva” bland annat just för att stärka sitt självförtroende. Att utmana sig själv och lära sig nya saker och på så sätt kunna gå vidare ger också en kick:

”Det är mycket personlig tillfredställelse i det att klara av saker. Sen måste man ju räkna med att man måste kunna hantera ett kaos också för man lever ju ofta i ett kaos emellanåt. Mycket som hänger i luften och .. men ha tillit till att man jobbar sig fram hela tiden”

En kvinna berättar att hon vuxit och blivit både starkare och tuffare efterhand som hon lärt sig av sina misstag. Hon har tvingats skärpa sig och koncentrera sig i sitt företagande. Processen är en viktig del i hennes personliga utveckling och har gett ett ökat självförtroende även vad gäller andra saker än bara själva företagandet:

”Jag lär mig ju mer. Det är det och det är det viktigaste.. det är ju min drivkraft. Att utsätta mig för det här gör att lär mig mer.. ” //Man blir också tuff men man måste också ha intresset och viljan att hålla på med det här och göra ett bra jobb det är det som gör att jag kan utveckla den här tuffheten att orka med det.. ”

Företagandet har också för flera inneburit att de aktivt gjort vissa ställningstaganden kring hur de vill ha sitt liv och sitt företagande. En kvinna säger att hon har bestämt sig för att inte bli ”en sådan där företagare som bara tänker på företaget och vaknar på natten och tänker på företaget”. För henne är det lika viktigt att inte bara tänka på att skaffa kunder utan också att hon är ”lika alert inåt som utåt”. Hon har medvetet valt att utveckla sitt företag långsamt för hon vill att det skall finnas en balans mellan hennes företagande och hennes egen utveckling.

Förmågan att hantera oron för att inte få nya uppdrag i framtiden är för flera intervjupersoner en ständig följeslagare. Här gäller det både att ha tillit och bra självförtroende samt att man har olika strategier för att lösa problemen. En inre dialog är viktigt:

”Om det är en person som arbetar med sig själv som resurs t ex då är den personliga utvecklingen väldigt viktig men hela tiden måste balansen på den personliga sidan finnas också för det påverkar företagandet om man har det jobbigt privat. Frågan är hur man skall orka med sin karriär som är så tuff, det gäller särskilt mycket om man är ensam. Det är ju alltid lättare om man kan komma bort till ett arbete där man har fullt med människor och trevliga aktiviteter och så. ”

VEM KAN HA EGET FÖRETAG?

Vid sidan om en bra affärsidé och att man är motiverad så krävs det ett bra självförtroende när man bygger upp sitt egna företag. Dessutom är dessa ”starta eget kurser” dyra samhällsekonomiskt. Företagande är heller ingenting som man skall idealisera. Vad gäller framgång finns det ingen tur som heter tur utan det handlar om personliga egenskaper och framförallt hårt arbete och vill du verkligen ha eget företag så klarar du det utan en massa kurser säger en kvinna som startade sitt första företag i 20 års åldern. En viktig sak är att man vågar fråga frågor och att man lär sig säga nej. Det är mycket påtryckningar enligt henne från banker och säljare. Vill man starta eget så kan man lära sig men man måste vara ha kreativt tänkande och förmågan att kunna analysera varför saker och ting går bra eller dåligt. Lika viktigt är det att man läser och förkovrar sig hela tiden.

Det är svårt att vara företagare i dag med administration, skatteregler, bokföring och allt annat runt omkring menar en kvinna som tidigare varit anställd i många år. Har man tidigare varit anställd i den offentliga förvaltningen som ju många kvinnor har så har man oftast heller inte lärt sig marknadsföring. Hon påpekar också att det idag krävs att man är välutbildad och att man verkligen vill någonting förutom att man givetvis skall ha en bra affärsidé. Hon anser också att det är en fördel att kunna ha någon som stöttar en under en längre tid för det tar tid att bygga upp egen kompetens, kunskaper och kontakter i sitt företagande. Flera intervjupersoner poängterar att det inte är bra att starta eget bara för att man är arbetslös. När man är arbetslös så har ju många redan dåligt självförtroende. Det är inte bra om det är alltför lättvindigt med ”starta eget bidrag”. För människor kan hamna i skuldfällan om det visar sig att det inte funkar. En intervjuperson anser att företagarbidrag inte är bra då man det skapar ojust konkurrens med befintliga företag samt att det är en nackdel att företaget inte har en fast grund:

”… När man bygger upp ett företag med bidrag.. det är som att bygga ett korthus. Så fort det ändras någonting och dom drar tillbaka den bidragsformen så faller allting pladask. //.. Jag tror att det är jätteviktigt att man bygger det på en stadig grund. Det bidrag som man får skall inte vara nödvändigt i den löpande verksamheten. Det skall vara om man vill investera i en särskild maskin eller någonting sånt i början men sen skall det bära sig självt så är det bara”

Kvinnligt företagande är också ett politiskt spel där kvinnor utgör en stor del av de arbetslösa. Kvinnor har alltid varit formbara och varit sådana att de sett möjligheter och haft förmågan ”att koka soppa på en spik” och därför har man sett dem som en presumtiv grupp företagare säger en av de intervjuade. Men man skall inte idealisera företagandet som tillstånd enligt henne. Det finns perioder som man har mycket att göra men också perioder då man knappt inte har någonting. Man skall heller inte starta företag för att man vill tjäna pengar. Pengarna kommer av sig själv när man gör bra jobb. Framgång föder framgång och man måste tro på sig själv. Företagandet är ett sett att leva.

ANALYS OCH REFLEKTIONER

Det råder turbulens på arbetsmarknaden och den fasta heltidsanställningen är inte längre en norm. Många vill starta eget av olika anledningar, en del därför att de inte fått behålla sitt gamla jobb. Från politiskt håll uppmuntras företagande som ett sätt att skapa fler jobb och i förlängningen ge högre tillväxt för landet.

JAG VILL HA FLER MÖJLIGHETER

En sak som flertalet kvinnliga företagare har gemensamt är att de vill förverkliga sig själva och sina idéer. De vill själv ha kontroll och chans att bestämma över sitt eget liv och arbete, någonting som även stämmer in på manliga företagare. Detta är dock speciellt viktigt för kvinnor, då många tidigare känt sig hindrade i sin karriär på ett eller annat sätt. Ibland kallas det ”glastak” (Meyerson & Petersen) när kvinnor av olika anledningar inte får befordran och utvecklingsmöjligheter på jobbet.

”För att skapa fler möjligheter” har jag därför valt som titel på denna uppsats. Kvinnliga företagare vill få fler möjligheter att bestämma själv. De vill också ha fler möjligheter att använda sig av sin kompetens men också få fler möjligheter att jobba med det som de tycker är roligt. Arbetet är en viktig del av de kvinnliga företagarnas liv. Det ger drivkraft att jobba med det som man tycker är kul och utvecklande. Dessutom konkurrerar man bäst inom det område som ligger en varmt om hjärtat och fler av mina intervjupersoner säger sig ”brinna för det som de gör”.

Att man själv kan påverka sin arbetssituation visade sig vara mycket viktigt vid valet av arbetssätt (Lindgren 1999). Men friheten att kunna påverka innebär också stort ansvar exempelvis för att få ihop till sin egen lön. Medaljens baksida är alltså otrygghet för många. En kvinna menar att för henne är det precis tvärtom så att eftersom hon har kontrollen över sitt eget företag så ger det henne mer trygghet än om hon varit anställd. Resonemanget stämmer bra in i den aktuella debatten kring individens egen kompetens ( se t ex Sydsvenskan 8/9-99). Kanske är man tryggast då man vet att man kan skapa sig sitt eget arbete och att man har förmågan att utveckla och marknadsföra sig själv.

Kvinnliga företagare är ofta välutbildade. De flesta har haft olika typer av kortare jobb och någon har aldrig haft en fast anställning tidigare. Forskning visar också att företagarens barn ofta själva blir företagare. Det finns naturligtvis många anledningar men en viktig faktor är synen på livet och arbetet som överförs mellan generationerna (Sundin & Holmquist 1989). Att vara företagare är en livsstil. Eftersom företagandet tar mycket kraft och energi så krävs det samtycke från resten av familjen. Det är också vanligare att kvinnor startar eget när barnen blir större.

JAG VILL ANVÄNDA MIG AV MIN KOMPETENS

Flera personer jag intervjuat säger att de haft svårt att hitta någon egentlig plats i organisationsstrukturer som ofta ses som hämmande för kreativitet och nytänkande. Fördelen med att vara egen företagare och fristående konsult är att man ofta får mer ”mandat” d.v.s mer att säga till om när man kommer som expert utifrån. Företagandet har därför blivit ett sätt för en del att få utveckla och jobba med sina egna idéer. En tanke jag fått kring detta är det faktum att det är viktigt att kunna sälja sina produkter eller tjänster. En kvinna berättade att hon var trött på att övertyga chefer om sina projektidéer. Men är det inte så att man istället måste övertyga kunden? För att kunna sälja någonting måste man kanske anpassa sig efter kundens behov vilket i sin tur kanske medför att kreativa, nytänkande människor (i detta fall företagare) blir obekväma och får svårt att sälja nya uppdrag.

Betoningen på kreativitet tycker jag var intressant och här vill jag gärna göra en koppling till Bodil Jönssons aktuella storsäljare ”Tio tankar om tid” (1999). För att en människa skall kunna vara kreativ krävs det att han eller hon får arbeta ostört och koncentrerat under vissa perioder och att man får ”ställtid” d.v.s får tid att ställa saker till rätta så att man sedan kan komma igång med uppgiften. När man väl satt igång måste man få tillfälle att jobba färdigt ostört vilket enligt henne kan vara svårt med vår tids prioritering av tillgänglighet. De företagare som har kontoret i sitt hem upplever kanske att de får mer ostörd tid än på ett kontor men problemet är, menar någon, att det är svårt att inte ta telefonen då man kanske missar en viktig kund.

JAG VET FÖR LITE OM SKILLNADEN

Skillnaden mellan manliga och kvinnliga företagare i stort hänger ihop med att kvinnor och män genomgår olika socialisationsprocesser och därigenom får olika ”roller” i samhället och i arbetslivet. Arbetslivet och organisatoriska former i allmänhet bygger på en manlig diskurs och manliga värderingar skriver Albert J. Mills (1993) därför saknas det också förebilder för kvinnliga företagare. Hela språkbruket t ex ”affärsmannaskap” visar att det handlar om män som driver företag. En kvinna myntade därför själv begreppet ”affärskvinnoskap” då hon utbildade kvinnliga företagare. Enligt Sundin Holmquist (1989) får kvinnliga företagare ibland en känsla av att ”vara invandrare i ett främmande land” vilket i och för sig inte är något unikt för denna företeelsen utan är samma för alla som är ”udda” i ett socialt sammanhang.

Företagarna själva säger att de har svårt att svara på frågan om det är skillnad mellan att vara manlig och kvinnlig företagare för ”de vet för lite om hur det är att vara man”. Men under diskussionernas gång kommer det ändå upp olika teman om ämnet. En sak som återkommer är att kvinnor anses socialt mer kompetenta än män och detta är någonting som de kvinnor jag intervjuat har haft stor nytta av både i mötet med kunden i de fall då de har anställda.

Många företagare (främst kvinnor men även män) anser det vara svårt att sätta pris samt ta betalt för varor och tjänster. Jag tycker det är intressant att notera att så få kvinnor nämner ”att tjäna pengar” som viktigt motiv till företagare. Flera nämner osäkerheten kring att få in tillräckligt med pengar som en av de stora nackdelarna med att vara egen företagare. Det är enligt Sangregorio (1995) en nackdel att kvinnor är mer blygsamma i sina vinstanspråk. Pengar är för många ett laddat ämne delvis präglat av den så kallade ”jantelagen” påpekar t ex Rehn Jacobsson & Wassaether (1997). En intervjuperson berättar att det inte alltid anses okey för en kvinna att vara framgångsrik och tjäna mycket pengar. Ett annat skäl till att kvinnliga företagare har svårt att ta betalt är att många tidigare jobbade inom den offentliga sektorn och inte är tränade i att marknadsföra sig själva och sin kompetens samt att all marknadsföring handlar om att våga ”bjuda upp”. Detta är en roll som inte heller stämmer riktigt med den traditionella kvinnorollen.

JAG TRIVS MED MITT LIV OCH DET JAG GÖR

Sundin & Holmquists (1989) undersökning av kvinnliga företagare visar att de trivs bättre och har högre självkänsla än andra kvinnor. Kvinnorna i undersökningen hade visserligen inte högre självkänsla än de manliga företagarna men de tycktes trivas bättre. Speciellt bra trivdes de som inte hade några direkta expansionsplaner. Den manliga könsrollen är mer ekonomiskt krävande vilket gör att de känner att de måste expandera och tjäna pengar. De kvinnor jag intervjuat har mycket bra självförtroende samt uttrycker att de trivs bra både med sitt jobb och privat.

Fler än de kvinnliga företagare jag intervjuat vill stanna upp och reflektera över sitt liv och sin arbetssituation vilket i och för sig inte är unikt för kvinnliga företagare om man ser till den allmänna debatten kring stresshantering etc i arbetslivet. Enligt Berg (1997) arbetar vi inte bara för att trygga vår försörjning utan det blir allt vanligare att vi ser på arbetet som ett medel för personlig utveckling. Att vara företagare handlar om en mental inställning och startar ofta en process i personlig utveckling. Flera av företagarna jag intervjuat säger att de ”jobbar med sig själva” och sin egen personliga utveckling. De strävar efter helhet och balans i sina önskningar om hur ett bra liv skall se ut. Lindgen (1999) menar att den integrerade livshållningen d.v.s helhet och sammanhang blir allt mer eftertraktat. Individens identitet behöver heller inte längre vara knuten till en fast profession eller organisation. Att göra ”karriär” behöver inte enbart innebära ett kliv uppåt i hierarkin utan kan istället vara att man får möjlighet att jobba som man själv vill. Enligt Handy (1989) är den fasta heltidsanställningen inte längre en norm i samhället. Han talar också om arbetet som ett ”kall” vilket stämmer in på flera av mina intervjupersoner.

Flertalet av de kvinnor jag träffat har alltså aktivt jobbat för att få en balans mellan arbete, relationer och fritid och skulle därför enligt Wennerberg (1992) höra till ”den balanserade typen”. Men de söker också frihet och stimulans. Det som inte tycks vara lika intressant är långsiktig anställningstrygghet och en förutsägbar karriärsutveckling d.v.s trygghet. Ej heller lockas de av att klättra i hierarkier d.v.s att avancera uppåt. Snarare finns det en önskan om att få större utrymme både för sig själv och för sin yrkesmässiga utveckling. Resonemanget känns igen i undersökningar om unga generationers syn på arbete. De vill i första hand vara fria, fria, flexibla och ha självständiga, utvecklande arbetsuppgifter och är ej heller intresserade av att klättra i traditionella hierarkier i första hand ( Lindgren 1999 samt Andersson mfl 1997).

SAMTIDIGT SLÄNGER JAG IN EN MASKIN TVÄTT

Många kvinnliga företagare börjar med små eller inga investeringar. Ett sätt att hålla nere kostnaderna är att bedriva verksamheten från sitt hem. Det anses också bra att kunna ”slänga in en maskin tvätt” och ha närheten till sina barn samtidigt som man jobbar. Nackdelen är att det ibland är svårt att hålla rollerna åtskilda och att familjen kan bli sur för att ”man alltid jobbar”. Goffman (1974) talar i boken ”Jaget och maskerna” om att olika roller och olika ”scener” kräver olika ”manus” för hur man skall bete sig. Olika ”framträdanden” kräver också olika ”fasader”. De kvinnor som bedriver sina företag från sina hem tvingas växla mellan olika roller vilket någon tycker är svårt. Exempelvis måste företagaren visa upp en fasad och ett framträdande som ger ett seriöst intryck för eventuella kunder och det kan som en kvinna uttryckte det vara svårt ”med barn och hundar” i bakgrunden. Goffman säger:

”För att vara en viss individ räcker det alltså inte enbart med att man besitter de erforderliga attributen utan man måste också upprätthålla de normer för uppförande och uppträdande som ens sociala grupp förbinder med dem” (Goffman 1974 s.71).

En kvinna skaffade efter en tid som hemmaföretagare en egen lokal för att hon ville skilja på det privata och jobbet. Forskning visar att det finns en fara i att gränsen mellan privatliv och arbete blir mindre klar och arbetet tenderar att uppta allt mer av ens tid (Lindgren 1999). Men någon av de som jag intervjuat menar att det är just det som är tjusningen med att var egen – att företaget och en själv är ett då det ger engagemang och drivkraft på helt annat sätt om man haft anställning. En kvinna menar att hon själv styr över sin tid och hur mycket hon jobbar. Samtidigt är det ibland svårt att begränsa arbetstiden för man vill alltid ta telefonen om det ringer för att inte missa kunder. För dem som har barn kan det vara jobbigt att vara ”företagare dygnet runt” och någon önskar att hon haft lättare att ”stänga av” ibland.

Tidigare undersökningar visar att det enskilt viktigaste skälet för kvinnor var av omsorg för familjen då hon såg företagandet som ett bra sätt att kombinera yrkesarbete och familj (Baude & Tyrkkö 1995 ). Även män angav denna anledning men såg också företagandet som en möjlighet att tjäna pengar, d.v.s såg företagandet utifrån ett ”försörjarperspektiv”. Resonemanget är dock inte speciellt representativt för de kvinnor som jag intervjuat då ingen nämner ”familjen” som huvudmotiv till sitt val. I och för sig så kan det ha att göra med att snittåldern hos intervjupersonerna var mellan 40- 45 år och att de som har barn lämnat ”småbarnsåldern”. För de som jobbar som konsulter är nackdelen att det ofta blir korta uppdrag vilket innebär ojämn arbetsbelastning och det kan enligt Lindgren (1999) skapa problem för dem som har familj.

”JAG NÄTVERKAR HELLRE ÄN ANSTÄLLER”

Flera säger att de saknar kontakten med arbetskamrater och att detta är en av anledningarna till att de aktivt jobbar med nätverk för att ”bolla idéer” samt hitta samarbetspartners. Att nätverka är också ett sätt att marknadsföra sig själv, sina produkter och sina idéer. Någon menar att de hellre vill arbeta i nätverk ”på lika villkor” än att anställa och gå in i traditionella hierarkier. Hänger detta ihop med att kvinnor inte strävar efter makt på samma sätt som män gör? En kvinna påpekade att pojkar tränas tidigt att vara ledare medan flickor i första hand leker ”samverkanslekar”.

Det som utmärker nätverken är enligt Forsberg att de inte har någon lydnadsstruktur eller en formellt vald ledare samt att den är behovsstyrd. Jag tror att det är därför som kvinnor gillar att ”nätverka”. Speciellt de som tidigare sagt att det ogillar hierarkisk kreativitetshämmande organisationskultur. Det kan också vara bra att ha en mentor som kan hjälpa en att ta sig ur de svackor som man råkar ut för då och då. När man är företagare är det viktigt att man orka fortsätta trots motgångar. Nätverk och mentorskap är också ett sätt att skaffa sig information och utveckla den egna kompetensen. När man är anställd blir man ”serverad” information och utbildning men som egenföretagare krävs det att man aktivt söker ny kunskap hela tiden.

Det är ett faktum att många ensamföretagare inte vill anställa utan istället föredrar som jag redan nämnt att arbeta i friare samarbetsformer exempelvis i nätverk(Rehn Jacobsson & Wassaether 1997 s. 36). Kanske är det friheten som lockar mest. När man har anställda har man ju också ansvaret för andra vilket i och för sig är en spännande utmaning. Några av de kvinnor som jag intervjuat säger att de hellre vill ha ”kollegor” än ”underställda” och att de vill expandera i sin egen takt. Vem säger att detta är fel att inte ständigt försöka bli större och låna en massa pengar menar Sangregorio (1995). Att kvinnor ”tänker mindre” i sitt företagande och därför har lägre anspråk på lönsamhet behöver inte innebära att de inte är seriösa. De kvinnor jag intervjuat har varit väldigt målmedvetna samt ställt stora krav på sig själva, sina produkter eller tjänster och på sitt företagande överhuvudtaget trots att de kanske ibland har haft en försiktigare framtoning.

TILL SIST

Enligt Nutek (1996:32) finns det inte så mycket faktisk kunskap om kvinnliga företagare men däremot finns det en mängd myter och halvsanningar. Kunskaperna behöver öka då kvinnor ses som en grupp presumtiva företagare i framtiden. Eftersom min undersökning i första hand bygger på en ganska begränsad empiri vill jag inte dra för långtgående slutsatser men jag har kunnat visa på vissa tendenser som troligen är representativa för kvinnliga företagare. Det är skillnad att vara manlig och kvinnlig företagare även om det är svårt att exakt peka på vari skillnaden ligger för det finns givetvis individuella skillnader. I och för sig så tror jag att det är farligt att generalisera för mycket kring könsskillnader men metoden att försöka hitta ”idealtyper” kan vara bra för att få en övergripande förståelse för problematiken. Frågan är om skillnaden mellan att vara manlig eller kvinnlig företagare i första hand handlar om skillnader i förutsättningar eller om skillnader i värderingar. Svaret ligger förmodligen någonstans mitt emellan. Min undersökning är ju dessutom ganska ensidig då jag inte inkluderat empiri kring manliga företagare och gjort jämförelser. Men givetvis är jag helt klar över att det är svårt att tala om kvinnliga företagare som grupp då det exempelvis är stor skillnad mellan att vara kvinnlig hantverkare på landsbygden och kvinnlig konsult i storstaden.

AMS spår att det i framtiden lär det bli huggsexa på kompetent, välutbildad personal. En av de intressantaste slutsatserna av detta arbete anser jag vara att de kvinnliga företagare jag intervjuat menar att de lika gärna kunde ha en anställning om den motsvarade deras högt ställda krav på hur de vill leva och arbeta. Då finns det en fara att fler kvinnor tröttnar på ”glastak” och andra hinder och istället väljer att starta eget och därmed förlorar ju företagen och organisationerna eftertraktad kompetens.

Flera intervjupersoner anser dock att det inte är något alternativ att starta eget som en sista utväg vid arbetslöshet. Att starta eget är roligt och utvecklande men också krävande och utmanande. Vid sidan av en bra affärsidé måste man också ha kontakter och kapital. Om man lyckas handlar det inte om tur utan om hårt arbete och man måste tro på sig själv och sin idé. Kvinnor ses som en presumtiv företagare i det politiska spelet därför att kvinnor genom tiderna alltid varit flexibla och har haft förmågan att ”koka soppa på en spik”.

Jag tycker det har varit spännande att göra denna studie. Någon gång i framtiden skulle jag vilja komplettera denna undersökningen med enkäter och gruppintervjuer då jag kunnat konstatera att det behövs mer forskning kring kvinnliga företagare och om kvinnors arbetsmarknad i allmänhet också för den delen!.

LITTERATURLISTA

Ahrnell, B–M. & Klockare, L. (1994). Försäljning för Icke Säljare. Uppsala: Konsultförlaget AB.

Alm, J. Nätverksguiden (1996). Malmö: Liber Hermods.

Andersson, Å. E. & Fürth, T. & Holmberg, I. (1997). 70–talister – Om värderingar förr, nu och i framtiden (Andra reviderade utgåvan). Stockholm: Natur och Kultur.

Angelöw, B. (1991). Det goda förändringsarbetet. Om individ och organisation i förändring. Lund: Studentlitteratur.

Arbetsmarknadsdepartementet (1998). Distansarbete (SOU 1998:115). Stockholm.

Baude, A. & Tyrkkö, A. (1995). Anställd eller företagare – Reflektioner kring kvinnors möjligheter att välja sin plats i arbetslivet. Nutek Pengarna och livet – perspektiv på kvinnors företagande, B1995:3. Stockholm.

Berg, J. O. (1997). Förnyare, Frustrerade och fria agenter. Stockholm: City University Press.

Berger & Chaffe (1989). Handbook of Communication Science. Newbury Park: SAGE.

Beyer, A. (1996). Den kvinnliga företagarprofilen. Företagarnas Riksorganisation.

Blanchard, M. & Tager, M. (1987). Jobba Friskt. Stockholm: AB Timbro.

Davies, K. & Esseveld, J. (1989). Kvalitativ kvinnoforskning. Stockholm: Arbetslivscentrum.

Forsberg, L. (1991). Idébok för nätverkare. Göteborg: Etcentra Affärsdesign.

Goffman, E. (1959). Jaget och maskerna. Stockholm: Prisma.

Goleman, D. (1995). Känslans intelligens. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (1993). Ethnography - principles in practice. New York, N Y: Routledge.

Handy, C. (1996). Bortom vissheten organisationers föränderliga värld. Jönköping: Brainbooks.

Henwood, K. & Pidgeon, N. (1993). Qualitative Research and Psychology Theorizing. Hammersley, M (Ed.), Social Research - Philosophy, Politics and Practice, The Open University. London: SAGE.

Jönsson, B. (1999). Tio tankar om tid. Stockholm: Brombergs Förlag.

Lindgren, M. (1999). Arbete, anställningsformer och organisering: En kritisk granskning av relationen individ –organisation i det moderna arbetslivet (SOU, 1999:69). Stockholm.

Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1982). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.

Maccoby, M. (1989). Arbeta varför det? Förändringar i arbete och motivation. Stockholm: Svenska dagbladet.

Meyerson E. M. & Petersen, T. (1997). Finns det ett glastak för kvinnor? – En studie av svenska arbetsplatser i privat näringsliv 1970-1990. I boken Glastak och glasväggar? Den könssegrerade arbetsmarknaden (SOU 1997:137). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

Mills, A. J. (1993). Organizational Discourse and the Gendering Identity. Hassard, J. & Parker, M. (ed). Postmodernism and Organizations. London:SAGE

Nyskapandet sker på Ideon (2000). Lundagård, Nr 3.

Näringslivsdepartementet (1999). Individen och arbetslivet- perspektiv på det samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000. Slutbetänkande från Arbetslivsdelegationen Stockholm 1999-11-22 (SOU 1999:69). Stockholm.

Patton, Q. M. (1983). Qualitative Evaluation Methods. Beverly Hills: SAGE.

Rehn Jacobsson, E. & Wassaether, C. (1997). Konsten att hålla ångan uppe – handbok för företagarkvinnor. Stockholm: Nutek.

Repstad, P. (1993). Närhet och Distans - Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sangregorio I–L. (1995). Från kvinna till kvinna – samtal med rådgivare till kvinnliga företagare (Nutek B1995:3). Stockholm.

Studier av kvinnors företagande (Nuteks forskningsprogram R1996:32). Stockholm: Nutek.

Sundin, E. & Holmquist, C. (1989). Kvinnor som företagare. Osynlighet, mångfald, anpassing – en studie. Malmö: Liber.

Tidningen Arbetsmiljö, Nr 9, 1997.

Wennberg, L. (1992). Karriär efter 45. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

TIDNINGSARTIKLAR

Ensam är inte stark. (1999, 8 juli). Sydsvenska Dagbladet.

Kvinnliga företagare behöver förebilder. (1997, 4 juli). Göteborgsposten.

Kvinnorna som väljer att styra. (2000, 27 februari). Sydsvenska Dagbladet.

Lunds universitet