Dikter..

 

 

Info
Gästbok
Dikter
Ragga ??
Bilder
Snabbsidor

 

 

Besegrad…
Åh varför just jag?!
Jag som är… helt intrasslad i allt och alla.
Jag vet att livet är kort, fast när allt går bort blir dagarna som år.
Hjärtat fylls av storslagna sår.
Allt går uselt.
Ja ni vet; flickor… Ja eller det finns ju en speciell.
Hon är ju helt ointresserad av mig.
Men det är ju klart, vad har jag?
Inte mycket den saken är säker.
Vad ska jag göra?
– Ta katten och köra! Säger någon.
Men allvarligt!
Ska jag rädda henne från att bli överkörd av ett tåg?
Kidnappa henne och tvinga henne att tycka om mig?
Jag vet att jag har det inom mig!
Storslagenhet och allt det där.
Precis som Håkan, han va född att lyckas , dyrkas och att häpnas!
En dag!
Ja, en dag då kommer min tid.
Då…Då är det kanske jag som sitter på en guldstol och regerar här i UNIVERSUM!
En dag….
Men …
Vad skall jag göra nu?
Det går ju inte!
Varje gång jag ser henne…
Så lyfts jag upp mot den blåa himmeln.
Hon med ögon av silver,
Med hår av guld,
Med kinder som rosor.
Ja där står, sitter, ler och ser hon på livets underliga delar!
Men vad har jag?
Alla trampar ju! Hänsynslöst och hårt.
Varför just på mig?…
Det är väll bara en liten grej om tjej?
Nej, det är det inte.
Det är en grej om den finaste flickan i världen.

 

 

 

 

 

Hmm…

Där står du…
Jag ser dig…
Fast du ser nog inte mig.
Men jag tänker alltid på dig…
Fast du tänker säkert alltid på någon annan än mig.
Vid ett blått torg, finns det nästan bara sorg.
Där går jag…
Sover jag…
Jag hör allt.
Allt…även det som inte va snällt.
Där går du..
Och här står jag…
Titta på mig!
Och du ser att du är flickan med allt.
Vinden tar lätt tag i ditt hår..
Och vinden tar tag i mitt lår, och kastar bort mig.
Kastar mig långt bort…
Bort där bara jag finns…
Jag bryter ett ben..
Men ingen ser…att jag inte har något ben.
(Ingen ser…förutom du…)

 

 

 

Jag älskade dig högre än allt annat på denna jord.
Jag gömde mina känslor i tomma ord.
Ord som inget betydde.
Som om du dig brydde.
Jag försöker att glömma
och min sorg för dig gömma.
Gömma har aldrig gått bra.
Det var dig jag ville ha!
Kvar finns bara sorg och smärta.
Älskling, var gömde du ditt hjärta?
Det var något i din blick
som sa att jag dig fick.
Det varade en natt.
Jag sökte en väl dold skatt.
Den skatten var inte för mig.
Tror aldrig att jag kan glömma dig.
Kan jag förlåta det svek du gjorde?
Jag vet att jag borde.
Det är svårt.
Du vet, jag tog det hårt.
Älska, glömma, förlåta.
Det är livets stora gåta.

 

 

 

Jag vågar inte…
Inte för att jag är feg..
Utan för jag inte vet vad hon ska svara.
Kanske blir det som jag vill, eller står det bara still….
Jag vet faktiskt inte vad jag vill.
Vill jag hålla om henne?
Jo, det är ju klart…
Vem skulle inte vilja det?
Ingen, jag är nog inte ensam…ensam om att gilla henne..
Det är väll kanske därför jag inte vågar.
Alla kanske kommer att såga i mig sen, sen när hon har tagit någon annan.
Nån annan som vågade…
Vad ska jag göra..?
En del av mig vill ju göra det…den andra delen tänker…
Tänker om det är så bra….
Fast, hur ska jag kunna veta…veta om hon tycker….
Om jag inte frågar…
Men jag vet faktiskt inte….
Inte…det är inget bra ord…
Älskar…jo det är ett bra ord…ett vackert ord…ett ord som betyder nått.
Som

 hon…hon betyder något…något för mig, och säkert många andra…
Men jag måste säga det…nu….jag gillar verkligen henne..

 Har ni flera dikter som ni själva har gjort så får gärna skicka de till mig..



Copyright 1996-1999 by Namo Interactive Inc.
All Rights Reserved.


Namo WebEditor 3.0