Så här
snygg är jag i halsduken som jag fick av min
taxkompis Molly som tack för att jag bjöd på lunch.
Hon fick t o m gnaga på mitt bästa märgben.
Jag har bestämt mej för att inte bara min familj ska få nöjet och glädjen att lära känna mej. Därför kommer jag här konnu..., kintonu... efter hand att visa hur snygg jag är och hur jag växer och utvecklas. Själv tycker jag att jag är otroligt snygg redan och väldigt mycket kan jag också.
Jag är en Kerry Blue Terrier och jag har en fin stamtavla. På den heter jag Dungarees Machamp men så kan man inte heta till vardags. Dom provade ett par andra namn på mej först men dom minns jag inte ens. Sluggo blev det alldeles av sig själv och det tycker matte och husse passar mej perfekt. Min ras kommer från Irland. Från början var vi jakthundar men jag tänker bara vara sällskapshund och kamrat till mina människor. Matte säger att jag är hennes friskvårdspaket och det tror jag är fint att vara. Jag föddes 19 juni 2001.
Nu när jag är liten är jag svart men när
jag blir vuxen så byter jag färg till blågrå. Häftigt, eller
hur?
Jag
har fått flera nya tänder. Matte tycker att jag ser kul ut;
ungefär som när barn har fått sina sjuårständer. Tänderna
är liksom lite för stora, men vänta bara jag kommer att växa
i dom. Vi tror att jag håller på att byta färg på pälsen.
Den ser liksom frostig ut. Snart är man stor kille!
Jag har massor med leksaker. Det måste jag ha för att jag ska bli stimulerad och aktiverad för jag har gott om energi. Ibland bestämmer matte att jag måste ta igen mej och då känner jag att hon har rätt och att jag faktiskt är ganska trött. Konstigt att jag inte känner det av mej själv.
Nu håller matte på att få spader fast jag tycker det är rätt kul. Förut behövde jag kissa jämt men nu har jag lärt mej hur man håller sej länge. Matte tror inte det är sant så hon ränner fortfarande ut med mej ideligen. Vi får mycket frisk luft!
I lördags var matte, moster och jag ute och reste - ända till Hudiksvall. Vi hälsade på tant Ingrid. Jag är hemskt duktig bilåkare säjer dom. Jag har fått en bilsele för att det ska vara tryggt för mej att åka bil. Jag fick ett stort tuggben av buffelhud för att jag skulle hålla mej lugn medan vi var där. Det funkade. Jag gnagde hela tiden.
Husse och Mattes son, Olle, var och hälsade på lördagen 27 oktober och han tyckte jag var en tystlåten och en något dålig vakthund som inte skällde ut honom när han kom hem kl 0200. Han funderade på om vem som helst kan smyga in i huset utan att jag skäller. Detta är missförstånd och beror på att jag naturligtvis förstod att Olle hörde till familjen!
Här har det funnits flera stycken bilder på mej som liten valp. Det får räcka med två.
Här har jag
just kommit till min familj. Det är härligt i skogen - vilka
dofter...
*
Idag - 8 november - var det jättekonstigt på marken då jag kom
ut. Jag brukar försöka plocka upp allt vitt skräp som jag
hittar då vi är ute och går, fast matte plockar alltid ut det
igen. Men alltså i morse så var precis allting vitt. Hur skulle
jag hinna med? Först tänkte jag faktiskt inte gå ut på det
där alls, men jag behövde ju ett och annat. Och det var
faktiskt inte dumt alls. Man kunde äta det! Och skutta runt och
busa med matte. Jag var så full med snö då vi kom in igen så
matte tyckte det var lika bra att bada mej. Nu är jag mjuk och
gosig och nykammad. Jag blev faktiskt ganska trött så det var
skönt att sova i mattes knä en lååång stund.
*
Nu har det blivit december och den 1 december var jag till
frissan, dvs husse och matte körde mej till Tina i Timrå. Där
lyfte dom upp mej på ett trimbord och sedan for dom därifrån.
Tina klippte och rakade min päls så att jag blev som en riktig
Kerry. Jag var väldigt lurvig och såg ut som en
"schnaudel". Folk gissade alltså att jag var en
schnauzer eller en pudel. Hemskt pinsamt. Nu är jag oootroligt
snygg säger matte. Foto kommer så småningom. Tina sa' att jag
var väldigt duktig och stod på trimbordet som om jag var van.
Jag har varit
till Ewy och Lasse i Gnarp. Dom har en gammal Golden som heter
Alicia. Hon gillade inte mej utan morrade hela tiden, fast det
brydde jag mej inte om utan jag nosade på henne i alla fall.
Matte säger att valpar ska ha respekt för äldre hundar men det
struntar jag i för jag är en terrier.
*
23 december. Nu har jag jättekul för alla våra barn har kommit
hem. Det är lite jobbigt samtidigt för jag får inte hoppa på
dom som jag vill. Det ska bli nånting som hetter JUL. Jag ska
rapportera senare vad jag tyckte om den.
Annars är det så att jag har slutat vara valp och blivit unghund och det tycker matte är jobbigt. Hon tror att det har blivit tomt i huvudet på mej och i stället har det blivit en massa bus i kroppen. Gå fot - minns inte! Rusa runt som en galning - ja. Det står i hundböckerna att man är unghund upp till ca 2 års ålder. Då blir matte blek och hotar med Erikshjälpen. Dit lämnar man visst sånt man vill bli av med. Fast det säger hon bara för egentligen ÄLSKAR hon mej.
GOD JUL (har jag hört att man ska säga)
6 januari
2002. GOD FORTSÄTTNING säger mina människor.
Det har varit jul och nyår och det var KUL. Flocken blev mycket
större och det gillar jag. Det är pyntat och ljus i hela huset.
Vi har t o m ett träd inne. På julafton fick jag en massa paket
som jag öppnade alldeles själv. Det var godis och leksaker. !
På
nyårsafton var vi i fjällen. Där fanns det härlig snö att
plumsa runt i. Vi har varit till mitt barndomshem på Frösön
också så att jag fick träffa min mamma Sonja och syster Alice.
Jag tror att mamma kände igen mej och det gjorde nog Alice
också. Hon är väldigt busig och bet mej i frambenen flera
gånger. Husse och matte tycker att det är bra att jag är lite
lugnare.
8
februari 2002.
Min päls växer jättefort så nu har jag blivit klippt en gång
till - av min första matte Lena. Första hussen Stig och Lena
har varit hit till oss och hälsat på. Jag tror dom ville se om
jag fått det bra. Dom tyckte att jag vuxit och blivit stora
karl'n. Dom blev nog lite imponerade då jag sökte rätt på
alla kålrotsbitar som matte gömt lite här och där. Kålrot
är det godaste jag vet. Hur lätt som helst att hitta för det
luktar så starkt, fast dom får gärna tro att det är jag som
är en riktig spårhund.
Vi har varit till fjällen igen. Toppenställe. Husse och matte
for fram på nånting som heter spark och jag fick springa
bredvid. Härligt att få sträcka ut. Husse försökte sätta
mej på sin spark. Ibland är han ganska dum!
I förrgår då matte och jag gick vår vanliga promenad så
lyfte jag på benet - två gånger. Jättehäftigt. Det liksom
bara for upp av sig själv. Sedan glömde jag bort hur det gick
till, men idag for det upp igen en gång. Verkar faktiskt ganska
praktiskt. Jag ska öva.
Jag har en massa hundkompisar som vi möter på våra promenader.
Softin Moa är bäst. Jag blir alldeles varm i pälsen när jag
träffar henne. Ibland tycker hon att jag är för vild och då
morrar hon så att jag ska lugna ner mej.
På söndag ska vi börja valpkurs. Det behövs säger matte.
10 februari 2002.
Idag har jag börjat valpkurs. Jag tror att jag var ganska duktig
och det var både skojigt och lite trist. Det var skojigt då vi
var ute och tränade men det var hur trist som helst då alla
mattar och hussar var inne och hade nånting som heter teori. Nu
ska vi träna hemma till nästa gång.
2 april 2002
Nu har det hänt massor.
Först och främst så har vi klarat av valpkursen och jag har
fått diplom. Det var ganska jobbigt för oss alla tre. Vi har
lärt oss en hel del och nu gäller det att fortsätta att
träna.
Vi har varit ute på långresa också. Först åkte vi till
Stockholm och sov en natt hos våran Monika. Sedan fortsatte vi
till Göteborg där vi stannade en hel vecka hos Lars och Monica.
Jag trivs överallt bara jag får vara med min familj. Det var
trevligt att vara ute och gå på lite andra vägar än man är
van. På hemvägen sov vi hos Monika i Stockholm igen. Husse och
matte säger att jag är oootroligt duktig att åka bil!!
Nu allra sist över påsken var vi i fjällen. Gissa om det var
kul? Där träffade jag min mamma Sonja, som är alldeles grå,
min syster Alice och en ny liten valp som heter Grynet och är
hemskt tuff. Min första matte och husse och deras barn var
också där. Dom andra var så fina och friserade så jag nästan
skämdes över min lurviga päls. Nu får matte skärpa sej och
beställa trimning.
Det kommer foton så småningom. Hejdå!
Senast uppdaterad
den 02 april 2002