Tidningsartiklar/recensioner

”Ta tag i mobbning i god tid” Skånska dagbladet

”Viktigt att mobbningen stoppas tidigt”Trelleborg och Ystads allehanda. LIVSVIKTIGT

”Problemet är inte de som mobbar utan de
konflikträdda som bara tittar på.”


Insändare: Expressen och kvällspostenInför livskunskap i skolan

"Samtal kan få stopp på mobbare" Sydsvenskan


"Säljare skrev skolbok om mobbning"


”Det är viktigt för barnenatt själva ta upp konflikter och
reda ut dem i klassen.”


Skriv ut artiklarna >>

Tidningsartiklar/recensioner

SKÅNSKA DAGBLADET lördagen 26 januari 2002

Ta tag i mobbning i god tid”
Sylvia Laserows handlingsplan mot mobbning används i många skolor.

Text: Jounalist Pia Lobell
Mobbning är dessvärre alltid ett aktuellt ämne, men skolorna skulle kunna vara ett utmärkt verktyg mot detta. Det menar Sylvia Laserow i Malmö som skrivit en handlingsplan mot för lärare.

I veckan som gick debatterade Riksdagen mobbning och våld i skolorna. Utbildningsministern Thomas Östros passa de på att utlova ”handfast stöd” för skolornas handlingsplaner mot mobbning.

En som länge arbetat för mobbning är Malmöbon Sylvia Laserow. Hon började med sitt indivuduella arbete när hon stötte på vuxenmobbing och konflikträdda människor på sin tidigare arbetsplats, men hennes insatser har främst riktats mot skolor.

- Det här är ett problem som man måste ta tag i, i god tid. Så fort det händer något som får uppmärksamhet ojar sig politiker och säger att något måste göras, men ingenting händer. Mobbning ska förebyggas i god tid från tidig ålder, säger Sylvia Laserow, som efterlyst konkreta förslag från ministerhåll i många år.

Våga ingripa
Hennes koncept handlar om livskvalitet, att genom en process om värderingar och normer öka barnens självinsikt och på sikt även förebygga rädsla för konflikter.

- Skolan är ju ett utmärkt verktyg att göra något åt situationen idag och förebygga mobbning om läraren får stöd. Varje år börjar det cirka 120.000 nya barn i skolan och ett nytt angeläget lektionsämne skulle vara livskunskap. Jag skulle vilja ha in detta i skolplanen för att på så sätt bryta mobbnings- och våldsmönstret

  - Idag finns det mobbningsteam, kamratstödjare och elevråd, men när de kommer in så är skadan oftast redan skedd, säger Sylvia Laserow.

En handlingsplan
Efter att ha arbetat med en skolklass på Karlshögsskolan bad läraren att Sylvia skulle skriva ner sitt arbetssätt i en handlingsplan, som lärarna lätt skulle kunna använda sig av.

För snart ett år sedan blev Sylvia Laserows bok ”Stoppa mobbning – steg-för-steg” klar och den används idag av flera skolor i Sverige. Västra skolan i Malmö är en av de som köpt in boken.

- Jag blev glatt överraskad över upplägget. Där finns utförliga beskrivningar och är lätt för alla att använda, säger Jeanette Åkesson, fritidspedagog i arbetslag Josephina på Västra skolan.

Hon berättar att boken påminner om de etiksamtal man tidigare haft med eleverna från förskola till årskurs två, där olika ämnen som till exempel hur man är mot varandra har avhandlats. Nu får man dessutom en konkret plan att arbeta efter.

Jeanette Åkesson delar även Sylvia Laserows uppfattning om att det är viktigt att ta tag i det här ämnet i god tid för att kunna undvika mobbning i framtiden.
En mobbad person mår dåligt livet ut, så samhället sparar dessutom mycket pengar om arbetet börjar i tid, säger Sylvia Laserow.



___________________________________________________

Tidningsartikel/recension:

Trelleborgs och Ystads allehanda - LIVSVIKTIGT
lördagen den 17 november 2001

”Viktigt att mobbningen stoppas tidigt”

Text: Journalist: Bodhi Bjerregaard.

Sylvia Laserow har skapat en praktisk handbok, ”Stoppa mobbning steg för steg”, som hjälper läraren och förskoleläraren att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Femton lektioner livskunskap som testats ute på skolor innan det gick i tryck.

LIVSVIKTIGT
- Problemet är inte de som mobbar utan de konflikträdda som bara står och tittar på, säger Sylvia Laserow. Hade de lagt sig i hade vi inte haft någon mobbning. Det handlar om civilkurage. Hon har själv alltid lagt sig i det som hänt runtomkring henne, inte minst på arbetsplatser där vuxen mobbning i någon form ofta förekommer. Till slut bestämde sig Sylvia Laserow för att satsa allt på arbetet mot mobbning. Valet föll på skolans värld. Hon skrev en praktisk lärarhandbok med talmanus till femton lektioner som steg-för-steg lär barnen att prata om sina känslor och att bry sig om varandra. Målet är att de ska få ökad empati och social kompetens.
-Jag hade då länge retat mig på att man kastar allt på lärarna, säger Sylvia Laserow. De ska undervisa men också samtidigt vara polis, psykolog och kurator. Kunna ta hand om alla konflikter som uppstår flera gåger om dagen och kanske även ställa upp på kvällarna per telefon om någon förälder ringer.

  BRYTA BROTTSTRAPPAN
Innan boken skrevs vill Sylvia först testa sin metod ute i klasser. Det var inte helt lätt att komma in i skolans värld, men till slut fick jag napp och kom in i några klasser och det visade sig att materialet jag samlat i en pärm fungerade. Läraren uppmanade henne att skriva ner lektionerna så att flerlärare, elever och föräldrar fick samma chans till hjälp och stöd. Sylvia Laserow stöttades i sitt arbete av skolöverläkare Nils Borgfors och kriminalmommisarie Leif Hallberg. Han menade att om skolorna använde min praktiska handbok skulle det kunna uderlätta polisens arbete att bryta brottstrappan med tjugo procent eftersom skadegörelse, rån, misshandel och våld ofta börjar med just mobbning i skolan.

Det är viktigt att barn får hjälp så tidigt som möjligt och får lära sig att kommunicera i stället för att håna eller slåss. Så småningom lär de sig att läsa sina egna konflikter, att ge och ta emot kritik, diskutera, lägga sig i, bry sig och bli ärliga och demokratiska. När dessa barn
växer upp anpassar de sig inte enbart utan vågar gå in i en konflikt även för att hjälpa någon annan.

NORMER OCH VÄRDERINGAR
De första nio lektionerna handlar om normer och värderingar så att barnen genom en känslomässig proces får insikt i mobbningens konsekvenser.




”Problemet är inte de som mobbar utan de
konflikträdda som bara tittar på.”

Ordet mobbning nämns inte förrän i lektion 10. I boken finns också färdiga brev till föräldrarna efter var fjärde lektion för att skapa möjlighet till uppföljning i hemmen.

- För mig var det viktigt att utforma färdiga lektioner. Lärarna uppmanas hela tiden att sy ihop
något själva, men de har ju nog med att förbereda sina ordinarie lektioner. Jag ville ge exakt det som läraren behöver, en färdig verktygslåda. Sylvia har jobbat i Näringslivet som säljare i större delen av sitt liv. Egna erfarenheter och specialutbildningar i personlig utveckling samt beteendevetenskap ledde henne till det hon nu gör som hon nu verkligen brinner för. Hon är ofte ute på föreläsningar bl a på lärarhögskolan i Kristianstad och pratat med lärarstudenterna om hur viktigt det förebyggande arbetet är. De hade många tankar kring detta, och kanske är det känslan av att inte räcka till som gör att så många unga lärare byter yrke efter kort tid
.

-Jag har inte tid att bli gammal, säger hon och spritter av energi. Att motverka mobbning är verkligen angeläget för mig.

  Hon vet själv att det är mycket som kan leda till utanförskap och mobbning. Som vuxen har hon fått känna på det i arbetslivet. Detta berättade hon i tv-programmet Go’Kväll i ett samtal över generationsgränser om mobbning.
-Om man till exempel är för duktig eller påstridig är det stor risk för att man kan bli utmobbad.

SJÄLVFÖRTROENDET I BOTTEN
Jag har själv råkat ut för det och tagit mig igenom det, men det är oerhört knäckande. Självförtroendet är helt i botten efter en sådan upplevelse.

Sylvia har följt fallet där eleven Johanna gick till domstol för att få rätt mot Grums kommun efter flera års mobbning under skoltid. Hon fick ett skadestånd i tingsrätten men kommunen överklagade till hovrätten och slapp då betala. Högsta domstolen tog upp fallet förra veckan, men dom har ännu inte fallit.

- Det är hemskt att den mobbade ska kämpa hela tiden, nu till och med mot en hel kommun. I den senaste rapporten från BRIS, Barnens Rätt I Samhället, ser man tydligt att antalet samtal om mobbning ökat kraftigt. Tyvärr är det så att arbetet mot mobbning alltid är aktuellt
.
______________________________________________________
Insändare:

EXPRESSEN OCH KVÄLLSPOSTEN
Onsdag 6 mars 2002 SIDAN 4

Inför livskunskap i skolan.

I morgon flyger jag från Sturup för att närvara på konferensen ”Tillsammans mot mobbning” i Stockholm på Folkets hus med ca 1 200 lärare, rektorer, elever som åhörare. Jag ska framföra mina synpunkter på mobbning och kränkande behandling bland eleverna och hur man kan stoppa detta.

En åtgärd som jag vill föreslå är att man så fort som möjligt, redan hösten 2002, inför en beredskapsplan för alla barn i grundskolan genom att lägga in ett obligatoriskt nytt ämne i skolplanen. Det ska vara schemalagt minst en gång per vecka och helst börja redan inom de första 14 dagarna, när de små ”nya” 6-7-åringarna” börjat skolan. Man kan kalla ämnet livskunskap.

Livskunskap är inte alls märkvärdigt och konstigt utan handlar endast om att ge eleverna värderingar och normer som många lärare redan jobbar med varje dag. Den enda skillnaden är att läraren är i stort behov av en s k mall att gå efter.
Man måste gå försiktigt fram och inte prata om ordet mobbning förrän eleverna har genomgått en process, ungefär som när vi själva lärde oss att cykla. Lite motigt i början men plötsligt sitter metoden i ryggmärgen och alla lär sig cykla. Eftersom man inte kan mäta detta ämne, ska det inte betygsättas. Om man gör det, då kan det vara risk för att eleverna endast ”uppför sig” för stunden och egentligen inte alls
  förstår och känner för det innerst inne.
Målet är förstås att läraren lotsar eleverna genom en känslomässig process som ökar deras empati och sociala kompetens. Nu är det kanske många som reagerar och tycker att det är ”flum”, men jag ser det endast som en gedigen grund, precis som vi måste gräva först innan vi bygger ett hus.

Med processen får eleverna insikt om mobbningens konsekvenser och att de förstår hur man ska uppföra sig emot andra människor. Eftersom lektionerna endast handlar om samtal blir det också ett fantastiskt tillfälle att integrera våra invandrarbarn. Alla blir sedda och bekräftade och får ventilera sina känslor, barnen lyssnar på varandra, tar ansvar, blir demokratiska och kan kommunicera i stället för att håna eller slåss.

Genom lektionerna medverkar vi till att dessa elever när de växer upp inte bara ”anpassar sig” utan vågar lägga sig i och konstruktivt gå in konflikter på ett jobb eller i ralationer och blir därmed inte konflikträdda som vuxna.

Det finns många skolor som redan har en gemensam policy, regler samt livskunskap. Dessa skolor är på god väg att bryta mobbnings- och våldsmönstret.
SYLVIA LASEROW

(Sylvia Laserow som har skrivit hand-
ledningen ”Stoppa mobbning steg-för-
steg” med 15 kompletta lektioner i
empati – livskunskap – samtal – kon-
fliktlösning – social kompetens.)
   
__________________________________________________________________
Tidningsartikel/recension
SYDSVENSKAN 29 mars 2001


Samtal kan få stopp på mobbare.

Av Marianne Hedenbro (text)
Tänk dig att alla svenskar skulle slänga var sitt tuggummipapper på Gullviksskolans gård i Malmö! Det skulle bli nio miljoner tuggummipapper på ett och samma ställe. En väldig hög.
Tjugofem barn i klass 4A på Gullviksskolan begrundar denna hög en stund och drar den logiska slutsatsen att de inte bör kasta papper efter sig hur som helst.

De har lektion i Livskunskap. Det låter högtidligt men är en enkel kursplan mot mobbning för de yngsta eleverna (åk 0-4). Under femton lektioner byugger eleverna steg för steg upp sin sociala kompetens och lär sig förebygga mobbning. Arbetsmodellen finns i en nyutkommen bok som heter ”Stoppa Mobbning” av Sylvia Laserow.

Idag står ansvar på schemat, ansvar och följderna av att inte ta sitt ansvar. Eleverna och deras lärare Carina Frostensson har skjutit undan bänkarna och satt stolarna i ring för att underlätta samtalet.
Först gäller et att reda ut vad ansvar är.


Kan ni ge exempel? Undrar Carina Frostensson.
- Ni lärare har ansvar för oss när vi är i skolan.
- Om vi försvinner är skulden er.
Också barn har ansvar. Vad har ni ansvar för? Frågar fröken och skriver upp elevernas förslag på en ”tankekarta”:
- syskon
- djur
- saker
- läxor
- hushållssysslor
- hygien
- naturen
- Att stå för det man gjort


Där dröjer de kvar ett tag. För de flesta barn svarar ”naturen” på frågan vad vi alla i hela världen behöver ta bättre ansvar för. De vill helt klart slippa högar av tuggummipapper och andra miljöproblem.

Vad behöver vi mer ta ansvar för?
- Sjukvården (”det saknas sjuksköterskor, de slutar för att de har för dåliga
löneförmåner, det har jag sett på nyheterna”)

  - Gamla som behöver hjälp.
- Uppförande
- Mobbning.

Hur tar vi ansvar för mobbning? Undrar Carina Frostensson.
Eleverna vet besked om det också. De som mobbar slutar mobba. De som ser att någon blir mobbad talar om det för lärarna. De som gjort fel måste stå för det och inte skylla ifrån sig på andra.


Tidningsartiklar/recensioner ”STOPPA MOBBNING


- Det är bra att prata som vi gör i stället för att bråka, tycker Nicole Milesson, Maria Wendel, Louise Laham, Marcus Fridén och Timmy Adziski efter lektionen.

En pojke i klassen berättar att han förut var en riktig bråkstake men att han nu ofta går emellan när andra bråkar. Han är märkbart nöjd med sin utveckling.
Stämmer det, att han var bråkig innan?
 

- JAAA, det var han, svarar de andra med en mun. Dt låter inte som om de ville ha tillbaka honom som han var innan.
Men det kan vara bra ibland att ha en erfaren före detta bråkstake till hjälp. Han lugnade en gång en stökig elev, som inte lydde lärarna, med följande kommentar:
- Det är ingen idé att bråka, de ger sig aldrig.

Carina Frostensson delar ansvaret för klass 4A med Helen Nordkvist. Några särskoleelever går i klassen och de kräver extra tid. Därför har klassen två lärare för 25 elever. Det är annars ovanligt.

Arbetsmodellen med samtal mot mobbning följde lärarna under förra läsåret. I år leder de kompissamtal efter samma principer men formen är friare.

- Det är viktigt för barnen att själva ta upp konflikter och reda ut dem i klassen. Samtalenfungerar mycket bra, tycker Carina Frostensson och Helen Nordkvist.
Går det inte att göra samma sak utan en bok?
- Jo, det skulle gå men det är inte troligt att det skulle bli av. Det tar tid att planera lektionerna. I boken är de redan förberedda.
Gullviksskolan är en liten skola med omkring 350 elever från förskoleklasser till klasser i årskurs 6.

_____________________________________________________
Sydsvenskan 29 mars 2001

Säljare skrev skolbok om mobbning.


Vad kan en före detta säljare på gamla NK ha att lära skolan om mobbning? En hel del faktiskt, om man inte väntar sig ett teroretiskt arbete om vad mobbning är och beror på.
Sylvia Laserow, som försäljaren heter, har gjort en enkel handbok i praktiskt antimobbningsarbete. Boken ”Stoppa mobbning – steg-för-steg” riktar sig till förskollärare och lärare för de yngsta eleverna, till fritidspedagoger och föräldrar.

- Väldigt mycket i debatten om mobbning är teori. Det hjälper inte lärarna i det dagliga
arbetet. Jag har velat ge dem ett redskap för att upptäcka, förebygga och stoppa mobbning, säger Sylvia Laserow.

Boken är uppdelad i 40-minuterslektioner som gradvis ökar elevernas sociala kompetens. Basen i undervisningen är samtal. Barnen talar fritt men inom teman som följer en bestämd ordning, från det enklaste till det lite svårare.
Sylvia Laserow jämför processen med hur barn lär sig cykla. Första gångerna behövs stödhjul, till slut sitter färdigheten i ryggmärgen.
Under femton lektioner mognar eleverna i insikt om att mobbning är fel och lär sig att ta och lösa konflikter.
Det är mer än vad många vuxna klarar av.
Vuxenmobbning i arbetslivet har varit en inspirationskälla.


- Jag är en sådan som har lagt mig i när andra har mobbats och själv fått lida för det. Men jag har inte kunnat låta bli. Det är förfärligt hur den svagaste i en konflikt alltid råkar illa ut och hur rädda de flesta är att säga sin mening.

 
Sylvia hoppas därför att hennes bok ska bidra till en generation av mindre konflikträdda svenskar och en generation av färre brottslingar. En brottskarriär bryts lättare om den precis har börjat med skolk och mobbning än när den har avancerat till rån och misshandel.
När NK hade stängt gick Sylvia flera kurser i personlig utveckling och beteende, och planer på ett antimobbningsprogram för skolan växte så småningom fram.

Hur resonerade du då?
Som säljare ärjag van att se vad kunden behöver. Lärarna har ett svårt jobb och ont om tid att möta alla krav. Alltså behöver de hjälp att få tiden att räcka till för att göra ett bra jobb.
Först testade Sylvia Laserow dina idéer på kriminalkommissarie Leif Hallberg i Lund, som trodde på dem.
- Brottsligheten kommer att minska med cirka 20 procent om du får gehör för dina idéer i skolan, sade han.
Sedan gick hon till skolöverläkare Nils Borgfors i Malmö, som trodde på dem. Han skrev ett rekommendationsbrev som öppnade dörren till skolan på glänt.
- Äntligen något konkret, sade han.

Så småningom hittade Sylvia Laserow läraren Maria Johnsson som ville prova modellen tillsammans med Sylvia. Maria Johnsson blev övertygad.

- Skriv en bok och sprid idéerna, sade hon.
- Sagt och gjort. Nu finns boken, utgiven på det andra förlaget som Sylvia kontaktade.

Vad gör du nu?
Nu åker jag runt och föreläser om metoden/processen. Några jag gärna skulle vilja nå är studenterna på lärarhögskolan. De har inte konfliktlösning i sin utbildning och är, enligt min mening, inte tillräckligt förberedda på vad som väntar dem när de kommer ut i skolorna.

”Det är viktigt för barnen
att själva ta upp konflikter och
reda ut dem i klassen.”
Hur stora problem har ni med mobbning?

- Vi har tidigare arbetat på Lindängeskolan och Sofielundsskolan. I jämförelse med dem är Gullviksskolan en idyll. Men även här finns svikna barn och de blir tyvärr alltfler, säger Helen Nordkvist som är med i skolans mobbningsråd.
  Just nu planeras en kampanj för bättre umgängeston på skolan. Där ska, är det meningen, bli lika rent på skolgården från skällsord typ ”hora” och ”bög” som från slarvigt slängda tuggummipapper.