Sik
Tabell / bild sik / bild siklöja / jämför bilderna
Sik 24 kB Saxat ur Tidens stora bok om Fiskar

Sik / Siklöja
Coregonus sp. / Coregonus albula
Storlek: 30-40 cm, normalt 15-25 cm.
Vikt: upp till 1,2 kg, normalt 100-400 g.
Till släktet Coregonus hör fiskar med rätt stora fjäll och liten mun, och som producerar små ägg. Det är dock mycket svårt att få till stånd en exakt avgränsning av de enskilda arterna. Siklöjan hör till de minsta inom släktet och i en del populationer blir den könsmogen redan vid en längd av 8 cm.
Den har en smal kropp och underkäken är längre än överkäken, så att munnen har ett svagt underbett. Ryggen har en blå anstrykning, medan buken och sidorna är silverglänsande. Rygg­och stjärtfenorna samt bröstfenorna är mörkare, de övriga färglösa.
Siklöjorna blir könsmogna när de är 2-3 år gamla. Hos de sjölevande populationerna försiggår leken över grunda ställen i havens tillflöden vid 4-6 °C under november och december. Därför är den embryonala inkubationsfasen mycket lång och varar 100-130 dagar. Talrika ekologiska faktorer decimerar embryoerna, exempelvis syrebrist, lågt vattenstånd och anslutande nedisning.
På grund därav växlar storleken på de enskilda årgångarna avsevärt. Siklöjan har också införts i den europeiska odlingsekonomin, eftersom man antog att de skulle tillgodogöra sig små planktonarter och på så sätt öka dammarnas naturliga produktivitet. Förväntningen infriades emellertid inte, då det rörde sig om en pelagiskt levande fisk, som till övervägande dellivnär sig av zooplankton. I vissa av de på senare tid allt mer eutrofa sjöarna, men även i dammar, har siklöjan övergått till bentiska djur (mollusker).
Den fångas med sättgarn, vadar eller fiskfällor.