Tabell /
bild
Saxat ur Tidens stora bok om FiskarBäcknejonöga igelnejonöga, Lampetra ptaneri Storlek: 12-16 cm, larverna upp till 18 cm Vikt: 15-25 g, max. 40 g Bäcknejonögonens ryggfenor är i det närmaste sammanhängande och genom detta kännetecken kan de särskiljas från flodnejonögonen. Under lektiden förlängs vidare hannens könspapill till ett rörliknande parningsorgan. Endast honorna uppvisar en fenliknande bildning bakom kloaköppningen. Färgen kan vara gråblå, brungrön eller brun. Buken och sidorna är ljusare. Bäcknejonögonens fortplantning är mycket intressant. Efter ett larvstadium som varar i fyra år inträffar larvemas metamorfos mellan höst och vår. Från april till juni gräver de vuxna bäcknejonögonen med stjärten en lekgrop i sand- eller grusbotten och tar bort större stenar med munnen. Under leken sätter sig honan fast vid boet genom att med munnen suga sig fast vid en sten och hannen ringlar stjärten runt hennes kropp. Ibland suger han sig tilloch med fast på honans rygg. De nykläckta larverna har trekantiga munnar och hästskoformade munskivor. Deras gälöppning ar ligger i en gemensam längsgående tvärränna, ögonen är täckta av en hinna och fensömmen är knappt urskiljbar. Under fem år lever larverna, eller linålarna som de kallas på svenska, nergrävda i sand- eller slambotten och livnär sig av organiska rester och de mikroorganismer som lever i dybottnen. Vuxna bäcknejonögon lever bara ett fåtal månader, då de inte överlever leken längre än så. Under den här tiden intar de Överhuvudtaget ingen föda, eftersom deras matsmältningssystem degenererats. Adulta exemplar är för det mesta mindre än larverna före metamorfosen. Bäcknejonögonen saknar värde ur ekonomisk synpunkt, men ynglen används ibland till bete vid fiske. |