Tabell /
bild
Saxat ur Tidens stora bok om FiskarLöja benlöja, pingstlöja, benlöga A/burnus a/burnus Storlek: 15-20 cm Vikt: 30-50 g I motsats till strömlöjan är löjans sidolinje inte kantad av en dubbel, mörk strimma. Löjor har 17-22 gälräfständer, medan strömlöjan aldrig har mer än 15 stycken. Även analfenan är något längre än hos den besläktade strömlöjan och har ett större antal mjuka strålar. De förhållandevis stora fjällen faller lätt av. Ryggen är grönaktigt grå, ibland med en blå anstrykning, sidorna är silvriga och buken smutsvit. Analfenan och de pariga fenorna är lätt gulaktigt färgade. Löjorna blir fem till sex år gamla och växer fortast i kraftverksdammar, där de genom sitt pelagiska levnadssätt inte behöver konkurrera om födan med andra arter. De blir könsmogna vid tre års ålder och leker i maj och juni. Äggen klibbas fast på växter eller på en ren grusbotten. Löjan hör till de talrikaste fiskarna i flodernas mellersta och nedre lopp och i de flesta kraftverksdammar. Löjan som är en stimfisk, uppehåller sig strax under vattenytan och undviker ställen med växtlighet. För rovfiskar utgör de en viktig näringskälla. I vissa dammar fångas de med nät. I enstaka fall fiskas de också med spö, då köttet är mört och välsmakande. Av fjällen gjordes förr i tiden konstgjord pärlemor. Löjan lever av zooplankton, insekter som fallit i vattnet och hoppar efter lågt flygande insekter (såsom bäcksländor och dagsländor) |