Anteckningar förda vid Skagernnätverkets möte på Degernäs herrgård, torsdagen den 2 mars 2000 (innan nätverket formellt bildats och haft sitt konstituerande möte):

Elisabeth Holmstrand Gustafsson höll ett inledningsanförande. Därefter följde inläggen enligt programmet:

Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

Matz Eriksson, ordförande i Gullspångsälvens vattenvårdsförbund och ansvarig för miljöfrågor i Karlskoga, presenterade förbundet som arbetar efter ett program sammansatt av länsstyrelsen. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har 33 medlemmar och 656 000 kr i budget, vilket går till provtagningsprogram plus administration. Medlemmarna betalar 1 - 8 andelar. Det är dock problem med att få med LRF, p g a att de anser att de redan betalar så höga avgifter i skatt på gödning, bekämpningsmedel etc.

Skagerns vattenkvalitet

Holger Torstensson från KM-lab i Karlstad, som arbetar med att analysera prover åt Gullspångsälvens vattenvårdsförbund, berättade bl a att det inom avrinningsområdet finns en mängd föroreningar från kommunala avlopp, metallindustri, kemisk industri (i Hovaån höga halter av fosfor, kväve, organiska ämnen samt krom och zink). Tungmetaller kommer annars främst från Lesjöfors; bl a sker ett utflöde av bly. I Letälven läcker sedimentet ut och kadmium läcker från slagghögar. Sedimentet mäts vart 10:e år; nästa gång en mätning sker blir 2002.

Fosforläckaget kommer främst från jordbruksmark och enligt GVVF:s årsrapport även från Älgarås reningsverk. I Skagern sker en låg produktion av plankton. I Hovaån är dock fosforhalten hög.*)

Kvävehalterna är höga från Möckeln, bl a från Björkborn samt Karlskoga reningsverk. Högsta kvävehalten finns dock i Hovaån. Kvävet härrör f ö från diffusa utsläppskällor samt från jordbruket. Emellertid minskar kvävehalten i Gullspångsälven och totalt sett är Skagern en av de få sjöar i Sverige där kvävehalten minskar. Våta år uppmäts högre halter.

Länsstyrelsens tillsynsansvar

Ingvar Lundqvist, länsstyrelsen i Örebro, berättade om länsstyrelsens tillsynsansvar.

Miljöbalkens 11 kap handlar om vatten. Kapitel 1, § 1, är vägledande för tillsyn. I Miljöbalken (som trädde i kraft den 1 jan 1999) finns särskilda övergångsbestämmelser i den s k Promulgationslagen.

Tillsynsansvaret består av två delar; operativ tillsyn och tillsynsvägledning. Uppföljning och utvärdering i tillsynssamordnande möten med kommunerna sker 2 - 3 ggr per år. En sammanställande länsrapport av kommunernas tillsynsrapporter lämnas till regeringen.

Inventering av sjöfågel görs1 gång per år.

Företagen har ett eget tillsynsansvar, dvs krav på egenkontroll.

Kommunens tillsynsansvar

Roberg Skogh, Gullspångs kommun, och Johann Stranz, Laxå kommun, berättade om kommunernas tillsynsansvar.

Bl a talade man om kostnaderna för tillsyn av enskilda avlopp samt om anslutningsavgifter till kommunala avlopp.

Johann Stranz konstaterade att kommunen släpper ut mycket i Skagersholm men att våtmarker skall byggas för bättre filtrering.

Skagerns reglering

Regleringen är en viktig faktor när det gäller Skagerns vattenstatus och nolltappning i Letälven får mycket stor negativ effekt när det gäller den biologiska mångfalden.

Skagern som vattenmagasin

Eva Jacobsson berättade om sin avhandling Industrialisering av älvar och även om kampen mellan strandägare och kraftbolag när det gällde att göra Skagern till ett vattenmagasin.

Lax

En gång i tiden fångades f ö mycket lax i Letälven. Det var då, det, dvs innan den reglerades.

*) Enligt Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds årsrapport för 1999 leder den ökade fosfortillförseln till en ökad algbildning, vilket i sin tur leder till minskat siktdjup; mellan åren 1990 och 1999 har siktdjupet i Skagern minskat från stort till måttligt.

/anteckningar förda av Enar Rådberg och Elisabeth H Gustafsson