Blåhjon - Callidium violaceum
Angriper endast virke med bark. Skada sker då larven
förpuppar sig, och när skalbaggen gnager sig ut då det angripna virket täckts med
exempelvis träfiberplattor, parkett och till och med blyplåt. Skadegörelsen är
tämligen liten och kan undvikas om virket barkas före användning. Angriper endast
barrträ. Den gör breda slingrande gångar mellan barken och splinten. Flyghålen är 6 x
3 mm, ovala med släta kanter.
Skalbaggen är 10 - 15 mm lång. Den kläcks på försommaren och gnager
sig ut. Den parar sig och lägger ägg på barken på döda, döende eller fällda
barrträd.
Larven är 10 - 18 mm lång. Färg vitaktig. Liknar husbocken. Larven
lever och gnagar gångar i tillväxtlagret under barken. Den gnager av både barken och
splinten. Förpuppning sker i en puppkammare några centimeter in i veden.
Angriper endast fuktskadat virke. Larven gnager gångar
i vårveden, höstveden blir kvar som lameller. Flyghålen är runda 2 - 3 mm.
Huvudsakligen barrträ som blir angripet.
Skalbaggen är 4 - 6 mm lång. Den kläcks redan i augusti, men stannar
i puppkammaren och övervintrar där. Tidigt på våren gnager den sig ut, parar sig och
lägger ägg.
Larven är 5 - 8 mm lång, ljusskygg och krumböjd. Taggar även på
nionde bakkroppsegmentet. Larven gnager ofta först sin gång i ytan och därefter ner i
veden. Vid förpuppningen gnager den en puppkammare nära ytan vinkelrätt mot den.
Förpuppningen sker på sommaren.
Angriper hus särskilt takkonstruktioner. Gångar görs
huvudsakligen i splintveden. Slingrande gångar går intill ytan, men lämnar alltid ett
oskadat, tunt skikt utåt. Flyghålen är cirka 6 x 3 mm ovala, oregelbundna med frasiga
kanter.
Skalbagge hanen 7 - 17 mm lång, honan 12 - 25 mm. Skalbaggen kläcks
inne i träet. Den kan stanna där en tid, tills den en varm sommardag gnager sig ut.
Parningen sker omgående. Äggen läggs med ett äggläggningsrör in i en spricka i torrt
trä. Skalbaggen äter inte. Honan lever i medeltal 25 dagar, hannen något kortare.
Larven är 20 - 40 mm lång. Färg gråvit. Bred framtill, avsmalnande
bakåt. Djupa veck mellan varje bakkroppsled. Larven börjar äta i den yttersta, mest
näringsrika delen och gnager sig därefter inåt. Den äter splintveden tills denna är
fullständigt pulveriserad, men lämnar ytskiktet intakt. Inte förrän merparten av
splintveden förstörts ger larven sig på kärnveden. Husbocken tillverkar enzymet
cellulas, som gör det möjligt för den att bryta ner cellulosa. Ljudet från larvernas
gnagande kan höras om man är uppmärksam.
Angriper dött och levande trä, löv- och barrträ,
både angripet och friskt virke och t.o.m. impregnerat virke. De kan vålla mycket stor
skada. För att få bort dem måste man hitta boet med drottningen. Myrgångarna kan
också bli ingång för andra träskadegörare.
Hästmyran är 6 - 12 mm lång och drottningen 14 - 17 mm. Svärmning
och parning sker på försommaren. Hanen dör efter parningen. Honan söker upp en spricka
i trävirket och kryper in där, hon stänger ingången med trä och saliv. Drottningen
kan leva i 10 år.
Larverna föds upp av drottningen med ett spottsekret från en
fettreserv. Från ägg till vuxen myra kan det ta 2 - 10 månader beroende på
väderleken. Larverna och drottningen matas av arbetarna. Födan utgörs av honungsdagg
dvs. bladlössens söta exkrementer, insekter, växtsaft och frukt. När boet utvidgas tar
arbetarna bort träflisor i den mjuka vårveden. Höstveden blir kvar som lameller.
Myrorna äter inte träet utan använder det bara till bobyggnad.
Angriper endast virke med bark t.ex. barkkantat.
Gångarna är ytliga och skadorna vanligen små. Däremot kan större skada ske t.ex. på
tak, då skalbaggarna gnager sig igenom takpapp eller annan beläggning. Vatten kan då
tränga in och röta uppstå. Ger sig enbart på barrträ. De gör gångar i yttersta
splinten och barken. Korta gångar endast 8 - 12 mm långa. Flyghålen 2 mm i barken.
Skalbaggen är 3 - 6 mm lång. Den kläcks i maj - augusti.
Om något
material såsom tapeter, textilier, takpapp, trä eller blyplåt täcker flyghålet,
gnager skalbaggen sig igenom det för att ta sig ut. Parningen sker 6 - 12 dagar efter att
skalbaggen kläckts. Äggen läggs nattetid. Honan undersöker barken innan hon lägger
äggen i en spricka.
Larven är ungefär 8 mm lång. Taggrader på ryggen av alla
bakkroppsegement utom det sista. Den nykläckta larven äter upp äggskalet. Den får på
så sätt i sig de mikroorganismer från modern som är nödvändiga för nedbrytning av
trä. Larven rör sig någon dag på barkytan innan den gnager sig in till tillväxtlagret
mellan bark och splint. Vid förpuppning gnager sig larven in i antingen veden eller
barken för en 3 - 8 mm stor puppkammare. Kammaren ligger parallellt med ytan.
Angriper både hus, möbler och andra träföremål.
Även böcker och papper som förvaras fuktigt angrips. De angriper både barr- och
lövträdsvirke. Vindlande gångar i splinten, i undantagsfall i kärnan. Flyghålen är
runda 1,5 - 2 mm i diameter.
Skalbaggen är 3 - 5 mm lång. Skalbaggen kläcks på försommaren.
Parning sker strax efter kläckningen. Äggen läggs i springor och sprickor i träet
eller i gamla flyghål. Den vuxna insekten lever vanligen i ungefär en vecka.
Larven är ungefär 7 mm lång. De sju första bakkroppsegmenten med
två rader taggar på ryggen, det åttonde segmentet endast en rad. Larven gnager sig in i
träet och bildar slingrande gångar. När det är dags för förpuppning gnager larven en
puppkammare nära ytan och förpuppar sig där. Strimmig trägnagare kräver ett
fuktigt klimat. Den kan inte leva i en relativ fuktighet under 50 - 60 % och kan således
inte överleva klimatet i en modern centraleldad bostad.
|
