Stäng



Info tavla.

Bebyggelse Forskyrka Klosterskyrka Stadsprivilegier


Eskilstuna har en mycket lång historia bakom sig. Och jag kommer bara att ge er en del av den.

Namnet på vår kommun är unikt. Personnamn i förled till namn som slutar på "tuna" finns representerat endast av ett ortnamn i Sverige - Eskilstuna. Namnet första del erinrar om den helige Eskil som kom till våra trakter för att sprida den kristna läran. Han dödades vid en hednisk offerfest i Strängnäs och begravdes vid Tuna.
Tolkningen av namnets andra del "tuna" är inte lika enkel. Ordets innebörd i ortnamn är omstridd. Formellt är ordet identiskt med ett fornnordiskt ord "tun" som har betytt stängsel, hägnad; men man har också velat ge ordet betydelse som handelsplats och befäst plats. Anmärkningsvärt många tuna-ord är osammansatta (Tuna). (Pamp, ortnamnen i Sverige.) Så var ju också ursprungligen fallet med "tuna" i Eskilstuna.

Tuna finns tidigast belagt omkring år 1120. I ett dokument från år 1231 står att läsa: "Ecclesiam beati Eskilli Martyris et po/n/tificis de Tuna". Här nämns Eskil i Tuna, men man använder annu inte det sammansatta namnet Eskilstuna. Det äldsta belägget för namnet Eskilstuna är från år 1266: "Eskilstunum". Det var johanniterna vid klostret som först började använda namnet Eskilstuna. De bedrev sjukvårdande verksamhet. I en handling från år 1304 omtalas "hospitali in Eskilsthunum" och därmed avses sannolikt den sjukvårdsinrettning som fanns vid klostret.

(källa: Gatunamn i Eskilstuna av Marie-Louise Nanryd år 1995)



Lite Eskilstuna Minne Samlad av en inföding

1060 Anlade den från England kommande helige Eskil antingen der slottet sedemera uppbyggdes, eller vid det nuvarande Munktellstorget eller måhända å den s. k. Eskils kulle ett litet Cluniacenserkloster, det första i Södermanland, hvarefter han förkunnade den kristna läran hufvudsakligast vid Torlunda i Torshälla socken, der en åt Tor helgad offerlund lär hafva funnits, samt vid S:t Eskils källa i Strängnäs närhet.

1080 Den 12 Juni dödades Eskil af de till offerfest samladehedningarne å den s.k Munkbacken i Strengnäs; sägen förtäljer att en bonde från Finnige gård vid namn Spabodde gaf Eskil det första slaget, hvarefter de öfriga närvarande på konung Blotsvens befallning stenade honom. å platsen för det blodiga dådet uppförde domikanerorden i medio af 1200-talet ett kloster. Eskils lik bars af hans tjenare till Hvilsta eller Rosenfors och jordsattes på östra sidan af ån, hvarifrån detsamma under Carl IX:s tid lär flyttats och begrafvits, som det tros, under högaltaret af dåvarande Fors kyrka.

Eskils dagen, den 12 Juni firades högtidligen änny in i Gustaf I:s tid och sörmlands-Lagens Kyrkbalk 21 fl. säger: » Bryter man frid um Eskilsmässu i Eskilstunum, böte Konung 20 marker och Biskupi 20 marker firi frid brutits ».

Texten, hvarför predikades på Eskils dag, hemtades från Matth. Ev. 5 och Ebreerbrefvet 5:e kapitel.

1255 Uppläts klostret af Birger Jarl till Johanniter- eller Hospitalsbröderna och Cluniacensermunkarne flyttade troligen till Rinkesta och uppförde der ett nytt kloster.
1282 Förbehöll kronan sig rätten till det i strömmen varan de laxfiske.

1523 Gafs från det numera rikt vordna kloster » 200 lödiger mark (1,600 kr.) til löbske skuldens afbetalning ».

1527 Indrogs klostert, jemte 30 andra sådana till kronana af Gustaf I genom beslut å riksdagen i Vesterås. Klostret refs på konungens befallning och teglet användes 1537 til nybyggnader vid Gripsholm.

Klostret torde då varit egare af följande gårdar i:

Jäders socken: Strand jemte Norsholm och flere andra gårdar. Drottning Margareta skänkte redan 1403 Strand till Eskilstuna kloster.

Sundy socken: Sundbyholm med Sundby by och Löfgården.

Kjula socken: Hedby klostergods redan på 1300-talet.

Kloster socken: Hela nuvarande Eskilstuna kungsladugård, Vallby, årby, Djursta, Grönsta, samt fors qvarn, den sist nämde sedan 1385.

Husby socken: (Rossvik tillhörde klostret från 1335 till 1374 då det såldes eller utbyttes), Tandla, Tandersten, Lundby, älunda, Räffla, Näs, Mörby, Rinkesta, Vester- och öster-Hedemora.

Fors socken: Hunsta (Lagersberg), Tuna, Stenby.

Torshälla socken: Torshälla qvarn jemte flere gårdar som förekomma i klostrets egobref (förvarade i Landskontoret).

Gillberga socken: Hvarsta jemte underlydande.

Måhända hörde äfven till klostrets egendom några af de skatter som sedemera förvarades i »herr Eskils gemak» under Stockholms slott, hvilka » voro fylda med kalkar och kors, monstranser, rökelsekar, bilder och andra prydnader af guld, silfver och ädla stenar, tagna ur kyrkor och kloster vid den stora kyrkoreduktionen».

1539 Lemnades af konungen klosterjorden med dess »Landboer» i förläning till Sten Eriksson Lejonhufud, Gustaf I:s svåger; platsen blef nu kungsgård och konung Gustaf lät derå uppföra slottet, hvarefter här förekommer en talrik personal hörande till slottets, ladugårdens, trädgårdens och stallets vård.

1560 Emottog Gustaf den I å slottet sin från England hemkommande son Johan, som medförde från England en täckvagn ´ den första i Sverige sedda.

1568 Begärde hertig Johan af konung Erik att få flytta från Ekolsund till Eskilstuna, der också den 17 maj hans dotter Anna föddes.

1568 I Juli reste hertigarne Johan och Carl från Eskilstuna till östergötland i s. f. att fara på konung Eriks bröllop med Karin Månsdotter.

1575 Innehades slottet af hertig Carl, som som förbättrade detsamma och sedan långa tider hade sin hofhållning härstädes.

1589 Den 29 Juli dog å slottet herig Carl, första gemål hertiginnan Maria af Pfaltz samt begrofs i Strängnäs domkyrka.

Fortsättning av Eskilstunas historia

1596 Kallade hertig Carl borgare från Arboga och Köping m. fl. städer och allmogen från trakten till ett möte vid »Eskilstuna huus» i o. f. öfverläggning med anledning af tvisten mellan konung Sigismund och honom.

1500 -talets handlingar nämner redan om bruksdrift vid Tunafors. Verket kallades då »Eskilstuna hammare och bruk», samt tillhörde kronan. Troligen var då verket beläget vid gården N:o 12 å söder, der man vid lågt vatten ännu kan se lemmningar efter dambyggnader. I handlingar från 1686 nämnes Reinold Nilsson, Christophers Nitacks och Simon Lefflers hamrar såsom »utrefnen».

1604 Anslog Carl IX jord till tomter för uppförandet af en stad.

1606 » Var k. Carl den 9:de vid Eskilstuna huus och förordnade ett der en handwärkz stad byggias skulle låtandes dertil utdela platz och tompter, lade ock någre bondegårdar nästliggiande therunder, med all sin åker och äng, then stadztompterne emellan deelat blef. »

    Intendenten för konung Oscar II:s konstsamlingar, d:r Johan Böttinger, uppgifver i sitt arnbete: » Svenska statens samlingar af väfda tapeter », att konung Carl IX sände sin förnämste tapetväfvare, Jören van der Heijde, till tapetverkstäderna i Eskilstuna, och synes han här hafva arbetat på en nu tyvärr försvunnen fortsättning å den på konung Eriks tid väfda serien ur »Giöthe konungars krönika ». Konungen följde med stort intresse väfarens arbete och lemnade ofta detaljerade föreskrifter om detsamma. Två år efter konungens död afled Heijde och med honom nedlades väferiet i Sverige för nära ett sekel.

1608 Arbetades af en kommendering från Södermalnads regemente på » på Eskiltuna sluss ». Den nu s. k. Nyby ån hade redan på 1500-talet blifvit »gräfvd».

1628 Anslogs » Eskilstuna Län », omfattande öster- och Vester-Rekarne härad, till » lifgeding » åt Gustaf II Adolfs gemål Maria Eleonora.

1643 Den 22 Augusti gjorde innebyggarne i Eskilstuna, som låg under landrätt, ansökan hos regeringen om förskoning från accijsen (andel af tillverkningen eller varans saluvärde), eller om den ovillkorligen skall erläggas, det få göras till befallningsmannen i staden och icke till » Torsillia borgarom ». Härå resolverades » at Eskilstuna skulle blifva lagder till Torsillia, så at dhe två fleckar skole vara een stad tillhopa, och at dhe som uti Eskilstuna boo skole, måge niuta Torsillia stadz privilegier til godo och höra under dess Rätt och jurisdiction ».

1647 års resolution för Torshälla, » och Eskilstunaboer som ej hade tull köpa sine behof inom Torshälla tullport ».

1649 Förlänades » Eskilstuna län » till platzgrefven Carl Gustaf, som

1652 ärnade att här låta uppbygga ett nytt slott, samt anlägga trädgårdar, på tvenne backar belägna på ladygårdsegorna på nordöstra sidan om ån.

1653 Uppgifves Eskilstuna hafva fått stadsprivilegier.

1654 Utfärdade konung Carl X Gustaf privilegier åt borgaren i Riga Reinold Rademacher (svåger till den äfven i Riga födde Johan Palmstruch, sedan känd som det svenska bankväsendets grundläggare) att anlägga ett manufakturverk vid Kexholms skantz i Lifland; Magnus Gabriel de la Gardie öfvertalade dock Rademacher att öfverflytta till Sverige och den 21 Juli 1654 utfärdade konungen nya privilegier hvari bestämdes att Rademacher egde rätt att få öfverflytta sina » Manufacturver för Jern, Stål, Koppar och Mässing » till Eskilstuna, hvilket dock skedde så att allt här var ordnadt 1656. Verket skulle få kallas Carl Gustaf stad. Enligt privilegiebrefvet erhöll Rademacher och hans arvingar » icke allenast så mycket Jordh och Land vid Esskillsstuna eller Torsillia ström som hans Mästare och Schmeder, dhe han först infhör kunde boo uppå och deriempte bruka till kryddw- och khålgårder sambt annat uthrymme till betesmarck för deras nödige booskap,jemte een tjenligh platz och afll uti Eskilstuna eller Torsillia ström, som han kunde sättia enno slijpe- och poler- eller annan nyttig qvarn oppå till sijne Manufacturers behofe, utan äfven »tijo» välbelägna bondgårdar för erhållande af ved och kol, mot vilket att verket skall vara i gång inom 6 år. Bland gårdarne var spånga och Gunnarskär.

1658 Den 15 Maj förstärktes Rademacher och hans »participanders» privilegier med nya förmåner hvari äfven ingick stadsprivilegier för Eskilstuna, hvilket i hög grad förtröt borgarne i Torshälla, som förmenade att privilegierna endast rörde Rademacher och ej stadens öfriga innevånare.

1658 Lät konung Catl X Gustaf Jean De al WallÅe upprätta dessien å det 1652 beslutade nya slottet å de s. k. Ekbackarne, samt för en ny kyrka å nuvarande tomterna n:ris 238, 239, 240, och 241 å väster.

1659 Den 25 Oktober förtydligades privilegierna af den 15 Maj 1658 » på Reinhold Rademachers och hans Intressenters underdånigaste anhålla för Eskilstuna stad » och torde Eskilstuna således från denna dag egentligen kunna räkna sig tillvaro såsom » stad ». Staden fick då egen domstol och rätt att: » Justitien til styrko och befrämjelse,och staden til heder, föra och bruka sitt egit signete.

1660 Den 17 December förklarade regeringen att Torshälla skall lemna Eskilstuna » aldeles oturberade efter som Hans Kongl. Maj:t vil at de bägge skola härmed fullkomligen vara separerade »

    Carl XI bekräftade sedemera stadens privilegier den 15 April 1676, 23 December 1686, 22 Aprill 1689, 13 December 1693 och 29 December 1697.

1660 Efter konung Carl X Gustafs död erhöll enkedrottningen Hedvig Eleonora »Eskilstuna län» till lifgeding.

1661 Den 26 Maj utfärdade kongl. resolution till Reinhold Rademacher om manufakturens befrämjande.

1661 Den 24 Juli utfärdade Hedvig Eleonora och Rådet, på grund af klagomål från Rademacher, att, » icke allenast Läropojkarne uthan och Mestarne, som medh stor omkostnad, hit in i Rijket förskreffne och inbrackte äro, emot accord och förord rymma och förlöpa wärcket», tryckt bref »att ingen eho det vara må », får använda Rademachers folk: »för thy då skal hans nampn slås på Kåken heler Galgen».

1662 Den 25 April utfärdade Svea Rikes Råd taxa för Reinhold Rademacher tillverkning, s. k. Zitterska arbeten eller » Rademakeri », den 28 Juli utfärdades » Placat » om att allmoge m. fl. skola lära sig handtverk hos Rademacher mot erhållande af förmånen att efter 8 år få bosätta sig hvar som helst i riket ochutöfva sitt yrke. Utom det stora antalet arbetare,Rademacher skaffat från Tyskland, lät kongl. Maj:t mot vanlig sold här underhålla 100 man soldater i fem års tid för att lära sig » Rademakeri »; men ändock synes det hafva varir brist på folk måhända till följd af de oupphörliga krigen; också förekommer en skrifvelse af den 27 Juni 1657 från Christer Bonde om utskrifning af soldat från Eskilstuna.

1665 Lades kyrkans hvalf med bräder samt reparerades yttertaket och tornet; ankarjernen å tvärskeppets yttersida samt inskription å tvärbjelkarne i kyrkan angifva att kyrkan då äfven blifvit tillbyggd.

1666 Den 8 Maj ingifver Rademacher till Com.-Coll: » Förslag till fri näring för Manufakturen efter min enfaldiga mening framställ ».

1666 Den 15 Juli utfärdade Hedvig Eleonora ytterliagre skrifvelse om att rademachers folk ej fick tubbas ifrån simün verksamhet; skedde så hotades med strängt straff för den skyldige.

1672 Bekostade rådmannen Casper Grau kyrkans orgelläktare; förut hade blott funnits 3 med bibl.-hist.-målningar förseede läkatre.

1675 Skänktes till kyrkan af Henril Lohes arfvingar altarprydnaden och af Ulrich Lohe predikstolen.

    » Gudhs Nampn ähra och Kiörkones Prijdnigh hafwer Välaktat Herren Uldrick Loo, Bruksförwalter,denne Prädikstool och målningh Anno 1675 »

1677 Den 30 Maj fick, på ansökan borgerskapet i Carl Gustaf stad rätt att mot arrende upptaga och bruka den åker ochäng som stadens och fors prestgård egt, » men för det nya Manufacturiets inrättning nu öfver sjutton års tid öde och obrukat legat », dock med skyldighet att afstå jorden till dem som enligt privilegierna skulle vilja bebygga densamma.

1682 Förstördes slottet i grund genom våeld, jemte alla i slottet förvarade stadens handlingar.

    Teglet af ödemurarne fördes 1699 till slottsbyggnaden i Stockholm.
Afbildningen af slottet i Dahlbergs Suecia antiqva et hodierna, några å nya begrafningsplatsen hittade konstnärligt formade tegelstenar, samt en i gården N:o 42 befintlig, sirligt arbetad, avisare och en vid gården N:o 52 stående refflad del af en stenpelare äro utom en del af grundmuren, de enda synliga minnena af den fordom så stolta Wasaborgen.

1688 Den 29 December utfärdade » Carolus » privilegier för handlandena Reinhold Port, måg till Rademacher, och Herman Dassau på Manufakturen i Eskilstuna med samma rättigheter som Rademacher; verken hade nämligen vid Rademachers död *). blifvit indragne till kronan till följd af skuld.

1692 Den 2 September utfärdar Hedvig Eleonora påbud om att den 1677 till borgerskapet upplåtna jorden måste återlemnas till de nya innehafvarne af Manufacturverken.

1694 Inskription å kyrkans stora klocka: » Skiänkt af Herr Johan Lohe på Thuna fors Bruk år 1694. Tilökt år 1772. Guten i örebro af Olof Kjulander. »

» Så ofta som jag ljuder
så merk at jag tå bjuder
Tin själ at bedja Gud.
Ty när tu hör mig ringa
låt ingen ting tig tvinga
at lemna thetta bud.
Med hungrig själa smerta
tänk ödmjuk i titt hjerta
Ack! Gud, miskunda tig
Förlåt mig synder mina
För Jesu död och pina
och gör så nåd med mig. »

1696 Inskriptionen på kyrkans stora ljuskrona lyder: » Hr Johan Lohe och Dhes K:ra Hustru Fr. Anna Bluum. Förährt Denne Lius Crona den 24 Juni A:o 1696 ».

Folkmängd


Den 31 December år
1695---------- 205
1700---------- 235
1740---------- 240
1744---------- 239
1749---------- 255
1753---------- 251
1760---------- 278
1761---------- 291
1765---------- 332
1775---------- 533
1780---------- 646
1805---------- 1,530
1810---------- 1,855
1815---------- 1,946
1820---------- 2,090
1825---------- 2,393
1830---------- 2,679
1831---------- 2,619
1840---------- 3,260
1845---------- 3,475
1850---------- 3,961
1886---------- 9,323
1887---------- 9,425
1888---------- 9,601
1889---------- 9,869
1890---------- 10,366
1891---------- 11,100
1892---------- 11,002
1893---------- 11,216
1894---------- 11,563
1895---------- 12,030
1896---------- 12,576
1897---------- 12,971
1898---------- 13,672
1899---------- 13,599

Dagens folkmängd i Eskilstuna är ca: 88 000


Mera historia om Eskilstuna


Eskilstuna, stad i nordvästra Södermanland,ca 10 km från Eskilstunaåns mynning i Mälaren, centralort i Eskilstuna kommun. 59 000 inv. Eskilstuna är Södermanlands största stad och sedan gammalt en viktig industriort. Stadens utveckling är förknippad med bearbetning av järn från Bergslagen, och redan under Karl IX fanns böss- och spiksmide. Under Karl X Gustav organiserades järnmanufakturen av livländaren Rademacher. Han inkallades till orten, som då hette Tunafors.Cityområdet med stormaktstidens rätvinkliga gatunät planlades 1659 av Jean de la Vallför att utgöra centrum i en ny stad, Karl Gustavs stad. Dessa planer fullföljdes aldrig helt. Namnet Eskilstuna (efter den helige Eskil) fastställdes 1739. Eskilstunas centrum är Fristadstorget med fontänen Arbetets ära (Ivar Johnson). En idyll i innerstaden är Rademachersmedjorna, 1600-talets bruksmiljö, bevarad som kulturreservat. På Faktorimuseet visas industrihistoria; här finns också ett vapentekniskt museum. I stadskärnan ligger Fors kyrka från 1100-talet, och på andra sidan ån Klosters kyrka (1929, arkitekt Otar Hökerberg). I stadsparken intill står Carl Milles Guds hand och vid stadshotellet hans skulptur Jonas och valfisken. Utanför stadskärnan ligger Parken Zoo med berömd djurpark.

Eskilstunaområdet fick tidigt industriell produktion (kvarnar och smedjor) med hjälp av energin från åns forsar. Eskilstuna kanal mellan Mälaren och Hjälmaren byggdes redan 1596‚1610. Verkstadsrörelsen blomstrade från 1600-talet, och på 1800-talet blev orten en av landets främsta industristäder. Den finmekaniska tillverkningen av saxar, knivar m.m. är välkänd. En världsberömd produkt blev måttsatserna tillverkade av AB C.E. Johansson ("Mått-Johansson"). Senare har tung produktion dominerat med många stora företag, t.ex. ASSA (lås), VME Industries (grävmaskiner m.m.) och Carl Gustafs stads gevärsfaktori.

Orten växte fram på medeltiden ur de mycket gamla handelsplatserna Tuna och Fors på ömse sidor av Eskilstunaån. Här fanns ett centrum för kristen mission. Under medeltiden låg här ett johanniterkloster, som drogs in av Gustav Vasa. Eskilstuna fick sina privilegier 1659 av Karl X Gustav.

Strängnäs's historia




Strängnäs, stad i nordöstra Södermanland, vid Strängnäsfjärden av Mälaren, centralort i Strängnäs kommun. 22024 inv. Staden är sedan gammalt ett andligt centrum och säte för biskopen i Strängnäs stift. Det är en militär förläggningsort (Södermanlands regemente, P 10, med Arm»ns musikkår och Arm»ns trumkår). Industriproduktionen omfattar bl.a. läkemedel. Stadens äldsta del ligger på en bergig halvö runt Strängnäs domkyrka Staden har eldhärjats flera gånger, men delar av stadskärnan har bevarat sin ålderdomliga prägel med smala gator och rödmålade trähus från 1600- och 1700-talen. Medeltida byggnader är konsistoriehuset, nu säte för domkapitlet, och »Roggeborgen», uppförd av biskop Rogge på 1480-talet och länge lokal för ett gymnasium (landets andra, grundat 1626). Paulinska huset uppfördes av biskop Laurentius Paulinus Gothus i början av 1600-talet. På Tosterön ligger en stor mässhall, Mälarforum, invigd 1984.
Strängnäs är en gammal marknads-, kult- och tingsplats som blev biskopssäte på 1100-talet och stad 1315. Här hölls flera riksmöten, och det var i Strängnäs Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523.
 
Södermanland

Sörmland (ursprungligen "södermännens land", dvs. de söder om Uppland boendes land), landskap i östra Svealand, söder om Mälaren. 8 388 km2. 1,03 miljoner invånare, varav huvuddelen i södra delen av Stockholms kommun med förorter. Södermanland omfattar så gott som hela Södermanlands län samt delar av Stockholms, Västmanlands och östergötlands län. Huvuddelen av landskapet ingår i Strängnäs stift, men den östligaste delen ligger i Stockholms stift.

Efter istiden täcktes Södermanland av vatten som skulpterade landskapet. Med landhöjningen skapades en skärgård och med tiden insjöar och goda odlingsmarker på forna havsbottnar. De inre delarna upptas till stor del av den småkuperade Sörmländska sjöplatån (med bl.a. sjöarna Yngaren och Båven). I söder begränsas den av Kolmårdens skogklädda branter vid Bråviken. Norrut höjer sig sjöplatån till Mälarmårdens skogbevuxna bergstrakter, som utgör vattendelare mellan Mälaren‚Hjälmaren och Östersjön. Halvön Södertörn i öster övergår i en sönderskuren kust med södra delarna av Stockholms skärgård. De bördigaste jordbruksbygderna ligger i nordväst vid Mälaren. Jordbruk spelar fortfarande en stor roll, och här finns sedan gammalt stora egendomar. Förnäma herresäten från 1600-talet är bl.a. Tyresö, Fiholm, Ericsberg och Mälsåker, från 1700-talet Tullgarn, Hörningsholm och Sturehov.

Industriproduktionen är främst koncentrerad till Stockholmsregionen. Andra viktiga industristäder är Södertälje (bilar, läkemedel), Oxelösund (järnverk), Nynäshamn (raffinaderi) och "stålstaden" Eskilstuna med Torshälla (verkstadsindustri). De äldsta städerna är stiftsstaden Strängnäs, religiöst centrum redan på 1100-talet (med biskop Rogges borg från 1400-talet), residensstaden Nyköping (med ruinerna av den medeltida borgen Nyköpingshus), Mariefred (med Gripsholms slott) och småstadsidyllen Trosa. Flen och Katrineholm utvecklades som järnvägssamhällen på 1800-talet.

Historia. Bosättning skedde tidigt i Södermanland, som är rikt på fornlämningar. Huvudbygder var i äldsta tider framför allt Mälarbygden och trakten kring Nyköping och Södertörn. Längs de viktigaste vattenlederna byggdes borgar till försvar, och städer växte upp. Området kristnades ca 1100 av främst missionärerna Eskil och Botvid. Södermanland ingick i svearnas välde och bildade egen lagsaga med en 1327 stadfäst lag, Södermannalagen. Delar av landskapet avskildes flera gånger som hertigdöme, bl.a. för Magnus Ladulås och för hertig Karl (IX).



En tabell över antalet Kommun invånare i Södermanland år 1999

Eskilstuna  88 027
Flen  16 906
Gnesta  9 653  
Katrineholm  32 724
Nyköping  49 000
Oxelösund  11 188
Strängnäs  29 161
Trosa  10 068
Vingåker  9 542