Karl IX 1550-1611, riksföreståndare 1599-1604, kung 1604-11.

Son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Liksom sina bröder Erik och Johan fick Karl en omsorgsfull uppfostran, men han saknade vasarnas konstnärliga intressen. Han blev 1560 hertig över Södermanland, Närke, Värmland samt delar av Västmanland och Västergötland. Han hade ärvt sin fars administrativa talanger och sitt hertigdöme skötte han väl. Karl grundade städer (Filipstad och Mariestad), uppmuntrade handel och bergshantering, samt inkallade finska nybyggare till de värmländska skogarna. Karl deltog i resningen mot Erik XIV 1568. Senare blev han också oenig med Johan om hertigdömets självständighet. Under Sigismunds regering strävade Karl efter att ensam som riksföreståndare få styra riket då kungen befann sig i Polen. Han motarbetades härvid av rådsaristrokratin som som önskade en av landslagen begränsad kungamakt, större inflytande för rådet och fler förläningar. Karls hänsynslöshet och hårda metoder drev flera ur högadeln att fly till Polen.

I kampen mot Sigismund kom den religiösa frågan att spela en avgörande roll. Hertigen och rådet kallade år 1593 präster och biskopar till ett kyrkomöte i Uppsala. Mötet utföll inte helt till Karls belåtenhet. Hans kalvinistiskt färgade syn på bekännelse och gudstjänstordning vann inte gehör. Mötets beslut blev i korthet: Johan III:s gudstjänstordning - Röda boken - avskaffades och ersattes av 1571 års, den augusburgska trosbekännelsen från 1530 antogs, vilket innebar att Sverige definitivt blev ett evangeliskt-lutherskt land. Sigismund såg sig tvungen att godta Uppsala mötes beslut, men det var en läpparnas bekännelse.

Under kungens vistelse i Polen arbetade Karl, med stöd från bönderna, på att stärka sin ställning som riksföreståndare. Till slut blev brytningen fullständig. Det slutgiltiga avgörandet i maktkampen träffades vid Stångebro 1598 då Karl besegrade Sigismunds polska trupper. År 1599 avsattes denne och hertigen tog över riket, men inte kungatiteln. Först 1604 erkändes han officiellt som kung vid en riksdag i Norrköping.

Karl IX:s hämndgirighet och hårdhet skapade olustig stämning i landet. Hans motståndare avrättades utan förskoning (Linköpings blodbad 1600). En god sak var att han återupprättade det avsomnade universitetet i Uppsala.

Karl IX var gift två gånger. Först med Maria av Pfalz, vilken födde sex barn, varav endast dottern Katarina nådde vuxen ålder. Andra äktenskapet var med Katarina av Holstein-Gottorp, som blev mor till Gustav (II) Adolf, Karl Filip och Maria Elisabet. Karl IX är begravd i Srängnäs domkyrka.