Gyris Anders Andersson, eller Gyris´n som han i dagligt tal kallades, betecknas i den stora låtsamlingen "Svenska låtar" som nestorn bland Älvdalsspelmännen. I den långa raden av gamla, berömda spelmän, Spilå-Jannes, Gamt-Berg, Fogde, Getingen, Tommos-Anders, Pål-Per, för att nu nämna några, intar Gyris´n främsta platsen.

Helt säkert ligger det någonting i att han på sin repertoar längst hadde kvar en brudmarsch, steklåten och en polska, då han besöktes av låtupptecknaren häradshövdingen Nils Andersson, som vid sitt sammanträffande med den då nära nittioåriga Gyris´n lär ha yttrat:"Men här får vi väl se själva tomten livs levande". Gyris´n hade då inte långt kvar och resultatet av uppteckningsresan blev, som ovan nämnts endast tre låtar.

Gyris Anders föddes den 15 januari 1822 i Östermyckeläng, och var äldst i raden av fem syskon. Fadern hette Gyris Anders Matsson och var född 12 maj 1790, gift 1820 med Marit Danielsdotter, född 1800. Farfadern hette Gyris Mats Matsson, född 1748,gift 1776 med Marit Matsdotter,född 1751. Föräldrahemmet lär ha legat ungefär där länsskogvaktare Löfqvist villa nu ligger. Han gifte sig den 17 oktober 1857 med den 15 år yngre Kniv Anna Olsdotter från Klitten och bosatte sig sedan där.

Den hyllningsadress "braudskrift" paret fick, förvaras nu på Rots Skans.Hans huvudsakligaste sysselsättning var målning och av gamla brev finna vi att han anlitades även utanför socknens gränser. Det vill synas som om han helst sysslat med dekorationsmålning och på många håll kan man ännu på skåp, kistor, "brudskrifter" m.m få se prov på hans säkra stil och goda färgsinne.

Gyris´n och hans hustru lockades, tillsammans med många andra från Älvdalen,av den kände sektledaren Blomberg till shakersektens gård i Kentucky i Amerika där en bekymmersfri tillvaro utlovades. Året var 1871. Denna resa var dock ett äventyr som Gyris´n djupt ångrade. I brev till hemorten skriver han bl.a.:"Ingenting ångrar jag så mycket som denna resa hit, och jag har blott mig själv att skylla..."Värst av allt var kanske att han inte tilläts spela på sin kära fiol.

I ett senare brev skriver Gyris´n att han "genom goda människor blivit fri från den egyptiska träldomen och vistas i Chikago". Han blev där vittne till den stora branden vilken lär hava givit honom impulserna till den bekanta Gyrisvalsen eller Chikagovalsen, som han själv kallade den, och i vars första repris han i toner återgivit brandens uppkomst och utveckling.

Väl hemkommen till det kära Klitten den 31 augusti 1874, lär Gyris´n i sin glädje ha gått runt hela byn, gård efter gård, och bara spelat. Gyris´ns bästa tid som spelman torde ha varit mellan 1855-1880, och den muntliga traditionen från denna tid är givetvis mycket osäker och många gånger missvisande. Gyris-Anders dog den 14 februari 1909 - 87 år gammal. Hustrun Anna dog tio år senare, den 22 augusti år 1919 - 60 år gammal.