Arkivet   utdrag ur äldre nummer av Bjargbladet

Till:  2/99   3/99

 

 

Nr 4 1999
 I sommarens svallvågor   Livet med Fylkir   Första hjälpen för häst   Avel

 

I sommarens svallvågor

Ewa Carlsson fortsätter att berätta om sig och sina hästar.
Se nr 3/99 Grimma fick Cushings syndrom

Vi har inte hämtat oss riktigt än. Det var en underbar sommar på många sätt och vi känner oss fortfarande lite glada, som om det vore svallvågor efter sommaren som kluckar emot sinnet när vi tittar ut på december-busvädret.

Efter mycket om och men kom vi tillbaka till livet efter Grimmas död, och det väntade oss mycket trevligheter under sommaren, såsom tävlingar och träningar o dyl. Mest träning!!

Pjakkur har blivit en riktigt duktig liten töltare (liten och liten, han är 140 cm). Vi har fortfarande svårt med hans galopp som gärna blir en rasande snabb pass som inte är det lättaste att stanna av. 

Bodi har kommit loss ordentligt under sommarens träningar och tävlingar. I Borås var han väl lite lagom medelmåttig, men i Hjältevad på årets sista tävling, visade han verkligen framfötterna i tölten. Hans högsta bedömningspoäng låg på 6,5 och vi virvlade runt i saligt tjattrande runt hästen när han och Sandra kom av banan. Till och med domaren kom ut och kommenterade honom och hans kvalitéer. Jag som tränat honom slickade saligt i mig alltsammans, och Sandra – ja hon såg lika salig ut som jag!

Tävlingen i Hjältevad blev också Pjakkurs debut på tävlingsbanan och det kunde i och för sig inte blivit mycket bättre. Ryttare var Sandras syster Thina Englund. Vi hade våldsamma problem med Pjakkur under framridningen. Han skenade tre gånger och då menar jag verkligen skenade. Första gången på grund av en ryttare som inte visste vad skänklar skall vara till för, utan satt och väste på sin häst. Sssss ssssss.ssssss, lät det. Sådana ljud hade Pjakkur aldrig hört förr så han tog det säkra före det osäkra och stack. Han hade inte mer än lugnat ner sig lite, och kommit in i en bra tölt, när han fick syn på fjärilen. Det blev en ny resa i en farligt halsbrytande fart. Folk började glo och jag började vitsa bort det hela så gott det gick. Jag höll på att blir ställets rolighetsminister på köpet. Sedan stack han en gång till , men då talade han inte om varför. 

När han väl kom in på banan var han så trött att han fick drivas fram. Han lunkade fram i alla gångarter, säkert och tryggt som en gammal nordsvensk. Nåja, om man undantar tölten, där var han i alla fall islänning!

Han skötte sig bra, bekymmerna till trots och till töltklassen var han var han något så när i form igen. Vi var nöjda även med hans siffror som vi jämförde med Bodis det första året han tävlade. Pjakkur låg långt före.

Nu står de och vilar, skorna är avdragna och de låter som andar i filttofflor när de kommer tassande över stallgolvet om kvällarna.

Och vi drömmer om ny säsong med ny framgångar och mycket jobb med träning, för ni skall veta att Bodi är ingen enkel häst att rida. Men han är intressant! Pjakkur är betydligt mer förutsägbar än Bodi, men det är han som har gångarterna i bakfickan. Det skall bli spännade att se när han tänker bjuda på dem. Slutar han bara skena för så enkla ting som en ödla bakom stenarna osv, så blir det riktigt bra, tror jag.

 

Med vänliga hälsningar Ewa, Eva, Bodi, Pjakkur och Snorri

 

Upp


Livet med Fylkir

Jag började så smått att rida islandshäst hösten 1991. Givetvis blev jag helt begeistrad!!!

Det som var lite knepigt just då var att jag hade en liten bebis på ett halvår och det var inte alltid så lätt att hitta barnvakt för att komma ut och rida. Men jag tyckte att det var så roligt med islandshästar att jag med jämna mellanrum var ute på olika turridningar.

Tankegången var att om intresset för islandshästar bestod skulle vi bygga stall och köpa häst när den ”minste” började skolan…och så blev det      

Stallet var färdigbyggt i januari 1998 och i mars hämtade vi Fylkir och tog hem Kajsas häst Rufs, som vintertid bott ett par kilometer hemifrån.

Fylkir köpte jag hos Ebba på Västanvindens Islandshästar. Vi for runt på många ställen och tittade, provred och lånade hem videos innan jag till slut beslöt mig. Det var en spännande dag när vi for iväg för att hämta honom.

I början när jag fått hem Fylkir var det mest att lära känna honom. Så osäker jag kände mig emellan åt….tänk när jag skulle rida själv första gången (utan Kajsa och Rufs som sällskap). Då kom vi kanske hundra meter, sen tvärstannade Fylkir och tvärvägrade att gå vidare. Där stod vi…lika tjuriga båda två! Då funderade jag på vad det var för tjurig varelse jag betalt så mycket pengar för. Samtidigt begrep jag att jag hade mycket kvar att lära mig.

Hittills har jag inte ångrat en enda gång att jag köpte häst. Bättre avkoppling får man leta efter!

Så, det är vad jag försökt lägga energi på denna sommar och höst. Träningar för både mig och Fylkir; och visst har det gett resultat. Livet med Fylkir blir bara roligare och roligare!!

Nu har Fylkir börjat sin vila och jag tycker att det känns skönt. Vi njuter nog lika mycket båda två av att få vila några veckor när det är som allra mörkast. Fast visst blir jag ridsugen en sådan här underbar söndag när solen skiner och jag ser min Fylkir som en gosig liten björn ute i hagen…

Hälsningar från Majsan

Upp

 

Första hjälpen för häst

Anteckningar gjorda av Elin Persson på Landsmot i Lindesberg 1999. Föreläsare var veterinär Hans Boström.

Sårskador Om hästen blöder måste man stoppa blodflödet. Lägg en hel gasbinda på såret som tryck, bind runt sen. Det skall inte sitta längre än en timme.
Om hästen blöder från ett ben, snöra av. Tag ett klädesplagg, gör en ring, sätt in en pinne och dra tills blodflödet stannar. Kan sitta ca 20 minuter.
Stoppa blödningen, ring sedan veterinär. Ring hellre en gång för mycket än för lite!
Tvätta sår med tvål och vatten. Om såret är smutsigt, använd väteperoxid. Inga salvor, sårpuder eller dyl.
Bandage ska hindra smuts och flugor. Bandagera inte för mycket, det är viktigt att luft kommer in.

Spiktramp, titta noga efter hur spiken sitter innan du drar ut den. Stelkramps-skydd är viktigt!

Tryckskador från sadel, sele eller dylikt: om det finns en svullnad, gör ett uppehåll i ridningen/körningen. Ofta blir det en bestående knöl. Tryckskador kan i ett tidigt skede behandlas med kortison. Hästens utrustning skall vara väl anpassad.

Taggtrådsskador är ofta svåra skador. Gipsning kan behövas.

Sommareksem är vanligast på islandsfödda hästar. Det kan bero på svidknott, proteinöverskott, solsken eller nackbandmask. Mot nackbandmask hjälper Ivomec. Eksemsårbehandling: Tvätta först med vanligt hästschampo, sedan med mjällschampo. Låt mjällschampot sitta kvar. Blanda rapsolja och 12%-ig ättiksprit i lika delar och stryk på.

Hälta Det första du skall kontrollera när hästen är halt är hovarna. Vid hälta mer än en dag - ring veterinären. Vid hälta + feber ring direkt. Senskador är vanliga. Det beror ofta på överbelastning. Senskador skall kylas i det akuta skedet. Behandling vid senskada är vila ca 6 månader.

Hovbölder bildas om inte bärranden är ren. Infektionen sprider sig uppåt. Bärranden skall vara ren. Det får inte vara något svart eller brunt utan skall vara vitt. Vid hovböld skall sulan verkas upp tills varet rinner ur bölden, sedan tvättas med outspädd jodopax. Sätt ev. på en sko. Ställ hästen i en ren box.

Stelkramp orsakas av en bakterie som trivs i jord. Bakterien bildar ett gift som angriper nervsystemet. När giftet när hjärnan blir hästen känslig för ljus och ljud och står i sågbocksställning. Alla hästar bör vaccineras mot stelkramp. Grundvaccineringen är tre sprutor. Därefter skall hästen vaccineras ungefär vart tredje år. Vid kastration och djupa sticksår ges en extra spruta.

Botulism Hästar som äter dåligt ensilage kan få botulism. Svalg och tunga förlamas. 90% av de drabbade hästarna dör. Sjukdomsförloppet är snabbt. Det finns vaccin.

Kvarka är en mycket smittsam sjukdom som orsakas av streptokocker. Hästen får feber, blir snorig och halsen svullnar. Kvarka behandlas med antibiotika. När sista hästen i stallet blivet frisk måste isoleringen fortgå i 20 dagar. Stallet måste desinficeras ordentligt.

Upp

 

Avel

Anteckningar gjorda av Elin Persson på Landsmot i Lindesberg 1999. Föreläsare var Þorvaldur Árnarson.

Islandshästar har funnits på Island i mer än 1000 år. På 1900-talet har det tidvis funnits två avelsmål för islandshästar: draghäst och ridhäst. Islandshästar har importerats till Sverige bl.a. på 1930-talet. 1969 importerades många islandshästar. 1970 premierades de första hingstarna i Sverige.

De viktigast avelslinjerna på Island är Skagafjörður (Sauðárkrókur, Kolkuós, Kirkubær, Hólar) och Hornafjörður. De mest betydelsefulla hingstarna ur Hornafjörður var Skuggi 201 och hans son Nökkvi 260. Det finns många fina hästar som är en blandning av dess linjer, t.ex. Hrafn 802. Andra avelslinjer är Hindisvík och Geitaskarð.

Arvbarheten varierar mellan 0 och 1 där 0 innebär att besläktade hästar inte är mer lika än obesläktade. För de flesta egenskaper ligger arvbarheten på 0,3. Arvbarheten för lynne är lägre p.g.a. att det är svårt att bedöma lynnet vid en bedömning som tar ca 10 minuter.

Upp