Göteborgs hamn är nordens största. Här lossas och lastas nästan 30 miljoner ton gods varje år.
Den längsta fartygslinjen från Göteborg går till Nya Zeeland. Men de flesta människor som passerar göteborgshamn reser till och från Danmark.
Förr i tiden var det jämnt liv och rörelse i hamnen, speciellt i de delar som ligger inne i staden. Kajerna myllrade av folk. Många var hamnarbetare. De jobbade med att lossa och lasta gods. Godset kunde ligga löst i lastrummen, eller nerpackade i lådor och tunnor.
Idag fraktas det tre gånger mer gods genom hamnen än för 30 år sedan. Ändå är det tyst och lugnt vid stadens intre kajer. Hur kan det komma sig. Jo, skillnaden är att det mesta händer i de nya hamnar som har byggts längre ut i älvmynningen, samtidigt som många av de intre hamnområderna har lagts ned. I de nya hamnarna har man moderna och effektiva lastsystem som mycket snabbt lastar och lossar de stora fartygen. Det finns t.ex 18 kranar i hamnen som lyfter i genomsnitt 400 000 containrar om året. Det kommer mer om detta senare.
En hamn fungerar alltså som en lagrings- och omlastningsplats för olika varor. Bananer är en av alla de varor som dagligen passerar genom Göteborgs hamn. Men här möts också olja från Saudi-Arabien. majs från USA, elektronik från Japan och papper från Sverige.
Bananerna kommer från Mellan- och Sydamerika.
Resan till sverige tar 10-12 dagar. Bananerna liggger i stora kylrum för
att förbli färska. Eftersom vit färg reflekterar solens
värme bäst är bananbåtarna nästan alltid vitmålade.
|
I frihamnen lossas bananpallarna. Tack vare ett nytt fruktlossningssystem kanman transportera bananpallaran från båtarnas lastrum till lagringsutrymmet i hamnen utan att de påverkas av vädret |
Varvsindustrin har gjort göteborg berömt över hela världen. Man byggde stora fartyg som såldes över hela världen. Förr fanns det fyra stora varv här: Lindholmen, Eriksberg, Götaverken och Cityvarvet. Men under 80-talet var det färre och färre som veställede nya fartyg från Sverige. De stora varven avvecklades undan för undan. Idag finns bara Cityvarvet kvar som ett reperationsvarv.
De som arbetar i hamnen får mer och mer hjälp av maskiner. Tunga lyft till exempel utförs av datoriserade truckar och kranar. Människorna styr och sköter maskinerna och får på så sätt hamnen att fungera.
De som jobbar i huvudsak vik kajen och på båtarna kallas hamnarbetare. De kan t.ex köra truckar och kranar, köra bilar på och av fartygen, surra lasten på båtarna och kontrollera att allt hamnar på plats.
Anläggningsarbetare är de som har hand om de byggnader som finns i hamnen. Om en kaj behöver förstärkas eller en kylanläggning går sönder är det de som är där och reparerar.
Går kranar, truckar eller andra fordon sönder är det däremot teknikerna som får rycka in.
Sen finns det förstås också en massa människor som jobbar i hamnen, men som man sällan ser ute på kajerna eller i magasinen. Dit hör till exempel de som har hand om ekonomin och de som jobbar i personalmatsalen.
Lastning och lossning
För bara ett par årtionden sedan lastades alla fartyg geom lastluckor på däck. Man lyfte lådor, balar och säckar med kranar, och ombord fanns hamnarbetare som noggrant stuvade för att få plats med så mycket som möjligt. Men nya tekniker har gjort lastnnen och lossningen enklare och snabbare.
Det vanligaste är containerlastning. Containerna kan fyllas med nästan vad som helst. Med hjälp av kranar och truckar lyfter man ombord containrarna. Detta system kalla lo/lo, vilket står för engelskans lift on/lift off. Varje container kan lastas med upp till 40 ton gods.
De truckar som flyttar containerna från kajen till lager-platsen kallas grensletruckar. Föraren sitter 10 meter över marken och ser med hjälp av en dator var containern ska stå. En grensletruck kan lyfta flera fullastade containrar samtidigt, och med tanke på att trucken själv väger 55 ton så blir det ett tungt ekipage-det gäller att köra försiktigt.
Sedan finns det containerkranar som lyfter containrarna av och på båten. de förflyttar sig på en räls längs kajen och fartyget och kan lyfta upp till 70 ton.
Snabbast lastar man de fartyg där man kör ombord lasten. De kallas för ro/ro vilket står för roll on/roll off. Här kör man ombord bilar och lastvilssläp genom lluckor i fören, aktern och på sidorna av fartyget. Lastdäckern på ett ro/ro fartyg ser ut ungefär som ett parkeringsdäck i ett parkeringshus.
Olja fraktas också med båtar. När man lastar och lossar tankfartyg kopplar man rör och slangar till lasttankarna. Sedan pumpas oljan med båtarnas stora pumpar till eller från oljebolagens cisterner.
På den är översiktskartan av Göteborgskommun syns
hamninloppet tydligt.
Karin Fryk
NV1A