Det Okarjatenska klostret |
|
Temiska skapelse berättelsenI begynnelsen inget liv allt var stilla men en så vaknade Temi ur sin långa sömn som hade varat längre än något universum som någonsin skapats existerat. Han ville kunna se och därför skapade han ljuset och skilde detta från intet. Sen skapade han land av sin bädd. Landskapet var dock torrt och öde. Han såg detta och tappade därför sig själv på blod för att ge fukt. I blodet fanns också varelser som fortsatte sitt liv i den nya miljön. Sedan tog han hår och planterade detta i myllan och det började växa. Växterna som han nu kallade det bredde sig ut över världen och grönskade. Han formade också djur som fick leva bland växligheten. Han kände sig dock sin skapelse ensam och plockade därför mylla ur den jämna marken och skapade sig en vän vilken han gav liv genom att offra en av sina armar. Vännen blev hans lärjunge och ville att mer liv skulle skapas vilket det också gjordes genom alverna. Nästa dag ville Lärjungen att en motsatts skulle göras för att få jämnvikt vilket det också gjordes genom dvärgarna. Den tredje dagen kom de dock i bråk om en ny varelse: Människan. Mästaren ville att de skulle vara de lugnaste av de tre och leva i symbios med naturen. Lärjungen däremot ville däremot att Människorna skulle bli härskare över världen och fortsätta forma den efter behag. De båda före detta vännerna blev rasande på varann och de skildes efter att ha försökt ta kål på varann utan att lyckas. Människorna rymde till världen under kriget och levde med splittrade tankar. Lärjungen började nu försöka skapa en egen värld vilket han också gjorde den 14 dagen i underjorden i Mästarens värld. Han skapelser släpptes in i heta gångar där de fick leva. Lärjungen som älskade den svarta skapade därpå mörkret. Natten och dagen var först då komna. Mästaren såg Lärjungen enkla men farliga verk och insåg att han var tvungen att på något sett ena de tre folken för att de skulle kunna stå emot den annalkande krigen och vinna den slutliga uppgörelsen. Han skapade då wongosen som skulle ge vad alla de tre ville ha: handel. Lärjungen gjorde också motangrepp med en stjälande varelse. Om man inte såg blodet flyta så höll och kommer kriget ändå att fortgå genom sanning och rättvisa mot falskhet och spioneri att fortgå ända till den sista uppgörelsen mellan gott och ont är avklarad.
|
Klosterporten
|