Jona i fiskens buk.

År 1976 upptäcktes ”officiellt” världens största fisk. Kunde det vara en sådan som en gång slukade Guds profet Jona? Jona levde omkring år 844 f.v.t. (före vanlig tideräkning.)

Händelsen som är förknippad med Jona och en stor fisk, beskrivs så här i några verser i Bibelboken Jona kap. 1 och 2 av 1917 års översättning: Kap.1 vers 15 ” Därefter tog de Jona och kastade honom i havet. Då lade sig havets raseri.” Kap.2 vers 1 ”Men Herren sände en stor fisk som slukade Jona. Och Jona var i fiskens buk i tre dagar och tre nätter.” Kap. 2 vers 6 ” Vatten omvälvde mig in på livet, djupet omslöt mig, sjögräs omsnärjde mitt huvud.” Kap. 2 vers 11 ”Och på Herrens befallning kastade fisken upp Jona på land.”

Det är av intresse att vi får veta att det var fullt med sjögräs inne i fiskens buk. Det verkar som att Jona fallit med huvudet före ned i sjögräshögen inne i fiskens mage. Tur för Jona att luftförrådet räckte i hela tre dygn.

Megamouth som den stora fisken kallas, är världens största fisk och är den enda fisk som har förutsättningarna att kunna härbärgera en människa, ja det stämmer bäst in på grund av sina fysiska förutsättningar för att vara den mest troliga fisk som hade Jona som passagerare.

Det är en djuphavsfisk som på dagen betar sjögräs (Rödtång) på ett djup av omkring 170 meter. Den lever också plankton (So-plankton,) som på dagen kan gå ned ända till 400 meters djup, men så fort det börjar skymma simmar upp till ytan. Det är denna rytm som denna stora fisk tvingas följa för att komma åt sin delikatess Eftersom denna fisk saknar simblåsa, vilket många andra fiskar har, har den en annan anordning för att kompensera detta. Fisken stiger då rakt upp med huvudet över ytan för att ta in luft varefter den öppnar sitt gap för att fylla sin mage med luft. Nu kan fisken fånga in plankton, samlats där då det börjar att skymma.

När det börjar ljusna tömmer fisken sin mage på luft, för att kunna gå ned på djupet igen.

Matstrupen är alltid stängd när fisken fyller gapet med plankton, sedan pressar den ut allt vatten och sväljer planktonmassan. Likartat förfar den när den betar på botten. Den släpper inte in saltvatten i sin mage ty detta skulle omöjliggöra all matsmältning. Detta gäller också andra fiskar.

Några citat ur Illustrerad Vetenskap nr.3/96 sid.54 med underrubriken: ”Ett svalg som ett badkar.”

”Megamouthajens fenor och gälar liknar alla andra hajars, men huvudet saknar den normala strömlinjeformen.” ”Megamoutens mun är konstruerad för att svälja enorma mängder vatten, som den silar på föda. I motsats till andra hajar har megamouten inte de karakteristiska raderna av skarpa, trekantiga tänder, som är avsedda att slita sönder ett byte. I stället sitter mycket små tänder längst käkraden, där de förmodlingen skall hindra större partiklar, till ex. maneter, från att slinka ut ur munnen.” ”Jättemunhajen tillbringar dagen på omkring 170 meters djup, men när skymningen närmar sig söker den sig söker den sig upp till ytan.”

I samma artikel omtalas att man bogserat en megamout baklänges flera kilometer utan att den tagit skada, detta skulle ingen haj ha överlevt, eftersom de är tvungna att simma framåt för att uppehålla andningen.

Man kommer säkert till insikt att denna världen största fisk inte är släkt med hajarna, utan en egen art.

Vist var det många egenskaper hos denna fisk som gör det troligt att det var den och ingen annan som räddade Jona från att drunkna, och dessutom strandsatte Jona vid den stad han var befalld av sin Skapare att predika ett domsbudskap över, Staden hette ”Nineve.”

Mera går att läsa om världens största fisk i Illustrerad Vetenskap nr. 10/2000 sid. 34 — 41. Samt en stor bild i nr.3/2000 –24/2 och 24/3 sid.6 och 7.