![]() |
Lions Club Jönköping |
|
![]() |
|
Kärnan i det inre klubbarbetet har varit månadsmötena med planering av aktiviteter, beslut om utdelningar och samvaro med olika arrangemang. Vid många möten och festligheter har respektive damer deltagit och även familjerna varit inbjudna. Medlemsantalet var under 1960-talet ett drygt 50-tal men har under senare år bestått av ett knappt 40-tal. |
![]() |
|
| Festligheter i
Jönköpings stadspark hade arrangerats redan i början av
1900-talet av den framväxande hembygdsrörelsen med stora
folksamlingar. Vårfester i Stadsparken kom sedan att anordnas
under många år och festligheterna hade upphört på 1930-talet.
Nu tog Lions club initiativ till att återuppliva dessa igen. Den
första ägde rum i augusti 1954 och dessa pågick sedan årligen
till början av 1970-talet. Under de sista åren överläts den
helt på den 1965 nybildade klubben, Lions club Jönköping -Vätterstad.
Stadsparksfesterna blev stora folkfester för hela familjerna. Där gavs musikarrangemang, artistuppträdande, dans- och nöjesarrangemang av olika slag. Med åren kom en allt större satsning på de rena nöjesarrangemangen med även inhyrda nöjesfält. Under 1950-talet kunde festerna på en lördag- söndag dra över 10 000 besökare och det gav under flera år ett stort netto till både klubbens hjälpverksamhet till stadsparkens förskönande. Klubbens medlemmar med familjer stod för den största arbetsinsatsen, men det var många andra som även ideellt hjälpte till med arrangemangen och företag stödde arrangemangen på olika sätt. Hela parken utnyttjades vid dessa festligheter, och på kvällarna var den illuminerad. Scenerna var främst förlagda till planen vid Stugan eller Värendsberget. Hit kom många kända artister. Karin Juel, som var jönköpingsflicka, Lill-Babs, Siv Malmqvist, Lasse Lönndahl och många flera. Av alla de olika arrangemangen som också växlade mellan åren kan nämnas Koges-cirkus, med skämtsamma lokala inslag, tältbio, dansbanor, chokladhjul med vattenhjul vid bäcken, lotterier och tävlingar av allehanda slag. Till aktiviteterna hörde under några år bondbröllop i Bäckaby kyrka.
|
![]() |
|
| På slutet av 50-talet när den nya Rosenlundshallen tillkommit flyttade klubben in dit med sina bilsalonger på våren. De blev under ett tiotal år stora publikarrangemang, men alla de nyheter på bilmarknaden som kom tätt under dessa år. Då hade ännu inte bilhandeln börjat ha några stora egna utställningshallar, vilket började komma på 60-talet. | ![]() |
|
|
Ett annat initiativ gjordes 1957, då klubben gav ut en konstmapp med signerade originallitografier med motiv från Jönköping och Huskvarna. Den trycktes i femhundra exemplar och såldes slut på någon månad och gav ett bra netto. Till denna engagerades de då välkända Södra Vätterbygdskonstnärerna med bland andra Gunnar Zilo, Classe Campell, Gösta Nyrén och Hilding Rösiö. Inför Jönköpings 700-årsjubileum 1984 gavs en litografi ut med motiv av Jönköpings nutid och historia, utförd av Folke Ericsson, som även medverkat i den tidigare utgivna konstmappen. Samtidigt gjordes även ett jubileumskort med detta motiv och en särskild poststämpel och med detta samverkade både Jönköpings-Posten och Posten. Aktiviteterna gav ett stort netto, som sedan bildade en fond för kulturstipendier inom Jönköpings kommun.
|
![]() |
|
|
Julmarknader på skyltsöndagen har från början av 60-talet och sedan dess varit ett årligen återkommande arrangemang. Under de senare åren har tillverkning och försäljning av ljuskronor inför julen varit den mest givande aktiviteten. Tillsammans med andra lionklubbar har Röda Fjädern varit stora insamlingar för speciella ändamål, och under senare år har även Ankrace arrangerats. Under åren har klubben själv samlat in över tre miljoner kronor som skänkts till olika välgörande ändamål såväl lokalt som internationellt och med de rikstäckande aktiviteterna är summan betydligt större. Stöd har även givits till kulturaktiviteter av olika slag. Handikappade har fått ett stort stöd och under många år har handikappresor anordnats av klubbarna i Södra Vätterbygden.
|
![]() |
|
| Till stadens förskönande har även en rad insatser gjorts. Belysning på kyrktornen var en tidig sådan, och likaså ett kors på Skogskyrkogården och ett gammalt ankare till Hamnen. En av de senaste aktiviteterna var att ta fram modeller och de första nygjorda exemplaren av den gamla jönköpingslyktan från 1800-talet, som nu pryder några gator och Hovrättstorget i den gamla stadskärnan. | ![]() ![]() |
|
| Med andra klubbar har samarbete skett särskilt i Södra Vätterbygden. Redan på 1950-talet anordnades ett riksmöte i Jönköping och detta har sedan återkommit på 1980- och 90-talen, då klubbarna i Södra Vätterbygden gemensamt stått för de omfattande arrangemangen som senast samlat närmare 1000 deltagare. Kontakter med medlemmar från olika klubbar runt om i värden har varit en del av verksamheten, och några medlemmar har deltagit i världskonvent och europamöten. | ![]() |
|
|
Klubben fick i slutet av 1950-talet kontakt med en nystartad klubb med centrum i staden Minden i Westfalen i Västtyskland, och de kom hit på studiebesök. Detta resulterade i att klubben stod som fadder när denna klubb startade sin verksamhet och blev deras vänklubb. En resa till Minden gjordes 1960 av en grupp medlemmar med fruar och några ungdomar och kom att följas upp av många personliga kontakter och ungdomsutbyten genom åren. Lions club Porta Westfalica- den Westfaliska porten- har sedan varit vänklubb och klubbesöken har gjorts med något eller några års mellanrum sedan dess. Sammanställt av Bo E Karlson |
![]() |