Grunderna för bedömning i trampolin har varit desamma i drygt 30 år. Endast smärre förändringar beträffande stil- och svårighetsgradsbedömning samt balansen dem emellan har gjorts. Den senaste större förändringen gjordes 1981 då antalet stildomare ökades från fyra till fem, detta för att öka stilens betydelse i förhållande till svårighetsgraden och därmed göra sporten ytterligare lite säkrare. Inför 2001 ändrades svårighetsgradsreglerna en aning, samtidigt som stilbedömningen i DMT ändrades så att maxpoängen även i den disciplinen blev 10,0. En stor styrka med bedömningssystemet i trampolin är att exakt samma regler kan användas på alla nivåer, från nybörjartävlingar till OS!
Individuell trampolin
Synkron trampolin
Dubbeltrampett (DMT)
Domarjuryn skiljer sig från den individuella disciplinen på så sätt att stildomarna är 4 till antalet och att 3 andra domare dömer synkroniteten. Två av stildomarna bedömmer den ena gymnastens utförande och de andra två bedömmer den andres utförande. Den högsta och lägsta av domarpoängen stryks, de två kvarvarande adderas och utgör seriens stilpoäng.
Den högsta och lägsta av synkronitetsdomarnas poäng stryks. Den kvarvarande poängen dubbleras och utgör seriens synkronitetspoäng.
Synkronitetsdomarna bedömmer hur samtidigt - synkront - de två gymnasterna landar i duken. De gör sina avdrag för bristande synkronitet i tiondels poäng och kan göra maximalt 0,5 poängs avdrag per övning. Poäng över 9,0 anses vara bra och poäng över 9,5 är inte helt ovanligt. "The perfect score" 10,0 har utdelats relativt många gånger i olika sammanhang.
Om gymnasterna utför olika övningar eller hoppar alltför osynkroniserat (mer än en halv övnings skillnad) avbryts serien. I övrigt gäller samma regler beträffande avbrutna serier som i den individuella grenen.
I de valfria serierna adderas dessutom svårighetsgraden (som beräknas på samma sätt som i individuell trampolin).
|
Stildomarnas |
Stilpoäng |
Synkrondomarnas |
Synkron- |
Svårighets- |
Serie- |
||||
|
9,0 9,1 9,2 9,3 |
= |
18,3 |
9,5 9,7 9,9 |
= |
19,4 |
+ |
10,5 |
= |
48,2 |
Domarjuryn består av en huvuddomare och dennes assistent, 5 stildomare och två svårighetsgradsdomare. Den högsta och lägsta av stildomarnas poäng stryks, de tre kvarvarande adderas. Summan utgör kombinationens stilpoäng som adderas med svårighetsgraden (se beräkningsexempel här).
Stilbedömningen i dubbeltrampett skiljer sig en aning från trampolin. Bland annat görs av naturliga skäl inga avdrag för förflyttningar från mitten, men däremot görs avdrag för låg höjd (vilket man alltså inte gör i trampolin). Vidare är landningen viktig i DMT, minsta lilla obalans ger poängavdrag. Landar man utanför den 2 x 4 meter stora landningszonen blir det stora avdrag. Många gånger är det landningarna som avgör vem som vinner.
Precis som i trampolin har varje övning utgångspoäng 1,0 och maximalt avdrag per övning är 0,5 poäng. Eftersom man i DMT bara utför två övningar så är maxpoängen för en kombination "egentligen" 2,0, men för att den ska bli 10,0 (som i alla andra gymnastikgrenar) lägger domarna på 8,0 poäng på sin siffra. Till skillnad mot trampolin är poäng över 9,5 vanliga. Även i EM- och VM-sammanhang har det hänt att gymnaster fått 10,0 i stilpoäng.
I DMT beräknas svårighetsgraden på samma sätt som i trampolin, men en specialregler finns: "inverterade" övningar (dvs framåtvolter som vandrar bakåt eller bakåtvolter som vandrar framåt) ger 0,2 i bonus.
Även i DMT finns regler mot övningsupprepningar. De säger att en övning inte får utföras på samma zon i olika kombinationer, dvs om man gör en pikerad framåtvolt som uppövning i en kombination så får man bara använda pikerad framåtåtvolt som spotter-övning eller avhopps-övning i andra kombinationer. Om en övning upprepas så räknas svårighetsgraden bara den första gången.
|
Stildomarnas |
Stilpoäng |
Svårighets- |
Kombinations- |
|||
|
9,6 9,7 9,7 9,8 9,9 |
= |
29,20 |
+ |
2,70 |
= |
31,90 |
| Övning |
Stilart |
Poäng för volt |
Poäng för |
Poäng för skruv |
S:a svårighetsgrad |
|
Volt bakåt |
grupperad |
0,5 |
0,0 |
0,0 |
0,5 |
|
Volt bakåt |
pikerad |
0,5 |
0,1 |
0,0 |
0,6 |
|
Barany (volt framåt med halv skruv) |
grupperad |
0,5 |
0,0 |
0,1 |
0,6 |
|
Dubbel volt bakåt |
grupperad |
1,0 |
0,0 |
0,0 |
1,0 |
|
Dubbel volt bakåt |
sträckt |
1,0 |
0,2 |
0,0 |
1,2 |
|
Trippel volt framåt med 1 1/2 skruv |
grupperad |
1,5 |
0,0 |
0,3 |
1,8 |
|
Trippel volt framåt med 1 1/2 skruv |
pikerad |
1,5 |
0,2 |
0,3 |
2,0 |