Är en arbetsmetod att använda sig av för att nå en beteendeförändring. Först kartlägger vi individens nuvarande situation - vi utför en hälsoprofil - för att se vilka åtgärder som bör göras för att förbättra hälsan.

En persons hälsoprofil är uppbyggd dels av fysiska parametrar som blodtryck, kondition och kroppsvikt, dels av individens egen bedömning av hälsovanor, hälsoupplevelser och social förankring.

Den subjektiva bedömningen görs med hjälp av ett formulär med frågor rörande bla motion, kost, tobak- och alkoholanvändning, fritidsaktiviteter, medicinering, stress, upplevd hälsa och ensamhet.

Tillsammans med en utbildad hälsoprofilbedömare väger individen de olika mätvärdena mot varandra och lägger dem sedan till grund för hur förändringar bör ske för att uppnå bättre hälsa.

Det viktiga är samtalet, den personliga kommunikationsprocessen. Det som ytterst leder till en beteendeförändring är nämligen individens egen förståelse och motivation att göra något åt sin situation. Hälsoprofilbedömarens jobb är att vägleda individen dit. Det handlar om att övervinna de inre hindren.
Forskningen visar att nästan alla vet hur man lever sunt, det svåra är att själv komma till insikt om hur man ska kunna förändra sitt beteende.

Målet för hälsoprofiler är

På individnivå:
- Deltagaren ska aktivt delta i mätningarna.
- Själv "upptäcka" och inse sambandet mellan subjektiv hälsoupplevelse och mätresultatet.
- De ska motiveras till förändring!

På gruppnivå:
- Kartlägga gruppens hälsa via risknivåindelning.
- Utreda friskvårdsbehovet.
- Skapa åtgärdsprogram.
- Skapa uppföljningsaktiviteter.
- Utvärdera.