-----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Kommentarer till Version 1 1995 av The Library -------------------------------------------------------------------------- Hej kära medmänniskor! Detta är den första versionen av textfilssamlingen "The Library". Den sägs vara skriven av "Swedish Infomania", vilket till stor del kan utläsas som mig själv. Namnet är dock valt för att slippa skylta med mitt eget inför alla som tittar på, samt att jag inte ska ta åt mig hela äran själv, då jag faktiskt haft medarbetare, till stor hjälp The Effacer, och någon text är tom. lånad från nätet. Detta är i så fall kommenterat längst upp i filen om "Swedish Infomania" inte är upphov till texten. Gäller i denna version bara 1 fil (103), vilken kanske några av er har sett förr, men tack vare dess kvalitet, passade den bra in här. Viss information här och där i vissa filer kan vara närapå direkt kopierad från andra ställen men då alltid med egna kommentarer och ibland utprovning av mig själv. Det har varit kul att i år följa diskussionen (och frågandet efter) The Library (nedan kallat TheLib) i olika FidoNet-möten, främst R20_PYRO, R20_RT och R20_USCH! Redan i början av sommaren 1994 började det dyka upp frågor om var man kunde få tag i TheLib. Det gick inte just då. Hittills har bara tio personer i Sverige fått se TheLib, så de ni hört talas om TheLib från under 1994, känner mig. Denna filsamling, som faktisk har varit i produktion sedan våren 1993, skall förhoppningsvis komma upp som WWW-sida på det mäktiga Internet nu under 1995, mer om detta senare när det blir aktuellt. Stämmer inte kilobyteangivelserna i LIBRARY.TXT kan det bero på förluster/tillägg vid konvertering mellan olika teckentabeller. Angivelserna gäller för ISO-8 när texterna lämnade mig. Det går sakta att skriva ihop textfiler av denna storlek om man inte jobbar med det på heltid. Denna textfilssamling är långtifrån klar. Men någon gång måste man ju släppa en första version. Just nu tycker jag är en utmärkt tid, i nyårsrushen, inspirerad av knallar från folk som övar inför nyårsaftonens spektakel. Fler versioner kommer - håll utkik. Det jag inte vill se efter denna release av TheLib är en statistik med tonåringar som sprängt sig själva i luften. Acetontricykloperoxid är farligt! För både min och er egen skull: var försiktiga! Ifall du inte är så bra på det här med kemi; Fråga någon som vet lite mer innan du börjar exprimentera. Det här är skrivet med mer eller mindre en N-gymnasies kemikurs i bakgrunden (Hej, LL :-) samt en hel del övrig relevant kunskap. Som avslutning, känn er välkomna att skriva till oss och fråga om diverse saker, samt lämna synpunkter på textmassan. Se INTRO1.TXT för att ta reda på hur man kontaktar oss. Detta är bara en förstaversion, så ni måste ju faktiskt kunna finna en hel del saker att anmärka på. Thallion / Swedish Infomania 941231 *:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:* *:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::::::::::: Meny för The Library, ::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::::::::::: sammanställd av ::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::::::::::: Swedish Infomania ::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::::::::::: för just dig. ::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::< Copyright (c) MCMXCV Swedish Infomania >:::::::::::::* *:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:* Introtexter Library Denna text 7 907 Intro1 Introduktion till The Library 8 148 Intro2 Vilka texter ska man lita på? 5 343 Intro3 Regler för äkta fältpyrologer 5 084 Pyroteknik I 001 Rök på alla sätt 8 152 002 Några enkla bomber 5 497 003 Blandningar som självantänder 3 832 004 Hur man gör Napalm 7 414 005 Självantändande gas (Kiselhydrid) 1 382 006 Diverse tändanordningar till sprängämnen 14 351 007 Kul med svavel 7 446 008 Termit 6 124 009 Silverkrut 3 238 Pyroteknik II 101 Bomullskrut 4 731 102 Ammoniumkvävetrijodid 7 737 103 Sprängämneslära för fältpyrologer 21 416 104 Kvävehalogenider 3 404 105 Kvicksilverfulminat 2 911 106 Svartkrut - Några data och tillverkningsprocesser 9 434 107 Klorater... 8 842 108 Nitrourea & Nitromannitol 4 103 109 Experiment med silver 4 557 110 Experiment med guld 6 345 111 DDNP, HMTD & TACC 6 220 Pyroteknik III 201 Nitroglycerin & Nitroglykol 14 987 202 Trinitrotoluen 4 575 203 Ammoniumnitrat & ANFO 7 472 204 C, C-2, C-3, C-4 6 110 205 2,4,6-trinitrofenol (TNP, pikrinsyra) 8 456 206 R.D.X. 5 025 207 Blyazid 4 366 208 Astrolit 3 155 209 Hydroxi/Metyltrinitrofenoler och dess salter 4 104 210 Diverse sprängmedelsblandningar 5 430 211 PETN - Pentyl 18 417 Acetonperoxider 301 Kul med Acetontricykloperoxid! - Filerna 300+ 9 685 302 Artiklar om Acetontricykloperoxid! - Se Upp! 10 419 303 Acetontricykloperoxid 8 352 304 Experiment med acetontricykloperoxid 11 530 305 Mer seriösa experiment med acetontricykloperoxid 4 809 Fyrverkerier 401 Fyrverkerier: Introduktion, Teori och Info 10 756 402 Fyrverkerier: Bengaliska eldar 2 382 403 Fyrverkerier: Fontäner 1 511 404 Fyrverkerier: Tomtebloss & solar 1 434 405 Fyrverkerier: Färgblandningar för lyskulor 2 426 406 Fyrverkerier: Blixtljuspulver 2 261 407 Fyrverkerier: Olika visslor 15 193 408 Fyrverkerier: Avancerade mörsarladdningar 2 600 409 Fyrverkerier: Pyrotekniska klister 4 805 Pyrotekniska applikationer 501 Kul med butangas 1 420 502 Mörsare och mörsareladdningar 4 831 Övrig Kemi 601 Illaluktande ämnen 9 270 602 Luminiscenser 4 706 603 1:2:3 Supraledare 4 896 604 Några elektrokemiska celler (Batterier) 3 551 605 Köldblandningar 2 297 606 Fakta du sällan behöver i ämnet kemi 7 330 607 Trevliga kemiska reaktioner (Del I) 10 018 608 Trevliga kemiska reaktioner (Del II) 13 207 609 Trevliga kemiska reaktioner (Del III) 16 741 Elektronik 701 Teslatransformator 5 411 702 Bygg din egen chockladdare (Stun Gun) 7 352 703 Funderingar kring elektroniska applikationer 6 685 704 Elverkets Kopplingsboxar 8 036 705 Hur man bygger en Frankenstein-Stege 3 959 Telekul 801 Intressanta Telefonnummer 17 474 802 Markeringsätare för den icke-AXE-anslutne 2 671 803 Funderingar kring teleanknuta applikationer 9 365 804 Telias Kopplingsstationer 15 561 805 Använd PLUStjänsterna rätt! 2 621 806 Diverse Teletips - Om du vill ringa gratis 3 599 807 Ring gratis med Statoilkort 1 581 808 Lura de orange telefonautomaterna 1 779 809 Telefonkort med tillhörande apparatur 10 387 Farmakologi 901 Etanol och dess tillämpningar 17 388 902 Kloralhydrat, Kloroform & DDT 5 081 903 Lustgas - N2O 5 816 904 Koffein 7 135 905 Psilocybin och dess källor 12 830 906 Amfetaminer 6 372 907 PCP (Fencyklidin, Angel Dust) 5 411 Diverse kul A01 Ett register över register av olika slag 3 750 A02 Några små posttips 4 647 A03 Adresser till intressanta näringsidkare 6 554 A04 Hur man varierar sitt personnummer 2 893 A05 Diverse småtips för den allmänne fifflaren 10 681 A06 Bilböter (Och hur man slipper undan) 10 085 A07 Saker du kan göra när du är uttråkad 8 329 A08 Gillar du inte skolan? 7 878 A09 Hur man gör tiokronor 1 454 A10 Larmanordningar 4 015 ------------------------------------------------------------------------- *:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:* *:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::::: Swedish Infomania presenterar stolt ::::::::::::::::* *:::::::::::::::::: Introduktion till "The Library" ::::::::::::::::* *:::::::::::::::::: Version 1995-01-01 ::::::::::::::::* *:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::* *:::::::::::::::: Copyright (c) MCMXCV Swedish Infomania ::::::::::::::* *:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::* *:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:*:* The Library är en textfilssammanställning där man på lättfattlig(?) svenska kan läsa recept på så skilda saker som t ex sprängämnen och droger. Speciella avsnitt behandlar även elektronik och teleteknik. Synpunkter på denna textfilssamling emottages tacksamt. En extra korrekturläsning och faktagranskning är alltid på sin plats. Författarna eller distributören tar inget som helst ansvar för texterna i denna textfilssamling, vare sig det gäller dess innehåll eller indirekt, tex följder av utförande av angivna anvisningar. Vi uppmanar heller inte någon till att begå brott eller utföra någon av anvisningarna. Dessa filer får fritt distribueras per modem, nätverk, diskett, brevduva etc, såvida texterna inte ändras eller separeras på något sätt. Vissa personer, eller grupper, som exempelvis TerrorManiacs skall känna sig träffade när jag talar om att det är inte ALLS häftigt att skriva av andras alster, och sedan sätta sitt eget namn överst. Vissa av beskrivningarna i denna filsamling beskriver olagliga och/eller farliga förlopp som kan leda till allvarlig skada hos dig själv eller andra, eller leda till åtal och straff. Det är upp till dig att kontrollera vilka lagar som för tillfället gäller. Tänk dig för två gånger innan du utför något. En speciell varning utgår gällande drogavsnittet. Många droger kan skada din hälsa mycket kraftigt, och kanske tom. ödelägga hela ditt liv. Vi avråder dig å det bestämdaste från att prova droger. Vissa ämnen är dessutom i hög grad olagliga, och mycket långa fängelsestraff kan bli följden av tillverkning/innehav. Inget av de här båda alternativen låter som en bra början på ditt liv, eller hur? Till myndigheter som läser detta: Lägg er energi och era resurser på att jaga brottslingar som gör skada, som våldsbrottslingar och liknande, istället för att ge er på Svea Rikes dator- och kemiintresserade ungdomar. Vi skriver kul, informella textfiler, om någon är så dum så att han gör något som skadar honom själv eller andra med den informationen, så får ju faktiskt den stackaren själv ta ansvaret för sina handlingar. Det är inte vi författare/distributörer som gör skadan, de flesta som läser dessa textfiler kan faktiskt hantera information, och roas av den. Vi ska inte på grund av några få oansvariga slynglar avstå från den tillfredsställelse som fri information ger! Filerna är skrivna och/eller sammanställda av medlemmar i Swedish Infomania. Vi emottager tacksamt frågor, synpunkter och information. Ni finner oss på Syncron City, se nedan. Filernas riktighet och avsaknad av faktafel har kontrollerats, men det slinker alltid igenom sådant. Har du några synpunkter eller något du skulle vilja lägga till eller dra ifrån, kontakta oss i Swedish Infomania. Skriv gärna egna separata filer som vi skulle kunna ta med. Är det något bra, kanske vi tar med det i nästa version, och krediterar dig. Ok, det finns som vi alla vet oansvariga personer som kommer att använda den här informationen fel om de får tag i den. Detta kan just DU förhindra genom att se upp med vem du ger dessa textfiler till. Om nu någon idiot läser detta, får reda på hur man tillverkar substans X, och går ut och spränger sig själv eller någon annan i luften med detta ämne, hur kul är det då? Expressen kommer att skriva att det man hittar på databaser är bara farliga, olagliga saker, och sedan kommer säkert invånarna i Rosenbad att hitta på någon taskig lag mot BBSer. Det vill DU väl ändå inte att det ska hända? Nähä, tänkte väl det. Det är DITT ansvar att se till att det inte blir så! Versionen av denna filsamling utläses så här i originalpackning: LIB_9501.LZH ^ ^ ^ | | | | | +-- Packningsprogram. | | | +------- År och månad textfilssamlingen släpptes. | Detta är versionsnumret. | +----------- Filidentifikaton, "LIB". VIKTIGT! Mellan olika versioner läggs inte bara nya filer till, utan gamla filer uppdateras, skaffar du dig en ny version, måste du byta ut även de ändrade filerna. Innehåll i originalpackfilen: LIB_9501.LZH _____Conv33.LZH <- Convertor 3.3 SW. \____Library.LZH <- Alla textfilerna. Convertor är ett program för konvertering mellan Amiga&PC-ASCII (ISO8-PC8). I original sprids texterna i amigaformat, och detta konverteringsprogram följer med, då detta är det enklaste sättet att göra ASCIIn tillgänglig för alla användare på de båda största maskinerna (Sorry - har du Atari, MacIntosh etc, tyvärr, du får hitta din egen teckenkonverterare.) Filbiblioteket har filerna benämnda efter mönstret Kapitel-Filnummer.TXT Kapitlen är skrivna i hex (1-9, A-F) av någon anledning. Filnumren är dock i vanligt decimalt format (01-99). Ett exempel på filnamn är: A04.TXT vilket betyder att filen tillhör kapitel A (Diverse), och filnummer 04 (Personnummersuträkning). Avvikelser från kapitlen kan förekomma, exv. alla acetontricykloperoxids tillämpningar finns under kapitel 3 (Acetontricykloperoxid) och inte under kapitel 5 (Pyrotekniska applikationer). Det gäller att prioritera vilken av samhörigheterna som är viktigast. Men, så länge informationen är inkluderad, så kan det väl kvitta lika... Filbiblioteket är uppdelat i de här olika kapitlen: --------------------------------------------------- 0 Pyroteknik I - Enkla, tämligen ofarliga saker. 1 Pyroteknik II - Svårare reaktioner, farligare saker! 2 Pyroteknik III - Mycket farliga och destruktiva sprängämnen! 3 Acetontricykloperoxid - Det bästa amatörsprängämnet! 4 Fyrverkerier - Blandningar som lägger vikt vid ljus och ljud. 5 Applikationer - Vad du sedan kan göra med framställda kemikalier. 6 Övrig kemi - All kemi som inte exploderar, supraledare, stinkgaser, etc. 7 Elektronik - All elektronik som inte rör tele. 8 Telefoni - Saker du kan göra för att manipulera telenätet. 9 Farmakologi - Allt du stoppar i dig för att röra om i din hjärna. A Diverse - Resten, det som inte passade in under de andra titlarna. Lycka till och var försiktig! -------------------------------------------------------------------------- Ett stort tack går ut till alla som har hjälpt oss direkt och indirekt - genom att förse oss med information, ge ut sitt samlade vetande i böcker, samt genom Sveriges samlade datornätverk och databaser visa sitt intresse för den här sortens vetande. TACK! Swedish Infomania Swedish Infomania är (just nu): ------------------------------- Thallion (Redaktör, pyrotekniker, kemist, farmakolog och infoman) The Effacer (Inte fullt så mycket redaktör, men glad i alla fall, hacker, och naturligtvis även pyrotekniker och infoman) Några hej ut i etern: --------------------- /*/ HeXOr /*/ PHiGARO /*/ Zodiak /*/ Jan Larsson :-) /*/ Knatter/XAKK /*/ /*/ M Leimer :-) /*/ Jonas Grahn /*/ Grapp /*/ Gas /*/ ANSIman /*/ /*/ Samt alla andra trevliga människor vi mött... /*/ Säg hej ut i etern till följande: --------------------------------- Lorien BBS 019-107345 Synchron City 0431-71506 (Vi kan nås härigenom som användarna Thallion resp. The Effacer. Vi syns!) [ Reklamplats uthyres ] -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Vilka texter ska man lita på? -------------------------------------------------------------------------- Vilka texter ska man lita på? Vilka beskrivningar är livsfarliga eller båg? Nedan ges två exempel på äkta LAMER-texter. Först den av "Septic Tank" Tänk - Bara namnet uttrycker ju var filen borde hamna. Totalt livsfarlig och missvisande! Sedan "Hur man gör en bomb". Det funkar kanske att göra på det sättet som är beskrivet, men verkar det proffsigt gjort? Knappast. Skulle du lita på en sådan textfil? OBS!: Det har kommit till vår kännedom att "Septic Tank" systematiskt har börjat släppa idiotiska textfiler! Se upp med dem! 1: Septic Tank droger -------------------------------------------------------------------------- Här kommer Septic Tank med ett nytt revolutionerande råd till dig som vill bli påverkad på din fritid! Receptet är direkt hämtat ur narkomanvårdsverkets lista över rusmedel, direkt åtgärdat av regeringen, men som alltid är Septic Tank först med information! Ta å stick till Konsum och köp dig en flaska ammoniak och en flaska aceton. Ta nu och häll upp dessa ämnen i varsitt glas, och andas växelvis in ångorna från de båda ämnena. Det är viktigt att du börjar med ammoniaken och avslutar med acetonen. När du upprepat detta i ungefär 5-10 minuter framträder symptomen som består av välbefinnande, hallucinationer, och mättnadskänslor. Det som händer i din kropp är att när acetonen och ammoniaken upptas av alveolerna i näsan, bildas metylendioxyfenylisopropylamin tillsammans med det naturliga lysergsyredietylamin du har i näsan, detta är ungefär samma ämnen som finns i X-tacy och Acid, men eftersom detta mestadels är bildat av kroppens egna substanser så är det mindre skadligt än en cigarett. Om du tittar noga på aceton och ammoniakflaskorna så står det att det inte får inandas, detta är ju ännu ett bevis på att myndigheterna försöker få oss att avstå från rusmedel. Stay HIGH - stay COOL Septic Tank - King of Orchostas! -------------------------------------------------------------------------- Kommentarer till Septic Tank: ----------------------------- ÖÖÖÖH?!? Ammoniak och aceton? Det är LIVSFARLIGT att inandas! De enda effekter dessa ämnen kan ge är SKADOR! (Kanske hjärnan får fnatt av aceton och syrebristen... Hur som helst - AMMONIAK? ) Ammoniak är frätande och fördärvar luftrören på ett kick! Resten är ju helt otroligt fel - narkomanvårdsverket finns inte, dessutom har man vanligtvis varken alveoler eller LSD i näsan. Vad mer finns att säga... -------------------------------------------------------------------------- 2: Hur man gör en bomb -------------------------------------------------------------------------- Here kommer ett redigt recept po en regelratt bomb. 1. Tag ett jarnror. ytterdiam=ca. 1 tum och godstjocklek ca 2-3 mm. 2. Tag en dank som ar ca 3 mm storre an rorets innerdiameter, sla in danken med hammare till dankens halva diameter plus 3 mm. 3. Svetsa runt, mellan danken och rorets ande med MIG-svets el. likn. 4. Tag en mutter med innermatt:2 cm, yttermatt lika som r;rets. 5. Svetsa fast muttern pa ANDRA sidan av roret. 6. Se till att ha en bult som passar HELA vagen in i muttern. 7. Det blir alltso en helt tat cylinder. 8. Lat oss ANTA att roret ar 20 cm langt. Tag 4 cm hardpackad toa-papper. 9. Tag 2 cm vanligt koksalt. 10 Hall i 8 cm krut som blandats enl foljande: (I volymprocent) 60% Salpeter (Finns pa ICA for 3.10 pasen) 20% Trakol (Branda tandstickor som males ar OK, INTE grillkol) 20% Svavel (Garna medicinskt, kostar 54.60 for 1/2 kilo pa Apoteket) 11 Stoppa ned en tjarstubin som ar ca 40 cm lang. 12 Fyll pa med salt och toa-papper som i borjan. 13 Skruva i muttern. 14 Fjutta pa, KUTA!!! Ps. Det ar batre om man borrar ett hal mitt pa roret som ar ca 2 mm i diam. dar du stoppar ned stubinen. Annu battre ar elektrisktandning. Da tar du en tandsticka, lindar 0.1-0.2 mm trad runt satsen, ansluter MINST 20 meter kabel, drar ut kabeln genom halet i roret, tejpar RIKLIGT med El-tejp runt halet. Sen ansluter du 12 V eller 220 V till kablarna! BBBOOOOOOOOOMMM!! -------------------------------------------------------------------------- Kommentarer till BOMB.TXT: --------------------------- Ingen "snygg" layout. Tror du i så fall att författaren testat sin uppfinning noga när han struntar i att skriva snyggt? Hur man gör kol: "Malda brända tändstickor, inte grillkol" Vad menar han med det? Kol är KOL (C) och inget annat! Dessutom - vem orkar bränna tändstickor i en mängd och sedan mala dem? Personen har ingen sakkunskap. Varför krångla med en absolut livsfarlig metallbehållare och krut (som dessutom inte är i optimala proportioner), när exv. acetontricykloperoxid spränger/smäller lika bra i ett papprör. Metallbehållare används endast som splitterbomb, vad man nu ska ha en sådan till. "Medecinskt svavel" Hmmm... Var använder man svavel medicinskt? - Tekniskt svavel heter det! För övrigt så heter det inte "medecin" utan "medicin". -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Regler för äkta fältpyrologer -------------------------------------------------------------------------- Förord: ------- Eftersom vi "fältpyrologer" är så pass sofistikerade som vi är, tar vi vissa regler för givna. Det är inte säkert att du som blivande amatör- pyrotekniker vet vad som gäller, därför har vi sammanställt denna lista med MYCKET viktiga regler. Ok, du får gärna strunta i reglerna om du vill, men du ångrar dig nog när du sitter där med glassplitter i ögonen och resten av ansiktet. Och vet du att du inte kan följa regler, så STRUNTA I ATT TILLVERKA SPRÄNGÄMNEN ÖVERHUVUDTAGET! De är farliga saker! Köp smällare på Konsum och finn er i att de inte smäller så värst. Regler får man överallt och verkar ofta fåniga och jobbiga att följa, men lita på oss - här är det ditt liv det kan gälla! Etiska regler: -------------- 1. Spräng aldrig i ett tätbebyggt område. Stick hellre ut mitt i skogen. Vid en detonation mitt ute i skogen är det mindre risk att folk blir skrämda än om du lägger pjäsen på gågatan i stan. Gamla människor med dåliga hjärtan kan dö av en kraftig detonation, tänk på det! 2. Spräng aldrig något som någon annan äger. Det blir bara rabalder och polisen kommer och utreder. En kille lade en liten bomb i en brevlåda så att den blåstes itu. Det polisanmäldes. Så strunta i att spränga andras saker. Vill ni absolut spränga något, spräng något som tillhör ER. Då blir ingen sur över det. Vad är det förresten för fel på egna byggda skjul av plankrester? Det är fint att blåsa bort dem vet ni! 3. Alla pjäser är enbart till för att roa sig med. Och man ska _ALDRIG_ använda bomber till att sabotera, terrorisera eller på annat sätt skada någon eller något! Ska ni spränga någon stor sats, vänta tills påsk/nyår. Då är alla beredda på smällar och dessutom är det inte _så_ misstänkt att göra det då. Pyrotekniska regler: -------------------- 1. Gör bara små satser åt gången. Det är inte kul om något sprängämne detonerar av sig själv i en låda i ditt rum. Speciellt inte om det är ett halvkilo acetontricykloperoxid. 2. Skaffa riktig stubin. Vi har sparat många lemmar på att använda hederlig tjärstubin. Kan ni inte få tag på kommersiell stubin så strunta i att göra tyngre pjäser än typ stor-kinor. 3. Gå _ALDRIG_ fram till en pjäs som inte detonerat! Gör hellre fler pjäser än en så att ni slipper känna att ni förflyttat er i onödan. Låt pjäsen ligga i minst 5 min innan ni kastar iväg den till ett säkert område. En person, dock inte från vår fältpyrologskrets, gick fram till en filmburk med acetontricykloperoxid som inte detonerat. Han sprängde av sig halva högerhanden. De kunde laga handen hjälpligt, men han kommer ju aldrig att få tillbaka full hörsel eller rörlighet. Tänk efter FÖRE, snälla! 4. Använd _ALDRIG_ glasbehållare. Om en bomb detonerar oplanerat kan ni räkna med några veckor på sjukan, där de ändå inte kan ta ut de två miljoner bitar glas som sprayas ut från bomben. De är väldigt opraktiska dessutom, tappar du bomben går den sönder och allt ditt värdefulla sprängämne rinner ut på marken. En filmburk passar alltid. 5. Metallbehållare får endast användas under jord eller bakom skyddsskärmar. Har ni inte riktig stubin så är det helt otänkbart. Endast med ca 10 sek tjärstubin och med skyddsplåt kan man tänka sig att detonera CO2-behållare. 6. När du ska mala kemikalier ska du mala dem var för sig, ALDRIG TILLSAMMANS. Rengör utrustningen noga mellan malningarna. Använd en riktig mortel av porslin, då risk för gnistbildning föreligger vid bruk av metallmortlar. Ett mycket bra alternativ till mortel är en krutkvarn (se annan fil). 7. Förvara alltid kemikalier i plastburkar, filmburkar är att föredra för mindre mängder. 8. Ska du arbeta inomhus med ångande kemikalier så är det väl nästan självklart att du ska arbeta i ett välventilerat utrymme. Har du inte det, bygg ett enkelt dragskåp av masonitplattor och ett par tangentialfläktar. 9. Kemikaliedamm, särskilt metalldamm, är mycket farligt att andas in. Använd gärna andningsskydd även om det det ser otroligt fult ut. Det låter som en helt vansinnig anledning att inte använda det, men det är oftast det som är anledningen. Detsamma gäller även för skyddsglasögon. Dessutom, om reaktivt damm, som aluminium/magnesiumdamm eller kloratdamm skulle samla sig i luften, gå därifrån, och vänta tills det har lagt sig. Dammpartiklar kan skapa en s.k. "Atomized particle explosion", som är otroligt ödeläggande. Självklart är, att du aldrig har aldrig öppen eld, cigaretter, eller en påsatt motor (gnistor) i närheten av dina kemikalier. 10. Arbeta ALLTID tillsammans med någon. Det är både trevligare och säkrare. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Rök på alla sätt -------------------------------------------------------------------------- 1: Salpeter/Socker 2-10: Färgad rök 11: Salmiakrök -------------------------------------------------------------------------- 1: Salpeter-Socker Rökbomb Detta är den mest kända av rökbomberna som dagens ungdom tillverkar sig. De brukar ta hälften strösocker och hälften salpeter och blandar sedan detta och tänder med en tändsticka. Detta kan förfinas... 1) Mer salpeter 2) Smält ihop ingredienserna Alltså, ta: 200 g Strösocker 300 g Salpeter Häll först ned sockret en gryta, och ställ den på spisen på svag värme. Det är viktigt att grytan har tjock botten och höga kanter. Rör om tills sockret har smält, och bildat en lättflytande sås. Vid detta tillfälle tillsätter du även salpetern. Se till att du inte kyler av sockret med den kalla salpetern så att det hela stelnar igen. Se till att båda ingredienserna blandar sig, och häll över denna sega massa i en Coca-Colaburk som du har skurit av toppen på. Innan det har hunnit stelna, kör ner ett tomtebloss i blandningen som stubin. (Se upp så att inget av blandningen hamnar på spisplattan, om du inte vill ha brandövning i ditt hem!) Kommentar: ---------- Placera denna pjäs på marken någonstans. Det brinner/ryker rätt bra med en blå/röd låga och med vit rök. Röken är ganska kraftig. När effekten i pjäsen har avtagit kommer du att se att det som är kvar av pjäsen är en mycket het och glödande aluminiummassa. En sådan här rökbomb smälter även asfalt. Lägg ut denna blandning i mönster på någons uppfart och tänd på. Det blir mycket permanenta mönster. Förutom tomtebloss är den ännu brinnande tändsatsen på tändstickor det enda som tänder denna blandning på ett enkelt sätt. Observera även att denna pjäs skräpar ned, i form av bränt socker överallt. Kan vara bra att veta. --------------------------------------------------------------------------- 2: Brun rök 29.2% Beck eller en blandning av tjära och sågspån 47.4% Kaliumnitrat 10.6% Borax 4.9% Kalciumkarbonat 4.0% Sand 3.9% Svavel -------------------------------------------------------------------------- 3: Grå rök / "HexaZink" Hexakloretan - 50% | Zinkdamm - 25% | Hexakloretan - 45.5% Zinkoxid - 10% | Zinkoxid - 45.5% Kaliumnitrat - 10% | Kalciumsilicid - 9.0% Kolofonium - 5% | Kommentar: Hexakloretan avdunstar lätt, så ha din rökbomb i en lufttät burk. Dessutom så kan zinkdamm reagera med vatten, så se upp med det hela. -------------------------------------------------------------------------- 4: Vit rök (Förutom socker/salpeter) 10% Kol | 48.5% Kaliumnitrat | 28% Zinkdamm 20% Kaliumklorat | 48.5% Svavel | 22% Zinkoxid 50% Ammoniumklorid | 48.5% Realgar | 50% Hexakloretan 20% Naftalin 75% Kaliumnitrat 12% Antimonsulfid 13% Svavel -------------------------------------------------------------------------- 5: Gul rök 25% Kaliumnitrat | 11% Svavel 16% Svavel | 3% Kol 59% Realgar | 69% Kaliumnitrat 17% Natriumkarbonat -------------------------------------------------------------------------- 6: Svart rök Något explosivt. Använt | Klart snyggast rök, men av tyska trupper i AVK: | något dyrt att tillverka: | 60% Hexakloretan | 44% Kaliumperklorat 20% Antracen | 26% Naftalen 20% Magnesiumdamm | 24% Antimontrisulfid | 6% Risstärkelse 56% Kaliumperklorat | 33% Antracen | 23% Naftalen eller Antracen 11% Svavel | 62% Hexakloretan 15% Magnesium -------------------------------------------------------------------------- 7: Blå rök 28% Kaliumklorat | 11% Antimonsulfid 17% Metylenblått | 22% Svavel 40% Indigo | 67% Kaliumnitrat 15% Vetemjöl | 63% Kaliumnitrat 16% Svavel 5% Kol 11% Kopparsulfat 5% Rosin -------------------------------------------------------------------------- 8: Grön rök 28% Kaliumklorat | 53% Bariumnitrat 17% Metylenblått | 31% Svavel 30% Indigo | 8% Kol 15% Vetemjöl 8% Kaliumnitrat 10% Auramin 90% Bariumklorat 10% Pulvriserad orange shellack -------------------------------------------------------------------------- 9: Lila rök 26% Kaliumklorat | 14% Kopparsulfat 21% Pararött | 16% Strontiumnitrat 22% Indigo | 14% Svavel 15% Vetemjöl | 14% Kol 16% Rodamin B | 42% Kaliumnitrat -------------------------------------------------------------------------- 10: Röd rök 39% Strontiumnitrat | 80% Strontiumnitrat 14% Svavel | 20% Pulvriserad orange shellack 4% Kol 39% Kalciumkarbonat 4% Kaliumnitrat -------------------------------------------------------------------------- Kemikalier: Kaliumnitrat = Salpeter Ammoniumklorid = Salmiak Borax = Natriumtetraborat Realgar = Arseniksulfid -------------------------------------------------------------------------- Nedan, ett förslag på en perfekt behållare för rökbomber. Konstruktionen ger maximal spridning av röken. Behållaren tillverkas lätt av valfritt eldfast material. |\ /| | \ / | | \ / | | \ / | | \ / | | ( ) | | / \ | | | | | | | | | | |....| | | |.P..| | | |.U..| | | |.L..| | | |.V..| | | |.E..| | | |.R..| | | |....| | | |____| | \___________/ -------------------------------------------------------------------------- 11: Salmiakrök Salmiak är ett salt av ammoniak och klorväte, och formeln är NH4Cl. Salmiak är verksamt som rökalstrare när den är mycket finfördelad, och detta tillstånd hos salmiak kan man uppnå på många sätt. Salmiakens rök är vit, och helt oskadlig att inandas och att få i ögonen, på grund av att den är extremt lättlöslig i kroppsvätskorna (man ska dock ej gå till överdrift med detta faktum, du kan dö av en överdos vatten också...). Metod a: Placera en skål konc ammoniak brevid en skål konc saltsyra, så att dess ångor möts. Då bildas salmiak, och det hela ryker kraftigt. Man kan i och för sig få ångor av dessa båda ämnen att mötas på mycket effektivare sätt, exempelvis genom att bubbla luft genom dess vattenlösningar, och sedan sammanföra de avgivna ångorna. Blanda inte ammoniaken med saltsyran. Då löser sig salmiaken direkt i vätskan och avges inte som rök. Experiment a: Ställ ett fat med NH3 och ett fat med HCl i ett trångt, dragigt utrymme (som kanske ett ventilationssystem). Det genereras nu en stor mängd kraftig, oskadlig rök. Kul! Metod b: Om man hettar upp redan befintlig salmiak, delar ämnet upp sig i klorväte och ammoniak igen. När dessa ångor kyls av, återbildas salmiaken genast, men nu som ett mycket fint pulver (rök). Experiment b: Blanda grovt salmiakpulver med en salpeter-socker-blandning och tänd sedan denna. Det blir en dubbelt så effektiv rökalstrare som om du skulle använda ämnena ensamma. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Några enkla bomber -------------------------------------------------------------------------- #1: Salpeter/Socker :-) 1 Ta 100 g salpeter och 100 g socker. 2 Finmal dessa pulver var för sig. De ska ha samma kornstorlek som mjöl. 3 Blanda väl. 4 Ta en aerosolburk (tom) och slå in själva plaströret som innehållet vanligtvis brukar spruta ur. 5 När du har en fri passage så fyller du burken med socker/salpeter- blandningen. Stoppa ned ett tomtebloss i hålet. 6 Antänd. Ifall explosion inte uppnås får du finmala kemikalierna bättre, göra hålet mindre och blanda kemikalierna bättre. --------------------------------------------------------------------------- #2: Tennisbollbomb Du behöver: ----------- - Cowboytändstickor (Plånlösa alltså) - Tennisboll - Skarp kniv - Eltejp Gör så här: ----------- Skrapa av ett ton tändstickstoppar. Skär ett LITET hål i tennisbollen. Fyll Bollen med tändstickstoppar tills det inte går att få i fler. Tejpa igen hålet med tejpen. Se till att det är riktigt trångt därinne! Släng den sedan framför någon du inte tycker om... I sådana tändstickor används ofta en blandning av 75% kaliumklorat och 25% fosforsesquisulfid 25% och denna blandning är alltså *stötkänslig*. -------------------------------------------------------------------------- #3: Bomb á la Hindenburg Du behöver: ----------- - Ballong eller plastpåse - Saltsyra - Aluminiumfolie - Tjärstubin - Gummiband Gör så här 1: ------------- Fyll i lite saltsyra i en flaska och lägg i lite aluminiumfolie. Trä kvickt ballongen över flaskhalsen. Vänta tills den har blivit fylld med gas. (Se till så att du inte hade i för lite HCl eller Al!) Gasen är brandfarlig vätgas. Ta bort ballongen från flaskan och stoppa in stubinen i ballongen, och ta gummibandet runtom. Tänd stubinen och låt ballongen höja sig i luften... När stubinen tänder gasen - Se upp! Gör så här 2: ------------- Ta påsen och fyll den till hälften med luft (eller rent syre om du har det!). Ta sedan och häll lite saltsyra i flaskan och släpp ned lite Al-folie. Trä påsen runt flaskhalsen och se till att det är tätt. När påsen är full stoppar du in stubinen i öppningen (det läcker ut minst vätgas om du håller öppningen nedåt) och virar gummibandet runtom stubinen. Tänd stubinen och låt påsen segla iväg... Denna variant torde smälla kraftigare då blandningen vätgas/luft (även kallat knallgas) reagerar häftigare. -------------------------------------------------------------------------- #4: Karbidbomb Skaffa lite kalciumkarbid. Lägg det i en plastburk och skruva på locket HÅRT! Karbiden reagerar med vattnet och bildar etyn (acetylen) som är ypperligt brandfarlig. Plastburken exploderar av inre tryck efter ett tag. Om du lägger en brinnande trasa i närheten, så får du en snygg eldboll! Det är ganska vanligt att använda PET-flaskor till detta experiment. -------------------------------------------------------------------------- #5: Bultbomb Det behövs: ----------- En mutter, ju större, desto bättre Två bultar som passar muttern Fosfor, eller annat stötkänsligt ämne Procedur: --------- * Tag en bult och muttern, skruva in bulten endast ett varv i muttern, alltså bara så mycket så att den fäster. Det måste vara lufttätt. * Fyll muttern med så mycket fosfor som möjligt. * Skruva in den andra bulten F.ö.r.s.i.k.t.i.g.t. Vi vill ju inte att fosforn skall börja reagera. +------------ Mutter fylld med fosfor | V ||______[**]______|| <- Bult ||______[**]______|| || [**] || Då nu din bultbomb är klar, så finns det oändliga användningsområden. Bomben kastas eller släpps mot ett hårt underlag, då bultarna forceras in i fosforn, som då antänds, och slungar iväg bultarna åt alla håll. Se upp så att du själv inte står i skottlinjen. -------------------------------------------------------------------------- #6: Färgbomb För att göra en färgbomb så behöver du en metallburk med någon snygg färg i, som tex. grön eller lila samt lite torr-is. Lägg torr-isen i den färgfyllda färgburken, sätt på locket och spring. Färgburken exploderar och sprider färg överallt. Med lite övning kan du göra detta till en vetenskap, variablerna är: -mängd Torr-is -mängd färg i burken -storlek på burken Om du verkligen hatar någon, ställ en apterad burk untanför någons dörr, ring på och spring - Din vän och din väns hus kommer att vara mycket kletiga... Torr-is är Koldioxid (CO2) i fast form. Hör med kemiföretag och kemiläraren om var du får tag på detta. ( Finns åtminstone på AGA Gasdepåer ) --------------------------------------------------------------------------- #7: "High School Bomb" En instabil blandning, omtalad i både TFBOP och JRC, som jag själv inte har lyckats med, men enligt folk jag talat med, fungerar. Blanda lika delar bromsolja och Klorin i en glas/plastburk på oömt underlag. Avlägsna dig kvickt från pjäsen och vänta på en REAKTION! Klorin är ju som bekant natriumhypoklorit, men vad är bromsolja egentligen en blandning av? --------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Blandningar som självantänder -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Kaliumpermanganat + Glycerol 2.0 Jod + Aluminium 3.0 Natriumperoxid + Papper 4.0 Zink + Ammoniumnitrat + Ammoniumklorid 5.0 Linolja + Trassel 6.0 Kaliumpermanganat + Florsocker + Magnesium/Aluminium 7.0 Kaliumklorat + Socker 8.0 Kromtrioxid + Metanol/Etanol -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Pulvrisera 1 gram kaliumpermanganatkristaller och lägg på oömt underlag. låt 2-3 droppar glycerin falla på högen. Blandningen börjar efter ett tag att fräsa och kommer senare att antända. Kaliumpermanganatet är oxidations- medlet. Glycerinet oxideras så snabbt att värmen som bildas inte hinner undan. Antändningen kan ta lite tid, men ifall du tycker att du har misslyckats, släng INTE massan i soporna!! Det kan antända även om DU tycker att hoppet är ute. Gräv ner det eller spola ner det. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Vid detta experiment bildas giftiga gaser, så håll dig utomhus. Gör en hög best ende av lika delar jodkristaller och aluminiumdamm. Gör en liten fördjupning i toppen av högen, och droppa ett par droppar vatten därpå. Det kommer att fräsa och börja brinna och skicka iväg ett lila rökmoln. Eftersom detta ämne antänds av fuktighet, så ska du inte förvara ämnena tillsammans. Blanda precis innan du skall använda det. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Ta en bit papper och lägg det ovanpå en hög natriumperoxid. Droppa på två droppar varmt vatten. Papperet antänds. VARNING! Håll natriumperoxid borta från fuktighet och organiska material som exempelvis din hud. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 5g ammoniumnitrat och 1g ammoniumklorid (salmiak) males separat i en mortel. Tillsätt 1/4 g zinkdamm. Droppa på 2-4 droppar vatten. En klarblå låga slår upp och mycken rök utvecklas. Om det är dålig kvalitet på ditt zinkdamm, öka doseringen av just detta ämne lite. Förvara inte detta ämne heller, eftersom det antänds av fuktighet. Tillsätt även 1 gram jod om du vill ha lila rök. -------------------------------------------------------------------------- 5.0 Dränk in en bit trassel med linolja. Efter tag så kommer den att självantända eller åtminstone glöda bort till koldamm. VARNING! Släng inte trasslet efteråt, utan spola ner det. -------------------------------------------------------------------------- 6.0 Blanda 50 % kaliumpermanganat, 25 % socker och 25 % magnesiumdamm eller aluminiumdamm. Intressant blandning då den lär antändas då den blir fuktig. Vi har dock inte själva lyckats med detta, men vi har troligtvis inte haft tillräckligt finpulvriserade ämnen. -------------------------------------------------------------------------- 7.0 Blanda 25% kaliumklorat med 75% socker. När 1-3 droppar koncentrerad svavelsyra droppas på denna hög, tar det hela eld. Orsak: När svavelsyran kommer i kontakt med kloratet, bildas klordioxid, som tar eld så fort den skapas, och bränner även upp sockret. Det är dessutom inte nyttigt att LAGRA den här blandningen av kaliumklorat och socker, då den kan vara MÄKTA instabil. -------------------------------------------------------------------------- 8.0 Lägg upp en liten hög med kromtrioxid på ett skyddat underlag. Droppa sedan försiktigt några droppar etanol eller metanol däruppå. Alkoholen flammar genast upp och förbränns. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Hur man gör Napalm -------------------------------------------------------------------------- Napalm är ett brandfarligt ämne, som geléat sig till en kletig massa och som häftar fast på de flesta material. Detta är mycket otrevligt om man får det på huden, särskilt brinnande napalm. Napalm kan användas till bränsle till eldkastare, molotovcocktails och vissa pyrotekniska pjäser som skjuts upp ur en mörsare. Namnet napalm kommer från begynnelsebokstäverna i NAftasyra och PALMitinsyra som tillsammans bildade en aluminiumtvål som passade utmärkt för att gelatinisera bensin. Numera används ordet napalm som beteckning på alla gelatiniserade brännbara vätskor. Det finns många olika sätt att tillverka napalm, här följer några: 1 Frigolit I 2 Frigolit II 3 Natriumhydroxid 4 Natriumhydroxid-Alkohol 5 Äggvita 6 Naturgummi 7 Vax 8 Tvål -------------------------------------------------------------------------- 1: Du behöver: ----------- Bensin Frigolit (Polystyren) Gör så här: ----------- - Häll upp lite bensin i skål eller burk. - Hitta lite frigolit och stoppa ner i bensinen. Du kommer att märka att bensinen "äter" frigoliten i massor och bildar en seg massa. - Efter ett tag så finns det inte så mycket flytande bensin kvar. När bensinen är slut äter degen inte mer frigolit, så då är det klart. (Rör det inte, du kommer aldrig loss!) - Kleta på det på någonting och tänd på. Det brinner så vackert... Tips: Lägg det i en mörsare och skjut upp det hela i luften. Det tänder eld under sin resa ca 20 meter upp i luften och slaskar ner på marken och brinner vidare. Se till att det inte landar på ditt huvud, eller något annat brandfarligt. --------------------------------------------------------------------------- 2: Du behöver: ----------- Aceton Polystyren (frigolit) Gör så här: ----------- Fyll en acetonbeständig burk med aceton till hälften. Lägg i frigolit i burken tills det hela är en seg massa utan lös aceton ovanpå. Nu är din acetonnapalm klar. Aceton är betydligt mer frigolitsugande och mindre cancerframkallande än bensin. Dessutom avdunstar den snabbare om du får den på huden. På grund av att aceton avdunstar så snabbt, så kommer denna napalm efter ganska snart att bilda en hård plastmassa av massiv polystyren. Detta gör att denna napalm även kan användas som klister och tätningsmassa. -------------------------------------------------------------------------- 3: Natriumhydroxid (kaustiksoda) kan med hjälp av ricinolja geléa bensin. Du behöver: ----------- Volymdelar: Ingredienser: ---------- ------------ 60 Bensin 1-2 Natriumhydroxid 15 Ricinolja Hur göra: -------- 1. Fyll upp bensinen i en passande behållare (ej aluminium!). 2. Blanda i ricinoljan. 3. I en annan behållare, (som inte heller är gjord av aluminium) Blandar du lika delar natriumhydroxid och vatten, rör om tills det har löst sig. 4. Blanda i NaOH-lösningen i bensinblandningen och rör om tills det hela blir tjockt. det tar ca en minut. Ibland kan det hela bli på tok för tjockt (smörkonsistens), det avhjälps med att röra ner mer bensin. -------------------------------------------------------------------------- 4: Natriumhydroxid (kaustiksoda) kan med hjälp av etylalkohol geléa bensin. Du behöver: ----------- Volymdelar: Ingredienser: ----------- ------------ 60 Bensin 1-2 Natriumhydroxid 3 Etylalkohol (T-röd, Sprit) 14 Talg eller lanolin Så här gör du: -------------- 1. Häll bensinen in en behållare som inte är gjord av aluminium. 2. Tillsätt talgen eller lanolinet till bensinen och rör om och lös upp. 3. Tillsätt alkoholen till blandningen. 4. I en annan behållare blandar du sakta lika delar NaOH och vatten. rör om hela tiden. 5. Tillsätt natriumhydroxidlösningen och vänta tills det hela har stelnat. Rör om ibland. Det hela tar ca 1/2 timme. Efter 1-2 dagar så har gelén stelnat. tillsätt mer bensin för att avhjälpa detta. -------------------------------------------------------------------------- 5: Äggvita (från vilket fågelägg som helst faktiskt) kan även det geléa bensin. Du behöver: ----------- Volymdelar Ingrediens ---------- ---------- 85 Bensin 14 Äggvita 1 Salt (natriumklorid) Gör så här: ----------- 1) Skilj gulan från vitan på äggen. Använd gulan till något annat. 2) Häll äggvitan i en burk, flaska eller annan behållare och häll på bensin. 3) Häll i saltet, och rör om tills det geléar sig, det tar ca 5-10 minuter. OBS!: En tjockare massa kan uppnås genom att sänka ner behållaren (med lock) i varmt (65°C) vatten i en halvtimma och sedan låta det svalna till rumstemperatur. -------------------------------------------------------------------------- 6: Naturgummi kan användas för att geléa bensin. Du behöver: ----------- Bensin Naturgummi (eller mjölksaft) En av följande syror: Ättikssyra Svavelsyra Saltsyra 1. Med rent naturgummi: a. Naturgummi från gummiträdet bildar klumpar. Är gummit inte i klumpar, tillsätt en aning syra, och vänta tills det bildas klumpar. Filtrera sedan ut klumparna, och låt lufttorka. b. Blanda 20% gummi med 80% bensin. Täck över behållaren och låt stå tills en uppsvälld geléklump har bildats. Detta tar 2-3 dagar. 2. Med kommersiellt gummi: a. Blanda 7% latex och 92% bensin i en behållare med lock. Skaka väl tills det är en fin lösning. b. Tillsätt 1% syra, och skaka tills det blir en gelé. (Alla procentangivelser är i volymprocent) -------------------------------------------------------------------------- 7: Många vaxer kan användas för att geléa bensin. Du behöver: ---------- Volymdelar: Ingredienser: ---------- ------------ 80 Bensin 20 Bivax ELLER vaxkritor ELLER vaxljus Hur göra: -------- 1. Smält vaxet i en behållare som står i ett varmt vattenbad. 2. Tillsätt bensinen. 3. När allt vaxet har löst upp sig i bensinen, låt alltihopa svalna till rumstemperatur. OBS!: Om ingen gelé bildas, tillsätt mer vax (Upp till 40%) och upprepa stegen ovan. Hjälper inte ens det, tillsätt lite konc. NaOH-lösning. -------------------------------------------------------------------------- 8: Vanlig tvål kan i kombination med alkohol geléa bensin. Du behöver: ---------- Volymdelar: Ingredienser: ---------- ------------ 36 Bensin 1 Alkohol (etyl- metyl- eller isopropylalkohol) 25 Tvål (tvålflingor, eller vanlig tvål) Så här gör du: ------------- 1. Om du använder vanlig tvål, skär sönder den i småbitar med kniv eller osthyvel. 2. Häll bensin och alkohol i en behållare, och blanda väl. 3. Tillsätt tvålen och rör om tills det tjocknar. Tar ca 15 minuter. Du kan behöva värma blandningen. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Självantändande gas (Kiselhydrid) -------------------------------------------------------------------------- Kiselhydrid är en gas som självantänder i luft, och som man kan använda till både skämtsamma och seriösa experiment. Tillverkas enkelt. Du behöver: ----------- Magnesiumpulver Kiselstenpulver Värmekälla Provrör Utförande: ---------- Du blandar en viktsdel finkornigt kiselstenspulver (SiO2) och två viktsdelar magnesiumpulver i ett provrör. Du bör ej fylla provröret till mer än 1/4. Hetta upp. Plötsligt inträffar en reaktion då det hela mest liknar en härdsmälta. Det är mycket troligt att det stänker, och att provröret går sönder, så se upp. Vid denna reaktion bildas magnesium- silicid. När magnesiumsilicid kommer i kontakt med vatten bildas genast kiselhydrid (SiH4), som när den kommer i kontakt med luft (syre) antänds och bildar kisel och vatten. Kommentar: ---------- Fyll gärna en ballong med kiselhydrid. När någon poppar ballongen, exploderar den i ett eldmoln. Det kan vara svårt att fylla ballongen i syrefri miljö, men du klarar säkert av det. Ett bra tips kan vara att fylla en stor plastpåse med svetsskyddsgas, som du utför experimentet i. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Diverse tändanordningar till sprängämnen -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Pyrotekniska fördröjningar 2.0 Kemiska fördröjningar 3.0 Elektriska fördröjningar 4.0 Snubbeltrådar 5.0 Hur du kan göra din egen stubin -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Pyrotekniska fördröjningar ------------------------------- 1.1 Stubiner 1.1.1 Tjärstubin Den hederligaste formen av fördröjning/antändning. Den mest tillförlitliga och exakta stubin är tjärstubinen. Den är uppbyggd enligt följande bild: =============================== <----- Tjärade trådar | /////////////////////////////// <----- Trådar | ::::::::::::::::::::::::::::::: <----- Svartkrut | ------------------------------- <----- Bomullstråd | Ca 5 mm ::::::::::::::::::::::::::::::: | i diam /////////////////////////////// | =============================== | En tunn bomullstråd i mitten ser till att det inte blir eldavbrott. Runt den ligger svartkrut som i sin tur är invirad i ett lager med tråd. Ytterst ett skal av tjärad tråd. Fördelarna med denna stubin är att den är vattentät, elden kan inte hoppa d v s en glöd hoppar i väg och sätter eld längre fram på stubinen. Vid antändning håller man huvudet av en tändsticka mot änden av stubinen och drar på det med plånet. Stubinen börjar då spruta ut en flamma och man ser tydligt att stubinen är antänd. När den brinner mjuknar tjäran på utsidan och klibbar fast i stubinhålet på bomben. Man kan tro att en bomb förlorar effektivitet av att ha ett 6 mm stort hål, men eftersom stubinen fastnar i hålet kompenserar det för sin diameter. Den enda nackdelen med stubinen är att man inte kan se hur långt den har brunnit. Men det gör inte så mycket, vem planerar egentligen att hålla en rörbomb i handen för att sedan kasta den så att den smäller i luften?! Brinnhastigheten är ganska exakt, ca 50 cm / min. Den ökar med vattendjupet om man använder den i undervattensbomber. Ska man använda stubin ska man använda tjärstubin, kan beställas från PYRO, Braås. En nackdel med stubin är om du vill få bomben att smälla 10 min efter du gått din väg... Det blir många meter tjärstubin... 1.1.2 Fyrverkeristubin Fyrverkeristubin består av en flätad bomullstråd som är täckt av mjölkrut. Är bra att använda vid små tester av olika RedOx-blandningar tex, eller när man vill ha den klassiska stubin-looken :) Det finns två varianter, en som levereras i en papphylsa (från PYRO tex) och kallas för snabbstubin. Denna brinner 4 meter per sekund (!) och kan vara bra om man vill antända flera olika pjäser samtidigt. Tas papphylsan av kallas den naturligt nog för naken fyrverkeristubin och då sänks förbrännings- hastigheten till 25 sekunder per meter. Denna variant är att föredra framför snabbstubin när man bygger sina egna smällare :) 1.2 Cigarettfördröjning Vill du att din bomb ska smälla efter ca 8 min? Vill du inte lägga ut 2 m tjärstubin på en smäll? Lugn, det finns enklare metoder. Om du tar en vanlig cigarett (ju högre tjärhalt desto bättre i detta fall) och gör ett litet hål precis innan filtret (se figur nedan) kan man få en fördröjning på mellan 5-10 min beroende på cigarettens tjärhalt etc. I hålet stoppar du in vanlig fyrverkeristubin (har du ingen, kontakta PYRO, tjärstubin funkar inte :( ) som sedan används till din pjäs. För att få bättre hum om när detonationen inträffar är det bäst att ta tiden på en cigarett innan du använder den till otyg. _______________________________ |_____|_O_______________________| ^ | Hål -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Kemiska fördröjningar ------------------------- 2.1 Kaliumpermanganat och glycerol Denna fördröjning är inte lång, men jag inkluderar den ändå. Den ger ungefär 15 sek fördröjning. Pulvrisera lite kaliumpermanganat och lägg det ovanpå det som ska detoneras. Droppa sedan 1-3 droppar glycerol på kaliumpermanganaten och spring. | o | <-- Droppe glycerol ;) |%%%%%%%| <-- Pulvriserat KMnO4 |-------| <-- Tunt papper |:::::::| <-- Blyazid |#######| |#######| <-- High-order, tex pikrinsyra |#######| |#######| +-------+ Du kan även använda acetontricykloperoxid istället för blyazid och pikrinsyra. 2.2 Svavelsyra 2.21 Svavelsyra och kaliumklorat Svavelsyra och kaliumklorat reagerar häftigt med varandra och kan användas för att sätta eld på något sprängämne. Om nu vi ska detonera pikrinsyra som i föregående exempel så får vi göra enligt följande. Ta en behållare av Al eller gör en av Al-folie. I bottnen lägger du pikrinsyran, sedan blyazid och sist kaliumklorat. Tillslut behållaren. Ta ett plaströr som är igentäppt i ena änden och häll i lite svavelsyra. Stoppa ner behållaren uppochned, dvs kaliumkloraten ska vara närmast svavelsyran. Denna behållare ska sitta fast i röret och det får inte vara glapp i sidorna då syran kan rinna ut. När denna bomb ska användas så vänder man på den. +---------+ |+~~~~~~~+| |!#######!| <-- Pikrinsyra |!#######!| |!#######!| |!#######!| |!:::::::!| <-- Blyazid |!%%%%%%%!| <-- Kaliumklorat |+~~~~~~~+| | | <-- Luft | | |*********| <-- Svavelsyra |*********| +---------+ 2.22 Svavelsyra som kretsslutare En vattenlösning av svavelsyra leder ström. Detta kan utnyttjas genom att tillverka en behållare med 2 elektroder bredvid varandra på sidan/bottnen av behållaren. Sedan gör man en "skål" av flera lager Al-folie och sätter den i toppen av behållaren. Efter det häller man ungefär 60%-ig svavelsyra i "skålen" som kommer att frätas sönder. När det gått hål i "skålen" kommer syran att rinna ned på elektroderna och sluta en krets. ## ## <-- Al-"skål" |# #| |#%%%%%%%%%%%%%%%%%#| <-- Utspädd svavelsyra |#%%%%%%%%%%%%%%%%%#| |###################| | | | | | | | | +----////---\\\\----+ ^ ^ | | +------+--- Elektroder -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Elektriska fördröjningar ----------------------------- 3.1 Äggklocka En fjäderdriven äggklocka har oftast två delar. En del som "står still" och en del som rör på sig. Om man tejpar fast en elektrod på de fasta delen så att den vidrör en fasttejpad elektrod på den rörliga delen kan man få en bomb att detonera efter en timme genom att sluta en krets med elektroderna. Ger ifrån sig det klassiska "tick-tick"-ljud som utmärker alla brevbomber i filmer :) 3.2 Vattenhinken En annorlunda, men fortfarande effektiv, fördröjning kan man tillverka genom att ta en stålhink eller metallburk och göra ett litet hål i bottnen. Sedan tar man en bit trä eller kork och sticker en spik igenom biten. Efter det ansluter man en sladd till spiken och en till hinken/burken. Fyll hinken med vatten och lägg i kork-/träbiten. När vattnet långsamt sipprar ut så kommer spiken förr eller senare att vidröra bottnen på hinken och sluta kretsen. Se dock till att spiken inte prickar ditt avloppshål när den har sjunkit ned :-) !!!!!!!!!!!!!!! <-- Sladd ! | ! | | I | | ####I#### | <-- Träbit |:::::::I:::::::| |:::::::I:::::::| <-- Spik |:::::::::::::::| <-- Vatten |:::::::::::::::| |:::::::::::::::|!!!!!! <-- Sladd +------- -------+ ^ Hål -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Snubbeltrådar ------------------ 4.1 Snubbeltråd modell pyroteknisk ver 1 Denna modell är ganska intressant och den är väldigt lätt att göra i ordning. Det enda som behövs är en partypopper. Partypoppern töms på serpentiner el dyl och kan sedan fyllas med ett eldkänsligt sprängämne, tex acetontricykloperoxid eller en trevlig RedOx-blandning. "Minan" armeras genom att fästa den någonstans och förlänga partypopperns snöre med ett längre och fästa det på motstående sida av offrets tänkta gångväg. 4.2 Snubbeltråd modell pyroteknisk ver 2 Detta sättet skiljer sig inte så mycket från föregående exempel men underlättar större explosioner. Börja med att skära itu partypoppern och ta ut själva tändsatsen. Efter det kan man göra en passande behållare med ett litet hål där tändsatsen anbringas. Kontrollera att tändsatsen sitter fast ordentligt. Behållaren kan sedan fyllas med ett sprängämne som inte kräver en tryckvåg för att detonera, t ex acetontricykloperoxid. 4.3 Snubbeltråd modell elektrisk Genom att ta en klädnypa och vira in båda topparna med Al-folie och ansluta ledningar till resp topp kan man med hjälp av klädnypan sluta en krets. Det som behövs för att få den att slutas med hjälp av snubbeltråd är en bit icke- ledande material t ex trä som håller isär topparna. Om en tråd bindes fast i träbiten och spänns upp på ett lämpligt ställe slutes kretsen när någon går på tråden i o m att träbiten dras ur gapet på klädnypan. Kretsen kan bestå av t ex ett batteri och en tändhatt. Klädnypa sedd framifrån: ------------------- | | <------------- \ \_________________/ \ ################### <----- Pinne "Toppar" beklädda med Al-folie /-----------------\ / | | <------------- / ------------------- -------------------------------------------------------------------------- 5.0 Hur du kan göra din egen stubin ------------------------------------ 5.1 Lättgjorda och mindre seriösa stubiner * Blanda 10 delar krut, 7 delar aceton och en gnutta gummi arabicum. Doppa ett bomullssnöre i denna blandning och låt torka. * Tillverka en mättad kaliumnitrat(salpeter)-lösning. I detta doppas bomullstrådar och papper som stubiner. Det bästa papperet är vanliga pappershanddukar. * Lös upp nitrocellulosa (celluloid) i aceton, och doppa sedan bomullstrådar i denna lösning. 5.2 Black Match och Quick Match Detta är två helt olika slags stubiner. Black Match används som en vanlig stubin, dvs den ger en fördröjning innan pjäsen smäller. Den modellen är den man ska använda mest. Quick Match är raka motsatsen. Den brinner väldigt snabbt, men det kan vara bra om du vill antända flera pjäser samtidigt, men bara antända en stubin. Du har säker ingen användning av Quick Match, men det är intressant information, och om du vet hur den fungerar så slipper du att en olycka händer. För att göra Black Match ska du ha en bomullstråd. Olika tjocklek ger olika resultat. Tjockare tråd håller mer krut och kommer att brinna bättre, men en tross är nog att ta i ;). Prova så många sorter som möjligt. Undvik syntetiska trådar; de kan få dina stubiner att sluta fungera. Om du inte vet om tråden är syntetisk eller inte kan du testa att elda en bit av den. Bomull brinner med en liten låga och lämnar kvar vanlig aska. Syntettrådar smälter tydligt när de brinner. Huvudingrediensen i Black Match är mjölkrut. Black Matchblandningen består av 10 delar mjölkrut och en del gummi arabicum eller dextrin. Detta är två olika slags lim som passar olika bra beroende på luftfuktigheten. Gummi arabicum passar bättre i torr luft, och dextrin i är bättre i fuktig miljö. Tillsätt vatten och rör tills allt blivit fuktigt. Det kommer troligen att sysselsätta dig ett tag, ty allt det fina pulvret tenderar att skapa torra fläckar. När du tror att allt är fuktigt, låt det dra i några minuter så att allt verkligen blir fuktigt. Sedan tillsätter du massor med vatten och lite alkohol och rör tills du har en otrevlig svart ävja. Mängden vätska är grovt räknat en halv liter vatten och 30 g alkohol per halvkilo mjölkrut. Du ska inte tolka detta till att du ska göra så här stora satser i början. Ta ca 1 meter tråd och rör ner den i ävjan och se till att den blir genomblöt. Ta upp den långsamt och strö lite torrt mjölkrut över den och häng upp den så den kan torka. Upprepa tills all ävja är använd. Häng inte upp stubinerna där det finns risk för gnistor, även om huset kanske inte brinner ner så kommer alla stubiner försvinna i ett huj. Denna stubin är, när den torkat, Black Match, och brinner som en normal stubin. Om du försöker böja den så kommer krutet att trilla av där och lämnar kvar bar tråd där det kan bli eldavbrott. Tydligen kan du inte använda på alla ställen där man kan använda t ex tjärstubin, men det finns tillfällen då den kan vara användbar. Ok, om nu denna stubin är så ömtålig, varför inte innesluta den i ett slags hölje för att förstärka den? Det skulle väl skydda den från att tappa krut, eller hur? Jo, visst skyddas stubinen, men stubinen kommer att bete sig helt annorlunda. Stubinen kommer då att brinna helt oförutsägligt, ibland normalt, ibland snabbt. Om höljet runt stubinen är tillräckligt stort, låt säga att det är ca 1 mm fritt runt stubinen så kommer gnistorna från stubinen att hoppa längre fram på stubinen, och vips så har stubinen brunnit upp. Detta kallas Quick Match och höljet kan tillverkas genom att rulla fuktigt tidningspapper runt en stålstav. Ta av höljet och låt torka. Sen är det bara att stoppa in en Black Match i hylsan, och där du vill ha en fyrverkeripjäs är det inte svårare än att göra ett hål och stoppa i vanlig stubinen där. Försök inte att förstärka Black Match genom att vrida papper hårt runt stubinen. Det enda det ger är att stubinen kommer att bete sig oförutsägligt. Tänk om nu denna stubin ska användas till någon pjäs där du vill ha lite tid på dig för att finna skydd och stubinen bara blixtrar till, ja det kan ändra dina planer för de nästkommande månaderna. Säkerhetsstubin är inte svårt att få tag på och det är inte dyrt heller. Så använd den där den behövs. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Kul med svavel -------------------------------------------------------------------------- Svavel är ett ganska vanligt förekommande grundämne med många användnings- områden. Inom pyrotekniken har det också en ganska viktig roll som reduceringsmedel. Svavel oxideras till svaveldioxid, som i sin tur tillsammans med vatten bildar svavelsyrlighet. Därför ska man undvika att inhalera och vistas i röken från svavelinnehållande RedOx-blandningar då den kan bilda svavelsyrlighet på dina slemhinnor, dvs ögonen, näsan, lungorna etc. (man ska i regel undvika all slags rök, salmiakrök är ett undantag). Detta har för övrigt utnyttjats i krigföring. Det bästa svavlet du kan använda vid pyrotekniska experiment är sk sublimerat svavel (även kallat svavelblomma). Det tillverkas genom att gasformigt svavel snabbt avkyls så att det bildas ytterst små svavelkristaller. -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Lysbengal 2.0 Hur man gör blixtljuspulver kraftigare 3.0 Zinkit 4.0 Hur man tillverkar finpulvriserad zink utan att fila -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Lysbengal En mycket enkel och billig pjäs som lyser väldigt bra och väldigt länge. Ett rör på ca 20 cm med diam 1 cm brann i ca 5 min med en klart sken. Dextrinet är inget tvång, men det blir lite lättare att göra ett rör av det, då brinnytan inte faller bort. Du behöver: ----------- 2 volymdelar svavel 2 volymdelar salpeter 1 volymdel dextrin vatten 1 A4-ark 1 kork (eller träplugg) 1 stormtändsticka (tomtebloss fungerar oxo) tejp Så här gör du: -------------- 1. Blanda svavel och KNO3 ordentligt. 2. Tillsätt dextrinet och blanda. 3. Häll i lite vatten i taget och rör runt. När blandningen är en seg smet är den färdig. 4. Rulla A4-arket runt korken så att du får ett papprör. Tejpa sedan röret så att det bibehåller sin cylindriska karaktär. Tryck nu ner korken i ena änden av röret med t ex en penna. 5. Häll ned smeten i röret tills röret blir fullt eller smeten tar slut. Om smeten skulle ta slut kan du skära av röret så att smet-ytan blottas. 6. Stoppa ner stormtändstickan (eller tomteblosset) i smeten. 7. Ställ bengalen till torkning i ca 3-7 dagar, beroende på rörets diameter. Denna pjäs kan sedan användas till nödbloss, provisorisk lampa ;) etc. En annan kul sak man kan göra är att hänga upp den en bit över marken då det droppar rödglödande massa från pjäsen och vid mark-kontakt splittras de till många små droppar som far iväg åt olika håll. Eftersom den droppar ska man inte hålla den i handen lodrätt, utan - just det - vågrätt. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Hur man gör blixtljuspulver kraftigare Det blixtljuspulver som jag experimenterat med består av 55 vikt% finpulvriserad KNO3 och 45 vikt% Mg-damm. Jag vet inte om det fungerar med andra sorters blixtljuspulver, men du kan ju försöka. Inga av de recept jag har över blixtljuspulver ska kunna reagera spontant med svavel, men om du vet med dig att ditt blixtljuspulver innehåller klorater kan du lika gärna slänga ut det, eftersom klorater och metalldamm är VÄLDIGT instabilt tillsammans! Blandar du dessutom i svavel blir det dessutom stöt-, slag- och friktionskänsligt! Mycket farligare kan det inte bli. Men sen å andra sidan, har du köpt det från någon seriös källa (som exempelvis från PYRO, vars blixtljuspulver har just ovan nämnda sammansättning) är det inte klorater i. Du behöver: ----------- 2 volymdelar blixtljuspulver 1 volymdel sublimerat svavel 1 burk el dyl Om du är osäker på innehållet i det blixtljuspulver kan du prova först med en liten mängd. Jämför den sedan med vanligt blixtljuspulver genom att göra 2 exakt likadana smällare. Testa sedan dom genom att ställa/lägga dem på exakt samma ställe och iakttag från samma avstånd. Börja med den som innehåller blixtljuspulver. Det kan ge bättre vägledning om du lägger/ställer pjäserna på lös jord, då man kan se skillnad på kratrarna. Om smällaren med "spetsat" blixtljuspulver inte smäller bättre så kan du prova igen med en aning mindre svavel. Fungerar det inte heller denna gång kan du anta att det inte är rätt slags blixtljuspulver för detta trick. Ett fungerande "spetsat" blixtljuspulver ska smälla ung dubbelt så högt (beror på inneslutningen) och göra en betydligt större krater. Om så är fallet, kan du börja massproducera ;-) -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Zinkit Zinkit är en blandning som kan användas till ganska mycket. Den består av en blandning mellan zinkdamm och sublimerat svavel. Den optimala blandningen är faktiskt 80/20 och inte den logiskt stoichometriska blandningen 65/35. Du behöver: ----------- 80g zinkdamm 20g sublimerat svavel en stor behållare med tätt lock Så här gör du: -------------- Väg upp zinkdammet och ditt svavel. Du måste använda ett andningsskydd, zinkdamm dammar lätt (duh...). Får du ner det i lungorna, stannar det kvar där. Eftersom zink inte är vattenlösligt så kan inte kroppen forsla ut zinken. Det kan orsaka många problem, så använd andningskydd! Häll ned båda ämnena i behållaren och tillslut. Nu till det roliga: skaka denna behållare kraftigt ett par minuter. Ju mer du skakar desto bättre zinkit får du. När du skakat klart så låter du behållaren stå ett tag innan du öppnar den så att dammet får lägga sig. Enligt en säker källa ska zinkiten "mogna" i 2-3 dagar innan användning för bästa resultat. Användning: Zinkit har den alldeles speciella egenskapen att det reagerar endast under tryck som inte överstiger 175 atö. Detta betyder att om din behållare (mörsare, raketkropp etc.) håller för detta tryck, så kan den inte sprängas sönder. Denna egenskap gör den till ett utmärkt drivmedel för mörsare (se separat fil) samt raketer. Zinkit deflagrerar med en grön låga och utvecklar ganska mycket tjock rök, så det blir rätt snygga smällar med det, så varför inte göra en pjäs som bygger på en zinkit-eldsvamp? Zinkit ger som sagt ifrån sig ganska mycket rök, inte så solid dito som hexazink ger, men den duger gott och väl. Visserligen är det en rätt dyr rökbomb när den ryker ungefär lika mycket som en salpeter-sockerrökbomb (se separat fil), men det går alltså att använda zinkiten till även det ändamålet. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Tillverkning av mycket finpulvriserad zink utan att fila A. Al + 6HCl => 2AlCl (aq) + 3H 3 2 B. 2AlCl (aq) + 3Mg => 3MgCl (aq) + 2Al 3 2 Lägg alltså zinkplåt i konc. saltsyra och låt reagera tills ingen zink löses upp mer. Var försiktig med den blidade vätgasen. Indunsta och spara kristallerna av zinkklorid. Lös dessa kristaller i vatten och lägg i aluminiumfolie tills ingen mer aluminium reagerar. Zinken lägger sig nu som ett silvrigt pulver på bottnen av bägaren. Samma metod fungerar med svavelsyra och salpetersyra också. Zinkplåt är det innersta höljet på ett vanligt brunstensbatteri om du inte har tillgång till någon annan zinkplåt. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Termit -------------------------------------------------------------------------- En termitreaktion är en reaktion där en oxid av en trevärd metall reduceras till fri metall av aluminium eller magnesium samtidigt som Al/Mg-oxid bildas. Reaktionen är intressant, då den försiggår utan gasutveckling. X O + Al/Mg => X + Al/Mg-oxid ( <- X är valfri trevärd metall. ) 2 3 Exempel på sådana metalloxider är krom(III)oxid, mangan(III)oxid och järn(III)oxid. Vi kommer i följande experiment att använda det trevärda järnets oxid, då denna är oxid lite mer lättillverkad och mer lättanvänd. Termitreaktioner är rejäla saker. När termit brinner uppgår temperaturen till 2000-3000°C beroende på termitslag. Du kan givetvis köpa din metalloxid, men här följer ett par bra och lätta sätt att tillverka järn(III)oxid, som är den lättaste oxiden att tillverka. Tillverkningsmetod 1: --------------------- 1. Fyll en skål med vatten spetsat med en matsked koksalt eller ännu hellre lite utspädd svavelsyra. Rör om till det löser sig. Detta gör vattnet elektriskt ledande. 2. Kör ned två poler från en transformator med likriktare i vätskan. Den positiva polen skall du binda fast en ganska stor tuss stålull, och den negativa polen skall vara av koppar eller annan metall ädlare än järn. Se till att de båda polerna inte alls vidrör varandra. 3. Låt denna uppställning stå några timmar. Efter ett tag skakar du av rosten som bildats på stålullen. Upprepa detta ett tag. 4. När du har fått en ansenlig mängd rost på bottnen av din burk, häll av överskottsvattnet försiktigt, och lägg upp rosten (som mestadels består av järn(III)hydroxid) på bakplåtspapper för att torka. När det torkar borde det vara i en orangebrun färg. Krossa rosten till ett fint pulver och hetta upp kraftigt i en ugn eller dylik anordning tills det blir helt orangerött, då ämnet övergått till järn(III)oxid. Tillverkningsmetod 2: --------------------- FeSO (aq) + NaOH(aq) => Fe(OH) (s) + Na SO (aq) 4 2 2 4 Järnsulfat (finnes hos lantmännen) blandas med lika molmängd natriumhydroxid varvid järndihydroxid bildas. Järndihydroxiden filtreras ut, medan natriumsulfatet förblir i vattenlösning. Luftsyre Fe(OH) (s) => Fe(OH) (s) 2 3 Låt den (teoretiskt sett) färglösa järndihydroxiden oxideras av luftens syre till järntrihydroxid medan pulvret torkas, den ska då bli härligt rostbrun. Mal gärna hydroxiden nu under dess torkningsprocess. Glödgning Fe(OH) (s) => Fe O (s) 3 2 3 Vid upphettning till begynnande glödgning avger järntrihydroxiden vatten och bildar dijärntrioxid, vilket är precis vad vi vill ha. Termitframställningen: ---------------------- Blanda nu järn(III)oxiden med aluminiumpulver, som kan vara köpt, eller som du kan ha tillverkat själv genom att fila på en bit aluminium. Men ju finare Al-Pulver, desto bättre termit. Det ska vara fyra gram järn(III)oxid per gram aluminium. (Två gram järn(III)oxid per gram magnesium.) Dessa mängder är beräknade vid optimal förbränning utan syretillgång, så du gör bäst i att öka doseringen av den rena metallen. Kommentar: ---------- Istället för att genomgå ovan nämnda processer för att på fram järnoxid, så kan du ju köpa den från exv färghandeln, då röd järn(III)oxid används som pigment under namnet hematit. Termit behöver MYCKET värme för att antändas! Den kan bara tändas med en bit magnesiumband eller möjligtvis ett tomtebloss! Ett magnesiumband som antänds av ett tomtebloss som antänds av en tändare är perfekt. Man lär också av någon anledning kunna tända det hela med en 1:1 blandning av kaliumklorat och socker. Jag har själv inte testat. Lägg denna blandning ovanpå termiten och droppa en droppe koncentrerad svavelsyra på den för att tända. När termit brinner, slungas små glödande partiklar omkring, så var inte för nära under förbränningens gång. En annan viktig sak är att termit kan inte släckas. Det enda du kan göra är att täcka härden med sand, för att minska värmen/gnistorna uppåt. Se till att du absolut inte längre behöver det du lägger termiten på. Brinnande termit smälter eller antänder nästan vad som helst. Lägger du termiten på marken, se till att marken är torr och fri från brännbara material. Om marken är fuktig, kommer ånga att bildas, och din 3000-gradiga termit kommer att stänka åt alla håll. Titta inte direkt in i reaktionshärden. Termitförbränning bildar stora mängder UV-strålning, som kan skada dina ögon. Använd svetsarglasögon, eller GODKÄNDA 100% UV-filter solglasögon. Klassiska användningsområden för termit, som säkerligen många pyrotekniskt intresserade ungdomar har utfört är bl a att smälta in sig i myntboxen på mynttelefonautomater (som tyvärr blir alltmer sällsynta), eller smälta fast spårvagnar eller tåg vid sin egen räls, samt våldföra sig allmänt på fordon och andra metallföremål som lätt låter sig perforeras under termitens heta inverkan. Termit används ofta även till legitima ändamål, såsom att smälta samman järnvägsräls, så om du antingen känner någon på Banverket eller kanske har ett banverkslager i närheten av din bostad, så kanske du kan fixa lite färdig, och även optimalt blandad termit därifrån. Förr (FVK och äv. AVK) tillverkade man infernaliska brandbomber som baserades på termit. Man tillverkade en ihålig sexkantig stång, bestående av magnesium, aluminium och järnoxid sammanpressat. Röret fylldes sedan med ett sprängämne. Brandbomben släpptes på hustaken, som den snabbt brann igenom, och kanske de översta våningarna, sen smällde det! Termitreaktionsformler: ----------------------- 3Mg + Fe O -> 3MgO + 2Fe 2 3 och/eller: 2Al + Fe O -> Al O + 2Fe 2 3 2 3 -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Silverkrut -------------------------------------------------------------------------- Ett tämligen kraftigt krut, som fått sitt namn av sin silverglittrande natur. Ger en bra smäll, samtidigt som det är lätt att tillverka om man har de rätta kemikalierna i närheten. Du behöver: ----------- Filmburk Mortel med pistill Aluminiumdamm (eller även mkt fina filspån) Kaliumpermanganat Svavel Gör så här: ----------- 1. Mal kaliumpermanganatet till mjölkonsistens i en mortel. 2. Mal även svavlet till dito konsistens i samma mortel (men kom ihåg att diska ur den ordentligt emellan). Om du inhandlar sublimerat svavel (svavelblomma) så slipper du iaf att mala svavlet. 3. Blanda sedan (i volymdelar sett): 10 delar kaliumpermanganat 5 delar svavel 2 delar aluminiumdamm Akta dig för att andas in metalldamm! Lungorna tar oerhörd skada (på ett långsamt och mycket plågsamt sätt genom aluminos) av fint damm som inandas. I detta fallet beror det på att Al-damm är inte vattenlösligt och därför förs det inte bort av kroppen och dammar igen lungorna. Kommentar: ---------- Al-damm säljes av färgaffärer (för aluminiumbronsering) och av PYRO (för våra ändamål). Aluminiumet kan verka dyrt, ca 35kr/25g, men det gör inte så mycket, det går inte åt några större mängder till en sats. Svavel säljs av PYRO och Matas i Danmark. KMnO4 säljs vanligtvis i färgaffärer och hos Matas. Tillverkningstips: Ta en filmburk (ges gladeligen bort i fotoaffärer), fyll med silverkrut, tejpa en massa lager isolerings- eller packtejp runtom om du vill, stick ett hål igenom locket och stoppa ner en tjärstubin eller ett tomtebloss som antändningsmekanism. Det ska tilläggas att det inte är nödvändigt att tejpa massor med tejp runt din pjäs, då det smäller mycket bra ändå har vi erfarit. Detta krut är ganska mycket kraftigare än vanligt svartkrut, men också känsligare. KMnO4 och svavel tillsammans (med givetvis även ett reduktionsmedel närvarande) är känt för att explodera vid slag och rivningar, även om jag själv inte lyckats med att misslyckats med detta ämne. Se även till att du håller din blandning torr för bättre säkerhet. Du kommer i detta experiment att mala ned kaliumpermanganat. Du kommer troligtvis även att få någon fläck på dig själv eller kläder vid handskandet med detta ämne. Denna fläck kan du avlägsna med en lösning av svavelsyrlighet i vatten (Blanda natriumsulfit med en smula syra). Det lär även gå att få bort med en mycket utspädd lösning av fosforsyra, som exempelvis Coca-Cola :-) Den klassiska inneslutningen av silverkrut är en snusdosa, som sedan släpps ned i någons ännu ej demolerade metallbrevlåda, men eftersom folk åker fast på löpande band för att ha gjort exakt just detta, så rekommenderas detta förfarande ej. Jag hoppas för övrigt att du ej hyser sådana laster som snusning då Socialstyrelsen uttryckligen varnat dig mot detta bruk. (Allvarligt talat, nikotin är mer farligt än kul. Det finns bättre saker...) -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Bomullskrut -------------------------------------------------------------------------- Du behöver: ----------- 60 ml Salpetersyra (95-99%) 100 ml Svavelsyra (98%) eller kanske oleum 5 gram bomull Gör så här: ----------- * Bomullen du tänker använda tvättas först i en natriumhydroxidlösning, och tvättas sedan ren mycket noga med stora mängder vatten. Detta minskar risken för olyckor under tillverkningen. Du får också en bättre produkt. * Blanda 60 ml konc. svavelsyra med 100 ml konc. salpetersyra under avkylning (exoterm reaktion). Häll gärna den mer koncentrerade syran i den med lägre koncentration, då SIV-regeln gäller även här. När syrablandningen svalnat, lägg 5 gram bomull i blandningen och låt den njuta av tillvaron i denna vätska i ca 15 minuter. Skölj sedan bomullen under rinnande vatten länge och noga. Du kan tom ta och koka de i destillerat vatten tillsammans med lite bikarbonat för att få ut de sista syraresterna. Undvik att hantera bomullen med metallföremål under hela processen. Låt sedan din nitrocellulosa torka. Kommentar: ---------- Man kan lösa upp bomullskrut i aceton/etanol/eter, och på så sätt få en formbar massa som sedan kan torka. Denna plast du nu format kallas även celluloid. Blandningen 1 del aceton och 3 delar vatten, som celluloid doppas i, gör plasten formbar, men ej helt upplöst. Hitta lite gamla celluloiddockor och fila ned till ett pulver :-) Bomull är ju bara ett exempel på cellulosa. Processen ovan innebär ju endast nitrering av just cellulosa. Det betyder i sin tur att man skulle kunna göra om ett par jeans (som är gjorda av bomull) till ett sprängämne. Kom även ihåg att i lös form brinner nitrocellulosa bara sakta under bildandet av stora kvantiteter gaser. Det är först vid packning eller inneslutning som den nitrerade cellulosan visar sitt sanna jag i en relativt kraftig explosion. En annan intressant detalj är att bomullskrut kan antändas med upphettade föremål, och behöver således inte komma i kontakt med eld för att börja reagera. Nitrocellulosa dekompositerar sakta under lagring. Dekompositionen är autokatalyserande, och kan leda till spontan explosion om det lagras instängt under en längre tid. Processen går mycket snabbare om man efter tillverkning inte har tvättat ur restsyran ur produkten (du kan ta hjälp av utspädd NaOH eller som sagt koka i bikarbonat). Nitrocellulosakrut innehåller stabiliseringsmedel, såsom difenylamin eller etylcentralit (se till att inget av dessa ämnen kommer i kontakt med salpetersyra!). En liten mängd av något av de här ämnena suger upp alla de vid dekopositionen bildade kväveoxiderna. De skjuter alltså upp autokatalysationen. Dekompositionen kommer dock alltid att inträffa någon gång. Ett mer amatörmässigt ämne man kan sätta till för att fördröja dekompositionen är karbamid. Ju renare syror du använder (ca98%), ju större del av cellulosan kommer att genomgå full nitrering, och därför höja kvaliteten. Det finns tre former av cellulosanitrat, varav endast en är användbar för pyrotekniska ändamål, cellulosatrinitrat. Mono- och dinitraten är inte explosiva, och är produkter av ofullständig nitrering. Tabellen här nedan visar sambandet mellan koncentrationen på din salpetersyra och hur stor kvävehalt du uppnår i ditt färdiga cellulosanitrat. Som du ser så fördubblas effektiviteten på ditt cellulosanitrat med en förhöjning på knappt 25% hos din syra. HNO3 (%)| 77,3 | 80,8 | 83,5 | 87,0 | 89,6 | 92,1 | 95,1 | --------+------+------+------+------+------+------+------+ N (%) | 6,85 | 8,07 | 8,78 | 10,3 | 11,5 | 12,2 | 12,7 | Skillnaden i utseende hos nitrerad och onitrerad cellulosa är inte så stor, nitratet kan kännas lite mjukare, och inte så fibröst, men vikten har ökat med iaf 50% om du lyckats. -------------------------------------------------------------------------- Strukturformler: ---------------- CH OH CH ONO | 2 | 2 2 | | C-----O HNO C-----O /H \ 3 /H \ -CH CH-O- ===> -CH CH-O- \H H/ H SO \H H/ C-----C 2 4 C-----C | | | | OH OH ONO ONO 2 2 Nitrering Cellulosa Cellulosatrinitrat -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Ammoniumkvävetrijodid -------------------------------------------------------------------------- Detta är ett kraftigt och otroligt känsligt sprängämne. Ett korn av ett sandkorns storlek poppar kraftigt, medan en kristall stor som blyet på en blyertspenna producerar en explosion lika stark som en vanlig smällare. Är ditt ämne svagare än detta, har du inte använt helt rena kemikalier. Ämnets formel är NH4·NI3, alltså ett komplex mellan ammoniak och kvävetrijodid. Nu hoppas jag att kemin, och därigenom också namnet, på detta ämne står helt klart för alla, då många missuppfattningar cirkulerar. Ämnet kan, trots alla textfiler som säger att det inte kan, explodera när det är fuktigt. Av egen erfarenhet vet jag att det inte ens räcker med att det förvaras flera centimeter under en vattenyta (det var inte kul, då någon liter jodfärgat vatten hävdes upp på en vit kemisalsvägg). När ämnet är torrt, exploderar det om en fjäder singlar ner på det (under förutsättning att dina utgångskemikalier var helt rena). Vanligtvis måste man peta på det manuellt. Jag har med helt ren finpulvriserad jod och 35%-ig ammoniak fått ammoniumkvävetrijodid att explodera under sin egen tyngd(!) Det bara låg där och exploderade spontant (en vindpust kan iofs haft ett finger(?) med i spelet.) Styrkan på ammoniaken du använder har direkt effekt på hur bra ditt ämne kommer att bli. Det rekommenderas att du endast använder >25%-ig ammoniak. Joden du använder ska vara jod i kristallform, och inte alls apotekets gurgelvatten, försöker du dig på detta, så kommer du ovillkorligen att misslyckas (nej, du kan inte ens indunsta Jodopax, jag har själv försökt). Tillverkningsmetoder: --------------------- Nummer 1: --------- Placera en mängd fina jodkristaller i ett filterpapper. Det bästa sättet att göra fina jodkristaller är att lösa upp joden i en mängd varm metanol (andas inte in ångorna) och sedan hälla jodlösningen i en bägare med iskallt vatten. Detta gör att mycket små jodkristaller fälls ut. Filtrera bort vattnet och låt jodkristallerna torka på ett varmt ställe. Är denna procedur inte möjlig att genomföra, finpulvrisera joden manuellt så gott det går. Filtrera sedan ammoniak igenom jodkristallerna du har på filtrerpapperet. Använd en liten mängd ammoniak, och häll igenom flera gånger för att inte slösa på dina kemikalier. Ju mindre dina jodkristaller är, ju bättre resultat kommer du att få, då mer jod kommer att reagera på grund av ökad kontaktyta. Du märker när det är klart, då färgen ändras till svart från jodens karakteristiska färg: lila metallic. Nummer 2: --------- Lös upp 0.1 gram kaliumjodid i 0.1 dl 25% ammoniak. Tillsätt 0.4 gram finpulvriserad jod. Ett mörkt sediment börjar formas. Rör om i fem minuter och filtrera ut som vanligt. Kaliumjodiden ingår inte i reaktionen, men låter all joden reagera, och så sparar du in på din dyra jod. Nummer 3: --------- Annat tillverkningsförfarande - Ej testat av oss. Ska enligt uppgift fungera finfint. Gör en mättad lösning av kaliumtrijodid. Lösningen hälls i en vid, låg skål (orsaken till att skålen ska vara låg, är för att minska risken för sättningar i ämnet under torkningen) och sedan tillsätter man ammoniak så länge man får en svart fällning. När fällningen har sjunkit till bottnen hälls all överflödig lösning bort, och det svarta pulvret ställs att torka. Transport & Förvaring: ---------------------- På grund av att detta ämne är så instabilt, sönderfaller det snabbt. Tillverka aldrig mer än vad du tänker använda inom det kommande dygnet. Kan du inte omedelbart använda alltihopa, förvara i en liten lufttät burk, och förvara kristallerna FUKTIGT! När ammoniumkvävetrijodiden detonerar frigörs ett litet moln av jod. Detta är giftigt att inandas, så undvik även av den anledningen att stå nära en detonation. Giftigheten hos sprängämnet självt är okänt, men man kan anta att det inte är en god idé att varken äta eller röra vid det. Detta ämne orsakar mörka svårborttagbara jodfläckar, och kan endast tas bort med en stark lösning av natriumtiosulfat (och enligt reklamen också med DiDi7 ;-) Om du har tillverkat ammoniumkvävetrijodid, och vill bli av med det, så är enda sättet att nedsänka det i en stark lösning av natriumhydroxid, då det oskadliggörs. Lämna aldrig detta ämne i direkt solljus, då det snabbt sönderfaller. Försök inte heller göra en stor explosion, det är farligt med detta ämne, jag känner till en kemilärare som har permanenta hörselskador efter experiment med 7x10 gram ammoniumkvävetrijodid (det smällde av av misstag, som detta ämne nästan undantagsvis INTE gör). Det finns bättre ämnen för stora smällar. Förvara eller vidrör helst inte detta ämne alls, då det när som helst utan förvarning kan explodera. Användning: ----------- Även om detta ämne är en vetenskaplig sensation, så är det ju som gjort för practical jokes. Pensla en lösning av ammoniumkvävetrijodid i metanol på undersidan av strömbrytare, på golvet, i pennvässare, på någons cykelbromsklossar osv... Ta en spruta och fyll med lite lösning, spruta in i någons nyckelhål, och hundratals andra ställen där helt ovetande människor går. Vid explosionen bildas ett moln av jodånga, vilket ger svårborttagbara fläckar, som endast du vet hur man får bort. Fyll små gelatinkapslar med detta ämne i kristallform. Lägg ovanpå en dörr, eller skjut iväg med slangbella. Ha så kul! Få tag i kemikalierna: ---------------------- Ammoniak köpes lätt i butiker och färgaffärer. Kolla bara att det är >25%-ig ammoniak du får. Jod är lite värre då apotekets gurgeljod inte fungerar. Försök att få det till skänks av en kemilärare, eller beställ från STRUERS Chem. i Danmark. (Du kan försöka på KEBO och Labassco också) Vid närmare eftertanke säljer apoteket rent jod för 210:-/hektot till personer över 18. Reaktionsformler: ----------------- Ammoniumhydroxid är ammoniaks vattenlösning. Ammoniak + Vatten -> Ammoniumjon + Hydroxidjon <> Ammoniumhydroxid + - NH + H O -> NH + OH <> NH OH 3 2 4 4 Jod reagerar med ammoniumhydroxiden och bildar dessa produkter: Ammonium- Ammonium- Ammonium- Kväve- Jod Hydroxid Jodid Trijodid Vatten 3I + 5NH OH ---> 3NH I + NH NI + 5H O 2(s) 4 (aq) 4 (aq) 3 3(s) 2 (l) Teoretiskt sett nyttiggörs 54.1 vikt% av joden. Restprodukten ammoniumjodid innehåller en del jod som kan återfås genom behandling med klor, då kloret substituerar joden och bildar salmiak. Sprängämnet är ammoniumkvävetrijodiden, som detonerar till jod, kväve och ammoniak. Ammonium- Kväve- Trijodid Jod Kväve Ammoniak 2NH NI ---> 3I + N + 2NH 3 3 2 2 3 -------------------------------------------------------------------------- Appendix: Jod kärve Den roligaste (och kortaste) beskrivningen jag sett på att framställa ammoniumkvävetrijodid. Den är så fel att den är kul. Det som är ännu roligare är att den ingår i ett tillägg till den välkända textfilen "The First Book Of Pyromaniacs" (TFBOP) av "Grey Wolf". Hela den textfilen håller endast obetydligt högre klass än nedanstående recept. [Filbörjan] Jod kärve: Lös Jod (Helst Joddsprit) i Amoniak. [Filslut] :-) -------------------------------------------------------------------------- -------------------------[ Swedish Infomania 1995 ]----------------------- Sprängämneslära för fältpyrologer -------------------------------------------------------------------------- Swedish Infomania tackar den anonyme författaren till denna fil. -------------------------------------------------------------------------- Innehållsförteckning: 1.0.......Sprängämneslära 1.1.......Sprängämnen 1.2.......Sprängämnens uppbyggnad 1.3.......Explosionen 2.0.......Sprängämneskemi 2.1.......Högeffektiva 2.2.......Lågeffektiva 3.0.......Användning 4.0.......Uppräkning av vanliga sprängämnen 4.1.......Högeffektiva 4.2.......Lågeffektiva 5.0.......Pyroteknik 5.1.......Fyrverkerier 5.2.......Rök 5.3.......Gas 6.0.......Sammanfattning & utveckling -------------------------------------------------------------------------- 1.0 SPRÄNGÄMNESLÄRA 1.1 SPRÄNGÄMNEN Sprängämnen är kemikalier eller blandningar därav som vid antändning genom hög temperatur, en stötvåg, friktion, gnista eller statisk elektricitet undergår snabb nedbrytning eller oxidering. Reaktionen frigör kemisk energi i form av värme och/eller ljus, eller genom att brytas ner i gasformiga ämnen som upptar mycket större plats än det ursprungliga ämnet. Då reaktionen och därmed rörelsen är snabbare än ljudet, uppstår en ljudbang. Den mycket snabba och mycket kraftiga tryckökningen orsakar en tryckvåg som utvidgas med ljudets hastighet. Den är mycket tunn, 1/10.000 mm, men har som bekant en oerhörd kraft. Explosionsgasernas utvidgningshastighet och därmed kraft för ett sprängämne kallas ämnets brisans. Explosionsreaktionen utgörs vanligtvis av någon förbränning, men vissa sprängämnen har bara ett explosivt sönderfall. Traditionellt indelas explosiva ämnen i sprängämnen, krut, tändämnen och pyrotekniska satser. Med undantag för sistnämnda kategorin går alla explosiva ämnen här under namnet sprängämnen. 1.2 SPRÄNGÄMNENS UPPBYGGNAD Sprängämnen består alltid av ett eller flera bränslen vars kemiska energi utgör största delen av explosionsenergin. Det finns också alltid med något oxideringsmedel som reagerar med bränslet. Sprängämnen behöver därför inget syre för sin användning, och syrebrist påverkar inte effektiviteten. I speciella drivmedel finns ofta något fördröjningsmedel för att förhindra explosioner. I blandningar för fyrverkeripjäser ingår mestadels något ämne för ljus- och ibland ljudeffekter o.dyl. De flesta sprängämnen innehåller också något bindemedel för enklare hantering (shellack, tyngre oljor som asfalt och 'plasticizers'), och slutligen innehåller flera (i synnerhet ammoniumnitratbaserade) något fuktavstötande medel. 1.3 EXPLOSIONEN Sprängämnen kan explodera på två sätt: de kan detonera eller brinna. Högeffektiva sprängämnen detonerar. Detonationer uppstår endast av högeffektiva ämnen. I högeffektiva ämnen är bränslet och oxidationsmedlet kemiskt bundna i en och samma molekyl. Detonationer uppstår vanligtvis av en stötvåg som går genom ämnet. Stötvågen bryter sönder molekylerna varvid ämnena reagerar med varandra enligt ovan, i dessa fall mest gas. Högeffektiva ämnen ger sällan höga temperaturer. Exempel på typiska högeffektiva ämnen är TNT (trinitrotoluen), ammoniumnitrat och RDX. Lågeffektiva ämnen detonerar inte - de brinner, eller deflagrerar. Bränslet och oxideringsmedlet är vanligen endast mekaniskt blandade. De reagerar och bildar värme, ljus och gaser. En del lågeffektiva ämnen, t.ex bomullskrut, brinner i löst tillstånd men blir explosivt om de packas ihop. Andra, särskilt svartkrut, har ungefär samma brinntid oavsett hur hårt packade de är. Svartkrut, bomullskrut och s.k. blixtkrut är typiska lågeffektiva ämnen. 2.1 SPRÄNGÄMNESKEMI I De flesta högeffektiva sprängämnen är uppbyggda av något bränsle plus tre eller flera nitrogrupper, t.ex. TNT, RDX, nitroglycerin och PETN. Nitrylkatjonen NO3 innehåller kväve med sitt högsta oxidationstal (+5) vilket är anledningen till dess effektivitet som oxidationsmedel. Många av nitrosprängämnena framställs med hjälp av salpetersyra och svavelsyra (s.k. nitrering), vilket förstås när man ser dess jämviktsreaktion: H2SO4 + HNO3 <-> H2O + HSO4 + NO2 <-- nitrogruppen Reaktionen är starkt förskjuten åt höger. Tidigare har man trott att svavelsyran endast är till för att ta bort vattnet (som den bildar hydrat med), men den fungerar också som katalysator i reaktionen. Det är bara ett fåtal lättnitrerade ämnen som kan nitreras utan någon svavelsyra, t.ex. fenol (TNP). Istället för svavelsyra kan man använda perklorsyra, borontrifluorid, vätefluorid eller ättiksanhydrid. Själva nitreringen, bindandet av nitrogruppen till råvaran, kan ske på tre olika sätt. Kolnitreringen: --C-H + HNO3 -> --C-NO2 + H2O Syrenitreringen: --C-OH + HNO3 -> --C-O-NO2 + H2O Och kvävenitreringen: --N-H + HNO3 -> --N-NO2 + H2O Alla nitreringsreaktionerna är mycket exoterm, energimängder på 63-146 kJ/mol är normala. Kylning vid framställning av känsliga sprängämnen som nitroglycerin är därför oerhört viktigt. Den exakta mängden salpetersyra och svavelsyra varierar: för t.ex. nitroglycerin ska proportionen vara 1:3, nitrering av cellulosa eller stärkelse behöver 1:1, en annan blandning är 39:55 osv. Åtskilliga ämnen kan göras explosiva genom nitrering, fenol (TNP) och toluen (TNT) är vanliga exempel. även lågeffektiva sprängämnen som bomullskrut (nitrocellulosa) tillverkas genom nitrering av cellulosa Många nitrosprängämnen är mycket säkra då de endast exploderar vid en kraftig stötvåg från en detonator. De kan smältas och gjutas om, tappas, skjutas på, eldas med osv. utan att någon risk föreligger. RDX och PETN t.ex. behöver en stötvåg på 3000-5000 m/s för att detonera. 2.2 SPRÄNGÄMNESKEMI II Lågeffektiva sprängämnen består i regel av något oxidationsmedel och något eller några bränslen. Vanliga oxidationsmedel är kaliumklorat, kaliumperklorat, kaliumpermanganat och salpeter: klorater och nitrater överhuvudtaget. Typiska bränslen är svavel, metallfilspån av järn, magnesium eller aluminium och diverse sackarider. Det finns ett närmast oändligt antal bränsle-oxidationsmedels- blandningar, varav endast ett fåtal har praktisk användning. Numer används sällan lågeffektiva sprängämnen till annat än som raketbränsle och till fyrverkeripjäser. Här är emellertid några kombinationer: 70 % ammoniumperklorat, 30 % aluminiumpulver, en aning järnoxid Det är det här som är det fasta bränslet i rymdfärjans två hjälpraketer. 75 % kaliumnitrat, 15 % kol, 10 % svavel Svartkrut. 50 % kaliumpermanganat, 25 % socker, 25 % magnesium/aluminiumdamm Intressant blandning då den lär antändas då den blir fuktig (jag har inte lyckats). De här blandningarna är ett någorlunda representativt urval av alla de otaliga blandningar som finns. Ofta kan små förändringar eller tillsatser ge stora skillnader i resultat. Notabelt är att oxidationsmedlet alltid utgör minst halva blandningen. Dessa kan i allmänhet bytas ut, man kan t.ex. mycket väl använda kaliumklorat istället för salpeter i svartkrut. 3.0 ANVÄNDNING Högeffektiva sprängämnen karakteriseras av att de är effektiva i förhållande till sin vikt och för det mesta rätt okänsliga. Lågeffektiva ämnen är mindre effektiva men också känsligare, vilket gör att de är besvärligare att spränga när man faktiskt vill. En slags tredje grupp utgörs av tändämnena som är mycket känsligare och mycket kraftigare än några andra. Dessa hanteras därför i så små mängder som möjligt i tändrör eller tändhattar för att detonera större (och säkrare) laddningar av något annat sprängämne. En typisk och vanlig sprängämnessats består av tre delar: detonator, tändämne och sprängämne. Detonatorn, en vanlig tändhatt, fås att explodera på elektrisk väg. Den detonerar t.ex. TNT, som i sin tur detonerar en packe ANFO. Den s.k. Munroe-effekten upptäcktes när man fann att bokstäver inristade i ett sprängämne ger avtryck på metallytor som det legat an mot vid explosionen. Metallen trycks ut av tryckvågen i detonationsögonblicket och de partier som inte har sprängämnet alldeles intill pressas upp av de omgivande krafterna. Sin största tillämpning har Munroe-effekten i s.k. riktade laddningar. Riktade laddningar har en sfärisk eller konisk inbuktning i en öppen ände, och vid detonationen riktas laddningens kraft mot en liten yta framför denna. Är laddningen fastsatt direkt på ett föremål (stridsvagnar och kassaskåp är de vanligaste) utsätts ytan för ett tryck på flera GPa. 4.0 UPPRÄKNING AV VANLIGA SPRÄNGÄMNEN Här följer en uppräkning av de vanligaste och intressantaste sprängämnena. 4.1 HÖGEFFEKTIVA SPRÄNGÄMNEN Nitroglycerin (glycerinnitrat) C3H5O3(NO2)3 Svagt gul olja, tillverkas genom nitrering av glycerin. Mycket känsligt, används tillsammans med andra sprängämnen för att göra dessa känsligare. Upptäckt 1847. Uppsuget i kiselgur fås s.k. gurdynamit. Används även som hjärtmedicin. Nitroglycerin är känt för sina giftiga, huvudvärksframkallande ångor som återfinns hos dynamit. TNT (Trotyl, trinitrotoluol) C6(NO2)3CH3 Framställs genom nitrering av toluen (industriellt används en trestegsmetod med ytterligare några syror inblandade för att återvinna salpetersyran, men det är inte nödvändigt). Mycket vanligt. Starkt och inte alltför känsligt, kräver i en stötvåg för att detonera. Används ofta i blandningar med andra sprängämnen för att minska dess känslighet. Känsligare i kristallform. RDX (Cyclonit, cyklotrimetylentrinitramin) (CH2)3(NNO2)3 Med tillsats av s.k. plasticizers (olja och lecitin resp. vax) kallas RDX för C-1 resp. A-3. Ett av de mest använda militära sprängämnena. Ungefär 50% kraftigare än TNT men för känsligt för att användas bart. Lika delar RDX och TNT kallas HMX och är en av de vanligare blandningarna. Pikrinsyra (TNP, trinitrofenol) C6H2OH(NO2)3 Användes ursprungligen som gult färgämne. 1885 påvisades dess explosivitet vid kraftig stötvåg. Tillsammans med metallhydroxider bildar pikrinsyra mycket explosiva salter, s.k. pikrat. Tillverkas genom nitrering av fenol. Fenol är så lättnitrerat att man inte behöver använda svavel- syra därtill, utan behandling med stark salpetersyra i värme räcker för att pikrinsyra ska bildas. Används som tändämne. PETN (pentyl, pentaerytritoltetranitrat) C(CH2)4O4(NO2)4 Används i explosiva stubiner (primacord eller pentylstubiner) och tändhattar. Tillverkas genom att nitrera pentacrytritol och behandla det med aceton. Blyazid Pb(N3)2 Det vanligaste tändämnet. Tämligen okänsligt både mot värme och stötar. Ett av de få sprängämnen som inte innehåller syre. Blyazid är också ett av de sprängämnen som inte förbränns utan sönderfaller under explosionen. Tillverkas genom att lösa natriumazid och blyacetat i vatten, värma upp blandningen och tillsätta blyacetatlösning tills ingen reaktion längre sker. Filtrera ut fällningen som är blyazid. Blyazid ska lagras fuktigt. Kvicksilverfulminat (knallkvicksilver) Hg2(ONC)2 Kraftigt och inte alltför känsligt, kan detoneras med värme eller en stötvåg. Synnerligen giftigt både före och efter användandet. Används för att detonera högeffektiva sprängämnen och drivmedel. Blandas ofta med kaliumklorat eller liknande. Har haft stor användning speciellt militärt, men är nu relativt betydelselöst. Fås genom att lösa kvicksilver i salpetersyra, blanda med etanol, tillsätta dest. vatten och sedan filtrera ut kristallerna som tvättas till pH=7. Kvicksilverfulminat behöver alltså endast salpetersyra för att nitreras. Ammoniumnitrat (NH4)(NO3) Det perfektaste sprängämnet: kostar nästan ingenting, svårt att detonera och synnerligen effektivt. Nackdelen är dess hydroskopiska karaktär (suger åt sig vatten), vilket i den mycket vanliga kombinationen ANFO (Ammonium Nitrate - Fuel Oil) avhjälps med en skvätt dieselolja. Vanligtvis är det ANFO som menas när man talar om sprängdeg. ANFO används idag nästan alltid för bergssprängning o.dyl. Eftersom ammoniumnitrat är svårdetonerat (+300 grader eller mycket kraftig stöt) blandar man ibland in aluminiumpulver i ANFO, som brinner med en tillräckligt hög temperatur för att detonera blandningen. ANFO är så svårdetonerat att en enkelt tändsats inte räcker till, utan man får lägga en s.k. booster av TNT el.dyl. emellan. 4.2 LÅGEFFEKTIVA SPRÄNGÄMNEN Svartkrut Det absolut vanligaste och äldsta sprängämnet. Används numera mycket sällan som sådant. Har stor användning som drivmedel i fyrverkerier, ammunition och vanliga stubiner. Tillverkas av finfördelat träkol, salpeter och svavel som fuktas och knådas ihop. Efter att ha torkat pulvriseras blandningen. Kornen ska ge svartblänkande skärvor när de krossas. Den största nackdelen med svartkrut är dess känslighet för statisk elektricitet. Nitrocellulosa (bomullskrut) (BOM-ull :-) Har inget mer än namnet gemensamt med svartkrut. Är enbart nitrerad cellulosa, vilket man kan få fram genom att lägga bomull eller pappers- massa i en blandning av svavelsyra och salpetersyra och sedan tvätta nitrocellulosan neutral. Genom att variera styrkan på blandningen får man fler eller färre nitratgrupper på cellulosamolekylerna. Högnitrerad cellulosa har betydligt större sprängkraft än lågnitrerad. Cellulosanitrat kan inte användas som drivmedel då det exploderar alldeles för snabbt. Genom att först behandla det med eter-alkohol eller aceton får man en plastisk, formbar massa som när lösningsmedlet avdunstar blir till hornartat gelatinkrut som exploderar tillräckligt långsamt för att kunna användas som drivmedel. Gelatinkrut avger ingen rök av fasta partiklar när det exploderar och kallas därför också röksvagt krut. Med en tillsats på 30-50 % nitroglycerin får man ett mycket starkt röksvagt krut (nitroglycerinnitrocellulosa) som har stor militär användning. Termit Är inte något egentligt sprängämne men används ofta som tändämne. Det består av fint pulvriserat aluminium och järnoxid - en typisk bränsle- oxideringsämne-kombination. När aluminiumet antänds oxiderar det med syret i järnoxiden, två reaktioner som är synnerligen exoterma. Temperaturen uppgår till omkring 2200 grader C. Blixtkrut Blandning av t.ex. kaliumklorat eller kaliumperklorat som syregivare och aluminium eller magnesiumpulver som bränsle (2/3 kaliumperklorat och 1/3 magnesium/aluminiumdamm är vanligast). Brinner mycket snabbt med ett starkt ljus, används inom showbusiness och i fyrverkeripjäser. Perklorater I princip alla oxideringsbara ämnen som behandlas med perklorsyra blir till lågeffektiva sprängämnen, t.ex. sågspån, papper och bomull (Carlsonit). Metallhydroxider som kalium- och natriumhydroxid ger mycket användbara sprängämnen när de perkloreras. 5.0 PYROTEKNIK Till pyrotekniken räknas här den 'mjukare' sortens eldkonst där faktorer som sprängkraft är av underordnat intresse. 5.1 FYRVERKERIER Fyrverkeripjäser består i allmänhet av två delar, drivsats och tändsats. Drivsatsen används antingen för att skicka upp en raket med tändsatsen till en viss höjd eller, som i romerska ljus, skicka upp de enskilda lyskulorna. Ibland använder man mörsare istället för raketer för att undvika nedfallande delar (särskilt för större pjäser inom tätbebyggda områden), en stubin till tändsatsen antänds då vid uppskjutningen. Drivsatsen kan utgöras av vanligt krut, ev. med något fördröjningsmedel som träkol, ibland med kornformigt kol (gnistsats) eller utblandat med metallfilspån som ger en gnistrande flamma. Den hålls vanligtvis ihop med något förbränningsbart bindemedel som dextrin eller shellack. Tändsatsen är den centrala delen av fyrverkeripjäsen. Den utgörs oftast av s.k. lyskulor. Dessa görs på följande sätt: Tag önskad metall (pulverform) och blanda med blixtkrut och svartkrut i volymproportionerna 3/1/1. Ett par droppar vatten tillsätts så att en fuktig, plastisk deg erhålles. Av denna formas ärtstora lyskulor. Om olika metallsalter används i olika lager kommer lyskulorna att ändra färg under brinntiden. Lyskulor används i stjärnbomber (chrysanthemum) där de packas runt en klotformig sprängladdning. I romerska ljus läggs en stor lyskula i en tub med drivsatsen i botten, som vid förbränning kastar den brinnande lyskulan högt upp i luften. En av de mer särpräglade pjäserna är vattenfallen. Det är helt enkelt en viss mängd aluminiumpulver som placerats utmed en horisontell ribba på en ställning. En tändsats antänder aluminiumet, som sedan regnar intensivt vita gnistor en stund. De enklaste pjäserna är solarna. Dessa är enbart en raket med någon effektgivande tillsats i drivsatsen som monterats på ett fritt snurrande hjul. Metaller och salter som brinner med rena, klara färger är mycket viktiga i pyrotekniken. De här angivna kemikalierna är bara de enklaste att använda/få tag på och ger inte alltid bästa resultat. Blått t.ex. är synnerligen knepigt att få bra, och pyroteknikföretagens bästa recept är ofta mycket hemliga. Rött Strontiumsalter Tegelrött Kalciumsalter Gult Natriumsalter Grönt Bariumsalter Blågrönt Kopparsalter Violett Kaliumpermanganat Vitt Magnesium, aluminium Guld Järn Salterna som används är vanligen nitrater, eftersom dessa bidrar till den snabba förbränningen. Exempelvis bariumnitrat är så pass kraftigt att det används även i reguljära sprängämnen. För det mesta används finkorniga ämnen, då dessa brinner bäst. För att få gnisteffekter använder man istället grövre korn. En extra dimension kan ljudeffekterna sägas vara. Förutom de vanliga knallarna kan man göra drivmedel som tjuter eller visslar under uppfarten genom att göra förbränningen av dem instabil. Tillsats av kaliumbenzoat är mycket vanligt för att ge ett tjutande ljud, även om speciella ljud- drivmedel också finns. 5.2 RÖK Framställning av rök förekommer inom fyrverkeritekniken, men dess vanligaste användningsområden är för varningsändamål eller positionsmarkeringar. Rök av i stort sett vilken färg som helst fås enklast genom att till någon lämplig bränsle/oxidationsmedelsblandning lägga till något organiskt färgämne och en kylare (bikarbonat). En tredjedel kaliumklorat och svavel (proportionerna 2+1) som förbrännare och två tredjedelar färg och bikarbonat (proportionerna 2+1) kan användas för att framställa rök med i stort sett vilken färg som helst. Vissa specialkemikalier används givetvis: vit fosfor för vit rök, zinkpulver och hexakloretan för vit/grå rök. Svaveltrioxid som utsätts för luft ger ifrån sig en vit rök bestående av mycket små droppar svavelsyra, och behöver alltså ingen värme. 5.3 GAS Den vanligast använda giftgasen är tårgas, då den inte är livshotande utan endast försätter de angripna ur funktion för en stund genom att orsaka ögonsveda och tårflöde. En sorts tårgas tillverkas genom att blanda glycerin med natriumbisulfat i massproportionen 5:1. Blandningen värms försiktigt, varvid tårgas kommer att bubbla upp. Denna kan kondenseras till en vätska som kan lagras (tätt förslutet). När blandningen slutar att bubbla och skumma eller en brun bottensats bildas är reaktionen över. 6.0 SAMMANFATTNING & UTVECKLING Trots att man har forskat oerhört mycket inom området så finns det idag inget sprängämne som är mer än dubbelt så kraftigt som det sedan länge kända trotyl (trinitrotoluen). Inga av dagens sprängämnen har särdeles hög energiutveckling: TNT utvecklar vid detonationen bara en åttondel så mycket energi som samma viktsmängd kol under förbränning. Kraftigare, säkrare och billigare sprängämnen återstår att utveckla. Fyrverkeritekniken står idag på i princip samma nivå som för flera sekler sedan. Upptäckter av nya ämnen som aluminium och titan har betytt mest; grundprinciperna är oförändrade. Några revolutionerande nya fyrverkeripjäser lär bli svåra att komma på, då det inte finns så speciellt många sätt att elda lyskulor på. -------------------------------------------------------------------------- Swedish Infomania tackar den anonyme författaren till denna fil. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Kvävehalogenider -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Kvävetriklorid 2.0 Kloramin -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Kvävetriklorid Kvävetriklorid är en gul, oljeartad vätska, tyngre än vatten, och dess kokpunkt ligger omkring 70°C. Kvävetrikloriden exploderar med största våldsamhet, ofta enbart vid beröring med organiska ämnen, tex terpentin. Detta ämne bildas analogt med kvävetrijodid, som också är ett explosivt ämne. Tillverkningsmetod 1: --------------------- Du behöver: ----------- Ammoniumnitrat Saltsyra Kaliumpermanganat Utförande: ---------- 1. Blanda till en mättad lösning av ammoniumnitrat i vatten. Se dock till att det inte samlas olöst ammonumnitrat på bottnen. 2. Framställ klorgas exempelvis genom att droppa saltsyra på kaliumpermanganat. Led sedan ned klorgasen i ammoniumnitratlösningen. 3. Värm nu lösningen, men inte till mer än ca 40-50°C. När en gul, oljig vätska formar sig ovanpå lösningen och sakta sjunker till bottnen, avlägsna värmekällan omedelbart. 4. Samla upp den gula oljan (kvävetriklorid) med en pipett, och använd den direkt. Kvävetriklorid sönderfaller nämligen helt på ett dygn. Tillverkningsmetod 2: --------------------- Du behöver: ----------- Vatten Klorgas (droppa saltsyra på kaliumpermanganat) Ammoniakgas Utförande: ---------- Blanda ammoniakgasen med klorgas, och led sedan in den reagerande gasblandningen i en kolv fylld med ljummet vatten (se upp en aning, gasen kan bli het pga de nybildade kvävemolekylerna). I vattnet formas denna gulaktiga olja som man lätt pipetterar upp och placerar i ett kärl av mjuk plast. Reaktionsformler: ----------------- 2 NH + 3 Cl => N + 6 HCl 3 2 2 Ammoniak + Klorgas => Kvävgas + Klorväte <- Exoterm! HCl + NH => NH Cl 3 4 Klorväte + Ammoniak => Salmiak NH Cl + 3 Cl => NCl + 4 HCl 4 2 3 Salmiak + Klorgas => Kvävetriklorid + Klorväte -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Kloramin Kloramin är en oljig, gulaktig vätska vid normal temperatur, den är också mycket explosiv. Den exploderar kraftigt när den värms över 60°C, eller kommer i kontakt med en öppen låga. Tillverkning av kloramin, NH Cl 2 Du behöver: ----------- Natriumhypoklorit (klorin) Ammoniak Utförande: ---------- * Blanda 0,5 dl 25%-ig ammoniak med 3 dl klorin i en plastbägare med lock (det kan bildas klorgas). Rör om, under eventuell kylning eller uppvärmning (denna process varierar från fall till fall, beroende på klorinets sammansättning, du ska alltså motverka temperaturförändringen) tills en gul, oljig vätska samlar sig ovanpå lösningen. Reaktionsformel: ---------------- NH + NaClO -> NH Cl + NaOH 3 2 * Natriumhypokloriten reagerar alltså 1:1 med ammoniaken. Natriumhypoklor- iten skall i alla fall vara i överskott, ty det bildade kloraminet kan tillsammans med överskottsammoniak bilda hydrazin, vilket vi kanske inte vill ha den här gången. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Kvicksilverfulminat -------------------------------------------------------------------------- Många ämnen, exempelvis pentyl, kan inte antändas med en låga. En tändhatt måste användas. Kvicksilverfulminat är en bra fyllnad för tändhattar, och är dessutom mycket enkelt att tillverka om man bara har kemikalier. Du behöver: ----------- pH-Indikator Stor värmeresistent glasbehållare, i nödfall en damejeanne el likn 6 dl 70% salpetersyra 1.6 dl dest. vatten 9 dl 96% etanol (Inte T-sprit) 8 ml kvicksilver Tillverkningsprocess: --------------------- 1. Häll 150 ml dest vatten i en enliters glasbehållare. Tillsätt sedan de 600 ml salpetersyra som du har. Tillsätt dina 8 ml kvicksilver i lösningen och låt lösa sig ordentligt. Du har snart en mörkgrön vätska. Låt denna lösning kallna till rumstemperatur (20°C-25°C). 2. Ta din värmeresistenta glasbehållare och gå ut i friska luften. Nästa steg frigör en hel del giftiga gaser. Det räcker inte med ett öppet fönster. 3. Häll 900 ml etanol i din glasbehållare. Häll även försiktigt ned den gröna kvicksilverlösningen i glasbehållaren. 4. Avlägsna dig från glasbehållaren. 10-45 minuter efter det att du hällde i lösningen kommer en vit rök att höja sig från behållaren. Detta visar att reaktionen har börjat äga rum. 5. Låt detta stå i tre timmar efter det att reaktionen har börjat. Fyll sedan i en stor volym destillerat vatten i behållaren. Kristallerna av kvicksilverfulminat formas på bottnen. 6. Häll hela behållarens vätska genom ett filter, och tvätta kristallerna med destillerat vatten tills kristallernas pH är 7. 7. Avlägsna kristallerna från filtret och låt dem torka helt. Förvara svalt och torrt. Ämnet ska vara ett gråbrunt till vitt kristallpulver. Kommentar: ---------- Kvicksilverfulminat, även kallat knallkvicksilver, är värmekänsligt, stötkänsligt och känsligt för statisk elektricitet, så behandla dina små kristaller väl. Förvarar du ämnet fuktigt, kan det inte antändas, men då måste du å andra sidan torka ämnet utomordentligt bra innan du ska använda det. Fukt nedsätter effekten betydligt. Använd aldrig kvicksilverfulminat tillsammans med koppar, mässing eller aluminium, därför att dessa metaller reagerar med detta ämne. I tändhattar skall fyllnadsdensiteten vara ca två-tre ggr högre än det lösa pulvret. Ämnet antänds med tjärstubin eller en glödtråd. Två gram kvicksilverfulminat bildar en #8 tändhatt. Kvicksilverfulminat används ofta som primärladdningar tillsammans med RDX eller pikrinsyra. Kvicksilver(II)fulminat har formeln: Hg(ONC) 2 -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Svartkrut - Några data och tillverkningsprocesser -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Några data 2.0 Svartkrut - Enkla metoden 3.0 Svartkrut - Vanliga metoden 4.0 Svartkrut - Lyxmetoden -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Några data Explosionsvärme (Entalpi): 2,78 kJ/g Gasvolym: 0,280 m3/kg Förbränningshastighet: 400 m/s När krutet förbränns bildas det en vit rök av de fasta partiklarna som följer med de varma gaserna, till skillnad från röksvaga krut som förbränns till praktiskt taget 100% heta gaser. Svartkrutets förbränning följer inte några vanliga kemiska reaktioner, utan förbrännes till en mängd produkter. Experiment gjorda av Noble and Abel under slutet av 1800-talet visade att vid förbränning av RLG krut producerades 42.98% gaser, 55.91% fasta ämnen och 1.11% vatten. Analys av svartkrut: Före förbränning: Kaliumnitrat................74.430 Kaliumsulfat................ 0.133 Träkol-kol..................12.398 -väte................. 0.401 -syre................. 1.272 -aska................. 0.215 14.286 Svavel......................10.093 Vatten...................... 1.058 Efter förbränning: Gasformiga ämnen: Koldioxid....................49.29 Kväve........................32.91 Kolmonoxid...................12.47 Divätesulfid................. 2.65 Väte......................... 2.19 Metan........................ 0.43 Fasta ämnen: Kaliumkarbonat...............61.03 Kaliumsulfat.................15.10 Kaliumsulfid.................14.45 Svavel....................... 8.74 Kaliumnitrat................. 0.27 Kaliumtiocyanat.............. 0.22 Ammoniumkarbonat............. 0.08 Kol.......................... 0.08 -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Svartkrut - Enkla metoden Detta är det enklaste sättet att tillverka svartkrut (och likaså det sätt de flesta amatörer tillverkar det på), men det medför att krutet inte brinner så snabbt. Man kan få ett krut som är så pass dåligt att det bara ligger och fräser lite, utan att riktigt ta eld. Det behövs: ---------- Salpeter 75 g Svavel 10 g Kol 15 g Så här tillverkas det: --------------------- Alla ingredienser mortlas var för sig. Kornstorleken ska vara som mjöl. När allt är finmalt blandas de väl i skålen. Klart! -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Svartkrut - Vanliga metoden Svartkrut kan man själv tillverka på ett smidigt och säkert sätt. Krutet kan du senare använda till många fina saker. Det behövs: ---------- Salpeter finpulvriserad 7,5 dl Kol finpulvriserat 5,0 dl Svavel finpulvriserat 1,5 dl Alkohol 90-100 % 2,5 liter Vatten 7,5 dl Värmekälla 2 hinkar på ca 10 liter, varav minst en är värmebeständig (metall) Liggande glasruta, minst 30x30 cm Stor träpinne Duk, minst 60x60 cm Hur göra: -------- 1) Häll alkoholen i en av hinkarna. 2) Lägg salpetern, kolet och svavlet i den värmebeständiga hinken. Häll i 2,5 dl vatten och rör om grundligt tills alla ingredienserna är väl blandade. 3) Häll på resten av vattnet. Placera hinken på värmekällan och värm upp tills små bubblor formas. VARNING! Koka INTE blandningen. Se till att hela röran är fuktig hela tiden. Om bara en aning är torr, som på hinkens sidor, kan alltihop antändas!! 4) Ta bort hinken från värmekällan och häll försiktigt innehållet i den andra hinken (den med alkohol) och rör om hela tiden! 5) Låt blandningen stå i ca 5 minuter. Sila blandningen genom duken för att få ut krutet. Släng vätskan. Lägg krutet i duken och vrid ur för att få bort all överskottsvätska. 6) Sprid ut krutet på en platt, torr yta (glasplatta) ca 1,5 cm tjockt lager. Torka detta så snabbt som möjligt, i solljus eller vid element. Ju snabbare torkning, ju bättre krut. VARNING! När krutet är torrt, ta genast bort det från värmekällan. Krutet är nu klart att användas. Om receptet är för stort, minska ner på ingredienserna, men behåll ration. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Svartkrut - Lyxmetoden Detta är det mest exklusiva sättet att tillverka svartkrut på. Det är ganska tidsödande men det ger ett mycket bra resultat. Nu ska ni få höra: ------------------ Krut är ett av de ämnen alla fältpyrologer känner till, men som få riktigt förstår. Standardblandningen är 75% kaliumnitrat, 15% kol och 10% svavel. Men att bara mala ingredienserna och sedan blanda dem, ger ett krut som inte ens är skuggan av sitt forna jag. Riktigt krut måste processas på ett visst sätt så att det brinner kraftigare. Vi kan inte kopiera krutbrukens metoder i sådan här liten skala, men vi kan göra en mycket bra kopia. Detta krut kommer att fungera utmärkt i alla pyrotekniska sammanhang. Förresten, det krut som bara består av malda grundingredienser är känt under namnet "mjölkrut". En hemlighet med att göra bra krut är att ha ingredienserna så finmalda som möjligt. Att bara mortla dem några minuter duger inte. En annan hemlighet är att blanda ingredienserna så bra som möjligt. Båda dessa steg måste utföras bättre än vad du kan göra för hand. Enkla mekaniska maskiner kommer att behöva användas. Om du har sett kommersiellt krut, så har du säkert noterat att det består av stenhårda korn i olika storlekar. Det liknar inte alls det grå mjöl du troligtvis brukar tillverka själv. Om ingredienserna bara är ordentligt malda och blandade, så kan en liten mängd vatten tillsättas (bara så pass mycket att hela mängden blir till en formbar massa). Massan pressas nu till en kaka (ca 2 cm tjock) för att pressa ut all luft som blivit kvar i massan. Kakan skall hållas i press tills den torkat och blivit stenhård. Detta kan ta upp till en vecka. Under denna tid har fuktigheten löst upp salpetern, som ju är mycket vattenlöslig. Om nu partiklarna är tillräckligt små, och ingen luft finns i massan, så kommer salpetern att återkristalliseras RUNT OMKRING svavel- och kolpartiklarna, och det hela blir hårt. Detta krossas sedan med verktyg av trä, mässing eller aluminium (järn/stål kan ge gnistor, och plastverktyg skapar lätt gnistor av statisk elektricitet). Dessa partiklar sorterar du efter storlek med olika silar. För att blanda och pulvrisera ingredienserna så behöver du en enkel maskin som du faktiskt får köpa. Lyckligtvis, så kan du använda samma maskin för båda jobben. Maskinen är en stentumlare, som används för att slipa halvädelstenar. För detta ändamål, så blir en tumlare avsedd för två kilo utmärkt. Detta låter dig göra ett kilo krut åt gången. Orsaken till att du behöver använda en tvåkilos tumlare till det är att du också ska ha i ett kilo mässingspellets. Dessa pellets gör du genom att kapa av en rundstav av mässing, 2 cm i diameter, och två cm långa pellets. Gör det inte för hand, det är för jobbigt. Du måste också (pust, pes) fila ned alla kanterna ordentligt, så att inga vassa kanter uppstår på dina pellets. OBS! Använd bara MÄSSINGS-stavar. Aluminium är för lätt, och järn/stål ger gnistor som spränger hela din lilla krutfabrik. Därför är det mjuka, men tunga mässinget bra. När du köper din tumlare, se till att den har en behållare av solitt gummi, vilket ger den bästa effekten. Det finns tumlare av stål och plast, men ska helst undvikas, speciellt den av stål på grund av gnistfaran. Nu när du har passande utrustning, släng in dina mässingspellets i tumlaren och kaliumnitratet likaså. Kör nu din krutkvarn i fyra (ja, 4!) timmar. Kaliumnitratet måste vara kruttorrt ;), annars får du ett magert resultat. Du kan torka det genom att sätta in det i ugnen i några timmar på 150°C, kom bara ihåg att kyla av det i en tättslutande burk innan malning. När malningen av kaliumnitratet är klart, lägg det i en tättslutande burk. Om du inte gör det, klumpar sig det hela av fuktigheten i luften, och hela ditt arbete är förgäves. Kör nu kolpulvret i krutkvarnen i två timmar. Försöker du hälla ut kolet sedan, blir det otäcka svarta moln, så vi låter det stanna kvar därinne. Häll nu tillbaka kaliumnitratet i kvarnen, tillsammans med mortlad svavelblomma (vanligt pulvriserat svavel). Kör nu alla tre i krutkvarnen i sex (!) timmar. De angivna tiderna är minimitider om du vill göra riktigt bra krut. Du kommer att märka att krutet blir mycket bättre om du dubblar alla tiderna, men då kanske de börjar bli lite ohanterliga. När det är färdigmalt, häll ut pulvret, och fukta det tillräckligt för att kunna göra en krutkaka. Pressa denna kakan mellan två plattor (inte stål!) och fäst ihop med några tvingar. Om du använder träplattor, så måste du lacka dem ordentligt, annars suger de upp ditt i vatten upplösta kaliumnitrat. Låt det hela torka på ett svalt, torrt ställe i några veckor. När det har blivit torrt och hårt, krossa och sila det, och du är klar. Grövre korn används tex. som drivmedel i raketer, och de fina pulvret använder du i lyskulor eller som mörsarladdningar. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Klorater... -------------------------------------------------------------------------- Hela denna textfil behandlar hur man blandar klorater med allehanda övriga ämnen, tom fosfor och svavel. Det ska man verkligen inte göra egentligen. Klorater är riskabla ämnen som de är, och blir sju resor värre i kontakt med nästan vad som helst. En liten gnutta syra kan få en klorat att självantända, och exempelvis svavel bildar gärna svavelväte, som är en syra i vattenlösning. Om då din blandning av svavel och kaliumklorat skulle bli lite småfuktig, innebär detta en mycket stor explosionsrisk. Dina föräldrar har säkert i ungdomsåren lekt med ett ogräsbekämpningsmedel som kallades Klorex (fråga dem!). Detta medel bestod till stor del av natriumklorat. Detta ämnet förbjöds någon gång på åttiotalet (kommer inte ihåg när) då myndigheterna hade sett tillräckligt mycket pojkhänder flyga iväg från klorex/socker-explosioner. Det säljs fortfarande utomlands under andra namn. Det inträffade en olycka på High Chaparal i Smålandstenar för några år sedan då explosionsmakaren till westernshowerna hade använt Klorex till sina tricks. Han smällde av några kilo inuti ett kassaskåp och dog. -------------------------------------------------------------------------- Då fortsätter vi... Natriumklorat liknar kaliumklorat, och kan i de flesta fall användas som ersättning. Natriumklorat är även mer vattenlösligt. Här följer några recept innehållande klorater. I dessa blandningar kan du substituera kaliumklorat och natriumklorat som du vill, utom där det är anvisat att du INTE ska det. Kloratbaserat krut ------------------ 65% Natriumklorat 22% Kolpulver 13% Svavel + En aning grafit (FINmald blyerts) Raketbränsle ------------ 6 delar natriumklorat *VÄL* blandat med 5 delar gummi arabicum. Raketbränsle 2 (bättre) ----------------------- 50% Natriumklorat 35% Gummi arabicum 10% Epoxy 5% Svavel Man kan öka på andelen klorat om kloratet inte är helt rent. Brandbomb --------- 55% Aluminiumdamm 45% Natriumklorat 5% Svavel Stötkänslig blandning --------------------- 50% Röd fosfor 50% Natriumklorat Om man i denna blandning substituerar natriumklorat med kaliumklorat så exploderar blandningen direkt. Denna blandningen detoneras av slag. Rörbombsfyllnad --------------- 85% Natriumklorat 10% Vaselin 5% Aluminumdamm Tändes med valfri initialtändare. -------------------------------------------------------------------------- Kaliumklorat-Svavel ------------------- Denna blandning är mycket intressant. Den är stötkänslig och vid slag deflagrerar den snabbt, men vid vanlig tändning brinner det inte med större kraft än salpeter/socker. Du behöver: ----------- Kaliumklorat } Köps från PYRO, tel. 0474-31013. 18 år åldersgräns Svavel (sublimerat) } på båda två. Kaliumklorat 400:-/kg, Svavel 50:-/kg. Gör så här: ----------- Blanda 2 viktsdelar kaliumklorat med 1 viktsdel svavel. Båda skall vara mycket finpulvriserade. Stöt försiktigt i mortel (SEPARAT! Diska dessutom morteln innan du maler nästa ämne!) Vad göra med det: ----------------- Du kan testa det genom att lägga en hög på ca 1/4 tesked på ett städ eller betongplatta. Hämta en hammare och slå kraftigt på högen. BOOM! Fyll gelatinkapslar med blandningen, Utmärkt ammunition till slangbellor, luftpistoler etc. En annan liknande blandning, som tillverkas på samma sätt: Kaliumklorat 6 delar Kimrök 4 delar Svavel 1 del -------------------------------------------------------------------------- Äkta sprängdeg, samma som användes under hela första världskriget, som fyllning i granater, landminor och mörsarladdningar. Du behöver: ----------- Vax Vaselin Kemiskt ren bensin Kalium/natriumklorat Gör så här: ----------- * Smält fem delar vaselin och fem delar vax. Lös upp detta i lämplig mängd ren bensin. Häll denna blandning på 90 delar (kalium/natrium)klorat. * Knåda samman detta mycket noga i en plastbunke. Låt sedan bensinen avdunsta. * Förvara svalt och torrt. Undvik onödig friktion, svavel, sulfider och fosforhaltiga ämnen. Det här sprängämnet detoneras med en #3 tändhatt. -------------------------------------------------------------------------- Tillverkning av natriumklorat: ------------------------------ 1. Blanda 1,2 koppar natriumklorid (koksalt) med tre liter vatten. 2. Tillsätt 0.1 dl svavelsyra, och rör om kraftigt i ett par minuter. 3. Stick ned två stavar av bly eller kol i lösningen. Stavarna skall vara nedstuckna drygt 10 cm i lösningen, och ca 2 cm isär. 4. Koppla in en spänning på 12-380 volt (AC eller DC) till stavarna. Se upp med spänningen om den är hög. 5. Ha spänningen på i två timmar, av i två timmar osv... Repetera detta i 64 timmar, och fyll hela tiden på med vatten till rätt höjd i din behållare. 6. Koppla ned. Filtrera. Spara den filtrerade vätskan, och låt vattnet avdunsta i rumstempereatur. 7. Du skall nu ha fått en mängd natriumklorat med en halt av minst 60%, vilket är fullt tillräckligt till de flesta applikationer. -------------------------------------------------------------------------- Tillverkning av kaliumklorat: ------------------------------ Du behöver: ----------- Klorin ( 4.5% natriumhypoklorit, NaClO ) Hydrometer Värmekälla Kaliumklorid ( koksaltsubstitut, KCl ) Tag 2 liter klorin och placera i en stor gryta och värm upp den. Tillsätt 31 gram kaliumklorid medan det värms upp. Koka det hela tills hydrometern visar 1.3 eller om du använder en batterihydrometer, FULLADDAT. När hydrometern gett klartecken, låt lösningen kallna till ca 10-15°C. filtrera ut de bildade kristallerna och spara dem. Koka lösningen igen, kyl och filtrera. Upprepa tills du ser att du inte får ut fler kristaller. Tag dessa kristaller och blanda dem med destillerat vatten i följande proportioner: 56 gram per 100 ml dest. vatten. Koka lösningen och kyl ned. Filtrera och spara de nu bildade kristallerna. Denna reningsprocess kallas fraktionell kristallisation. Dina kristaller borde nu vara ganska rent kaliumklorat. Mortla dessa till mycket fint pulver. Se till att det inte finns spår av svavel, sulfider, eller pikrinsyra i morteln. -------------------------------------------------------------------------- Tillverkning av natrium/kaliumklorat: ------------------------------------- Du behöver: ----------- Natrium/kaliumhydroxid Vatten Klorgas Utförande: ---------- I en kolv lägges 25 gram kaliumhydroxid ELLER natriumhydroxid, och övergjutes med lika mycket vatten. Kolven värms, så att hydroxiden löses. Ner i lösningen leds nu klor, antingen från tub, eller från kaliumpermanga- nat, som saltsyra låtes droppa på (detta sker alltså i en annan kolv). Fortsätt med detta tills lösningen är mättad med klor, dvs när den ger sur reaktion hos lackmus. Lösningen filtreras och låtes indunsta till torrhet, och saltet tillvaratages. -------------------------------------------------------------------------- Kloratsprängämnen: ------------------ Denna sprängämnestyp har klar fördel i fuktigare länder pga. sin beständ- ighet mot just fukt till skillnad från de vattenåtsugande ammoniumnitrat- sprängämnena. Man skulle kunna tänka sig att ammoniumklorat då vore ett bra salt att använda, men så är inte fallet, visst existerar ammoniumklorat, men är högst instabilt, och sönderfaller snabbt vid låg temperatur. Man måste därför alltid ta hänsyn till att det framtagna sprängämnet inte bildar just ammoniumklorat. Att föredra inom kloraterna är istället kaliumklorat som med sin höga prestanda och billiga pris i många fall är väl så bra som att använda en dyrare perklorat. Enda nackdelen är att den i vissa fall reagerar väl snabbt och är lite instabil. Inom kloratsprämgämnesgruppen torde chedditerna vara de mest kända. De bestod ursprungligen av kaliumklorat och mononitronaftalin, blandade ungefär efter förhållandet 4:1. Till det sattes några procent ricinolja. Det nuvarande receptet på cheddit kan ses nedan. Kloratsprängämnen: -Cheddit 80 Kaliumklorat + 12 Nitroföreningar + 8 Olja -Chloratit 90 Kaliumklorat + 10 Olja -Silesia 85 Kaliumklorat + 15 Harts Nitroföreningar kan vara av mycket skilda slag såsom nitronaftalin, dinitrotoluol, trinitrotoluol, och ibland även en mindre sats nitroglycerin. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Nitrourea & Nitromannitol -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Nitrourea 2.0 Nitromannitol -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Nitrourea Det finns en del textfiler ute som talar om hur man gör nitrourea på mycket otrevliga sätt, denna textfil förutsätter dock att du själv kan köpa dig lite ren karbamid ( = urea = urinämne). Det finns förresten en tuggummitillverkare (V6) som skryter med att det är bara DERAS märke som innehåller karbamid. Det skulle inte gå så bra med reklamen om de använde synonymen urinämne istället :-) Du behöver: ----------- Urea Konc. salpetersyra Konc. svavelsyra Isbad Gör så här: ----------- 1) Kyl ned en urealösning, bestående av 5 gram urea i 25 ml vatten, till 0°C med hjälp av ett isbad. 2) Droppa i sammanlagt 25 ml konc. salpetersyra, och se till att temperaturen inte stiger för mycket (ca 10°C). 3) Filtrera din syralösning. Det vita pulvret (ureanitrat) du nu fått ut tvättas med iskall salpetersyra. 4) Torka ditt nu tillverkade ureanitrat. 5) Tag nio gram ureanitrat och tillsätt till 32 ml konc. svavelsyra. Svavelsyran skall hålla en temperatur på mellan noll och -5°C. I detta steg får temperaturen inte stiga över 5°C, så tillsätt ureanitratet mycket sakta. 6) När allt ureanitrat är tillsatt, häll blandningen i 75 gram krossad is. Låt isen smälta, och filtrera sedan ut dina kristaller av nitrourea. Skölj dessa kristallerna i iskallt vatten för att avlägsna alla syrarester, och låt sedan kristallerna torka helt. Du bör ha fått ungefär 5 gram nitrourea. Smältpunkt, tillika dekompositionspunkten ligger på ca 157-159°C. För bästa effekt utav detta ämnet, använd en tändhatt. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Nitromannitol Mannitol är ett enkelt socker. I sin nitrerade form (mannithexanitrat) har det en mycket hög detonationshastighet - 7000 m/s vid 1.5 g/cm2. Ämnet är instabilare vid högre temperaturer, vilket gör att man ska hålla det vid rumstemperatur eller lägre för att vara på den säkra sidan. Boostersprängämne, använd exv ATCP (se annan fil) för att initiera. Du behöver: ----------- Mannitol Salpetersyra dens. (1.51g/cm2) Svavelsyra Natriumbikarbonat Metanol/Etanol Isbad & salt Gör så här: ----------- 1. 100g salpetersyra placeras i en 1000ml bägare. Detta kyls med ett isbad, försatt med koksalt för att kyla ned det hela ytterligare. Se till att temperaturen stabiliseras ungefär vid den celsiuska nollpunkten. 2. 20.2 gram mannitol tillsätts i mkt små portioner, se hela tiden till att temperaturen inte stiger över iaf. +5°C. Rör om hela tiden. 3. När all mannitolen tillsatts, skall 200 gram svavelsyra tillsättas DROPPVIS. Nu får temperaturen inte överstiga nollstrecket. Rör hela tiden om. 4. Efter det att all syran är tillsatt, ska du ha fått en grötig massa. Denna rörs om i fem minuter och filtreras sedan. Denna massa är ganska sur som du kanske har gissat. Detta gör att du inte kan använda ett "filtrerpapper" av papper, utan ett av plast eller keramik. Det finns kaffefilter av plast som du kan använda om du inte arbetar inom laboratorieförhållanden. 5. Filtratet tvättas med vatten, sedan ännu en gång med en natriumbikarbonatlösning för att ytterligare neutralisera syran. Ett pH-test vore inte fel här. Tvätta med vatten några ggr till. 6. Lös upp kristallerna helt i kokande alkohol. Kyl detta sedan i kylskåp, och när det har kallnat, filtreras det hela och vätskan sparas. 7. Denna vätska återupphettas, och vatten tillsätts tills det hela grumlas. Låt det hela svalna, filtrera ur kristallerna, och låt dem torka. * Dessa kristaller skall förvaras torrt & svalt tills de skall användas, då de tas upp och torkas helt. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Experiment med silver -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Acetylider 1.1 Silveracetylid 1.2 Kopparacetylid 2.0 Silverfulminat 3.0 Silveroxalat 4.0 Diamminsilverklorat -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Acetylider Den brännbara gasen acetylen (etyn) med formeln C2H2, kan lätt substituera sina väteatomer mot olika metallatomer. Vit silveracetylid (C2Ag2) och röd koppar(I)acetylid (C2Cu2) hör till de vanligaste. Båda ämnena är fasta, och påverkas (till skillnad från kalciumkarbid) ej av vatten, men exploderar i torrt tillstånd mycket häftigt under inverkan av värme eller lätta slag. 1.1 Silveracetylid ------------------ Du behöver: ----------- Kalciumkarbid Vatten Silver(I)nitrat Ammoniak Procedur: --------- 1. Lös en del 25%-ig ammoniak i fyra delar konc. silver(I)nitratlösning. Tillsätt sedan 2 delar vatten. 2. Lägg en tillräckligt stor mängd kalciumkarbid i ett kärl, som du kan samla upp bildad acetylengas ifrån. 3. Börja droppa vatten på kalciumkarbiden och led gasen genom den ammoniakalikaliska (puh!) silvernitratlösningen. Silveracetyliden fälls ut. 4. Filtrera ut de bildade silveracetylidkristallerna. Är de missfärgade, dvs inte vita även efter tvättning med vatten i filtrerpapperet, återkristallisera dem i etanol. 5. Låt kristallerna torka, och var försiktig, detta ämne är stötkänsligt. Förvara svalt. 1.2 Kopparacetylid ------------------ Samma procedur som ovan, med skillnaden att du byter ut silver(I)nitrat mot koppar(I)klorid. Fällningen i lösningen blir i detta fall rödorange till vinröd. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Silverfulminat Du behöver: ----------- Silvernitrat Konc. Saltsyra Konc. Ammoniak Kaliumhydroxidpellets Vatten Utförande: ---------- Silverklorid framställs genom att låta saltsyra inverka på silvernitrat. Denna klorid behandlas sedan med tillräckligt med ammoniak för att påverka lösningen. Denna lösning behandlas sedan med kaliumhydroxidpellets tills det slutar bubbla (då skummet har sjunkit undan). Den nu svarta lösningen späds ut med vatten och den svarta återstoden samlas på ett filter. Ett mycket känsligt fulminat har nu framställts. Silver(I)Fulminat har formeln AgONC och förbjöds att användas i smällare i Sverige 1949. Det har tydligen inte tillverkaren av de små gulliga kastsmällarna "Tricky" förstått, för enligt sprängämnesinspektionen är det just silverfulminat som används i dessa. BTW, silverfulminat är inte nyttigt att äta, jag läste en artikel om att en hund blev ganska sjuk efter att ha käkat upp ett paket Tricky. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Silveroxalat Silveroxalat är ett känsligt sprängämne lämpat att använda i sprängkapslar, och liknande ändamål där ett lättinitierat sprängämne är att föredra. Du behöver: ----------- Silvernitrat Oxalsyra Vatten Filter Utförande: ---------- Gör mättade lösningar av de båda aktiva ämnena (silvernitratet och oxalsyran). Häll sedan sakta syran i silvernitratlösningen (SIV! :-) under omrörning. Tillsättningen av syran bör ske så långsamt att den kan stoppas när inget mer silveroxalat bildas. Filtrera lösningen och skölj kristallerna rena i lite kallt vatten. När de torkat exploderar de lätt när de antänds av en stubin eller glödtråd. Reaktionsformel: ---------------- AgNO + HOOC-COOH => (COOAg) + HNO 3 2 3 Silvernitrat + Oxalsyra => Silver(I)Oxalat + Salpetersyra -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Diamminsilverklorat Diamminsilver(II)klorat är ett "lagom" kraftigt pyrotekniskt ämne, som jag tyvärr själv aldrig haft tillfälle att testa, men är rekommenderat att göra från många håll, det är tämligen ofarligt. Du behöver: ----------- Silvernitrat Natriumklorat Ammoniak >20% Utförande: ---------- Bered en koncentrerad lösning av silverklorat (genom substitution med silvernitrat och natrumklorat) och behandla denna lösning droppvis med koncentrerad ammoniak (>20%). Det bör nu bildas en mörk fällning, som filtreras bort och torkas. Antändes försiktigt med öppen låga. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Experiment med guld -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Kungsvatten 2.0 Knallguld 3.0 Guld/kvicksilver-amalgam -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Guld, kungsvatten och guldklorvätesyra Guld är en så pass ädel metall att ingen koncentrerad syra löser det, inte ens kokande svavel- eller salpetersyra. Klor angriper däremot guld, men det räcker inte med att tillföra klorvätesyra (saltsyra) till guld, utan man får använda en blandning av saltsyra och svavelsyra, ty salpetersyran "oxiderar" saltsyran så att fritt klor bildas i lösningen, som i sin tur kan angripa guldet och bilda guldklorvätesyra. Guldklorvätesyra är ett rubinrött salt som ibland kallas guldklorid. Guldklorvätesyras vattenlösning är kraftigt citrongul. Guldklorvätesyras formel är HAuCl4 * 4H2O. Om man försiktigt upphettar guldklorvätesyran så får man ett ljusgult pulver som består av guld(I)klorid, vars formel är AuCl. Experiment med guld och kungsvatten: ------------------------------------ Du behöver: ----------- Konc. saltsyra Konc. salpetersyra Guld Grund porslinsskål Sand Järnskål Trefot Värmekälla (brännare) Utförande: ---------- Blanda till en mängd kungsvatten genom att till 75 cl saltsyra sätta 25 cl salpetersyra, båda syrorna måste vara koncentrerade. Ställ upp ett s.k. sandbad genom att på trefoten ställa järnskålen, som fylles med sand, varpå den grunda porslinsskålen nedsättes i sanden. En halv deciliter kungsvatten nedhälles i porslinsskålen, varpå ett guldföremål på >1 gram placeras däri. Lösningen bör nu bli citrongul. När allt guld har lösts, eller så mycket som verkar vilja lösa sig vid rumstemperatur, övergår vi till steg två. Nu ska du försiktigt upphetta detta sandbad tills det att allt guldet har löst sig. Går det väldigt lång tid utan att hela ditt föremål har löst sig, så har det antingen varit för stort, eller också har dina syror inte varit tillräckligt koncentrerade. Tag då upp resterna av guldföremålet, och låt det redan lösta guldet vara dig till gagn i vidare försök. OBS! Du upphettar i detta försök koncentrerade syror! Var försiktig, använd skyddsglasögon och se till att du befinner dig i ett välventilerat utrymme, då det vidare i detta försök kommer att avdunsta en betydande mängd syra. Var också försiktig med det här med stötkokning, så att dina dyra droppar inte börjar stänka bort. Steg två: Avlägsnande av restsyror. Detta görs enklast genom avdunstning. Fortsätt att värma försiktigt på sandbadet tills den gula vätskan blir röd, och slutligen rubinröd och tjockflytande. Släck nu lågan och sätt skålen att svalna, ytterligare uppvärmning leder till att guld(I)klorid bildas, vilket är ett helt annat ämne än vad vi i detta försök önskar framställa. Denna sirapstjocka lösning kommer nu att stelna till en mörkröd kristallblandning. Guldklorvätesyra är som namnet anger, en syra, men dock en ganska svag sådan. Ämnet färgar dock kraftigt av sig på huden. Syran tränger in i huden och avsätter guld i djupare hudlager, vilket skapar rubinröda fläckar som är lönlösa att försöka avlägsna. Får du denna syra på fingrarna, skölj genast rikligt med vatten. Förr blandades denna syra i glas för att få en röd färg på glaset, användbart i t ex mörkrumslampor. Det kallades rubinglas. Guldet vill nu inget hellre än att slippa vara i förening. Det är alltså mycket lätt att oxidera tillbaka guldklorvätesyra till guld igen. Denna metod för att rena guld används ständigt när det gäller att framställa rent guld. Om guldet innehåller koppar, löses även denna (som kopparklorid), men vid reduktionen med järnkloridlösningen påverkas ej kopparen, utan förblir i lösning. Det utfällda guldet är fritt från koppar. Om guldet hade innehållit silver skulle vid inverkan av kungsvattnet silverklorid bildats, vilket hade grumlat guldklorvätesyralösningen. Denna hade i så fall varit tvungen att bli filtrerad före avdunstningen. Du tillsätter endast järnklorid till guldklorvätesyralösningen för att få tillbaka guldet i ren form. Järnklorid tillverkar du själv genom att lösa lite järn i saltsyra. Vid tillsats av järnklorid så blir den gula lösningen oklar, och guldet avskiljes och sjunker till bottnen. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Knallguld Knallguld, formel AuNHNH * 3 H O 2 2 Detta ämne är ett grönbrunt pulver som detonerar kraftigt av stötar eller gnistor. Framställes genom att sätta ammoniak till guldklorvätesyra. Det lönar sig inte att leta efter guldet efter sönderdelningen i deton- ationen. Förvaras fuktigt för största säkerhet. Du behöver: ----------- Konc. guldklorvätesyra (för framställning, se ovan) Konc. ammoniak (25% och uppåt) Kaffefilter av plast (flergångs) Glasbägare, 2-3 dl. Utförande: ---------- Häll i ca 1/2 deciliter konc. guldklorväte syra i glasbägaren. Tillsätt därefter sakta under omrörning 1 deciliter konc. ammoniak, eller tills det inte längre bildas någon fällning (det kan vara nödvändigt att låta fällningen sedimentera sig, och sedan fortsätta nedhällningen av ammoniaken. Filtrera nu det hela genom att hälla alltihopa genom kaffefiltret av plast (för hållbarhetens skull), och sedan tvätta det genom att stilla spola ämnet med vatten tills ingen ammoniaklukt kännes. Torka försiktigt på papper i rumstemperatur. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Guld/Kvicksilver-amalgam Om man vidrör ett guldföremål, exempelvis en ring, med kvicksilver så färgas stället där guldföremålet blev vidrörd vitt. Detta bildade ämne (egentligen en spontan legering) är guld/kvicksilveramalgam. Detta amalgam kan avlägsnas genom att man upphettar guldföremålet till begynnande glödning i en gaslåga. Vid detta förfarande blir tyvärr föremålet svart av dess kopparinnehåll, som vid uppvärmningen oxiderades. Detta avhjälps genom att koka föremålet (efter avkylning) i lite utspädd svavel- syra, då kopparoxiden fräts bort, men dock inte guldet. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- DDNP, HMTD & TACC -------------------------------------------------------------------------- 1.0 DDNP (Diazodinitrofenol) 2.0 HMTD (Hexametyltriperoxiddiamin) 3.0 TACC (Tetraamminkopparklorat) -------------------------------------------------------------------------- 1.0 DDNP DDNP är ett initiatorsprängämne som används vid tillverkning av detonatorer. Används tillsammans med ett kraftigare sprängämne som exempelvis pikrinsyra eller RDX. Detta ämne skall INTE användas tillsammans med blyazid! Du behöver: ----------- Pikrinsyra Svavel Natriumhydroxid Svavelsyra (ca 40%) Kaliumnitrat Gör så här: ----------- 1. I en halvlitersbägare blandas 90ml varmt vatten med 1.5 gram natriumhydroxid. Rör om tills all NaOH har löst sig. 2. Tillsätt 9 gram pikrinsyra under omrörning, se till att allt löser sig. Ställ undan denna lösning som "Lösning 1". 3. I en annan halvlitersbägare, fylld med 300ml vatten, löses 7.5 gram svavel och 7.5 gram natriumhydroxid. Koka denna lösning, och när lösningen blir mörkröd, låt svalna. Märk dennna lösning "Lösning 2". 4. Tillsätt Lösning 2 till Lösning 1 i tre omgångar under omrörning. Låt det hela svalna igen. 5. Filtrera lösningen. Små röda partiklar samlas på filtrerpapperet. Släng den bortfiltrerade vätskan. Lös upp dessa röda partiklar i 180 ml kokande vatten. Filtrera den fortfarrande varma vätskan och släng partiklarna som samlas på filtrerpappret och märk den filtrerade vätskan "Lösning 3". 6. Tillsätt konc svavelsyra sakta och försiktigt till Lösning 3 med en pipett. När lösningen blir orange-brun, häll på ytterligare 7.5 ml svavelsyra. 7. I en annan bägare löser du upp 5.4 gram natrium- eller kaliumnitrit i 240 ml vatten. Denna lösning nedhälles nu i Lösning 3 under omrörning. Låt lösningen stå i tio minuter. Lösningen kommer nu att bli ljusbrun. 8. Filtrera lösningen. Tvätta av partiklarna med 60 ml vatten. Låt torka i 24 timmar. Klart. Ditt DDNP är känsligt för stötar, friktion och öppen låga. Det bästa sättet att förvara det hela är att låta det lagrade pulvret hålla en fukthalt på ca 25%, och sedan torka precis så mycket som man precis tänker använda. Detonationshastigheter: 4400 m/s vid 0.9 g/cm2, 6600 m/s vid 1.5 g/cm2 och 6900 m/s vid 1.6 g/cm2. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 HMTD Du behöver: ----------- 55g Hexametylentetramin 175ml Väteperoxid 30-35% 85g Citronsyra Gör så här 1: ------------- 1. Blanda hexametylentetraminet och väteperoxiden i en 500 ml bägare som står i ett isbad. Rör om tills allt hexametylentetramin har löst sig i väteperoxiden. 2. Tillsätt citronsyran i små portioner under omrörning. Varje portion citronsyra måste ha löst sig helt innan nästa hälls i. Se till att du håller temperaturen knappt över 0 grader. Lösningen borde nu bli oklar. 3. Låt bägaren stå i isen i 3 timmar, rör då och då. 4. Tag upp bägaren och låt stå i 2 timmar. Efter det att denna tid har gått ska det ha bildats vita kristaller. Detta är ditt HMTD. 5. Filtrera ut kristallerna, tvätta dem noga med vatten, och sedan med metanol. Låt dem sedan torka. Viktigt: -------- Under reaktionen och filtrering, sörj för god ventilation, då otrevliga ångor uppstår. Ämnet är stötkänsligt och värmekänsligt, så ta det försiktigt. Eltändning eller lång stubin rekommenderas. Ämnet är mycket korrosivt pga sitt överskott på syre. Det får inte komma i kontakt med några metaller då ämnet helt enkelt bryts ned. Gör så här 2: ------------- 1. 500 ml 3% väteperoxid nedhälles i en enliters bägare. Till detta sätts 50 gram ammoniumsulfat. 2. Detta rörs om tills ammoniumsulfatet är helt upplöst. 3. Upphetta lösningen i vattenbad till ca 55°C. Exakt när denna temperatur uppnås, tillsätt 5.3 gram 37% formaldehyd (formalin). 4. Rör om väl, och tag ur bägaren ur vattenbadet. Låt svalna, och ställ i rumstemperatur i 24 timmar. 5. Filtrera ur det vita pulvret som bildats över natten, och tvätta det i först vatten, sedan i metanol. Detta är nu HMTD. --------------------------------------------------------------------------- 3.0 TACC Tetraamminkoppar(II)klorat är ett boostersprängämne som kan tillverkas från natriumklorat, kopparsulfat och ammoniak. När det används som booster är det kapabelt att detonera C-4. Ett problem med detta ämne är att det exploderar inte om man packar det för mycket. Ska det användas, skall det ligga som ett löst pulver i en behållare. Det måste dock inneslutas för att kunna detonera, eftersom det, löst liggande, endast deflagrerar med en grön låga. Ämnet är ungefär lika känsligt som blyazid. Du behöver: ----------- Natriumklorat Kopparsulfat Ammoniak >25% Metanol/Etanol Gör så här: ----------- 1. Lägg 15 gram natriumklorat i en E-kolv. Tillsätt 360 ml metanol eller etanol. Tillsätt även 24 gram kopparsulfat. 2. Placera E-kolven i ett varmt vattenbad. Värm till kokning och låt koka i ca 30 minuter. Rör om då och då. Se till att metanolångorna inte inandas eller tar eld. 3. Tillsätt hela tiden ny alkohol till lösningen för att ersätta det som kokar bort. Avlägsna kolven från vattenbadet efter 30 minuter. Färgen ska nu ändras från blå till ljusgrön. 4. Filtrera, och spara vätskan. 5. I en kolv eller flaska på >2000 ml, häll 1500 ml ammoniak. Placera denna flaska i ett varmt vattenbad. Täta halsen med en kork, och fäst i en gummislang genom korken. Den andra änden skall stickas den under ytan på vätskan du fick fram i punkt 4. 6. När ammoniaken hettas upp, avdunstar den, och leds genom den ljusgröna vätskan, som bör bli blå, så den tar upp ammoniaken. Låt ammoniak bubbla igenom i minst 20 minuter. Vätskan borde nu vara mörkblå. 7. Låt hälften av den mörkblå vätskan avdunsta. Filtrera ut de nu bildade kristallerna. Tvätta dem med mycket kall metanol. Ställ att torka i knappt ett dygn. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Nitroglycerin & Nitroglykol -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Nitroglycerin 1.5 Nitroglycerin - Tillverkning 2.0 Nitroglykol 4.0 Dynamit -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Nitroglycerin Huvudingrediensen i alla dynamitsorter är det för de flesta välkända nitroglycerinet, eller glyceryltrinitrat som det rent kemiskt borde kallas. Vid tillverkning av dynamit är detta också det mest känsliga steget, från tillverkning under normala hobbyförhållande avrådes, nitroglycerin är, som alla vet ett mycket känsligt ämne. Det går att tillverka det säkert, men det är mycket svårt. Många unga kemister har skadat sig när de försökt göra stora mängder nitroglycerin. Några troliga orsaker till dessa olyckor har varit: orena kemikalier, för hög temperatur och ovarsamhet med det färdiga ämnet. Var försiktig med detta om du nu mot all förmodan skulle vilja tillverka nitroglycerin. Nitroglycerinet upptäcktes 1846 av professor Sobero från Turin, men först Alfred Nobel lyckades göra en fungerande industriprocess för dess tillverkning. Nitroglycerin består av en ester av salpetersyra och glycerin. Som katalysator och vattenuppsugare för att förhindra att nitrersyran (salpetersyran) späds ut ingår även svavelsyra i tillverkningsprocessen. Om syrorna inte är tillräcklig rena och koncentrerade kan ditt slutresultat bli ett ämne som antingen inte fungerar alls, eller är så pass överkänsligt att det är omöjligt att handskas med. Det är också synnerligen viktigt att glycerinen är så ren som möjligt (i detta fallet duger nästan bara 100%-ig, butikernas 70%-iga är direkt livsfarlig att använda. Nitroglycerinet är i rent tillstånd en nästan färglös olja, olöslig i vatten, men löslig i bl.a. eter, aceton, alkohol och metanol (träsprit). Stelningspunkten är 8-13°C, och densiteten 1.6 g/cm3. Smaken är till en början obetydlig, men får snart en söt och brännande karaktär, och är måttligt giftig. Även ångorna från nitroglycerin är dessutom giftiga. Förgiftningssymptom är huvudvärk och illamående. Hos känsliga människor kan beröring vara nog för att framkalla en häftig huvudvärk. I små doser används den löst i alkohol som medicin mot angina pectoris och andra former av kärlkramp. En del av er kan ha sett MacGyver på TV, då han utvinner nitroglycerin av sådan hjärtmedicin, tyvärr kan detta inte i verkligheten låta sig göras, så dessa tabletter innehåller högst 0,25 mg/st. Endast antänd med en låga förbränns glyceroltrinitrat utan explosion, men utsatt för slag eller stöt eller stark upphettning (över 190°C) exploderar ämnet fruktansvärt våldsamt. Tillverkning av Nitroglycerin: ------------------------------ Du behöver: ----------- Destillerat vatten Koksalt (natriumklorid) Bikarbonat Koncentrerad svavelsyra (>70%) Koncentrerad salpetersyra (98%) Glycerin (glycerol, propantriol) Pipett 100 ml bägare 2 st 300 ml bägare Isbadsbehållare - plasthink Pålitlig, noga graderad termometer Blått lackmuspapper (pH-indikator) 1) Häll 150 ml destillerat vatten i en av dina 300ml bägare. Det är viktigt att ditt vatten är helt rent. Destillerat vatten kan du köpa på de flesta bensinstationer. 2) I den andra 300ml bägaren, häller du 150ml destillerat vatten och en matsked bikarbonat (natriumvätekarbonat), rör om detta tills all bikarbonat är upplöst. Det får inte finnas någon olöst bikarbonat på bottnen av bägaren. 3) Skapa ett isbad genom att fylla En plasthink med finkrossad is (för att få den bästa avkylningen), och sedan på denna is strö på lite salt (eventuellt lite ammoniumnitrat). På grund av tillsatsen av saltet smälter isen, och då drar den bort värme från omgivningen, och sänker temperaturen ytterligare (några minusgrader). 4) Placera en 100ml bägare i isbadet, och häll i 13 ml koncentrerad salpetersyra (vi gör bara så här små satser för säkerhets skull). Se till att inget från bägaren hälls ut bland isen, och att ingen is kan falla ned i bägaren. Se till att du har så mycket plats kvar i din isbehållare så att du kan tillsätta ännu mer is senare om den första skulle smälta bort. Syran ska ha en temperatur på mindre än 20°C innan du fortsätter till nästa steg. 5) När syran är avkyld, häll sakta och försiktigt i 39 ml koncentrerad svavelsyra i samma bägare (akta dig noga, detta kan stänka lite, och svavelsyra är mycket frätande, så kom ihåg att bära skyddsglasögon). Detta måste röras om väl, och låt temperaturen hos syrorna sjunka till under 10°C innan du går vidare. 6) Med en pipett, tillsätt försiktigt glycerin till syrablandningen. Bara EN droppe i taget. Håll hela tiden ett öga på termometern, som du har placerat precis där syran och glycerinet möts. LÅT INTE TEMPERATUREN STIGA ÖVER 30°C! STIGER TEMPERATUREN ÖVER DENNA NIVÅ, FLY OMEDELBART! Glycerinet nitreras omedelbart, och temperaturen kommer att stiga. Tillsätt glycerin tills den ligger som ett tunt lager över syrablandningen. Det är alltid säkrast att tillverka ett sprängämne i små kvantiteter. 7) Rör sakta och försiktigt om syra/glycerin-blandningen i 10 minuter. tillsätt hela tiden mer is och salt i isbadet för att hålla temperaturen i bägaren under 30°C. Vanligtvis bildas nu nitroglycerinet ovanpå syran, och svavelsyran suger upp det vid reaktionen bildade vattnet. 8) När reaktionen är över, och temperaturen är på säkert avstånd från 30°C på termometern, så häller du försiktigt över nitroglycerin/syra- blandningen i det destillerade vattnet du gjorde iordning i steg 1. Nitroglycerinet bör nu samlas på bottnen av bägaren. Häll nu av så mycket som möjligt av syralösningen, utan att råka få med något av nitroglycerinet. Denna syralösning är mycket frätande, så du kan inte hälla ut den i avloppet. Lämna allra helst in den för destruktion på en mottagningstation för miljöfarligt avfall. 9) Avlägsna försiktigt nitroglycerinet med en ren pipett, och placera det i bikarbonatlösningen du gjorde i ordning i steg 2. Bikarbonatet neutraliserar mycket av syran, och gör nitroglycerinet mycket säkrare att hantera. Testa med blått lackmuspapper tills detta förblir blått. När lackmuspappret blir rött vid kontakt med lösningen, tyder detta på att lösningen fortfarande innehåller syra. Upprepa detta steg om nödvändigt, och skapa nya bikarbonatlösningar som i steg 2. Ju bättre tvättning du gör här, ju längre kan du lagra ditt ämne, och ju säkrare kommer det att vara. 10) När nitroglycerinet är så syrafritt som möjligt, förvara set i en ren tättslutande behållare (som är gjord av bly eller aluminium, i nödfall av plast). Ställ sedan behållaren på ett säkert ställe, långt från något levande eller värdefullt. Det är också bra om nitroglycerinet förvaras svalt. -------------------------------------------------------------------------- Tillverkning av nitroglycerin: C H O + 3 HNO => C H (NO ) + 3 H O 3 8 3 3 3 5 2 3 2 Förbränningsgaser vid detonation av nitroglycerin: 12 CO + 10 H O + 6 N + O 2 2 2 2 -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Nitroglykol Det som ovan nämnts om glycerin gäller även glykol, glycerin och glykol är kemiskt varandra närstående, och båda kan med fördel användas. En blandning av dem båda används dock oftast vid tillverkningen. Glykols explosiva motsvarighet benämns dietylenglykoldinitrat, med trivial- förkortningen DEGN (kallas även nitroglykol). Du tillverkar det helt analogt med nitroglycerin. I rent tillstånd är det en viskös, färglös, luktlös vätska med sötaktig smak, smp -11.5°C, och sönderfaller vid 215°C vid hastig upphettning. Det har använts istället för nitroglycerin vid framställning av sprängämnen, är mindre känsligt för antändning än nitroglycerin och ger ett bättre gelatin med nitrocellulosa. Industriellt leder man in eten i en kall blandning av salpeter- och svavelsyra. Nitratet avskiljer sig som ett olösligt skikt som tvättas med vatten och destilleras under reducerat tryck. Etylendinitrat är flyktigare än nitroglycerin, och dess ånga är även den giftig. Det är mindre stötkänsligt än nitroglycerin och som sprängämne betydligt kraftigare. Används som sprängämne av dynamittyp; blandas med nitroglycerin för att sänka dynamitens fryspunkt. Jämförelse mellan de olika alkoholernas strukturformler: Glycerin (1,2,3-Propantriol) Glykol (1,2-Etandiol) H H O H H H | | | | | HO-C-C-C-OH HO-C-C-OH | | | | | H H H H H C H (OH) C H (OH) 3 5 3 2 4 2 -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Dynamiter Du bör efter tillverkning göra nitroglycerinet mindre känsligt genom att låta det sugas upp i några dynamitbildande ämnen, se nedan: Följande kommersiella helplastiska sprängämnen inehåller nitroglycerin: -------------------------------+------------------------------------------ -Gurdynamit nr 1. | -Gurdynamit nr 2. 75 Nitroglycerin | 65 Nitroglycerin 25 Kiselgur | 35 Kiselgur -------------------------------+------------------------------------------ -Spränggelatin | -Extra-Dynamit 92 Nitroglycerin | 55 Nitroglycerin 8 Nitrocellulosa (Bomullskrut) | 3 Nitrocellulosa | 2 Trämjöl | 35 Ammoniumnitrat | 1 Krita, Färg mm. | 5 Nitroföreningar (Nitrobenzol mm.) -------------------------------+------------------------------------------ -Nobel-Dynamit | -Gelignit 50 Nitroglycerin | 62 Nitroglycerin 3 Nitrocellulosa | 4 Nitrocellulosa 2 Trämjöl | 4 Trämjöl 6 Nitroföreningar | 30 Natriumnitrat 38 Ammoniumnitrat | 1 Färg, Krita mm. | ------------------+------------+------------------------------------------ -Forcit | 50 Nitroglycerin | Genom att byta ut ca 20-30% trinitroglycerin mot 3 Nitrocellulosa | dinitroglykol, får ämnena bättre köldbeständighet. 12 Trämjöl | Natriumnitratet utbytes ibland mot kaliumnitrat, och 35 Natriumnitrat | trämjölet mot annan typ av mjöl. ------------------+------------------------------------------------------- HemmaDynamit: ------------- Dynamit är ju bara nitroglycerin med ett passande stabiliseringsmedel. Kanske även något som boostar reaktionen. Här följer några recept som kan vara kul att ha. Kan du inte få tag på det ena så får du tag på det andra. Kan du inte få tag på det heller, försök att köpa lite från skolan. Eller från ett kemiföretag. Säg att det skall vara till ett skolexperiment. Numren är procentdelar. Var exakt! Nr. Ingredienser ViktProc. --------------------------------------- #1 Nitroglycerin 32 Natriumnitrat 28 Trämjöl 10 Ammoniumoxalat 29 Nitrocellulosa 1 #2 Nitroglycerin 24 Kaliumnitrat 9 Natriumnitrat 56 Trämjöl 9 Ammoniumoxalat 2 #3 Nitroglycerin 35.5 Kaliumnitrat 44.5 Trämjöl 6 Nitrocellulosa 2.5 Vaselin 5.5 Kolpulver 6 #4 Nitroglycerin 25 Kaliumnitrat 26 Trämjöl 34 Bariumnitrat 5 Stärkelse 10 #5 Nitroglycerin 57 Kaliumnitrat 19 Trämjöl 9 Ammoniumoxalat 12 Nitrocellulosa 3 #6 Nitroglycerin 18 Natriumnitrat 70 Trämjöl 5.5 Kaliumklorid 4.5 Krita 2 #7 Nitroglycerin 26 Trämjöl 40 Bariumnitrat 32 Natriumkarbonat 2 #8 Nitroglycerin 44 Trämjöl 12 Natriumsulfat 44 #9 Nitroglycerin 24 Kaliumnitrat 32.5 Trämjöl 33.5 Ammoniumoxalat 10 #10 Nitroglycerin 26 Kaliumnitrat 33 Trämjöl 41 #11 Nitroglycerin 15 Natriumnitrat 62.9 Trämjöl 21.2 Natriumkarbonat 0.9 #12 Nitroglycerin 35 Natriumnitrat 27 Trämjöl 10 Ammoniumoxalat 1 #13 Nitroglycerin 32 Kaliumnitrat 27 Trämjöl 10 Ammoniumoxalat 30 Nitrocellulosa 1 #14 Nitroglycerin 33 Trämjöl 10.3 Ammoniumoxalat 29 Nitrocellulosa 0.7 Kaliumperklorid 27 #15 Nitroglycerin 40 Natriumnitrat 45 Trämjöl 15 #16 Nitroglycerin 47 Stärkelse 50 Nitrocellulosa 3 #17 Nitroglycerin 30 Natriumnitrat 22.3 Trämjöl 40.5 Kaliumklorid 7.2 #18 Nitroglycerin 50 Natriumnitrat 32.6 Trämjöl 17 Ammoniumoxalat 0.4 #19 Nitroglycerin 23 Kaliumnitrat 27.5 Trämjöl 37 Ammoniumoxalat 8 Bariumnitrat 4 Kalciumkarbonat 0.5 -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Trinitrotoluen -------------------------------------------------------------------------- Kort beskrivning: ----------------- Trinitrotoluen, förkortat TNT, och annat namn Trotyl. Trotylen är ett sprängämne som stått sig i över 40 år, och kan fortfarande vara konkurrenskraftig, anledningen är dess höga stabilitet, goda prestanda med mera. Trotyl kan med fördel bearbetas till de former man önskar, den smälter vid 81°C, och kan gjutas vid denna relativt låga temperatur. Vid kristallisering bildas pseudorombiska gula kristaller. Den är mycket okänslig för stötar och slag, och kan utan risk borras och svarvas i, alla egenskaper som hitills inte överträffats. Den är inte giftig att ta i, men färgar så småningom huden rödbrun. Den är gul och neutral, men bildar med alkalier explosiva föreningar med djupröd färg. Den är kemiskt sett synnerligen stabil, och har oändlig lagringstid i såväl torr som fuktig luft. Den kan värmas till 130-140 grader celsius utan att något sker, men över den gränsen sönderfaller den, och vid 200 grader ganska snabbt. Trintitrotoluen bildar komplex med aromatiska kolväten och dess derivat, som exempelvis aminer. Beroende på läget nitrogrupperna tar i toluenmolekylen, så bildas olika isomerer av trotylen. För militära ändamål används den rent symmetriska 2,4,6-trinitrotoluen, vanligen kallad rentrotyl. De andra möjliga kombinationer som kan bildas vid nitreringen är t.ex. 2,3,4- och 3,4,6-trinitrotoluen m.fl. Ca 95% av den trotyl som bildas är av den symmetriska produkten de övriga 5% är av de andra sorterna. Genom omkristallisering i ett lösningsmedel typ alkohol, bensen, toluen, mononitrotoluen m.fl. kan man skilja rentrotylen från resten. Du behöver: ----------- Konc. svavelsyra (98%) Konc. salpetersyra (98%) Dest. vatten Toluen Två bägare Värmetålig glasskål (PYREX) Isbad Gör så här: ----------- 1. Ta två bägare, I bägare ett (1) gör du en blandning av 76% svavelsyra, 23% salpetersyra och 1% dest. vatten. I bägare två (2) blanda 57% salpetersyra och 43% svavelsyra. (mängderna är angivna i vikt%, inte volym%). 2. Ta tio gram av lösningen i bägare ett (1), häll i en skål och placera i ett isbad. 3. Häll i tio gram toluen i skålen, och rör om i några minuter. 4. Ta bort skålen från isbadet och värm försiktigt upp till 50°C. Rör om hela tiden. 5. Blanda ned 50 gram av lösningen från bägare ett (1) och höj temperaturen till 55°C. Behåll denna temperaturen i 10 minuter, och en oljig vätska samlas ovanpå syran. 6. Efter 10-12 minuter återförs blandningen till isbadet. Kyl till 45°C. Vid denna temperatur kommer oljan att sjunka till bottnen av syran. Sug upp den kvarvarande syran med en pipett. 7. Blanda 50 gram av syrablandningen i bägare ett (1) till oljan. Hetta under tiden upp lösningen till 83°C. När denna temperatur är uppnådd, behåll den där i exakt 30 minuter. 8. Efter detta så sänker du temperaturen till 60°C. Låt den temperaturen hållas i 30 minuter till. Efter detta, sug upp syran igen, och som innan, lämna endast kvar oljan på bottnen. 9. Blanda 30 gram svavelsyra med oljan och hetta försiktigt upp till 80°C. 10. När denna temperatur är uppnådd, häll i 30 gram av syralösningen i bägare två (2), och temperaturen höjs till 104°C, och hålles där i tre (3) timmar. 11. Efter dessa tre timmar sänks temperaturen till 100°C, och hålls där i ännu en halvtimma. 12. Efter detta avlägsnas oljan från syran, och oljan tvättas i kokande vatten. 13. Efter tvätten i det kokande vattnet, under omrörning, så kommer TNT att formas. 14. När TNT'et har börjat stelna, häll på kallt vatten i skålen, så att TNT'et bildar små pellets. Nu har du ett riktigt bra TNT. OBS! Alla temperaturer och mängder är EXAKTA. Uppskatta eller gissa inte. Skaffa en bra termometer och en bra våg. Lycka till! Detta är ett säkrare alternativ för den som inte vågar göra nitroglycerin. ------------------------------------------------------------------------- Salpetersyran förbrukas i processen enligt formeln: CH C H + 3 HNO => CH C H (NO ) + 3 H O 3 6 5 3 3 6 2 2 3 2 Toluen + Salpetersyra => TNT + Vatten -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Ammoniumnitrat & ANFO -------------------------------------------------------------------------- Teori: ------ Ammoniumnitrat, NH4NO3, är ett högeffektivt sprängämne som är mycket kraftigt fast okänsligt. Detta ämnet är hygroskopiskt, dvs det upptar gärna vatten ur luften, vilket gör att man måste hetta upp det försiktigt innan användning. Dock ej över ca 150 °C, då det sönderfaller till lustgas (se annan fil) och vatten. För att detoneras krävs en mycket kraftig chockvåg. Smp 169-170°C. Ämnet är mycket lättlösligt i vatten, då en liter vatten kan lösa 8,71 kilo av ämnet (Vid 100°C). Detonation: 2NH NO -> 4 H O + 2N + O 4 3 2 2 2 Hur man får tag på ammoniumnitrat (AN): --------------------------------------- 1: Sportaffärer brukar sälja kylpåsar som ska användas till att kyla ned idrottsskador med. Dessa innehåller ammoniumnitrat och vatten i en liten påse. Klipp försiktigt upp ytterpåsen upptill. I den finns en påse till med med vatten (vattnet kan vara blåfärgat) bland ammoniumnitratet som ligger löst i ytterpåsen. Ta sedan ut påsen innehållande vattnet och se till att du inte punkterar den. Denna kan nu slängas bort. Kvar har du ungefär en deciliter ammoniumnitrat. 2: Konstgödsel. Köpes på Lantmännen i STORA säckar. Jag tror det heter N-38 eller N-25, men jag är inte säker. Det är dock många konstgödsel- fabrikat som innehåller 10-50% NH4NO3, men det ska vi inte ha, utan "kemiskt rent". Man skulle dock kunna köpa ett blandat konstgödsel och få ut rent ammoniumnitrat genom diverse utfällningsreaktioner om man är kemiskt lagd. Jag återkommer till detta efter några experiment. 3: Tja, KEBO och Labassco säljer det i renhetsgrader på 99.99 och det kostar därefter. De undrar nog dessutom vad du tänker göra med det. -------------------------------------------------------------------------- 4: Tillverkningsmetod 1: Blanda 50/50 med salpetersyra och ammoniak. Gör detta i ett vattenbad. Mycket exoterm reaktion. Låt vattnet avdunsta. Då har du pulver kvar som består av ammoniumnitrat. Funkar alltid. Reaktionsformel: NH + HNO -> NH NO 3 3 4 3 -------------------------------------------------------------------------- 5: Tillverkningsmetod 2: Blanda 50/50 med kalciumnitrat (kalksalpeter) och ammoniak. Låt reagera ett tag (ca 5 min). Filtrera bort kalcium- hydroxiden. Låt den klara vätska som du nu har kvar indunsta till ammoniumnitrat. Reaktionsformel: NH + CaNO + H O -> CaOH + NH NO 3 3 2 4 3 -------------------------------------------------------------------------- 6: Tillverkningsmetod 3: Blanda ammoniumhydroxid (ammoniak i vattenlösning) med kaliumnitrat, vilket bildar ammoniumnitrat och kaliumhydroxid. Sedan behöver du bara skilja dessa ämnen åt... (hm...). Reaktionsformel: NH OH + KNO ---> NH NO + KOH 4 3 4 3 -------------------------------------------------------------------------- Jaha, hur använder man det? --------------------------- Som sagt så är ammoniumnitrat svårt att bringa till detonation. Man kan dock göra som beskrivet nedan: _______________________________________ | | | ____|__ |__ | | | | | =====| 1 | 2 | 3 | |_______| __| | | | | |_______|_______________________________| 1: Tändhatt. Hemmagjord med blyazid/kvicksilverfulminat (se annan fil), kommersiell eller militär. Det kvittar vilken. 2: Boosterladdning. TNT, RDX eller Pentyl. 3: Ammoniumnitrat. Tändhatten exploderar, vilket i sin tur detonerar boostern, vilket i sin tur skickar en tryckvåg genom ammoniumnitratet, som till slut detonerar. Boosterladdningen måste vara på minst 400g för att ammoniumnitratladdningen skall detoneras. Ammoniumnitratladdningen skall i sin tur helst vara på ett kilo eller mer. Inneslut gärna, för att pulvret inte bara skall flyga sin kos utan istället detonera. En hink eller ett rör med ena änden ihoplimmad eller svetsad går bra. ANFO: ----- ANFO står för Ammonium Nitrate - Fuel Oil. Just precis. Du blandar 93% ammoniumnitrat med 7% diesel (vikt%). Dieseln löser problemet med att ammoniumnitrat suger upp fuktighet från luften. Det blir också formbart - sprängdeg. Har man i för mycket diesel så bromsas detonationen upp av detta, och har man för lite så suger ammoniumnitratet upp vatten och detonationen bromsas av det. ANFO och rent ammoniumnitrat detoneras på samma sätt. Man kan också blanda i en mängd aluminiumDAMM i ANFO för att göra det känsligare och kraftigare. Detta ökar även densiteten som för vanlig ANFO ligger på omkring 0.85 g/cm², ANFO flyter alltså. Hur man upptäckte ANFO: ----------------------- Det är en smått otrolig historia... En liten oljetanker kolliderade med en stor konstgödseltransport. Under flera timmar till sjöss blandade sig lasterna med varandra, tills nånting initierade en explosion. Stor smäll blev det där. Intressant... Visste jag inte bättre skulle jag ta det för att vara en skröna, det låter alldeles för perfekt. Jag hörde förresten något liknande på radion. Några franska bönder skulle protestera mot konstgödselanvändning, och hällde därför diesel och bensin på sina ammoniumnitratssäckar för att elda upp dem... (kunnig räddningspersonal hann fram i tid.) Övriga ammoniumnitratsprängämnen: --------------------------------- De flesta nitratsprängämnen är relativt säkra, de är inte alltför stötkänsliga, men har däremot ett relativt högt pris. De flesta "civila" sprängämnena som är lite svagare och lite billigare, består ofta av ca 70-80% ammoniumnitrat och resten utgörs huvudsakligen av nitroföreningar. Nitroglycerin tillsätts dock ofta för att få sprängämnet att detonera lättare. Man kan även tillsätta aluminium eller kiseljärn, vilka oxideras och då bildar kraftig värme, vilket ger bättre effekt. Ammoniumnitrat- sprängämnena är de vanligast förekommande i exempelvis gruvsprängning och vägbyggen. Vanliga "civila" sprängämnen innehållande ammoniumnitrat: -Amatol 80 Ammoniumnitrat 20 Trinitrotoluol (TNT, men även andra nitroföreningar) -Ammonal -Donarit 72 Ammoniumnitrat 80 Ammoniumnitrat 25 Aluminiumpulver 4 Nitroglycerin 12 Trinitrotoluol 4 Trämjöl -Monobel 80 Ammoniumnitrat -Nitrolit 10 Nitroglycerin 73 Ammoniumnitrat 10 Trämjöl 4 Nitroglycerin 18 Trinitrotoluol 2 Trämjöl -Wetter-Detonit 3 Kiseljärn 81 Ammoniumnitrat 4 Nitroglycerin -Nobelit 2 Trinitrotoluol (TNT) 79 Ammoniumnitrat 1 Trämjöl 4 Nitroglycerin 8 Kaliumklorat 15 Trinitrotoluol 4 Natriumklorid 2 Trämjöl Alla delar är angivna i viktprocent. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- C, C-2, C-3, C-4 -------------------------------------------------------------------------- Allt sedan andra världskrigets början, så har US Army försökt tillverka den perfekta sprängdegen. I denna utveckling uppfann man alla fyra C-kompositionerna. Av dessa så är C-4 den senaste formulan, som har föregångare i C-3, C-2 och C. De tre första är baserade på RDX, med någon "plasticizing" ingrediens. Denna ingrediens, eller ingredienser, upptar vanligtvis 7-20% av degens totala vikt. C-4 är en mix av ammoniumnitrat och nitrometan. m/s Jämförelsetabell över detonationshastigheter +------------------------------------------------------------------+ 8600 | | 8500 | %%%%%%%%% | 8400 | %%%%%%%%% | 8300 | %%%%%%%%% | 8200 | %%%%%%%%% | 8100 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 8000 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7900 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7800 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7700 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7600 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7500 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7400 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7300 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7200 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7100 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 7000 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 6900 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | 6800 | %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% | Z %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% %%%%%%%%% Z +------------------------------------------------------------------+ T.N.T R.D.X. "C" "C-2" "C-3" "C-4" HUr man tillverkar "C": ----------------------- Detta sprängämne är bara en kopia på ett brittiskt sprängämne som de använde i början på andra världskriget. Det standardiserades snabbt, pga ingrediensernas lättåtkomlighet. Den standardiserade kompositionen: R.D.X.......................... 88.3% Tung mineralolja............... 11.1% Lecitin........................ 0.6% (Allt står i viktprocent) I denna komposition, påverkar lecitin sprängdegen på det sättet att inga stora kristaller av RDX bildas, som i annat fall skulle göra degen känsligare. Denna sammansättningen har bra kraft och är relativt oskadligt, (utom vid direkt inmundigande). Ämnet är också en deg mellan 0-40°C. Över 40°C löser degen upp sig och blir oanvändbar, under 0°C stelnar degen och blir svår att detonera. Det finns två sätt att tillverka det: antingen bara knåda ihop alla ämnena noga tills en uniform deg har skapats, eller också blanda det med kemiskt ren bensin, mixa ihop det, och låta bensinen avdunsta. Det senare sättet är bra mycket enklare. Detta ämnet ska lagras svalt och torrt. Det är mycket känsligt för tändhattar, så en #6-8 tändhatt räcker gott. En boosterladdning är ett gott val om temperaturen börjar kila ned mot 0°C eller lägre. "C" detonerar med en hastighet av 7900 m/s. Tillverkning av C-2 och C-3: ---------------------------- "C-2" och "C-3" är dels svårare att tillverka, dels har de lägre kraft och dels farligare än både "C" och "C-4". Speciellt "C-2" är giftigt att ta i. "C-2" tillverkas på samma sätt som "C-3" (se nedan), här är proportionena: R.D.X................. 80% Mononitrotoluen........ 5% Dinitrotoluen.......... 5% T.N.T. bomullskrut..... 5% Dimetylformid.......... 5% C-3 tillverkades för att försöka avlägsna de oönskade effekterna från C-2. C-3 blev standardiserat och kompositionen följer här: R.D.X................ 77% Mononitrotoluen...... 16% Dinitrotoluen........ 5% Tetryl............... 1% T.N.T. bomullskrut... 1% C-3 tillverkas genom att blanda alla tillsatsämnen i en metallbehållare som sedan värms upp till 90-100°C, och hela tiden skall det omröras. Fuktig RDX släpps sedan ner i behållaren och rör om tills en uniform pasta har tillverkats, och allt vattnet har försvunnit. Avlägsna värmekällan, men rör om till alltsammans har svalnat till rumstemperatur. Dessa ämnen är lika stötkänsliga som TNT, och C-3 är 133% bättre än TNT. Degarna är inte känsliga för vatten, vilket gör dem till perfekta ämnen för undervattenssprängningar. Degarna kan användas mellan -29 och +77°C. Degen fryser vid -29°C, och smälter vid +77°C. Båda ämnena är giftiga att handskas med, pga dess aryl-nitro-innehåll, kemikalier som absorberas genom huden. Det räcker med en #6 tändhatt för att detonera dessa degar, men använd i alla fall alltid en booster. Tillverkning av C-4: -------------------- Du behöver: ----------- 2 delar nitrometan 5 delar finpulvriserat, rent och torrt ammoniumnitrat Blanda ämnena och rör om väl i minst 5 minuter. Förvara sedan din färdiga blandning i lufttät glas/plastbehållare. Ämnet detoneras med en #8 tändhatt och är 30% kraftfullare än en dynamit innehållande 60% nitroglycerin. Detoneras med #8 tändhatt och är 22-24% kraftfullare än TNT. Nitrometan är giftigt, så häll det inte över dig. Nitrometan säljes bl.a. i hobbybutiker i halvlitersflaskor som "tillsats till drivmedlet till explosionsmotorer i modellbilar". Det är ganska dyrt, mellan 100-150 kronor får du nog hosta upp. Men det är det väl värt... -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- 2,4,6-trinitrofenol (TNP, pikrinsyra) -------------------------------------------------------------------------- Pikrinsyra (Trinitrofenol) Det första praktiskt använda sprängämnet som liknar de moderna. Ren pikrinsyra är svagt gulaktiga bladformade kristaller med smältpunkt 122°C. I gjuten form (då ämnet brukar kallas Lyddit) är tätheten 1,47 men i pressad kan en täthet av 1,65 uppnås. Den är okänslig mot rivning och slag, och kan med sin gjutbarhet med fördel formas till granatsprängämne. Nackdelen som fick tillverkningen att upphöra var att den med metaller kan bilda stötkänsliga salter, som i sin tur kan få sprängämnet att detonera. TNP användes vanligtvis som boosterladdning, dvs för att tända ett annat, mer okänsligt sprängämne, som exempelvis TNT. Pikrinsyratillverkning; Metod 1: -------------------------------- Du behöver: ----------- Svavelsyra Aspirintabletter Kaliumnitrat Metanol Gör så här: ----------- 1. Mal ned 20 aspirintabletter i en mortel, tillsätt en tesked vatten. 2. Häll över massan till en liten glasbägare. 3. Tillsätt 1 dl metanol, och låt dra under omrörning i ett par minuter. 4. Filtrera metanol-aspirinlösningen, och släng de fasta partiklarna. 5. Häll filtratet i ett ickemetalliskt värmetåligt kärl med stor avdunstningsyta, och ställ kärlet på en spisplatta, och låt metanolen avdunsta. Temperaturen ligger bäst mellan 70-80°C. 6. Efter att metanolen har avdunstat kommer det finnas kvar ett vitt pulver som består av acetylsalicylsyra. 7. Häll 80 ml svavelsyra i den stora glasbägaren, och tillsätt acetylsalicylsyran. 8. Låt glasbägaren stå i ett varmt vattenbad i en kvart. 9. Låt glasbägaren svalna litet, och tillsätt därefter 5 gram kaliumnitrat (salpeter) i tre omgångar. Det kommer att bildas giftiga nitrösa gaser, andas inte in dem, lungödem kan bli följden. 10. Låt blandningen svalna, och tillsätt därefter 3 dl vatten. Filtrera därefter ut de gula kristallerna. 11. Fortsätt att tvätta dem med mer vatten. Pulvret du nu har framställt är 2,4,6-trinitrofenol, och är förhoppningsvis gulvitt till färgen, då du lyckats få ämnet rent. Olika färger kan framträda beroende på olika föroreningar. Jag har tom lyckats få ett orange ämne, men då var det inte helt ren metanol jag använde. Ett annat sätt att extrahera acetylsalicylsyra ur huvudvärkstabletter, i det här fallet magnecyl. Ersätter punkt 1-6 i pikrinsyrarecept 1. Du behöver: ----------- Saltsyra Magnecyl Vatten Gör så här: ----------- 1. Häll 1 dl utspädd saltsyra (Ca 2M) i glasbägaren. 2. Värm vätskan till 90°C (Se upp för saltsyraångor), och tillsätt tio magnecyltabletter. Se till att alla tabletterna löser sig. 3. Låt blandningen avkylas och tillsätt därefter 0.5 dl vatten. 4. Filtrera ut acetylsalicylsyran, och låt den torka. Pikrinsyratillverkning; Metod 2: -------------------------------- Du behöver: ----------- Fenol Konc. svavelsyra Konc. salpetersyra Avstämd värmekälla Destillerat vatten Utförande: ---------- 1. Häll 9.5 gram fenol i en 500ml-kolv och tillsätt mkt försiktigt 12.5 ml konc. svavelsyra under omrörning. Fortsät att röra om ett tag. 2. Häll upp 400 ml vatten i en 1000ml glasbehållare, och värm till sakta kokning. 3. Efter det att du sakta värmt upp 500ml-kolven under varmvattenkranen, placera den i det kokande vattnet, låt den stå där i 30 minuter. Rör hela tiden om i fenol/syra-blandningen. Efter 30 minuter, låt kolven kallna i rumstemperatur. 4. Häll ut varmvattnet ur 1000ml-behållaren, låt kallna, och skapa sedan ett isbad i den. Placera kolven med syra/fenol-lösningen i isbadet. Tillsätt 38ml konc. salpetersyra i små portioner, under kraftig omrörning. En kraftig, men "ofarlig" reaktion bör nu inträffa. När denna reaktion är över, avlägsna kolven från isbadet. 5. Isbadsbehållaren värms sakta upp och du kokar på nytt upp 400ml vatten i den. Ställ ner syra/fenol-kolven i det kokande vattnet, och låt den värmas i 90-120 minuter. 6. Tillsätt 100 ml dest. vatten till lösningen, och kyl det hela i isbad tills det är kallt. 7. Filtrera ut de gulvita pikrinsyrakristallerna. Släng den korrosiva vätskan. 8. Spola av kristallerna i KALLT vatten, och filtrera dem igen. Låt dem nu torka. Kommentar: ---------- Får du inte tag på konc. svavelsyra, så kan du ta batterisyra och koka den tills vita ångor uppträder. Då är den koncentrerad. Gör dock inte det klassiska misstaget att försöka tömma GAMLA bilbatterier (urladdade batterier innehåller nästan bara blysulfat). Meningen är att du ska köpa 38% batterisyra, som borde finnas på din lokala bensinmack. I stället för att använda aspirintabletter, går det faktiskt att köpa ren acetylsalicylsyra på apoteket. Det är dyrt, men värt besväret. Pikrinsyra är ett starkt gult färgämne och är giftigt. Tvätta fingrarna om du har råkat vidröra det. Pikrinsyran är ett lustigt djur. Den bildar stötkänsliga salter tillammans med det mesta, som: metaller, karbonater, basiska oxider, hydroxider eller andra baser. Var försiktig med detta under framställningen och lagringen. Dessa salter kallas pikrater. Det mest brisanta pikratet är troligen blypikrat, som dessutom är ganska stötkänsligt. Du tar ett vattenlösligt blysalt, blynitrat eller blyacetat, och blandar i lika mängd pikrinsyra i vatten. De reagerar då och bildar blypikrat. Torka och se upp med det. Du kan med största säkerhet detonera pikrinsyra med blypikrat. Pikrinsyra är inte antändbart med endast en stubin. Man måste använda en tändhatt (innehållande exv. blyazid eller kvicksilverfulminat) för att ämnet ska detonera. Om man inte kan få tag på en tändhatt, så kan man framställa natriumpikrat. Detta ämne är dock lite stötkänsligt, och exploderar dessutom i kontakt med eld. Om inte annat så blir saltet mycket mer stötkänsligt, vilket kräver mindre mängd initiatorämne. Natriumpikrat 1: ---------------- Blanda till en utspädd NaOH-lösning. Häll långsamt i pikrinsyra under omrörning tills pH=7. Filtrera sedan ut kristallerna och låt dem torka. NaOH + C H (NO ) OH ---> C H (NO ) ONa + H O 6 2 2 3 6 2 2 3 2 Natriumpikrat 2: ---------------- Gör en mättad lösning av pikrinsyra i vatten. Tillsätt bikarbonat (dinatriumkarbonat) under omrörning tills ingen reaktion längre inträffar Det hela är nu en gul, tjock apelsinjuiceliknande vätska. Filtrera ut kristallerna (om konsistensen tillåter detta) och låt dem torka. NaHCO + C H (NO ) OH ---> C H (NO ) ONa + H O + CO 3 6 2 2 3 6 2 2 3 2 2 --------------------------------------------------------------------------- Strukturformler: ---------------- 2,4,6-trinitrofenol Natriumpikrat Acetylsalicylsyra OH ONa O / / // ON /\ NO ON /\ NO /\ C 2 \ / \ / 2 2 \ / \ / 2 / \ / \ | /\ | | /\ | | /\ | OH | \/ | | \/ | | \/ | \ / \ / \ / \ \/ \/ \/ OC=O \ \ | NO NO CH 2 2 3 -------------------------------------------------------------------------- Lite räkneövningar: En normalpaket Aspirin innehåller 50 tabletter à 500mg acetylsalicylsyra. Detta ger en total mängd per paket av 25 gram acetylsalicylsyra. Syrans summaformel är C9H10O4 alltså är 25 gram 0.14 mol. Vi får 0.14 mol färdig TNP som har summaformeln C6H7N3O7, vilket ger en vikt på 32.62 gram. Detta är naturligtvis enbart teoretiskt, men du borde iaf få ut lika mycket TNP som du slänger in acetylsalicylsyra. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- R.D.X. -------------------------------------------------------------------------- RDX, Cyklonit, Hexogen, Cyklotrimetyltrinitroamin. Kärt barn har många namn. Detta är det av militären högst värderade sprängämnet. Det har 150% av sprängkraften hos TNT, och är mycket enklare att detonera. RDX är även huvudingrediensen i alla C-sprängdegar. Du behöver: ----------- Hexamin/Metamin bränsletabletter (hexametylentetramin) Konc. (>98%) salpetersyra. Destillerat vatten Natriumklorid (koksalt) Ammoniumnitrat Is Utförande: ---------- 1) Placera en enliters bägare i ett isbad. Häll i 550 ml koncentrerad (>98%) salpetersyra. 2) När syrans temperatur har hamnat under 20°C, krossa 50 gram hexametylen- tetramin och blanda sakta ner dem i syran, och temperaturen kommer att stiga. Rör om kraftigt hela tiden. Temperaturen FÅR INTE stiga över 30°C. Ökar temperaturen snabbt, sluta omedelbart att tillsätta hexametylen- tetraminet. 3) Lägg i mer is och salt i isbadet. Tillsätt även ammoniumnitrat i ISBADET. Det hjälper till att kyla. Temperaturen skall ner under 0°C. Rör fortfarande om. Temperaturen skall hållas under 0°C i minst 20 minuter. 4) Häll sedan blandningen i en liter krossad is. Rör om tills all isen har smält. När isen har smält, filtrera ut kristallerna och släng vätskan. 5) Lägg kristallerna i en halv liter kokande destillerat vatten. Filtrera ut kristallerna och testa om kristallernas pH = 7. Om inte, gör om steg 4 och 5. Detta gör kristallerna mer stabila och säkra att använda. Du kanske inte kan få pH att bli precis 7, men försök åtminstone att komma över pH 6,5. Kommentarer: ------------ Förvara RDX-kristallerna fuktigt tills du tänker använda dem. Låt dem torka helt innan användning. RDX är tillräckligt instabilt för att inte kunna användas separat som sprängämne. HMX är en 50/50 blandning av TNT och RDX. Det är inte lika känsligt, och nästan lika kraftigt som RDX ensamt. Om man blandar RDX med ammoniumnitrat så blir blandningen både säkrare och kraftigare, därför att ammoniumnitrat är både okänsligt och kraftigt. Man skulle också kunna blanda RDX med en liten kvantitet kaliumnitrat, för att göra RDX-et mer okänsligt. Rent RDX detonerar med en hastighet av 8550 m/s vid en densitet av 1.55 g/cm². RDX sönderfaller även redan vid 202°C. RDX utgöres av vita kristaller, olösliga eller svårlösliga i vatten, alkohol och eter. Däremot är de tämligen lösliga i aceton. Produkten kan lagras hur länge som helst. Specifika vikten på kristallerna är 1,8, men vid pressning uppnås inte högre densitet på presskropparna än 1,7. I rent tillstånd är hexogenen ganska stöt- och beskjutningskänslig. För att kunna användas för militära ändamål måste den därför flegmatiseras genom t.ex. paraffin eller vax. -------------------------------------------------------------------------- Har du inte tillgång till hexamin/metamin-bränsle (hexametylentetramin), som används som tändämne till lägereldar/grillar, så får du göra det själv. Du behöver: ----------- Ammoniak 30%-ig Formaldehyd 36%-ig (formalin) Gör så här: ----------- * Häll 18 gram 30% ammoniak i en stor grund skål. * Tillsätt därefter 500 ml 36% formaldehyd (formalin). * Rör om och låt stå tills all vätska har avdunstat. * Samla ihop de bildade kristallerna och sätt in dem i ugnen på lägsta värmen i bara ett par minuter för att driva ut det kvarvarande vattnet. * Kristallerna samlas upp och sparas i en lufttät burk tills de ska användas. -------------------------------------------------------------------------- Annat sätt att tillverka hexametylentetramin, en enkel tillverknings- process i stora drag: 6H CO + 4NH Cl -> (CH ) N + 6H O + 4HCl 2 4 2 6 4 2 Utgångskemikalierna är formalin (36%-ig lösning av formaldehyd) och ammoniumklorid (salmiak). Resultatet blir en vattenlösning av hexametylentetramin och väteklorid, vilken lätt dunstas bort. Kvar blir rent hexametylentetramin. -------------------------------------------------------------------------- Strukturformler: ---------------- H H \ / NO C | 2 / \ H C | CH N-CH2 H2C-N 2 \/N\/ 2 | \ / | | | <- RDX | N | | | H2C CH2 CH2 O N-N\ /N-NO \ | / 2 | 2 N CH 2 Hexametylentetramin (Tre ringar är svåra att få till i ASCII.) -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Blyazid -------------------------------------------------------------------------- Du behöver: ----------- Destillerat vatten Blynitrat Natriumazid Gör så här: ----------- 1. Lös 1.3g natriumazid i dest. vatten i den ena bägaren. 2. Lös 3.3g blynitrat i dest. vatten i den andra bägaren. 3. Häll över natriumazidlösningen i den bägaren som innehåller blynitrat. Det bildas då genast en fällning av blyazid. 4. Filtrera ut blyaziden. Tvätta blyaziden med dest. vatten och filtrera. Upprepa detta några gånger. 5. Blyaziden låtes torka i rumstemperatur. -------------------------------------------------------------------------- Tillverkningsformel: 2NaN (aq) + Pb(NO ) (aq) ---> Pb(N ) (s) + 2NaNO (aq) 3 3 2 3 2 3 Strukturformel för blyazid: N=N=N-Pb-N=N=N -------------------------------------------------------------------------- Kommentar: ---------- Blyazid är det numera vanligaste primärsprängämnet. Den är en färglös kristallin förening med densiteten 4.74, och volymvikten är 1.7-2.0. Blyazid förpuffar vid 325°C utan att det smälter innan. Ren blyazid kan bara sönderfalla med detonationshastighet, vilket är en viktig egenskap hos ett primärsprängämne. Detonationhastigheten är beroende av densiteten av blyaziden och ligger omkring 5000 m/s. Blyazid är känslig för för friktion och elektriska urladdningar, men mindre känslig för värme. För att göra blyaziden säkrare kan man dextrinera den med hjälp av blyhydroxid och dextrin. Istället för blynitrat kan blyacetat eller annat vattenlösligt blysalt användas. Se upp med alla blyföreningar. De är mycket giftiga, därför att även om det bara tas upp lite bly varje gång du hanterar blyföreningar, så ackumuleras blyet i kroppen och du kan bli förgiftad långt efter konta- mineringstillfällena. Till skillnad från många andra sprängämnen så behöver blyazid inte vara inneslutet för att explodera. Blyazid exploderar i öppna luften, i kontakt med eld. Saltet blyazid är som sagt stötkänsligt och mycket kraftigt. Tillverka därför inte mer än några gram i taget. Blyazid används mest till tändhattar, där ämnet agerar förladdning och genom sin egen detonation bringar en större kvantitet av ett annat sprängämne till att detonera. Det är en bra idé att förvara blyazid fuktigt, då det är mindre känsligt på detta sätt. Det är bäst att över huvud taget inte förvara det alls, men om du gör det, förvara i en mjuk plastbehållare som inte ger en massa splitter om olyckan skulle vara framme. Filmburkar är idealiska (till det mesta). Spara ditt filtrerpapper. Det är tillräckligt med blyazid på det, hur mycket du än skrapar av den, för att skapa en ganska kraftig knall. Blandas blyaziden med gummi arabicum skapas ett ämne som passar till practical jokes. Små kulor av denna massa fästs under huvudet på tändstickor eller sticks in i mitten på cigaretter. -=*=- !! Ska du göra en tändhatt fylles en behållare av en fingerborgs storlek med blyazid och på denna anbringas en elektrisk tändanordning eller en tjärstubin. Tändhatten ska innehålla ca 1-2 g blyazid. Ett annat bra sätt att göra tändhattar på är att ta en tom patron från .22 och uppåt, fylla i önskad mängd ämne (exv. blyazid), stoppa i en tjärstubin, och klämma ihop patronens topp med en tång. Se dock upp med detta eftersom ämnet som du har i patronen är stötkänsligt. Natriumazid används i airbags, och kan köpas hos större kemiföretag som tex Kebo eller Labassco. Kom ihåg att inte köpa blynitrat och natriumazid hos samma återförsäljare! De som jobbar där vet garanterat vad som bildas om dessa kemikalier blandas med varandra. Samarbeta med en vän som inte har samma postadress som du, samt beställ vid olika tidpunkter. Natriumaziden kostar ca 220:-/100g på KEBO Det är dyrt, men det är helt klart värt pengarna. Till en tändhatt behöver du ju bara cirka ett gram blyazid, så någon större åtgång är det inte. Ang. Priset: Kolla vad apoteket tar - du får en avancerad chock! :-) -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Astrolit -------------------------------------------------------------------------- Du behöver: ----------- Ammoniumnitrat - NH4NO3 Hydrazin - N2H4 Aluminumdamm - Al Astrolit G: ----------- Två viktsdelar ammoniumnitrat blandas väl med en viktsdel vattenfritt hydrazin. *VARNING* Befinn dig på en välventilerad plats när du gör detta, och bär skyddskläder. Hydrazin är ett mycket farligt ämne. Hudkontakt eller inandning av detta ämne är högst otrevligt. För det första är det ett mycket kraftigt oxidationsmedel, och förstör lätt din hud, och samtidigt är det ett mycket cancerogent ämne. Rör om väl med en plast- eller träslev. Häll sedan upp astroliten i ett förvaringskärl av plast eller glas. Astrolit A: ----------- En viktsdel aluminiumpulver blandas väl med fyra viktsdelar ammoniumnitrat. Tre viktsdelar av denna blandning tar du sedan och blandar med två viktsdelar hydrazin. Rör om väl med en plast- eller träslev. Även Astrolit A kan endast förvaras i kärl av glas eller plast. Aluminumpulvret du använder till detta ändamål skall vara MYCKET finpulvriserat. Kom alltid ihåg att det är mycket farligt att andas in aluminiumdamm! Det ger upphov till lungsjukdomen aluminos, som är mycket plågsam. Tillverkning av mycket finpulvriserat aluminium: ------------------------------------------------ 1. Al + 6HCl => 2AlCl (aq) + 3H 3 2 2. 2AlCl (aq) + 3Mg => 3MgCl (aq) + 2Al 3 2 Lägg alltså aluminiumfolie i konc. saltsyra och låt reagera. Indunsta och spara kristallerna av aluminiumklorid. Lös dessa kristaller i vatten och lägg i magnesium tills ingen mer magnesium reagerar. Aluminiet lägger sig som ett silvrigt pulver på bottnen av bägaren. Samma metod fungerar med svavelsyra och salpetersyra också. Se upp med den bildade vätgasen bara. Detonationshastighetsjämförelse: -------------------------------- Astrolit A detonerar med en hastighet av 7800 m/s. Astrolit G detonerar med en hastighet av 8600 m/s. Nitroglycerin detonerar med en hastighet av 7700 m/s. TNT detonerar med en hastighet av 6900 m/s. Se till at du inte får någon astrolit på dig, då det är detsamma som att få hudrazin på dig. Skulle du ändå få det, skölj rikligt med vatten. Båda astrolitsorterna kan detoneras med en #8 tändhatt. Astrolit är resultatet av en raketbränsle-studie från nån gång på 1960-talet. Astrolit är är sagt att vara världens starkaste sprängmedel näst efter ordinära atomvapen. Det är både mycket kraftigare och säkrare än andra sprängämnen. Astrolit uppvisar en högst märklig karaktäristik. Test har visat att Astrolit G har kunnat detoneras 4 dagar efter det hade uthällts i jorden och när det dessutom hade regnat under denna tidsperiod. Hydrazin är kanske lite svårt att få tag på. Kanske hos KEBO om du har tillgång att beställa via ett företag med passande inriktning. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Hydroxi/Metyltrinitrofenoler och dess salter -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Styfninsyra 1.5 Blystyfnat 2.0 Trinitrokresol -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Styfninsyra 2,4,6-trinitroresorcinol (2,4,6-trinitro-1,3-bensendiol), även kallad styfninsyra, består av gula kristaller med en smältpunkt på 178°C, och framställs genom att man nitrerar resorcinol. Ämnet är föga lösligt i vatten, men däremot lösligt i vissa organiska lösningsmedel såsom etanol och eter. Styfninsyran liknar i vissa avseenden pikrinsyran. Dess salter är kraftigare sprängämnen än pikraterna, exempelvis blystyfnat används som initialsprängämne. Tillverkning: ------------- 1. Blanda ihop 3 delar konc. salpetersyra med 1 del konc. svavelsyra. Detta blir varmt, så kyl gärna kärlet. Det är viktigt att syrorna är helt koncentrerade. Mängden syra är inte så noga, se dock till att ha dessa i överskott i förhållande till resorcinolen. 2. Droppa nu i 2-3 delar resorcinol med en pipett. Temperaturen är inte kritisk, men det skadar aldrig att ha den lite lägre än rumstemperatur, så kyl tillverkningskärlet (exempelvis med is). 3. Efter det att all resorcinol är tillsatt, låt det hela stå 30-60 minuter för att vara säker på att allting har reagerat. Rör om försiktigt då och då. 4. Skilj ut den bildade styfninsyran och låt densamma torka. Återkristallisera i eter eller etanol. Låt torka, och förvara torrt, åtskilt från alkalier, metaller salter etc. OH O N | NO 2 \ / \ / 2 | | | | \ / \ | OH NO 2 -------------------------------------------------------------------------- 1.5 Blystyfnat Av styfninsyrans salter torde blystyfnat vara det mest användbara. Blystyfnat är ett orangegult kristallint ämne, och man kan tillverka det genom att behandla magnesiumstyfnat med blyacetat eller blynitrat. Ämnet är mer beständigt än kvicksilverfulminat och mindre känsligt för stötar än både kvicksilverfulminat eller blyazid. Tillverkning: ------------- 1. Lös upp 50 gram magnesiumstyfnat i lämpligt lösningsmedel. 2. Blanda i 50 gram blyacetat eller 62 gram blynitrat. 3. Nu bildas blystyfnat, och dessutom ett magnesiumsalt som biprodukt. 4. Skilj ut blystyfnatet och låt torka. OPb O N | NO 2 \ / \ / 2 | | | | <- Blystyfnat, C H(NO ) OHOPb \ / \ 6 2 3 | OH NO 2 -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Trinitrokresol Trinitrokresol bildar gula kristaller, smp 107°C. I fråga om sina kemiska och fysikaliska egenskaper liknar den mycket pikrinsyra, bl.a. däri att den är en svag syra och bildar explosiva metallsalter. Framställs genom direkt nitrering av m-kresol helt analogt med ovan beskrivna tillverkningsmetod av styfninsyra. Trinitrokresol används numer endast i ringa omfattning som militärt sprängämne. OH O N | NO 2 \ / \ / 2 | | | | / \ / 2,4,6-Trinitro-M-Kresol H C | 3 NO 2 -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Diverse sprängmedelsblandningar -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Sullivanit 2.0 Semtex H 3.0 Tetryl 4.0 Hellhoffit -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Sullivanit Detta sprängämne var utvecklat aldeles nyligen vid Edgewood Arsenal för US Army. Det består av 29-34 delar TNT, upplöst i 60-64 delar nitrometan, och 6-6,5 delar pyridin. Allt mätt i viktsdelar. Kombinationen nitrometan och pyridin bildar ett mycket kraftigt flytande sprängämne. Det var ett av de första tvåkomponents högexplosiva sprängämnena, utvecklat i slutet av 1940-talet. Om man nu tillsätter TNT, ökas sprängkraften med 35%. Under testningen av sullivaniten användes 3 st J-2 tändhattar för att detonera det, men det finns inget som talar emot att en inte skulle vara tillräckligt. Nedan följer instruktioner för tillverkning av en liter av den explosiva vätskan sullivanit (1282 gram): Gör så här: 1) Häll 435.9 gram TNT i en enliters återförslutbar plast- eller glasbehållare. Ju mer finfördelat TNTet är, ju snabbare löser det upp sig sedan. 2) Tillsätt sedan 769.2 (680.7 ml) gram nitrometan i din behållare med TNT och förslut. Skaka försiktigt blandningen så att ditt TNT löser sig, låt det sedan stå en timme. (OBS! Om det efter en timma fortfarande finns oupplöst TNT kvar på bottnen, ta en glas- eller trästav och rör om tills det har löst sig. 3) Tillsätt nu 76.9 gram pyridin till lösningen och rör om försiktigt. Lösningen bör nu bli djuplila. (OBS! Det är en bra idé att inte tillsätta pyridinet förrän precis innan användningen. TNT/NM- blandningen är inte detonationsduglig utan pyridinet). -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Semtex H Detta sprängämne är det som används mest av terrorister idag. Från början är det en tjeckoslovakisk produkt, och består av 44.5% RDX, och 44,5% PETN (pentyl) och 11% vegetabilisk olja, för att göra det formbart. Trots att både RDX- och PETN-kristaller är vita, är Semtex H kraftigt orange. Semtex H brukar kallas sprängdegarnas kung. Detta till trots att det är AVK-teknologi, och har samma innehåll som vid samma tidpunkt användes av japanerna. Även om Semtex H är kraftigt och har många av de kvalitéer som man kan förvänta av ett bra sprängämne, så har detta ämne en allvarlig bugg. En tendens att avge oljan vid förhöjd temperatur. Även med detta fel så har Semtex H en viktig egenskap: Den vegetabiliska oljan undertrycker sprängämnesingrediensernas ångtryck (lukt), vilket gör det mycket svårt att hitta Semtex H med vare sig NVA (neutron vapor analysis) eller bombhundar. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Tetryl (N-metyl-N,2,4,6-tetranitroanilin) (?) Utgångsmaterial vid tillverkning av tetryl är dimetylanilin. Av denna framställes genom behandling av koncentrerad svavelsyra dimetylanilin- svavelsyra, som sedan genom nitrering med salpetersyra överföres till 2,4,6-trinitrofenylmetylnitramin (tetryl). När denna process är klar, får man produkten i form av små kristaller. Dessa tvättas neutrala genom upprepade uppslamningar i vatten, och omkristalliseras därefter i aceton eller annat lämpligt lösningsmedel, och torkas vid 50 grader celsius. Den färdiga tetrylen utgöres av små ljusgula kristaller med en smältpunkt på ungefär 129 grader celsius och en specifik vikt på 1,72. Den är i princip olöslig i vatten och mycket svårlöslig i alkohol. I bensen och aceton löser den sig lätt. Tetrylen färgar huden starkt rödbrun, och den anses vara något giftigare än trotyl. Den är betydligt stötkänsligare än trotyl, och används därför sällan i ren form mer än i initierings- sammanhang. Detta sprängämne har mer och mer blivit utkonkurrerat av pentyl. Den kallas även CE (composition exploding). Användes ofta tidigare till tändsatser eller detonatorer. -------------------------------------------------------------------------- 5.0 Hellhoffit Man kan lätt tillverka ett sprängmedel av nitrobensen och salpetersyra. Det enda som du behöver göra är att blanda kemikalierna och röra om. Du behöver: ----------- Konc. salpetersyra (>90%) Mononitrobensen ("nitrobensen") OBS! Blanda dessa ämnen först precis innan användning. Så här gör du: -------------- 1. Blanda en volymdel nitrobensen med två volymdelar konc. salpetersyra i en syraresistent behållare. OBS! Blanda ytterst försiktigt, ibland kan ämnena ha föroreningar som gör att de reagerar spontant, testa med endast mycket lite till att börja med med just ditt fabrikat på ämnen, och öka sedan stegvis satsen till full mängd. Du måste gå igenom denna procedur varje gång du byter fabrikat på vare sig syra eller nitrobensen. 2. Rör om noga tills ämnena blandat sig ordentligt. Användning: ----------- 1. Vaxa in tändhatt (#8 eller J-2), rör och ändförskruvningar. 2. Fäst ena ändförskruvningen på röret. 3. Häll ner blandningen i röret. 4. Fäst tändhatten precis under ytan på sprängämnet. 5. Fäst andra ändförskruvningen. 6. Klart! Tag skydd, och detonera från ett väl tilltaget säkerhetsavstånd. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- PETN - Pentyl -------------------------------------------------------------------------- Denna text behandlar teori och tillverkning av det organiska sprängämnet PETN, Pentaerytritoltetranitrat. Det är också inkluderat viktig säkerhets- information, som man inte borde bortse från. 1. PETN: Upptäckt och användning Det högexplosiva ämnet pentaerytritoltetranitrat var tillverkat för första gången 1894 vid Rheinish-Westfalische Sprengstoff GMBH, där en kemist undersökte nitreringsprocessen av pentaerytritol i högkoncentrerad salpetersyra. Det skapade ämnet testades, och de fann att det hade en mycket hög detonationshastighet, hög densitet, och mycket god kemisk stabilitet. Detta gjorde ämnet till ett idealt militärsprängämne. Tyvärr kunde inte ingrediensen pentaerytritol massproduceras vid den här tiden. PETN förblev därför ett laboratorietillverkat ämne ända fram till andra världskriget, då det började användas i ammunition, bomber och andra splitteranordningar. Under denna tid producerade Tyskland så mycket som 1,440 ton PETN i månaden, med USA och Sovjet tätt efter. PETN är fortfarande ett av de kraftigaste sprängämnena, utagerat endast av HMX och RDX. Miliären använder som väntat mest PETN, två miljoner kilo per år. I civilt bruk är endast en liten del använt, som booster till andra sprängämnen som ANFO, dynamit, etc. 2. Fysiskt och kemiskt utseende PETN är ett vitt kristalliniskt ämne som känns "pulvrigt" vid beröring. I ren form så smälter PETN vid 141.3°C, och kokar vid 200°C, dock lägre temperaturer när trycket är lägre. Molekylärstrukturen: ONH C CH NO C(CH NO ) <=> C H O N 3 2 \ / 2 3 2 3 4 5 8 12 4 C / \ ONH C CH NO 3 2 2 3 Det teoretiska kväveinnehållet är som följer: Ämne Antal Atomer x Atomvikt Kol 5 x 12.011 = 60.055 Väte 8 x 1.00794 = 8.064 Syre 12 x 15.9994 = 191.993 Kväve 4 x 14.0067 = 56.027 ------- Totalt 316.139 56.027 ------- 316.139 (100) = 17.722% Kväve Jämför med militärnormen MIL-P-387 för PETN: Smältpunkt 140.0°C Kväveinnehåll Min 17.5% Ämnen olösliga i aceton Max 1%. Syra eller basinehåll Max 0.003% Vakuumstabilitet vid 120°C 5ml gas/20h Renhetsgrad 98.7% Om vi undersöker det ultravioletta absorptionsspektrumet hos en PETN- kristall, finner vi ett smalt band i 280-mikrometerområdet. Vanligt solljus utsänder UV i detta område, så därför så ska PETN inte utsättas för solljus under någon långvarig period, då sprickor och andra skador kan formas i kristallerna, och ämnet fördärvas. Tillverkningsformeln ur salpetersyra och pentaerytritol(Perit): C(CH OH) + 4 HNO => C(CH NO ) + 4 H O 2 4 3 2 3 4 2 3. Tillverkning av PETN. Det finns en hel del metoder ute för tillverkning av PETN, men i det stora hela så är det samma process, och följeer dessa givna stegen: 1. Nitrering. Blandning av pentaerytritol med en given mängd salpetersyra under en viss tidsperiod vid en speciell temperatur. 2. Tvättning. De råa PETN-kristallerna tvättas noga i destillerat vatten för att bli syrafritt, och sedan torkas de noga. 3. Återkristallisering. De torkade kristallerna upplöses i upphettad aceton, renat med ett neutraliserande ämne, och sedan nedhällt i kallt vatten, där de återkristalliseras. 4. Tvättning. Det nu rengjorda PETN'et tvättas återigen med destillerat vatten för att avlägsna rester av syra och aceton, och torkas sedan till en 10% fukthalt. Vi fortsätter nu till den exakta beskrivningen för tillverkning av höggradigt PETN. Vi gör här en sats som kommer att ge ca 500 ml PETN. Önskas större mängd, gör fler satser, det är säkrast att inte framställa mer än så på en gång. Proportioner och remperaturer är EXAKTA och får inte under några omständigheter över- eller underskridas. Nödvändig matriel: ------------------ 1. Värmeplatta med omrörare. Värmeplattan skall vara minst 25x25 cm. Omröraren är en plast/glas-innesluten magnet, som med hjälp av visst maskineri roteras i lösningsbägaren samtidigt som samma bägare värms. Den magnetiska omröraren skall vara minst 5 cm lång. I nödfall kan en vanlig värmeplatta användas, men då måste lösningen röras om för hand med en glasstav. 2. En 4000 ml Pyrexbägare med gradering. 3. En 1000 ml Pyrexbägare med gradering (långsmal sort). 4. En termometer med °C. 5. Termometerclip som håller termometern mitt i bägaren. 6. Några glasstavar. 7. Filterpapper (grade:230, 33 cm i diam.). 8. Glastratt. 9. En till två plasthinkar. 10. Slev av trä eller plast. (att ösa PETN-kristaller med). 11. Några fat för torkning. (gärna engångs pizzafat). 12. Ett mätglas på 100-200 ml. 13. Några pappmuggar. 14. Heltäckande skyddsglasögon med visir. (arbete med konc. syror) 15. Plast- eller gummihandskar. Nödvändiga kemikalier: ---------------------- 1. 600 ml 98% salpetersyra. (använd inte syra med lägre konc. än 95% !!). 2. 250ml pentaerythritol, reagent grade. 3. 1500ml aceton, reagent grade. 4. En tesked natriumkarbonatpulver, reagent grade. 5. 800ml destillerat vatten. 6. 100-150 liter kranvatten för tvätting. Är vattnet "hårt" eller det innehåller klor, måste destillerat vatten användas. 7. Lackmuspapper, eller ännu hellre 0-14 pH-indikator. 8. Liten påse med krossad is. Procedur: --------- Steg ett: Nitrering (a) Ta din 1000ml bägare och fyll den med 600 ml salpetersyra. (b) Placera denna 1000ml-bägare i mitten av din 4000ml-bägare. (c) Fyll 4000ml-bägaren med krossad is till samma höjd som syran i den mindre bägaren. Fyll nu på kranvatten bland isen, tills nivån når upp till 700ml-markeringen på bägaren med syra. Se till att ingen is eller vatten hamnar i syran. (d) Placera magnetomröraren försiktigt i syrakärlet. (e) Placera termometern i syran, med knoppen precis under ytan. Se till att du klart kan läsa av temperaturen. (f) Placera nu hela denna anordning på värmeplattan (med inbyggd omrörare). Se till att omröraren hamnar i mitten av syrakärlet. Se även till att värmeplattan är avstängd. (g) Mät upp 250ml pentaerytritol med ditt mätglas, och häll detta i dina pappmuggar (2-3 st). -------------------------------------------------------------------------- INFO INNAN DU FORTSÄTTER: Under tillverkningsprocessen används aceton för att rena det råa PETN'et och för att säkert kunna avlägsna kristaller som kondenserats på exv. tillverkningskärlens kanter. Pga att aceton löser PETN så pass bra, så ges här nedan en löslighetstabell som referens. +----------------+-------------------------------------------+ |Mängd (i gram) | Aceton Lösligt i Vatten | |PETN upplöst i +-----------+-------+-------+-------+-------+ |100 gram | 55% | 70% | 80% | 90% | 92% | |lösning. +-----------+-------+-------+-------+-------+ | | Lösningens Temperatur i °C | +----------------+-----------+-------+-------+-------+-------+ | 5 | 1-41 | 41.5 | 22 | | | | 10 | 4-62 | 54.5 | 38.5 | 15 | 10 | | 15 | | 62 | 48 | 24.5 | 20.5 | | 20 | | | 54 | 34.5 | 29 | | 25 | | | 59 | 41.5 | 34 | | 30 | | | 63 | 46.5 | 40.5 | | 35 | | | | 51.5 | 45 | | 40 | | | | 55 | 50 | | 45 | | | | 58.5 | 54 | | 50 | | | | 61.5 | 57.5 | | 55 | | | | | 60.5 | | 60 | | | | | 62.5 | +----------------+-----------+-------+-------+-------+-------+ Tabellen ovan indikerar en låg löslighet av PETN i vatten och det förklarar PETN's låga toxitet. Handhavande eller inandning av PETN i små mängder påverkar dig inte nämnvärt. Ur toxisk synvinkel, är PETN mycket säkrare att hanskas med än exv. nitroglycerin eller TNT. Explosionsvärden Rent PETN, som uppvärms över smältpunkten, exploderar vid 205-225°C. Tabell över bildade gaser under dekomposition av PETN. Initiationssätt NO NO N O N CO CO H O 2 2 2 2 Detonation - 5.3 - 22.8 37.0 26.7 6.8 1.4 Stöt - 24.3 5.3 9.4 19.1 35.4 6.5 - Termisk 210°C 12.0 47.6 9.5 1.6 6.3 21.0 2.0 - Explosionsvärme (entalpi): 1,530 Kcal/Kg. Gasvolym: 768 l/Kg. Temperatur: 4230°C Detonationshastigheten os en ensam kristall av PETN, vars densitet ligger på 1.77g/cm², är 8,500 m/s. För att få en patron PETN att detonera med samma hastighet, så måste två saker göras: 1. Rent, torrt PETN måste blandas med 10% vatten. Detta avlägsnar luften mellan kristallerna, och låter explosionen fortgå utan hinder från kristall till kristall. Vattnet gör också PETN'et säkrare att arbeta med, ty torrt, rent PETN är synerligen stötkänsligt. 2. Ditt PETN måste införas i patronen under högt tryck, så att pulvrets densitet närmar sig de ensamma kristallernas. Den ideala laddningsdensiteten för PETN skulle ligga någonstans mellan 1.72 och 1.73 g/cm². Vid denna densitet, detonerar ditt PETN med 8500 m/s och man får ut ämnets fulla kraft. Det skall dock nämnas att även en handpackad PETN-patron är kraftig nog. Laddningsdensiteten av en cylindrisk patron kan bestämmas med nedan angivna formler: Kraft Tryck = ------- Area Volym = Area x Längd Massa (mängd PETN) Laddningsdensitet = -------------------- Patronens volym Vi är nu redo att fortsätta. Se till att du har ordentlig ventilation vid din arbetsplats, och använder erforderlig skyddsutrustning. -------------------------------------------------------------------------- (h) Sätt på omröraren och ställ in den på en jämn, snabb gång. Se till att värmeplattan är avstängd under hela detta nitrationssteg. Har du ingen mekanisk omrörare, så måste du under hela detta steg röra om för hand med en glasstav. (i) Kontrollera temperaturen. När temperaturen har fallit under 10°C, häll mycket sakta i en aning pentaerytritol. När temperaturen börjar stiga, sluta hälla. Se efter var temperaturen stannar. Är det under 20°C, fortsätt tillsätta pentaerytritol och sluta omedelbart temperaturen närmar sig 20°C. Låt nu lösningen svalna till 10°C och häll på nytt i lite pentaerytritol tills 20°C är uppnått. Låt svalna. Fortsätt på detta vis tills hela pentaerytritolmängden om 250 ml är förbrukad. När temperaturen återigen har svalnat till 10°C, avlägsna termometern och omröraren. Ta ur den mindre bägaren ur den större, och ställ undan den i 45 minuter. Omröraren kan stängas av, och isvattnet kan slängas ut. OBS! Låt aldrig temperaturen stiga över 25°C under detta nitrationssteget. Slut på steg ett. Steg två: Första tvättningen (a) Efter det att 45 minuter har gått, så har det råa PETN'et samlat sig på bägarens botten som en tjock, gulvit röra, med ett lager oförbrukad syra ovanpå. Töm av syran försiktigt, utan att röra upp PETN'et. Syran kan du slänga. (b) Fyll plastspannen med 8 liter vatten. Använd destillerat vatten om kranvattnet är hårt eller klorerat. (c) Häll PETN'et i spannen. Rör om kraftigt med en glasstav i tio sekunder, och låt sedan PETN'et samla sig på bottnen. Om ett skum har bildats på ytan, se till att detta bryts, eftersom det är skum av PETN. (d) När allt PETN har samlats på bottnen, testa pH-värdet hos vattnet i hinken med ett blått lackmuspapper. Denna första gång blir det med säkerhet rött. Detta tyder som bekant på syrarester. Häll nu av det sura vattnet ur hinken, och se till att du inte av misstag häller av något PETN. (e) Ta 8 nya liter vatten och häll i hinken. Som tidigare gjort, rör bort skum på ytan, testa pH-värdet, är det någom syra kvar - häll av vattnet försiktigt och häll på nytt. (f) Efter några sådana rundor, så kommer det tillfället, då lackmuspapperet inte blir rött, utan fortfarande är blått. Tvätta PETN'et en gång till. Låt det sjunka till bottnen ordentligt, och häll av vattnet. (g) Placera ett filtrerpaper i glastratten. Lägg PETN'et i tratten. Filtrerpapperet låter vattnet rinna igenom, och låter kristallerna ligga kvar i filtret. Låt PETN'et ligga i tratten och dra i minst 30 minuter. Detta underlättar torkningen. (h) Nu lägger du PETN'et mycket tunt på torkningsfaten. Det måste torka helt. När det är färdigtorkat, så är det ett vitt kristalliniskt pulver. Torkningen kan ta flera dygn. (i) Gör rent och torka av bägrarna, termometern, och glasstaven, eftersom dessa nu ska användas igen. (j) När ditt råa PETN har torkat, ställ undan det i en burk tills du ska genomföra steg tre. Slut på steg två. Steg tre : Återkristallisation (a) Ta en tesked natriumkarbonat och placera i den långsmala 1000ml-bägaren. Tillsätt 800ml dest. vatten. Detta är din neutraliseringslösning, som du snart skall använda. (b) Fyll 4000ml-bägaren med 1500ml aceton. Sätt i termometern och lägg i magnetomröraren. Sätt på på omröraren på normalfart och sätt på värmeplattan. Temperaturen MÅSTE hållas mellan 50°C och 60°C. Låt inte temperaturen gå utanför dessa temperaturer under följande steg. Sikta på en temperatur på 55°C. VARNING! Varm aceton är mycket brandfarligt, andas dessutom inte in ångorna. Se till att vara i et välventilerat utrymme. (c) Ta två rågade teskedar torrt PETN och häll i acetonen, och låt det lösas upp helt. Temperaturen kommer att sjunka något, men så länge den är över 50°C, så kan du fortsätta tillsätta en tesked PETN i taget. Nuddar temperaturen 50°C, sluta tillsätta PETN, och låt temperaturen gå uppemot 60°C. Tillsätt nu två teskedar PETN, låt dem lösas upp helt, kolla så att temperaturen inte understiger 50°C. Fortsätt så här tills all PETN är helt upplöst. (d) När nu allt PETN är upplöst och temperaturen ligger på 55°C, så ska vi börja neutralisera lösningen. (e) Ha både röda och blå lackmuspapper redo. (f) Ta fram din natriumkarbonatlösning och ett mätglas. (g) Medan du ser till att temperaturen i den stora bägaren håller sig mellan 50-60°C, tillsätt 10 ml natriumkarbonatlösning. Stoppa ned ett blått lackmuspapper i PETN-lösningen. Om papperet blir rött, tillsätt ytterligare 10ml natriumkarbonatlösning, och testa igen med lackmuspapper. Fortsätt så här tills det blå lackmuspappertet inte påverkas av lösningen, utan fortfarande är blått efter testet. Tillsätt nu en sista omgång med 10ml natriumkarbonatlösning. Testa nu med både rött och blått lackmuspapper. Om inget av papperena ändrar färg, så är lösningen neutral. Stäng av värmeplattan. (h) Fyll genast en hink till 3/4 med kallt vatten. Häll acetonlösningen i hinken och rör om. PETN'et borde nu visa sin nya fina kristalliniska struktur. (i) Testa vattnet i hinken med blått och rött lackmuspapper. Om instruktionerna i denna text var efterföljda till fullo, så blir det ingen reaktion. OM det är en reaktion (något av papprerna ändrar färg), så har du gjort ett fel, och PETN'et kan tyvärr inte räddas på ett enkelt sätt. Du får försöka igen. Slut på steg tre. Steg fyra: Andra tvättningen. (a) Detta steg liknar steg två, med den skillnaden att vi nu avlägsnar aceton istället för syra. När PETN'et har samlat sig på bottnen, inklusive skummet, häll försiktigt av vattnet. (b) Tillsätt åtta liter rent vatten, rör om, och låt PETN'et samla sig på bottnen. Om du nu luktar på vattnet, så kommer du att känna en kraftig acetonlukt. Fortsätt denna tvättning tills du inte känner lukten av aceton längre. Nu tvättar du ditt PETN bara två gånger till. (c) Filtrera ur ditt rena fina PETN. Låt torka till en fukthalt av 5-10% PETN'et ska inte kännas blött när du mosar det mellan fingrarna. När PETN'et har torkats så pass mycket, så är det färdigt. Förvara svalt och mörkt. -------------------------------------------------------------------------- Appendix: -------------------------------------------------------------------------- Tillverkning av pentaerytritol: ------------------------------- Av konc. formaldehydlösning och acetaldehyd erhålles i närvaro av kalciumhydroxid pentaerytritol, som bekant är en en fyrvärdig alkohol. När reaktionen är färdig utfälles kalciumhydroxiden tillsammans med det även bildade kalciumformiatet med hjälp av svavelsyra. Fällningen avfiltreras och lösningen indunstas i vakuum, varvid pentaerytriten kristalliseras. Kristallerna avskiljes från moderluten, tvättas och torkas. 3 CH O + CH CHO => (HOCH ) CCHO 2 3 2 3 Formaldehyd + Acetaldehyd => Pentaerytritos (HOCH ) CCHO + CH O + CaOH => C(CH OH) + Ca(COOH) 2 3 2 2 4 2 Pentaerytritos + Formaldehyd + Kalciumhydroxid => => Pentaerytritol + Kalciumformiat (Ovanstående reaktioner är inte utjämnade, men du kan väl tänka själv(?). -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Kul med Acetontricykloperoxid! - Filerna 300+ -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Grundläggande fakta om AcetonTriCykloPeroxid (ATCP) 2.0 Händelser och anekdoter -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Grundläggande fakta om Acetontricykloperoxid * Vid förbränning av acetontricykloperoxid bildas brännbara gaser. Detta kan studeras genom att antända lite ATCP i en flaska eller liknande kärl så att förbränningsgaserna inte rymmer. Efter "huvudbranden" brinner det i flaskhalsen. Gaserna består av diverse cykloalkaner och laktoner. * Vid förbränning av acetontricykloperoxid bildas ingen rök eller aska. Det kan alltså med fördel användas inomhus (OBS! SMÅ mängder, högst ett lager kristaller), även om brandlarm finnes. Detonera inte INNESLUTEN ATCP inomhus, då ditt rum kan få mycket krossade rutor. * Förbränning eller detonation verkar inte alls varm. Reaktionen går så pass snabbt att ämnet hinner inte värma upp kärlet eller underlaget. Metallplåtar som varit oförsiktiga nog att ligga nära detonationen och blivit deformerade av densamma kan vara ljumma. Detta beror ej på att acetontricykloperoxiden upphettat plåten, utan att plåtar blir varma då de böjs mycket snabbt. * Acetontricykloperoxid måste vara mycket torr när den används. Fuktigt ämne detonerar inte, utan brinner bara relativt sakta (i förhållande till sin vanliga förbränningshastighet). Acetontricykloperoxid är ej hygroskopiskt, (suger inte åt sig vatten), har det en gång torkat efter tillverkning, behöver du inte oroa dig. Riktigt torr acetontricykloperoxid har mjölkonsistens, klumpar sig inte, rinner lätt, osv (acetontricykloperoxid som torkat två och en halv månad i en scoutstuga dammade tom!). Men för normalt bruk är det fullt tillräckligt med småklumpig saltkonsistens. * I ett "lead block test", som går ut på att se hur stor volym ett sprängämnes krater i ett blyblock får, så får ATCP 250, TNT 300 och RDX 480 kubikcentimeter i sprängkraft. Det är ju ganska bra gjort av ett ämne man har tillverkat själv. * Acetontricykloperoxid är aggressivt på metaller pga syrarester i ämnet som inte går att avlägsna utan mycket jobb. * Blanda inte av ovanstående anledning acetontricykloperoxid med PYROs HexaZink eller andra pulvriserade metaller. Det blir varmt, och i HexaZinks fall även rökigt. Detonation av acetontricykloperoxiden har för oss dock aldrig inträffat. * Det luktar illa vid tillverkning av ATCP. Enligt en obekräftad källa bildas vid blandning av saltsyra och aceton en klor-acetoförening som i vissa applikationer används som tårgas. Inte undra på att ögonen rinner ibland. (Speciellt när man glömmer kyla tillverkningskärlet, så att alltihopa börjar koka.) * ATCP är inte lösligt i vatten vid NTP, men däremot lättlösligt i varm etanol (T-sprit), aceton, och enligt uppgift även i eter. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Händelser och anekdoter Kraterskyfflaren Det var en gång ett litet samhälle i norra Småland där en av bygdens ungdomar i början av nittonhundranittiotalet hade tillverkat sig ungefär ett kilo acetontricykloperoxid. För att vara säker på att inget skulle hända med det innan han använde det, förvarade han det hela i vatten i en hink i garaget. Av någon anledning åkte han fast för att ha sprängt något, polisen beslagtog hans acetontricykloperoxid och körde ut det till närmaste militäranläggning för att oskadliggöra det hela. Där lade militären en sprängladdning i hinken (som fortfarande var fylld med acetontricykloperoxid och vatten) och detonerade densamma. Vad militärerna inte visste var att acetontricykloperoxid är okänsligt i vatten, så istället för att förgås låg acetontricykloperoxiden utspridd i en krater på sprängfältet. Därpå skickade militärerna ut en kille att skyffla igen kratern, men oops! - nu hade acetontricykloperoxiden torkat, och gillade inte riktigt att bli omkringskyfflad - alltihopa exploderade och skickade upp en sten i ansiktet på skyfflaren som bröt av honom käken. En riktigt tragisk historia med andra ord. Humlegården En kille som brukar exprimentera med acetontricykloperoxid ville naturligtvis testa hur en filmburk full med acetontricykloperoxid beter sig i tätbebyggt område. Sagt och gjort, i november 1993 gjorde han slag i saken och begav sig till Humlegården (bakom kgl. Biblioteket) i Stockholm och sprängde sin lilla tingest. I den då tjälebemängda marken bildades genast ett ganska kraftigt hål, samtidigt som en kraftig smäll ekade mellan husen. Det tog inte många minuter innan stället blev besökt av två polisbilar med tillhörande bemanning som undrade vilken kebabkiosk som hade blivit avlägsnad, men fann ingen betydande skadegörelse och åkte vidare. (Små) test: ----------- Ca 200 gram acetontricykloperoxid i en plastburk demolerar en lastpall till oigenkännlighet och kastar upp delar av densamma i närstående furor. Ca 50 gram acetontricykloperoxid/blixtljuspulver i fifty-fifty blandning delar en i Stockholm belägen betongsugga och slänger iväg dess mittenparti i knytnävsstora bitar ca 10-20 meter. En filmburk full med acetontricykloperoxid mosar upp ett hål på 15 cm i diameter på en vägskylt (2 mm tjockt) samt bucklar stolpen skylten sitter på (vars godstjocklek är ca 5 mm). En filmburk full med acetontricykloperoxid/blixtljuspulver/ammoniumnitrat lyfter upp ett granitblock på 40x40x50 cm ur en grop. Vad väger en sådan sten? 50-75kg? En halvfylld filmburk med ATCP/BLP gräver små hål i asfaltsuppfarter om du ställer den upprätt ovanpå. Lägger du däremot en full filmburk UNDER ett asfaltsblock på ca en halv kvadratmeter, så regnar detta svarta block ned över dig i småsmulor ett tag efter detonationen (blocket är tydligen uppe och vänder en bra bit upp, vilket vi inte såg, eftersom det var natt). Med en filmburk fylld med ATCP/BLP skickade vi iväg en ganska tung (ca 5 kg) plåt på en halv m² ungefär 20 meter (det såg ganska kul ut, eftersom den roterade i luften med ett "fom, fom"-ljud). En CO2-patron full med acetontricykloperoxid hugger ned ett gammalt träd med diametern 10-15 cm. Iofs borrades ett hål i trädet som patronen senare blev instoppad i. Knappt något ljud hördes. En annan CO2-patron full med acetontricykloperoxid denna gång, stansar ett hål rakt igenom en gammal (1991-1992?) ELFA-katalog. Det är ett gäng sidor (>1500) i en dylik katalog. En filmburk med ATCP bakom en träskylt slängde skylten i ryggen på mig. AAJ! (Sensmoral: publiken ska ha mer än 3 m säkerhetsavstånd) En i snö nedgrävd filmburk med acetontricykloperoxid slänger iväg 0.5-1 kubikmeter snö ett par meter bort. En f.d. PYRO rökgranat 45 sekunders hylsa blev behållare för ca 2 tsk med acetontricykloperoxid och placerades i en kopparmörsare med godstjocklek 2-3 mm (diam. ca 4 cm) och sliter upp ett hål längs med ena sidan, samt bildar en ballong på mitten av röret. Det är tämligen onormalt att blåsa upp ballonger bestående av koppar. (Det kanske ska tilläggas att tryckvågen hade fri passage UPP ur mörsaren vid detta tillfälle.) En liknande mörsare (med motsvarande laddning) sköt en 1x1x2 cm stor bit KORK genom 2mm glasfiberarmerad plast. Plastsplitter (från filmburk med ATCP) bucklar på 10-20 cm avstånd 2 mm tjock plåt (ett splitter gick nästan igenom, glipa uppstod). 210 gram acetontricykloperoxid i en påse totaldemolerar en blecktunna och virar en 3-4 mm tjock plåt (som låg ovanpå tunnan) runt en 75-100kg sten (som låg ovanpå plåten) och dessutom flög stenen iväg 2 1/2 meter. 200 gram acetontricykloperoxid/blixtljuspulver/ammoniumnitrat slår sönder en badkarsgavel, en stor grön plåt med tillhörande handtag samt slår sönder en ca 10-kilos (kalk-)sten till närapå damm. En kraftfull detonation inträffade och slog lock för öronen på publiken som stod i skogsbrynet strax intill (ca 50 meter bort). 200 gram acetontricykloperoxid/blixtljuspulver i en plastflaska i en pepparkaksburk av plåt i ett stålradialdäck mellan två stycken ljusblå sängar som låg ovanpå varandra orsakade oreda. Den avlägsna publiken förvånades över tryckvågen samtidigt som delar av den ovanpåliggande sängen regnade ner över området. Madrasserna övertändes kvickt och stod snart i ljusan låga. Olyckligtvis inträffade denna händelse efter 1:a maj vilket madrasserna inte tog hänsyn till, trots att det efter denna tidpunkt råder eldningsförbud i Svea Rikes natur. Men publiken stod inte lamslagen utan släckte rådigt denna hemska brand :-) 270 gram acetontricykloperoxid i en påse i ett rör i ännu ett rör en halv meter ner i marken med ca 100 kg betongplattor ovanpå sig orsakade en stor krater. Plattorna, som för övrigt låg 10-20 meter från kratern, var uppdelade i mindre bitar. En stor (30kg?) sten som låg halvt under rören hade tagit sig en lufttur och landat 10 meter bort. Vi kan tillägga att det inte lät så mycket och att den sprayat ut en matta av jord ca 10 meter åt ett håll. Vid detonationen var publiken på behörigt avstånd men kunde ändå uppfatta alla bonk-ljud då alla stenar återfick kontakt med jordytan. Små bitar av det 5mm godstjocka innersta röret återfanns lite här och var. En PET-flaska full med två år gammal julmust som också hade fått göra laddningen sällskap ned i det yttersta röret återfanns inte alls. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Artiklar om Acetontricykloperoxid! - Se Upp! -------------------------------------------------------------------------- Urklipp ur dagspressen jag blivit tillskickad rörande ATCP. Tag varning av vad som hänt den här killen. Enligt en trovärdig källa så höll han i en filmburk fylld med ATCP som detonerande då han återtände en alldeles för kort tjärstubin (han hade förkortat den efter ett eldavbrott) med en cigarettändare(!). Det kanske inte var så konstigt att det hela blev som det blev. Den i artiklarna nedan omtalade killen i Habo som detonerade 7,5 hekto ATCP i sitt rum, packade sitt sprängämne ned i ett PVC-rör som bildade statisk elektricitet genom friktionen och gnistorna tände ATCP'n. Stackars pojke. Förutom dessa två så känner jag till fyra övriga personer som skadat sig på ATCP. En fick träsplitter i magen efter att en laddning detonerat på hans skrivbord, och tre andra som på olika vis fått fingrar avsprängda. ------------------------- [Smålandsposten 93-12-14] VÄXJÖELEV SKADAD AV BOMB En 15-årig elev vid Fagrabäckskolan i Växjö skadades svårt i högerhanden vid en sprängolycka på måndagseftermiddagen. Olyckan inträffade när flera elever under en rast sköt av hemmagjorda smällare i ett skogsområde strax intill skolan. En av bomberna exploderade i handen på 15-åringen och han skadades så svårt att han fick föras till specialistvård i Malmö. Polisen varnar nu för att liknande olyckor kan inträffa i Växjö-området. På flera skolor har elever nämligen fått tillgång till "recept" på smällare som de själva kan göra genom att köpa kemikalier i handeln. --------------- [iDAG 93-12-15] FLER BOMBER I OMLOPP Polisen varnar alla föräldrar Hur många av Växjös högstadieelever har tillverkat den högexplosiva laddningen - och svävar i direkt livsfara? - Vi har uppgifter om att åtskilliga skolelever känner till receptet, säger polisen. I måndags fick en 15-åring tre fingrar bortsprängda när han skulle imponera på kamraterna genom att detonera en hemmagjord smällare. Laddningen hade 15-åringen gjort av ingredienser som kan köpas i vilken kemikalieaffär som helst. -Det är exakt samma blandning som i fjol gjorde en 16-åring såväl blind som döv och slet av honom armarna, säger kriminalinspektör Sven-Åke Broman. Den gången sprängdes hela det hus i vilket 16-åringen befann sig, i luften. För att förhindra en upprepning i Växjö har nu polisen satt till alla klutar för att varna stadens kemiintresserade och skjutglada tonårspojkar. Den Växjöyngling som drabbades i måndags opererades i elva timmar vid handkirurgen i Malmö under natten till tisdagen. När han fördes i iltransport dit återstod i stort sett bara tumgreppet på hans ena hand. Förutom att man igår var på Fagrabäckskolan och talade allvar uppmanar nu polisen nu också föräldrar att vara vaksamma på vilken sorts kemikalier som kan dyka upp i pojkrummen. - Håll utkik efter aceton, väteperoxid och saltsyra. Om de komponenterna blandas i rätt proportioner uppstår ett tändmedel som är oerhört känsligt för såväl stötar som skrapningar och öppen eld, säger Broman. Efter olyckan i Växjö togs en plastkasse med cirka ett halvt kilo färdigblandad laddning om hand av polisen. Påsen placerades i polishuset av personal som inte hade klart för sig hur farlig laddningen var. Först sedan polisens tekniska rotel kommit till jobbet på tisdagsmorgonen och informerats vidtogs säkerhetsåtgärder. Experter och specialfordon rekvirerades från Malmö för att ta hand om borttransport och oskadliggörandet. ------------------------- [Smålandsposten 93-12-15] LIVSFARLIGA BLANDNINGAR PÅ SKOLOR Blandningen av flera olika preparat, exempelvis saltsyra, ger en kristalliserad massa som är högexplosiv. Det livsfarliga receptet på de hemmagjorda bomberna figurerar bland eleverna på Växjös grundskolor. Växjöpolisen varnar för att handskas med sprängladdningarna. I måndags skadades en 15-årig elev vid Fagrabäckskolan svårt i högerhanden. Förmodligen får en eller flera fingrar amputeras. Under strikta säkerhetsbestämmelser transporterade polisens tekniker igår bort sprängladdningen i en särskild bombvagn. FARLIGT BOMBRECEPT VÄL KÄNT BLAND VÄXJÖELEVER Ett livsfarligt recept på hemmagjorda bomber cirkulerar bland skolelever i Växjö. Polisen varnar eleverna för att handskas med laddningarna, som bland annat beatår av saltsyra. I måndags eftermiddag skadades en 15-årig elev vid Fagrabäckskolan i Växjö svårt i högerhanden. Flera elever lekte under en rast med de hemmagjorda bomberna i ett skogsområde strax intill skolan. Plötsligt exploderade en av laddningarna i 15-åringens hand. Eleven fördes i ambulans till Malmö för att få specialistvård och opererades under åtskilliga timmar. Troligen måste en eller flera fingrar amputeras. Han ådrog sig även skador i ansiktet. - Risken finns att pojken kan få nedsatt hörsel av den kraftiga smällen, säger Sven-Åke Broman vid Växjöpolisens Tekniska rotel. Receptet på laddningen hade 15-åringen, enligt de uppgifter som hittills kommit fram, fått av en äldre kamrat. Vad som behövs för att framställa bomberna är känt bland många elever på Växjös grundskolor. Blandningen av flera preparat, exempelvis saltsyra, ger en kristalliserad massa som är högexplosiv. Under gårdagen varnade polisen eleverna på Fagrabäckskolan och berättade om riskerna med sprängladdningarna. Om 15-åringen haft laddningen närmare ansiktet kunde det ha slutat med en dödsolycka. Den hemmagjorda bomben oskadliggjordes av polisens tekniker under strikta säkerhetsåtgärder. Malmöpolisen kom till Växjö för att, utrustade med särskilda bombskyddsdräkter, frakta bort sprängladdningen i en sk bombvagn. I Kronobergs län har inte den här typen av olycka inträffat tidigare. Däremot är sprängolyckan i Jönköpingstrakten för ett år sedan ett exempel på vad som kan inträffa. Där var det en pojke som exprimenterade med exakt samma explosiva ämnen som i Växjöfallet. Pojken blev mycket svårt invalidiserad och bostaden förstördes vid den kraftiga explosionen. ------------------ [3 Dagar 93-12-16] SAMMA BOMB SOM DEN FÖRÖDANDE OLYCKAN I HABO Den bomb, eller egentligen det tändmedel, som svårt skadade en elev vid Fagrabäckskolan i måndags eftermiddag var tillverkad efter samma recept som det medel som allvarligt skadade en yngling i Habo utanför Jönköping förra året. Han miste både syn och hörsel. Växjöynglingen skadade en hand och togs i ambulans till handkirurgen i Malmö där han opererades i cirka tio timmar. Växjöpolisen visste inte från början hur farlig blandningen var. En kasse innehållande några hekto togs om hand och kördes till polishuset i Växjö. När det stod klart vad för slags blandning det handlade om rekvirerades personal och en bombvagn från Malmö för att oskadliggöra bomben. Olyckan i Habo i slutet av förra året orakades av 7,5 hekto. Det räckte för att rasera ett hus förutom de svåra skador som yngligen ådrog sig. Det beslag polisen gjorde vid Fagrabäckskolan kunde alltså även det ha vållat fruktansvärda skador. Tändmedlet kan i vissa fall liknas vid nitroglycerin. Blandningen, som innehåller aceton, väteperoxid och saltsyra bildar kristaller. En skrapning på ytan, stötar och eld räcker och en livsfarlig explosion är ett faktum. - Det är direkt livsfarligt, säger kriminalinspektör Sven-Åke Broman vid Växjöpolisen. Receptet har cirkulerat bland ungdomarna och polisen vill att föräldrar är uppmärksamma på kemikalierna som i rätt blandning blir en livsfarlig bomb. -------------------------- [Smålandsposten 31/3 1994] HEMMAGJORD SMÄLLARE FÖRÄNDRADE HANS LIV Måndagseftermiddagen den 13 december förra året förändrades tillvaron för 15-årige Växjöbon Andreas A[...]. En hemmagjord sprängladdning exploderade i hans högra hand. Ringfingret slets helt bort och två fingrar stympades. - Hade jag tittat mot stubinen när laddningen exploderade kunde jag ha dött, säger Andreas och varnar alla för att handskas med hemmatillverkade smällare. Påsken är här och då kommer åtskilliga tusen påsksmällare att skjutas iväg. - Man måste vara försiktig även med köpta smällare. Skulle någonting gå snett kan följderna bli enorma. Olyckan inträffade när Andreas tillsammans med flera kamrater skulle smälla av en hemmagjord sprängladdning i skogsområdet intill Fagrabäckskolan i Växjö. Två gånger hade stubintråden tänt men snart slocknat. Andreas försökte dra upp ytterligare lite av stubintråden. Förmodligen följde lite krut med. När Andreas A[...] på nytt tände stubintråden blev följden en våldsam explosion. Jag har svaga minnen från explosionen. Men jag fick splitter i ansiktet. Endast ett splitter kom in i ögat, och jag hade tur som slapp få försämrad syn. Splittret gjorde att Andreas A[...] blödde kraftigt från ansiktet, och flera fingrar skadades. Inledningsvis kände han ingen smärta och färden gick i ambulans till Växjö lasarett. Därefter transporterades han till Malmö för specialistvård. - Läkaren var skicklig och lyckades sy fast tummen, som endast hängde i en sena. Tummen kommer dock alltid att bli lite platt. Lillfingret klarade sig så gott som utan skador. Däremot slets ringfingret bort och pek- samt långfinget mer än halverades. De första dagarna var plågsamma. Trots att läkaren gav Andreas så mycket smärtstillande som möjligt gjorde det ont. - Den smärtan går inte att beskriva. Under fyra och en halv vecka vårdades han i Malmö med avbrott för ett par dagars permission under julen. Vid olyckstillfället förlorade Andreas 90% av all kraft i handen. Så smått håller han på att träna upp sig igen. Men sådant tar mycket lång tid och han har en stödställning för fingrarna och handleden. Andreas har börjat den långa vägen tillbaka efter olyckan i december. I början var det återbesök hos läkaren var tredje vecka. Numera är det något längre intervaller och nästa undersökning blir den tionde maj. Men faktum är att behandlingen med ständiga återbesök kommer att pågå under de närmaste fyra åren och trots det blir det alltså livslånga men. Boven i dramat var en hemmatillverkad sprängladdning. Konsekvenserna av experimentet kunde säkert ingen av ungdomarna överhuvudtaget tänka sig. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Acetontricykloperoxid -------------------------------------------------------------------------- Ketonperoxider är cykliska, organiska ämnen som med lätthet sönderfaller med hög hastighet under bildandet av en stor mängd gaser. Acetontricykloperoxid är den bästa och med lätthet den enklaste att tillverka (Andra peroxiderbara ketoner innefattar cyklopentanon och cyklohexanon). Med acetontricykloperoxid avses den trimära formen av acetonperoxid, C9H18O6. Det finns även en dimär form; acetonDIcykloperoxid, som efter hand bildas vid lagring av ämnet i ett lösningsmedel. Det finns många uppfinningsrika namn på denna peroxid; Peroxyaceton, Acetonperoxid, Acetontricykloperoxid, Triacetontricyklo- peroxid, Triperoxyaceton, Acetontriperoxid, Acetonit, Cyklokarbon B osv... Inget av dessa namn uppfyller några av IUPACs nomenklaturregler, jag har dock valt acetontricykloperoxid som trivialnamn, med förkortningen ATCP. Det kemiskt korrekta namnet blir enligt "The Chemistry Of Peroxides" följande: 1,2,4,5,7,8-hexaoxa-3,3,6,6,9,9-hexametylnonan, vilket faktiskt är det längsta tänkbara namnet, men samtidigt mycket beskrivande. Namnet Cyklokarbon B kan tyda på att det har använts militärt/industriellt någon gång i historien, jag har dock inte kommit fram till något angående denna användning. Detonationshastigheten ligger på 3750 m/s vid 0.92 g/cm2 och på 5300 m/s vid 1.18 g/cm2. Enligt Tim Lewis skall ATCP vara mycket flyktigt, och därigenom skall hälften av en friliggande mängd ha avdunstat på tio dagar. Vi har själva inte märkt av denna effekt, så något större problem är det inte, men du kan ju alltid förvara ämnet i en tättslutande burk för att vara på den säkra sidan. Den grundläggande reaktionen vid tillverkning av ketonperoxider är en keton som behandlas med väteperoxid i en sur lösning. Kravet på surheten är inte så viktigt, bara det faktum att, ju surare lösning, ju snabbare går reaktionen. Vid pH 7 händer reaktionen omärkligt långsamt, ingenting händer på upp till några månader (med undantag av förvaring i överskott av aceton, då kan några procent kristalliseras i acetonen. Detta kan säkert skyllas på vattens autohydrolys). Däremot, vid pH < 2-3, går reaktionen så pass fort att lösningen börjar koka av den vid reaktionen utvecklade värmen, och en sats på några deciliter är klar på några minuter om man lyckas kyla lösningen under dess kokpunkt. Man kan följaktligen katalysera reaktionen med många olika syror, men saltsyra och svavelsyra är de huvudsakliga vi använder, en mycket lättåtkomlig (HCl) och en mycket effektiv (H2SO4) (konc. HCl är vätejonfattigare än konc. H2SO4). 25%-ig hushållsättiksyra exempelvis, är för svag för att vara praktiskt användbar. Acetontricykloperoxids smältpunkt ligger på 97°C. Vid temperaturer under -162°C är denna peroxid inaktiv, och kan utan risk studeras. En forskare (Groth) som studerat detta ämne, fann att ämnet kristalliserar i monoklin kristallstruktur. Acetontricykloperoxid är praktiskt taget olöslig i vatten. Vid temperaturer uppemot 100°C, löser sig dock peroxiden dåligt till bra. ATCP är lättlösligt i aceton. Om man löser tillräckligt med ATCP i aceton och låter densamma avdunsta kan man lätt framställa ovan nämnda kristaller, vilka kan vara tämligen snygga, men de är dock inte kraftigare. Densiteten ökar dock, och vill man ha en kompaktare laddning är kristallisering att föredra framför packande av ämnet, pga dess stötkänslighet. En liter 100% aceton blandad med en liter 35% väteperoxid ger efter syrabehandling runt ett halvt kilo färdig acetontricykloperoxid. Ämnet är stötkänsligt, så var försiktig med det. Skrapar man några korn mellan ett par sandpapper, tar ämnet eld. Slår man på det med en hammare exploderar det. Mal man ämnet (ganska löst) i en mortel inträffar en serie småexplosioner. Slänger man en plastburk innehållande ATCP i marken händer inget. Gnuggar man ATCP mellan handflatorna händer inget. Jag hoppas detta ger dig en bild av dess stötkänslighet. Enligt den tio cm tjocka boken "Lange's Handbook of Chemistry", så ska man helst inte blanda väteperoxid med aceton, speciellt inte i sur miljö, men det står INTE varför... :-) Icke utjämnad reaktionsformel vid framställning av acetontricykloperoxid: ------------------------------------------------------------------------- H C CH 3 \ / 3 C H C Syra / \ 3 \ H+ O O C=O + H O ====> / \ + H O / 2 2 O O 2 H C / \ 3 H C-C---O---O---C-CH 3 \ / 3 CH CH 3 3 Aceton Väteperoxid Acetontricykloperoxid Vatten Praktiskt tillvägagångssätt vid tillverkning av Acetontricykloperoxid: ---------------------------------------------------------------------- Du behöver: ----------- Aceton Väteperoxid Saltsyra/svavelsyra Kaffefilter (gärna flergångs- av plast) Termometer Bägare (Glas) Gör så här: ----------- 1. Häll 4 delar väteperoxid i en glas- eller plastbägare. 2. Tillsätt 3 delar aceton. Rör om ordentligt och kontrollera att temperaturen inte överstiger 45°C. Det hela kan för säkerhets skull (rekommenderas) nedsänkas i ett vattenbad, vilket underlättar kylning. Var beredd på att du kan vara tvungen att byta vatten i vattenbadet, eftersom det hela tiden värms upp. Blir det för varmt kokar det över, vilket inte är trevligt, därför att gaserna svider ganska mycket i ögonen och dessutom försvinner hela din kemikalieomgång. 3. Tillsätt 0.1-1 del konc. syra droppvis. Syran fungerar som katalysator, dvs den snabbar upp reaktionen. Om temperaturen skulle stiga över 45°C, låt temperaturen sjunka innan du tillsätter mer syra. Annars avdunstar acetonen (kokpunkt 56°C). Rör hela tiden om ordentligt. (Det fräser till när konc. svavelsyra droppas i, det är ingen fara, bara du rör om ordentligt hela tiden.) Du kan med fördel ha även denna reaktion i kylande vattenbad, då reaktionen är mycket exoterm. 4. Efter en tid, varierande med val av syra och dess koncentration och mängd, framträder den i vatten olösliga acetontricykloperoxiden. Låt detta stå ett tag. Som du ser så bildas det hela tiden mer vita kristaller. 5. Filtrera blandningen genom att hälla över blandningen i ett flergångs kaffefilter, och spola igenom med mycket vatten. På detta sätt så avlägsnar du kvarblivna syrarester som alltid finns kvar bland acetontricykloperoxidkristallerna (phew!). Syra som annars skulle vara kvar gör ämnet mer instabilt, därför att det kan angripa metaller och därigenom värmas upp. Det är också behagligare att handskas med syrafria ämnen. De är då varken frätande eller kraftigt luktande. Kontrollera gärna med en pH-mätare att dina kristaller håller omkring pH 7. 6. Lyft upp filtret och pressa ur så mycket vätska du kan. Ju mer vätska du pressar ut, ju snabbare går sedan torkningsprocessen. 7. Låt filtratet torka på några lager tidningsspapper/hushållspapper eller annat liknande material, så sugs överskottsvätskan snabbt upp. Låt det åtminstone stå över natten. För att du ska få ut något av ditt ämne så ska kristallerna vara helt torra. För att snabba upp torkningsprocessen så kan du rikta några glödlampor/spotlights mot det torkande ämnet. Se dock till att lamporna inte på något tänkbart sätt kan falla ned i pulvret och antända det. --------------------------------------------------------------------------- Lästips om ketonperoxider: The Chemistry Of Peroxides, Saul Patai 198X, ISBN 0-471-10218-0 Advanced Organic Chemistry, Jerry March 1992, ISBN 0-471-60180-2 (s 1048ff) --------------------------------------------------------------------------- ----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]---------------------- Experiment med acetontricykloperoxid -------------------------------------------------------------------------- Denna fil innehåller ett antal förslag till användningsområden för ATCP. Experimenten är kanske inte fullt seriösa - men de är kul och fungerar, de är nämligen utprovade till fullo, antingen av oss själva eller andra. -------------------------------------------------------------------------- Eftersom det på flera ställen beskrivs väldigt dåligt hur man innesluter i cellofan/aluminiumfolie/papp ska det därför beskrivas noggrant här. __ | | | | <--- Stubin | | _|__|_ | | <--- Tejp |______| / \ | | | ATCP | <--- Cellofan/Al-folie/papper | | \________/ Bilden säger väl det mesta, men för att undvika missförstånd förklaras tillvägagångssättet. Ta t ex Al-folie och gör en kvadrat på ca 8x8cm. Lägg ATCP'n (vilken form det än är) i mitten. Vik upp kanterna runt ämnet. Häll på en liten hög lös ATCP och stoppa ned en stubin i det. Pressa in kanterna runt stubinen och tejpa. Ifall du använder papper bör du innesluta allt i tejp. Detta ger en vattentät förpackning ifall tjärstubin används. -------------------------------------------------------------------------- Experiment 1: ATCP-Kristaller... Du ska nu smälta ned, eller återkristallisera ATCP och skapa en större kristall. Lägg lite ATCP i en tesked till att börja med, inte mer än en ärtas storlek. Håll teskeden över ett stearinljus och värm försiktigt tills du ser att ämnet har smält helt, och ta sedan bort teskeden från lågan. När ATCP'n stelnat kan du antända den lilla kristallen med en tändsticka. Med ovan angivna mängd är det hela ofarligt på en tändstickas avstånd. Som du märker är denna kristall kraftigare än det lösa pulvret. Denna process kan utökas till större proportioner, men rekommenderas inte. Eftersom smältpunkten ligger på endast 97°C, så kan du smälta ämnet i vattenbad i kokande vatten. Du kan även lösa upp ATCP i aceton eller eter, och återkristalla ämnet genom att låta lösningsmedlet avdunsta. På bottnen av kärlet du använde borde du återfinna stora kristaller av ämnet. Det kan också vara en bra idé att på en tunn tråd hänga ned en ATCP-kristall i den övermättade lösningen så att lösningen kan använda den fritt hängande kristallen som grodd. Se vid återkristallisering till att det inte kan bli sättningar i det torkande ämnet. ATCP är ju som tidigare varnats för ganska instabilt. Kristaller av ATCP har bra sprängkraft i förhållande till storlek, så HÅLL FINGRARNA BORTA! Tänk på att det du gör är att du smälter ned ett redan från början instabilt sprängämne. Du kan skada dig oerhört lätt om du inte är försiktig. Använd skydd! Användning: Man skulle kunna hälla den smälta acetontricykloperoxiden i något, t ex ett nyckelhål i ett hänglås och sedan låta det stelna, och antända. -------------------------------------------------------------------------- Experiment 2: Sprängkakor Gör så här: ----------- Lägg 1 msk potatismjöl i en skål och häll på lite vatten (eller aceton för er som vill att processen ska försnabbas något. OBS! Aceton avdunstar som bekant mycket snabbt, vilket gör att du får arbeta kvickt). Rör i skålen med en sked. Ifall det inte blir en seg smet så börja om från början... Blanda sedan i lite vetemjöl i portioner tills det blir deg som inte klibbar (allt för mycket). Blanda sedan i ATCP portionsvis tills det att degen har en tendens att smula. Baka sedan små kulor, fyrkanter, pyramider, koner, etc. Storleken har som bekant ingen betydelse, men, ju större kaka desto längre tid måste den torka, och desto mer spränger den! En kaka stor som en stenkula behöver ca 1 dygn på sig att torka. Gör så här 2: ------------- Blanda 2 delar Favorit Gelatinpulver med 1 del ATCP i skålen. En lagom sats för en liten bomb är en tesked Favorit Gelatin och en halv tsk ATCP. Rör ihop detta med en gaffel. Till att börja med är det i pulverform, men ju mer du rör med gaffeln, desto större klumpar blir det. När nästan allt sitter fast på gaffeln (ca 45 sek) knådar du ihop det till en boll (eller vad som helst) och sticker in en stubin i den. KLART! De här kakorna har en tendens att stelna väldigt snabbt, det är knappt att man hinner få ner en stubin i dem. Med det här receptet kan man således inte göra stora satser. Ska man göra många kakor lämpar sig det andra receptet bäst. Detta recept fungerar inte riktigt om ATCP'n är helt torr. Det är viktigt att den är _lite_ fuktig för annars binder inte gelatinkornen sig till ATCP'n. Ungefär så fuktig att det är lite klumpar i den. Om du inte har små-fuktig ATCP, satsa på det andra receptet istället. Det som får gelatinen att klumpa sig med ATCP'n är vattnet ämnet innehåller i form av fukt. Det är tillräckligt mycket för att gelatinet ska börja klibba, och tillräckligt lite för att gelatinet inte ska börja svälla och fula sig :-) Vinsten med detta recept är att det går mycket snabbare att tillverka en liten "bomb". Användningsområden: ------------------- För att få en säker bomb utifrån de här kakorna gör du som så att du innesluter kakan i cellofan (se ovan). KLART! Du kan tejpa fast bomben på en ruta du vill slå hål på. Eller ha den i ett rör. Eller tejpa fast ett gammalt batteri eller sten på bomben och släppa ner den i en gatubrunn eller i en sjö. Bör kanske inplastas ifall vatteneffekter vill uppnås. Eller vad sägs om att peta in luftgevärsammunition i hela kakan innan den torkat? Borde ge ungefär samma effekt som i boken "Svart Söndag"... Att observera: -------------- Undvik att hålla denna pjäs i handen när den detonerar (duh...) Undvik oxo att sätta eld på den med tändsticka eftersom du då utsätter dig/dina öron/din hand för onödig fara. Kort sagt: Använd inte bomben om du inte har en ordentlig stubin (ca 5 sek). Ångorna som stiger från detonerad kaka luktar som bränd majonäs. I och med att man gör en deg som sedan får stelna gör man ju ett hölje till ATCP'n. Varje ATCP-kristall är ju innesluten i en liten sektion. När den sedan börjar brinna brister sektionen och andra sektioner antänds. Detta ger det karakteristiska ljudet. -------------------------------------------------------------------------- Experiment 3: Kombinerad rökbomb-stinkbomb Denna bomben ryker ganska mycket och luktar allmänt illa. Vår prototyp innehöll extrasaltat bregott. Gör så här: ----------- Ta ca en tesked (Extrasaltat) Bregott i en skål eller på ett fat och häll på lite ATCP. Blanda detta väl (med kanske en tesked). Blanda i så pass mycket ATCP att Bregotten färgas av ATCP'n. Användningsområden: ------------------- Lägg (eller snarare gegga fast) detta ämne på valfri yta, t ex väggar (OBS! Ett tips! Gör det inte på mammas parkettgolv eller annat i eran egen ägo!) Sätt sedan fyr på det med valfri tändsticka. Någon eld i egentlig mening utvecklas inte, men däremot mycket illaluktande vit rök. Ni som brukar misslyckas med era popcorn vet hur det luktar. -------------------------------------------------------------------------- Experiment 4: Brandbomb Brandbomb baserad på ATCP samt Flora, vaselin eller matolja. Observera att dessa ämnen skall användas var för sig, inte tillsammans! En kan tänka att det blir ungefär samma effekt som med smör, men icke... Gör som i det exemplet fast byt ut Bregotten mot Flora eller vaselin eller matolja. Skapa en degaktig konsistens och kladda ämnet på något... Användningsområden: ------------------- Med detta kan du kladda ner precis vad som helst och det blir mycket fula sot- och fettfläckar av det. Det antänds med en öppen låga typ tändsticka. Om du är riktigt sur på någon kan du göra en 2 hektossats och spritsa ut det på den personens husvägg med en vanlig plastpåse som du klipper ett hål i ena hörnet. Sedan kan du skriva något obscent och antända detta. Går aldrig bort på tex murbruksväggar. Vid antändning akta fingrarna, eftersom detta ämne brinner MYCKET och inte så snabbt. T ex en tesked full ger ca 50-60 cm höga lågor i ca 15 sek eller mer. -------------------------------------------------------------------------- Experiment 5: Sandpelare Kort beskriving: ---------------- Denna pjäs har egentligen bara en uppgift under sin korta tillvaro på jorden: att skicka upp sand 10 meter upp i luften. Gäsp, tänker du. Men den är mycket mer skojig i verkligheten än den verkar på monitorn. Tänk på det... Det här behöver du: ------------------- En behållare (föredragsvis ett metallock till en burk) Stubin Aluminiumfolie ATCP Gör så här: ----------- Ta ca så mycket ATCP att det täcker bottnen på locket (hm...). Fäst stubinen i ena kanten och mosa ner massor av aluminiumfolie i locket. Användningsområde: ------------------ Gräv ett hål i torr sand (i en sån där gullig sandlåda för 3-åringar t ex). Placera locket på bottnen av gropen och täck över med sand tills bara stubinen sticker upp. Sätt eld på stubinen och sopa över mer sand. Iakttag från avstånd. Vacker... Eller varför inte göra den vattentät med en plastpåse och använda i en vattenansamling. Tänk bara på att ha tjärstubin och sten i bottnen av påsen. Att observera: -------------- Sanden ska vara torr (lite fuktig går väl an, men inte helvåt, det blir ingen bra effekt då). Det ska vara ljust ute. Ställ inte något som du vill behålla ovanpå. Den här pjäsen har BLÄSTRAT sönder glasfiberarmerad plast. -------------------------------------------------------------------------- Experiment 6: Konfettibomb modell utomhus Kort beskrivning: ----------------- Denna bomb konfettiserar omgivningen ganska mycket med irriterande pappers- bitar. Består av en ATCP-laddning som slänger iväg en hel del papper en bit, ca 10 m i diameter om "brottsplatsen". Gör så här: ----------- Fyll en filmburk med 1/3-1/2 ATCP. Ha i en bit tjärstubin av önskad längd genom ett hål som du gjort i locket på filmburken. För ned filmburken i hålet som befinner sig i mitten av en toalett/hushållspappersrulle. Placera pjäsen på oömt underlag och tänd stubinen och avlägsna dig en passande bit. Boom! Användningsområden: ------------------- PARTY! Den här pjäsen väcker garanterat uppmärksamhet, utan att för den skull låta som en (stor) kanon. Den kan också användas för organiserad nedskräpning. Denna pjäs sprider som sagt ganska många frimärksstora konfettibitar omkring sig. Du bör inte lägga av den här pjäsen någonstans där du själv ska städa. Ej heller inomhus. -------------------------------------------------------------------------- Experiment 7: ATCP på papper Gör så här: ----------- Lägg lite acetontricykloperoxid ovanpå ett vanligt ritpapper. Elda med en cigarettändare under papperet precis där ämnet ligger. Acetontricykloperoxiden tar eld innan papperet! Vad kan vi lära oss av det? Jo, ATCP har lägre antändningstemperatur än papper. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Mer seriösa experiment med acetontricykloperoxid -------------------------------------------------------------------------- Acetontricykloperoxid behöver i större mängder (>100gram) inte inneslutas för att explosion skall inträffa, dock skall mindre mängder inneslutas för bästa effekt. En lagom stor, och dessutom mycket praktisk behållare består av en vanlig filmburk. Beroende på om man vill ha en stor smäll eller bra sprängkraft fyller man burken mellan 1/3 och fullt ut. Större mängder filmburkar får du tag i genom att gå till stadens fotoaffärer och fråga efter demsamma. Hos den rikstäckande fotokedjan FotoQuick blev jag en gång erbjuden att överta 3 fulla sopsäckar med filmburkar som de hade över, men vid det tillfället tyckte jag att det räckte med en ryggsäck full. Teknik för framställning av en bra filmburksladdning: Syla ett hål i locket, kläm in en bit tjärstubin på ca 10 cm (dumt att använda mindre). Stubinen ska utmynna i den nedre mitten av behållaren. Har du inte fyllt filmburken helt, så borde du fylla ut resten av utrymmet i fotoburken med hushållspapper eller liknande, för att vara säker på att stubinen utmynnar i pulvret och inte rakt ut i luften. Det finns inget så förtretligt (eller farligt) som blindgångare. Tejpa gärna fast locket med ett par lager eltejp. Det behöver inte vara så mycket tejp, bara så att locket sitter fast ordenligt. Mot den kommande explosionen räcker inte 100 lager eltejp. Acetontricykloperoxid är bra och trevligt som "standalone" sprängämne, men man kan också tillsätta andra ämnen, för att få en kraftigare eller snyggare smäll. Blixtljuspulver (Köpes från PYRO) är ett av de ämnen man kan tillsätta för att utöka kraften och detonationsutseendet hos ATCP. Effekten blir jämfört med ren ATCP kraftigare, man får en dovare smäll och man får dessutom en kraftig blixt som är riktigt snygg. Eftersom denna pjäs både ger ett rejält ljud och en rejäl blixt är det intressant att iaktta den från ett avstånd, då man först ser blixten, och inte förrän efter en stund (beroende på avstånd) hör man smällen. Blixtljuspulvret inverkar på det sättet att det dels blixtrar för sig själv, dels att oxidationsmedlet möjligtvis oxiderar de brandfarliga gaserna som bildas när ATCP detonerar (diverse cykloalkaner och laktoner). Uppgifter har inkommit om att man kan använda vanligt svartkrut till att uppnå denna effekt, prova och se. Tillverkning: Meka ihop en blandning av 50% BLP (Blixtljuspulver) och 50% ATCP. Blanda mycket noga, ty denna blandning ska så småningom bli en homogen ljusgrå blandning. ATT OBSERVERA: Blandning av BLP och ATCP är exoterm, speciellt om du inte rengjort din ATCP så noga ifrån syra. Lite varmt kan det få bli, ca 40-50°C, men ökar temperaturen mer än så, dumpa omedelbart hela din omgång i en hink vatten. Av detta lär man sig också att bara göra små satser åt gången av denna blandning. När blandningen väl har svalnat igen, är den "ofarlig" igen (dvs lika ofarlig som ren ATCP, vilket i sig inte är så ofarligt). Om du innersluter denna blandning i en filmburk, se till att stubinhålet är tätt, det går exempelvis alldeles utmärkt att sätta lite lim, häftmassa eller silikongummi runt stubinen, BLP rinner gärna ut ur en behållare om det får en chans. Kaliumklorat kan du blanda din ATCP med, men är icke rekommenderat. En Kaliumklorat/ATCP-laddning smäller ca dubbelt så högt som en ren ATCP-laddning, och är minst 3-4 ggr kraftigare vad det gäller att krossa sten, häva bort vatten och ösa lera. En 1/4 filmburk med denna blandning har sönder lika mycket grejor som en full ATCP-filmburk. Denna effekt beror säkerligen på att kaliumklorat i sig är ett sprängämne som initieras av acetontricykloperoxiden. Ett alternativt sätt kaliumkloratet kan verka på är att den kanske oxiderar acetontricykloperoxidens sönderfallsprodukter. Tillverkas så att du mycket väl blandar 30-40% kaliumklorat med 60-70% ATCP. Detta förfarande avrådes från i högsta hugg! Kaliumklorat är ett hemskt ämne som har förmågan att spontant ta eld i sura miljöer, och din ATCP är nog inte särskilt basisk. Kaliumklorat är även mycket stötkänsligt i kombination med reduktionsmedel (som ATCP), och det skulle inte förvåna mig om ATCP besitter likadana egenskaper gentemot kaliumklorat. Denna blandning smäller teoretiskt sett av om du behandlar den våldsammare än att tänka på den. Dock stämmer inte teorin alltid med verkligheten och jag har kunnat testa denna blandning ett par gånger och inget otrevligt har hänt. Än en gången varning: Tillverkning av denna pjäs är rysk roulett med sprängämnen! --------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Introduktion, Teori och Info -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Introduktion 2.0 Teorin bakom lättare pyroteknik 3.0 Info om klorater 4.0 Varningar -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Introduktion Detta är fyrverkeriavdelningen i "The Library". Det kommer att handla om den lättare sortens eldkonst med stil, som lägger vikt vid ljud och ljus istället för sprängkraft. Trots detta ska du ta det försiktigt. Du kanske inte kan spränga fingrarna av dig så lätt som du kan göra med aceton- tricykloperoxid, men du kan helt klart bränna dig svårt i både händer och ansikte. Var försiktig. Du vill väl inte ha fingrar som knastrar när du hamrar på tangentbordet :-) (Enligt polisen så ska du skaffa dig ett tillstånd för 750:-, som tillåter dig att använda fyrverkerier. Det kan du köpa, så får du spränga utanför ditt hus hela året runt, utan att polisen kan säga någonting. Fiffigt!) -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Teorin bakom lättare pyroteknik De flesta pyrotekniska blandningarna följer vissa enkla regler. Vi skall gå igenom dem nu. De flesta blandningarna innehåller ett oxidationsmedel, som vanligtvis producerar syre som reduktionsmedlet upptar för att bilda varma gaser. De kan dessutom innehålla ett färgämne för att ge färg åt lågorna. Det behövs ofta ett bindemedel för att hålla ihop blandningen i en klump, och dessutom regulatorämnen som snabbar upp eller saktar ner reaktionshastig- heten. Detta är inte alla möjligheter, men täcker de flesta fall. Oxidationsmedel som exempelvis nitrater, klorater, och perklorater tillför reaktionen syre. De består vanligtvis av en metalljon och oxidationsradi- kalen. T ex Kaliumnitrat innehåller en metalljon (Kalium) och en oxidant, (Nitratet). Istället för kalium kan vi använda andra metaller som t ex natrium, barium eller strontium, och ämnet skulle fortfarande ge syre åt vår reaktion. Men vissa är mindre önskvärda. Natriumnitrat, suger exempelvis åt sig vattenånga från luften, vilket inte gör den till en bra kemikalie för pyroteknik. I följande exempel betecknar "X" närvaron av en godtycklig metalljon. Nitrat är mycket snåla med sitt syre de innehåller. De ger bara bort en tredjedel av vad de har. Något Något nitrat Nitrit Syre 2XNO ---> 2XNO + O 3 2 2 Klorater är däremot mycket generösa; de ger ifrån sig allt sitt syre. Dessutom avger de syret mkt lättare. Det behövs mindre värme för att släppa loss syret. Blandningar innehållande klorater brinner mer spektakulärt, då mindre del av blandningen behöver slösas på oxidanter, och lättheten klorater har med att avge syre gör att blandningen brinner snabbare. Blandningen blir dock tyvärr mkt stötkänslig. Något Någon klorat klorid Syre 2XClO ---> 2XCl + 3O 3 2 Perklorater är den sista av våra vanliga oxidationsmedel. Perklorater innehåller t o m ännu mer syre än klorater, och avger även de allt de har. Men - de är inte så känsliga som klorater, så de gör blandningarna "säkrare". De exploderar inte så lätt om du tappar dem i marken eller slår på dem. Något Någon perklorat klorid syre XClO ---> XCl + 2O 4 2 Reduktionsmedel, som exempelvis svavel och kol, förbränner helt enkelt syret och bildar Svaveldioxid och koldioxid. Det är bäst att inkludera en blandning av dessa två i en sats för att lättare kunna kontrollera brännhastigheten. När man vill ha extra brännhastighet, som i raketer eller avancerade smällare så använder man metalldamm /tex i silverkrut). Ju finare malning, ju snabbare förbränning. Magnesiumpulver används ofta. Aluminiumdamm funkar, men inte lika bra. Zinkdamm används ibland. Metallpulver (inte damm) speciellt aluminium och järn används när man vill ha ett ämne som sprutar gnistor när det brinner. I vissa sällsynta fall vill man sänka förbränningshastigheten. I dessa fall används exempelvis majsmjöl. Det brinner, men inte snabbt. Färgämnen är mycket intressanta. det är sedan länge känt att olika metaller uppvisar olikfärgade lågor när de införs i en eld. Orsaken därtill hör till kvantfysiken, men här är det resultatet som räknas, för det är i den formen vi presenterar dem här. Notera att när vi använder ett oxidationsmedel som dessutom innehåller en färgande metall så slår vi två flugor i en smäll! Vi får både färg och syre. Barium - Bariumsalter ger en fin grön färg . Bariumnitrat används mest. Strontium - Strontiumsalt ger en stark röd färg. Strontiumnitrat är ett mycket passande ämne för röda effekter. Natrium - Natriumsalter ger en intensiv gul färg. Finns det något natriumhaltigt ämne i pyrotek-blandningen så kommer oftast alla andra färgämnen att dränkas. Som tidigare sagt så upptar Natriumnitrat fuktighet från luften, så det ämnet är inte riktigt passande. Istället används natriumoxalat, som inte suger upp vattenånga, men som tyvärr istället är mycket giftig. Koppar - Kopparsalter används för blå färg. Blå är den svåraste pyrotekniska färgen, och den producerade blå färgen är ofta inte mycket att hurra över. Vanligtvis används Kopparacetoarsenit (Parisgrönt, Kungsgrönt) till blå färg, men detta ämne innehåller arsenik och är mycket giftigt. Tillsammans med detta ämne används ofta Kvicksilverklorid, som förstärker färgen, men som har nackdelen att även det vara giftigt, och som dessutom är dyrt. Kalium - Kaliumsalter ger en delikat violett färg, om varan är ren. Billigare kaliumnitrat innehåller ofta föroreningar av natrium, vilket helt fördämmer den lila färgen. Du måste använda 100%-ig salpeter (kaliumnitrat) om du vill ha lila färg, och du måste även använda helt rena behållare och skopor. Färgen är definitivt värd extrajobbet, om du uppnår den. Vissa blandningar innehåller någon form av bindemedel för att hålla ihop satsen. Det kan antingen vara en stärkelse vid namn dextrin eller ett finpulvriserat orange shellack. Shellackblandningar fuktas med alkohol (Etanol eller Metanol) Dextrinblandningar fuktas däremot med vanligt vatten. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Vad var det där om klorater? Ämnen som kaliumklorat och bariumklorat tillhör den gruppen som är både mycket bra och mycket farliga att använda. Till skillnad från perkloraterna, som är mycket säkrare, så bildar klorater klorsyra i kontakt med vatten, (det räcker med lite fuktig luft), och syror kan få dina ämnen att börja reagera på egen hand. Om detta händer i en pjäs, som ligger bland andra pjäser, så kan allihop explodera på en gång. Visst skulle det vara snyggt på avstånd, men mindre ku i bakluckan på bilen. Polisen skulle nog undra hur du kunde böja bilen sådär, OCH du skulle dessutom få högre försäkringspremie. Vad skall man göra? Vanligtvis undvika dem, men det finns vussa tillfällen de bara måste användas. Ett exempel är de stjärnor som skickas ut från romerska ljus, hastigheten, med vilken laddningen skjuts ut kan i vissa fall "blåsa ut" kulan. Klorater blåses helt enkelt inte ut. Om du använder klorater, använd dem i små mängder, och förvara dem inte tillsammans med andra fyrverkerier. Vi kan neutralisera en syra genom att tillsätta en bas (en hydroxid), men baser suger gärna år sig vatten, vilket lätt fular sig i din blandning. Det finns dock en grupp ämnen som uppför sig som baser (karbonater), som kan ta hand om små syramängder. Se till att ditt pyrotekniska klister innehåller en typ av karbonat, för att suga upp alla spår av syra i klistret. Vill du att dina ögon och fingrar också ska få uppleva din 25-årsdag, så är det en bra idé att inkludera någon slags karbonat i din pyrotekniska sats. Detta karbonat suger upp all syra, men hjälper inte till att skapa en vacker pjäs. Men - ett karbonat innehåller ju vanligtvis även en metall som i alla fall skulle kunna ge oss lite färg. Strontiumföreningar ger en röd färg, så om du tillsätter strontiumkarbonat, blir din pjäs både säker och röd. Bariumkarbonat ger grön färg. Natriumkarbonat skulle kunna ge oss en kraftig gul färg, men tyvärr är natriumkarbonat hygroskopiskt, och således oanvändbart i pyrotekniska sammanhang. Användningen av karbonat är speciellt viktig om du har både ett klorat och svavel i din blandning. Svavel kan skaba både svaveldioxid och vätesulfid, vilka båda ger sura reaktioner i kontakt med fuktighet (vatten). En syra kan ju som bekant få klorater att spontanexlodera, eller åtminstone göra blandningen otroligt stötkänslig. En kaliumklorat/svavelblandning kan uppföra sig normalt de första 97 gångerna du använder den, och när du använder den en 98:nde gång, exploderar den rakt upp i ansiktet. Klorater är alltså mycket opålitliga. Om du använder klorat/svavleblandningar, använd ändast små mängder åt gången, och tillsätt en karbonat. För din egen skull. __________________________________________________________________________ -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Varningar (Jaså, du läser dem? Det trodde jag inte om dig!) Akta fingrarna. Runt nyår är det alltid rapporter om killar som har sprängt av sig halva händerna eller bränt sönder ögonen. Ta det lugnt. Regler att följa: * Gör bara små satser = allra högst något hekto. * Använd handskar och skyddsglasögon näd du arbetar med större saker. * Var försiktig med de högexplosiva kloraterna. * Försök inte blanda några andra RedOx-ämnen än salpeter och socker om du är osäker på kemiska reaktioner. FÖR DIN EGEN SKULL! * Gå inte fram till dina ickefungerande satser. Vänta MINST fem minuter, ännu hellre över natten. Jag har själv haft en stor sats med oberäknad fördröjning 3 1/2 minut över beräknad tid(!). Hade jag gått fram till den, vem vet vad som kunde ha hänt... Jag hade definitivt inte haft några fingrar kvar till att skriva det här. Lycka till! __________________________________________________________________________ -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Bengaliska eldar -------------------------------------------------------------------------- Dessa blandningar blandas väl inbördes och ihopfästes gärna med dextrin eller shellack. Fylles ned i papp- eller plaströr. Korka igen bottnen med papp- eller träplugg. Fyll gärna olika blandningar i olika lager för effekt. Limma på ett lock av papp, och gör ett hål för stubin, gärna kraftig sådan, och limma dit stubinen. Röd: 6 delar Kaliumklorat 40 delar Strontiumnitrat 13 delar Svavel 2 delar Kol Grön: 3 delar Kaliumklorat 8 delar Bariumnitrat 3 delar Svavel Blå: 18 delar Kaliumklorat } 24 delar Kaliumnitrat } Dessa kemikalier måste 14 delar Svavel } vara helt rena från natrium. 6 delar Kopparoxid } Det kan noteras att om du skall ha en flerstegs bengalisk eld, så kan du inte lägga den här blå satsen under en annan sats som innehåller natriumsalter. Även om "natriumsteget" har brunnit ut, så ligger natriumhaltig aska fortfarande i vägen. Grön med vita och röda gnistor: 48 delar Bariumnitrat 7 delar Aluminiumdamm 24 delar Järnpulver + lite linolja 12 delar Dextrin Bind med vatten Kraftig fontän med orange gnistregn: 6 delar Kaliumklorat 1 del Aluminiumdamm 12 delar Järnpulver + lite linolja 2 delar Dextrin Bind med vatten Vit: Magnesiumpulver (Möjligtvis blandat med något mycket finpulvriserat svagt oxidationsmedel, det är på vippen att salpeter är för kraftigt...) --------------------------------------------------------------------------- Förslag till snygg bengalisk eld: |%%%%%%%%%%%| |%%%%%%%%%%%| Röd blandning |%%%%%%%%%%%| |%%%%%%%%%%%| |***********| Blixtljuspulver |===========| |===========| Grön med vita och röda gnistor blandning |===========| |===========| |***********| Blixtljuspulver |:::::::::::| |:::::::::::| Kraftig fontän med orange gnistregn blandning |:::::::::::| |:::::::::::| |###########| Blixtljuspulver blandat med innehållet i Blixtkulor |###########| +-----------+ -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Fontäner -------------------------------------------------------------------------- Fyll en stadig hylsa av papp, plast eller metall med satsen, gärna olika blandningar i olika lager, sätt en kork i botten, och en stubin i toppen. Enklare kan det inte bli. Satser: Diamantregn: Rött gnistregn: Kaliumnitrat 35 delar Kaliumnitrat 30 Svavel 20 Svavel 8 Kol 15 Kol 8 Mjölkrut 70 Mjölkrut 40 Kaliumklorat 70 Stångjärnspulv. 15 Gjutstålspån 40 Stjärngnistor: Grönt Gnistregn: Kaliumnitrat 25 Kaliumnitrat 30 Svavel 20 Svavel 8 Kol 10 Kol 8 Mjölkrut 45 Mjölkrut 45 Magnesiumpulv. 10 Kopparpulver 18 Sedan finns det ju enklare varianter du mycket lätt kan tillverka själv. I en filmburk, lägger du i bottnen ett lager på ca 1/2-1 cm blixljuspulver, och ovanpå en massa grovt aluminium- eller magnesium-"flitter", dvs grovt pulver, kanske 1/2 ggr så mycket som du har drivladdning. Stoppa i en stubin i mitten, och vid användning så får du en blixt som sprutar vitglödande metallbitar upp i luften. Snyggt, för att vara så enkelt. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Tomtebloss & solar -------------------------------------------------------------------------- Tomtebloss: ----------- Har du inte alltid velat göra egna tomtebloss? Här har du ett recept som är bättre än de kommersiella blossen, och dessutom får du äran av att ha gjort dem själv. 25% Järnfilspån 52% Bariumnitrat, fint pulver 8% Aluminium, fint pulver 15% Stärkelse Blanda ingredienserna i torrt tillstånd, och tillsätt sedan varmt vatten så att en formbar massa erhålles. Massan fästes sedan på tunna spiralvridna järntrådar och lämnas att självtorka. Kan till sist överstrykas med ett tunt lager cellulosalack. Solar: ------ Fyll papprör med en grundblandning av 16 delar mjölkrut och 3 delar grovkrossat kol. Du kan i detta blanda in färgblandningar och blixtkulor, som gör det hela lite intressant att titta på, kanske även någon vissel- effekt, men det kan vara svårt att implementera. Fäst tre sådana i en triangelform på en trekantig platta av trä. fäst stubin emellan dem så att de blir seriekopplade. Gör hål i mitten av träplattan, och slå en spik igenom mot en stolpe eller ett träd. se till att det glider bra. Du kan som avslutning lägga in en knalleffekt i slutet av solsnurrans liv. --------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Färgblandningar för lyskulor -------------------------------------------------------------------------- Här kommer en lista på diverse blandningar som brinner med olika färg. Dessa kan man antingen använda i fontäner tillsammans med något metallpulver, eller rulla till lyskulor som man kan använda i både romerska ljus och raketer. Recepten nedan är angivna i viktdelar. Röd --- Kaliumklorat 9 Svavel 2 Kimrök 1 Strontiumnitrat 9 Bind med shellack upplöst i alkohol Blå --- Kaliumklorat 9 | Kaliumklorat 12 Kopparacetoarsenit 2 | Kopparsulfat 6 kvicksilverklorid 1 | Blyklorid 1 Svavel 2 | Svavel 4 Bind med Dextrin | Bind med Dextrin upplöst i vatten | upplöst i vatten Grön ---- Bariumklorat 8 | Bariumnitrat 3 Kimrök 1 | Kaliumklorat 4 Shellackpulver 1 | Shellackpulver 1 Bind med alkohol | Dextrin 1/4 | Bind med alkohol Gul --- Kaliumklorat 8 | Kaliumklorat 8 Natriumoxalat 3 | Natriumoxalat 4 Kimrök 2 | Shellackpulver 2 Bind med shellack i | Dextrin 1 alkohol eller Dextrin | Bind med alkohol i vatten Vit --- Kaliumnitrat 6 Svavel 1 Antimonsulfid 2 Bind med Dextrin i vatten Orange ------ Strontiumnitrat 36 Natriumoxalat 8 Kaliumklorat 5 Shellackpulver 5 Svavel 3 Bind med alkohol Violett (Ingredienserna måste vara mycket rena!) ------- Kaliumklorat 36 | Strontiumsulfat 10 | Kaliumklorat 38 Kopparsulfat 5 | Strontiumkarbonat 18 Blyklorid 2 | Kopparklorid 4 Kolpulver 2 | Blyklorid 2 Svavel 12 | Svavel 14 Bind med Dextrin i | Bind med Dextrin i vatten vatten | Blixtvitt --------- Kaliumperklorat 12 Aluminumdamm 4 Dextrin 1 Bind med vatten -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Blixtljuspulver -------------------------------------------------------------------------- Ett blixtljuspulver är ett mycket snabbreagerande "krut", som vid antändning snabbt "flashar" upp och bildar ett skarpt ljus, och ofta en stor mängd förbränningsgaser. Dessa blandningar är så pass snabbreagerande, att de inte kan användas till raketbränsle, men väl till mörsarladdningar, blixteffekter, etc. Smålands Krutbruk (PYRO) säljer blixtljuspulver (Överlägset bra kvalitet), men tyvärr from. 1/1 1994 är det polislicens på deras fabrikat. Man kan däremot köpa ingredienserna hos denna firma löst, då det inte längre räknas som färdig produkt. Några vanliga recept: --------------------- 25% Aluminiumpulver 60% Kalium/Natriumperklorat 50% Kaliumnitrat 20% Magnesium/Aluminumpulver 25% Magnesiumpulver 20% Svavel 50% Magnesiumpulver 67% Kalium/Natriumperklorat 50% Kaliumnitrat 33% Magnesium/Aluminumpulver 90% Bariumperoxid 33% Kalium/Natriumperklorat 5% Magnesiumpulver 33% Bariumnitrat 5% Aluminumpulver 33% Aluminum/Magnesiumpulver Gul Blixt: Kraftig Blixt: ---------- -------------- 15% Magnesiumpulver 50% Ammoniumnitrat 85% Natriumnitrat 50% Magnesiumpulver I alla exempel så ska ingredienserna mortlas VAR FÖR SIG, och blandas väl. Metallpulvren kan du inte göra tillräckligt finpulvriserade själv, så du är tvungen att köpa metalldamm hos PYRO eller i en färgaffär som förbronsning. Det sista receptet innehåller ammoniumnitrat, så gör inte kraftigare satser än >15gram av detta recept, då detta är ett mycket potent sprängämne. Det kommersiella blixljuspulver som PYRO säljer (numera på licens), innehåller 45% magnesiumdamm och 55% mycket finpulvriserad salpeter. Magnesiumdamm går att köpa licensfritt från just PYRO, och även salpeter, fast i kristallform. Du får alltså mortla det väl själv. Det är även viktigt att du blandar bra. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Olika visslor -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Visslor 2.0 Visslande raketer -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Visslor Dessa kuriositeter är kul att göra, men kan vara ganska svårt. Om man inte gör rätt, eldar och ryker de bara. Ingredienserna måste vara väl blandade, röret måste har de rätta dimensionerna, och tom. insidan på röret gör skillnad. Ljud är helt enkelt resultatet av snabba förändringar i lufttryck. Brinnande pyrotekniska satser skapar helt klart ett tryck. Om vi kan skapa en blandning, vars förbränningshastighet snabbt skiftar, så kan vi skapa ljud. Tricket är inte bara att få trycket att ändras, utan också att ändras vid hastigheter som producerar hörbara toner. Om en blandning brinner djupt nere i ett rör, och de bildade gaserna inte kan komma ut lika snabbt som de skapas, så ökar trycket i röret. Om blandningens förbränningshastighet är mycket känslig gentemot vilket tryck den befinner sig under, så har vi en vissla. Eftersom vi kan gissa oss till att sådana blandningar inte är vanliga, så blir vi inte förvånade om vi måste använda exotiska kemikalier. Det är så att många aromater (molekyler med bensenringar) fungerar. Tyvärr så är de flesta aromater flytande vid rumstemperatur, och tom. de fasta blir flytande vid förbränningen. Många andra fungerande ämnen har olika problem. Många äldre texter nämner kaliumpikrat, men vi lämnar det ämnet, pga. dess stötkänslighet. Andra texter föreslår kaliumklorat och Gallussyra (3,4,5-trihydroxybensoesyra), vilka faktiskt kan självantända tillsammans. Det moderna receptet på visselblandning lyder: Kaliumperklorat 7 delar Natriumsalicylat 3 delar Detta är mycket säkrare, och faktiskt billigare. Bra! Visslor är som sagt lite speciella att tillverka. Även om det finns en liten tolerans vid tillverkningen, så gör du bäst i att följa denna beskrivning till punkt och pricka om du vill vara säker på att få ett bra resultat. Det finns så många små fel du kan göra vid tillverkningen, så om du inte är van vid att tillverka visslor så kan det vara svårt att veta vad som är felet om det hela inte fungerar. Det är alltid bäst att börja med en sats man vet fungerar, och om man önskar variation, ändra bara en liten sak i taget vid tillverkningen av nästa variant. Rörets insida ska vara så slät som möjligt. Kommersiella visselrör är tom gjorda i plast för att få den rätta ytan. I Asien används bamburör, som fungerar mycket bra, men som du kan ha svårigheter med att få tag i här. Då vi inte helller har värmebeständig plast, så får vi nöja oss med specialrullade papprör. Till dessa rör behöver vi ett trevligt, slätt, gärna lite tjockare papper. Papperet i papperskassar från stormarknader är det lite för grov yta på. Försök att få lite tjockare papper på rulle. Du vill nog inte köpa en hel rulle, eftersom de vanligtvis kommer i rullar om 100 meter och några tiotal kilo. Jag själv har en fabrik i närheten som tillverkar pappersemballage, de brukar kunna hjälpa mig. Se om det finns något liknande på din ort. Om du nu får tag i detta lite tjockare papper, rulla ihop det försiktigt, och se till att du inte får några veck på det, vilket skadar ytan. Notera: Om papperet har blivit blekt, eller fortfarande är oblekt, om det är mönstrat i lila och ljusblått gör ingenting, visslan bryr sig inte om det. Papperstillverkningspaskiner arbetar genom att pressa pappersmassa mellan två plattor. Den ena ytan är slät, den andra är ett fint metalltrådsnät, för att överskottsvattnet skall kunna rinna bort. Skillnaden mellan dessa ytor gör att papper får två helt olika finish på dess båda sidor. Ibland är detta mer uppenbart än annars. Vårt lite tjockare papper (kartongpapper) kommer därför oftast att ha en slätare sida. Om det är så på det pappret du fick tag i, se till att du har den släta sidan mot insidan av röret. Eftersom det är släthet vi vill ha, så rulla kartongpappret runt en metall- eller plaststav, 1.25 cm i diameter, istället för en av trä, som vore mer ojämn. Limma inte ännu. Vira kartongpapperet minst 4-5 varv runt staven, och rotera sedan staven, så att allting bir så hårt virat som möjligt. Nu lägger du alltihopa mot en slät yta och rullar upp kartongpapperet utan att låta det innersta varvet rullas upp. Anlägg nu en limsträng där den rullade delen möter den upprullade delen av kartongpappret, och börja rulla upp rullen igen, pressandes rullen mot arbetsbänken. Limma mer där rullen blir tunn, och rulla vidare. Se till att inget lim rinner ut vid rullens kanter, eller också får du det svårt att få loss rullen från din stav. Om ditt lager med slätt papper är litet, sluta använda det efter 4-5 varv, och använd vilket kartongpapper som helst vid vidare utforming av röret. Rörets väggar skall bli minst 3.5 mm tjocka. Om du är nybörjare på att rulla papper, gör väggarna minst 7 mm tjocka, anledningarna därtill kommer att visa sig senare. När röret har blivit ihoprullat till rätt tjocklek, skär av ändarna som inte innehåller tillräckligt med lim, ta loss röret från formstaven och låt alltihopa torka väl. Du ska ha rullat röret till en sådan storlek, att när ändarna har blivit avskurna, så ska röret vara 10-12 cm långt. Hittills så har vi inte diskuterat det här med att blanda kemikalier. Många pyro-blandningar behöver man blanda mycket noga, och det räcker inte med att det SER blandat ut. Ett av de viktigaste sätten när det gäller att blanda kemikalier går ut på att använda metalltrådsnät. Många järnhandlare säljer någonting som liknar grovt metalltyg. Mycket finpulvriserade kemikalier kan blandas mycket bra genom att man efter att ha blandat dem på traditionellt sätt i en plastburk, upprepade gånger silar dem genom just ett sådant här metalltrådsnät. Vi brukar ju ha som en regel, att när man jobbar med fyrverkerier, så undviker vi verktyg av metall, men det kan ändå vara så att ett metallobjekt skulle kunna trilla ned på vårt metalltrådsnät, skapa en gnista och antända hela faderullan. Det vill vi ju definitivt inte, men som tur är, så finns det metalltrådsnät av mässing, och som ni alla vet, kan det inte komma gnistor från mässing. Köp därför alltid metalltrådsnät av mässing. Ok, då fortsätter vi blanda kemikalier. Pulvrisera varje kemikalie en och en i en mortel tills konsistensen är som mjöl/florsocker. Blanda sedan alla ingredienserna i en mjuk plastbehållare, tryck dem sedan minst 5-6 gånger genom ett 100 mesh metalltrådsnät, som naturligtvis består av mässing. Nu när vi har blandat kemikalierna, så är det dags att fylla röret med dem. Det finns ett problem med att ladda röret. Vi har ju hittills ansträngt oss för att få insidan av röret så slätt som möjligt, och nu ska vi trycka ned kemikalier med en stång. Vi kan inte eliminera detta problem, men vi kan minimera det. Vi vet att vi behöver ett långt, tomt utrymme i toppen av visselröret. Om vi stoppar i en stav i toppen och fyller röret från bottnen, så har vi fått i alla fall en ände ren. Tag ett träblock, ett ganska fast sådant, på ca 10x20x20 cm. Borra ett hål på 12.5 mm mitt på detta träblock. Hålet måste vara borrat rakt och vinkelrätt, så använd en pelarborrmaskin, och ingen handborr. Limma fast en rundstav på 12.5 mm i hålet och se till att den sticker ut drygt tre centimeter. Sandpappra denna rundstav noga, så att du inte skadar ditt visselrör. Denna rundstav skall du nämligen trä ditt rör på, så att ett tomt utrymme bildas länst upp i röret (vilket under tillverkningen definieras 'nedåt'). _ <- Här trär du bara på ditt blivande visselrör. | | | | <- 3 cm hög rundstav, 1.25 cm i diam. | | +-----+-+-----+ | | <- Träblock, ca 10x20x20 cm. | | +-------------+ Du kommer att behöva bära ett visir, eller åtminstone skyddsglasögon, samt ett par kraftiga skyddshandskar. Öronskydd är också en bra idé. Du måste ju packa ned pulvret i röret med något. Till detta ändamål begagnar du dig av ännu en rundstav, även den på 12.5 mm. Nu är det ju viktigt att vi inte skadar insidan på röret, så denna rundstav får du antingen sandpappra minutiöst, eller också ta en annan rundstav med aningen mindre diameter, och beklä denna med en bit flanelltyg. Det senare är faktiskt att föredra. Fukta nu ditt pyrotekniska pulver med mkt lite alkohol och fyll detta i röret, en tesked i taget. Packa efter hand. Backa inte FÖR hårt, men ändå så att det blir en fast massa i röret. Om du inte packar med din stav precis rakt in i röret, eller packar för hårt, kan röret få "knyckar" i sidled, och då kommer troligtvis inte din vissla att fungera. Därför så kan det vara bra att i början, medan du lär dig metoden, göra dina rör dubbelt så tjocka som annars, då de blir lite mer förlåtande mot dina nybörjarfel. Notera även att vid en eventuell explosion, kommer din stav du packar med att fara ut ur röret som en kanon, så se till att du inte har staven riktad mot något som du vill behålla, som exempelvis din handflata. De sista tre centimetrarna kommer det att vara svårt att sikta med din packningsstav, så sluta där. Såga av en plugg ifrån en rundstav, 2 cm lång, 1.25 cm bred och stoppa den den i röret. Fyll den sista centimetern med lim och låt torka. När limmet torkat fullständigt, så kan du ta loss hela ditt rör från din "form", och sätta röret upprätt ( =vrida den 180° runt X-axeln). Lägg den inte ner. Låt den stå så på ett välventilerat ställe i drygt en vecka, så att all alkoholen kan avdunsta, och du får ut mesta möjliga effekt ur din pjäs. Nu måste vi fästa en stubin på vårt lilla konstverk. Det är lättare sagt än gjort. De till att du väljer en stubin som inte ger gnistor i sidled, men däremot framåt/nedåt. En stubin som ger gnistor i sidled kommer att fördärva insidan av röret, och det vill vi inte att det ska hända. Funktionsvillkoret öppet rör förhindrar oss att fästa stubinen på ett bra sätt, och likadant, om vi försökte forra ned stubinen i pulvret, skulle vi förstöra vår fina, packade yta. Det finns dock två sätt att fästa en stubin i denna pjäs, och inget av sätten är tyvärr särskilt bra. Det lättaste sättet, som följdaktligen är bäst för nybörjare, är att dubbelvika en stubin, och lägga den tvärs över rörets kant, och - för att förhindra att skräp trillar ned i röret lägga lite tunt papper över mynningen och hålla fast det hela med ett var tejp på utsidan av röret. Metod två består i att limma fast ett envarvigt "prasselpapper" ovanför rörets mynning, och låt det hela sticka upp 3-4 cm. Stoppa ned en fyrverkeristubin i mitten, och vrid ihop papperet mot stubinen så at denna hålles fast i mitten av röret. Knyt nu fast en bit snöre runt papperet/stubinen. Eftersom stubinen hålles/faller i mitten av röret i denna konstruktionen, så kommer rörets insida att förbli slät. Nackdelarna ligger i att de är jobbigare att tillverka och att om du stöter till stubinen, så rör du om i pulvret, vilket inte får hända. +---- Tunt papper som skydd mot ifallande skräp. | Fästs liksom stubinen av tejpen. v ________ _ # |#| <- Tejpa runt här. # |#| # |#| #*********# \ <- Stubin, tänd här. #*P*******# #**U******# #***L*****# #****V****# | <- Stubin, tänd här. #*****E***# | #******R**# \|/ ########### /|\ / | \ <- Tvinnat "prasselpapper", som VERSION 1 / | \ håller stubinen i mitten av röret. # | # # | # #*********# #*P*******# #**U******# #***L*****# #****V****# VERSION 2 #*****E***# #******R**# ########### Som tidigare sagt, så behöver denna sats brinna i ett rör för att kunna avge ett hörbart ljud. Allteftersom satsen brinner djupare in i röret, ökar det öppna rörets längd. Denna ökade längd påverkar hastigheten, med vilka de brinnande kemikalierna oscillerar (frekvensen minskar) vilket i praktigen ger effekten att i början är frekvensen mycket hög, och sjunker gradvis nedåt, till en mycket låg frekvens. Detta sätter ju också gränsen för hur lång en vissla får vara, för det är ju ointressant med en vissla som oscillerar med en så låg frekvens att vi inte kan höra den. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Visslande raketer Ett av förbehållen för att göra en fungerande vissla är ju att luft ska kunna oscillera i ett öppet rör. Detta verkar ju oförenligt med att göra en raket av det hela. Delvis riktigt. Större raketer har en yttre visselrör fäst utanpå den egentliga drivmotorn, och dit går en stubin från en förgrening i den egentliga antändningsstubinen. De mindre raketerna använder en smart metod för att få ett öppet rör att fungera som en raket. /\ / \ /----\ |****| |****|<---Visselrör med noskon och fenor |****| |****| /|===\|\ / |===\| \ / |===\| \ / |===\| \ |____|===\|____| ===\ ===\\ Solid stav --> === \\ <--Stubin fäst i marken === \ === ============= Om vi stoppar i en lös stav i visslans rör, och lämnar plats för en stubin, så kommer trycket från de bildade gaserna när visselsatsen andtänds att skjuta upp raketen som en champagnekork. Om vi i visselröret endast tar en begränsad mängd laddning, och fäster noskon och fenor på röret, och stoppar upp en stav i röret så kommer raketen att trycka upp sig själv i luften. Orsaken till varför vi endast har en begränsad mängd laddning är av viktskäl. Det är ju bara den första tändningen som skjuter upp raketen i luften, och extra visselladdning skulle ju bara tynga ner den. Tricket är ju att den ska stanna i luften så länge som den visslar. En raket som visslande stiger upp i luften, och landar på marken, fortfarande visslande, har ingen högre imponans på åskådare. De visselraketer som man köper (de använder plaströr med en diameter på ca 1/2 cm) har bara en laddning på högst en centimeters längd. Vissa av dessa små visslande raketer slutar med en knall. Eftersom en vanlig smällare, som kräver inneslutning, inte av viktskäl kan drivas upp, så behövs ett ämne som knallar utan inneslutning. Ett sådant ämne är blyazid. Fyll i lite blyazid i toppen på din raket, så att den antänds precis när den visslande satsen har brunnit ut. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Avancerade mörsarladdningar -------------------------------------------------------------------------- Vissa mer avancerade blandningar med specialeffekter. Alla dessa formas till kulor av valfri storlek, fast med en respektabel tidsfördröjning, varpå de skjutes upp med mörsare till en valfri höjd beroende på den valda storleken. Alla delar i receptet är i viktdelar. Guldblinkstjärnor - Faller ner och blinkar mycket vackert. Kaliumnitrat 18 Svavel 3 Kimrök 3 Aluminumpulver 3 Antimonsulfid 3 Natriumoxalat 4 Dextrin 2 Bind med vatten Zinkstjärnor - Skjuter ut brinnande Zink ock kolbitar. Denna pjäsen är lite tyngre än vanliga, så du får använda en kraftigare drivladdning för att skjuta upp den i luften. Zinkdamm 72 Kaliumklorat 15 Kaliumdikromat 12 Grovkrossat kol 12 Dextrin 2 Bind med vatten Elektrognistor - Stjärnor med aluminiumpulver - 6 recept Kaliumnitrat 15 Kaliumklorat 60 Aluminum, finpulv. 2 Bariumnitrat 5 Aluminum, mediumpulv. 1 Aluminum, finpulv. 9 Mjökrut 2 Aluminum, mediumpulv. 4 Antimonsulfid 3 Aluminum, grovpulv. 3 Svavel 4 Kolpulver 2 Bind med Dextrin i Dextrin 5 vatten Bind with gummi arabicum i vatten Kaliumperklorat 6 Bariumnitrat 1 Kaliumperklorat 4 Aluminum 20 Aluminum, mediumpulv. 2 Dextrin 1 Dextrin 1 Bind med shellack i Bind med shellack i alkohol alkohol Kaliumnitrat 14 Kaliumklorat 5 Zinkdamm 40 Kaliumdikromat 4 Kolpulver 7 Medelkrossat kol 4 Svavel 4 Zinkdamm 24 Bind med Dextrin i Bind med Dextrin i vatten vatten Pilträdsstjärnor (Kokospalm) - använd kimrök i överskott Kaliumklorat 10 Kaliumnitrat 5 Svavel 1 Kimrök 18 Bind med Dextrin i vatten * Glöm inte låta alla satser torka till fullo innan de används, för stora kulor kan det ta flera dagar att torka. * Mörsare - Papprör med satsen som en kanonkula och som drivladdning valfritt sorts krut. (Blixtljuspulver, Svartkrut, silverkrut etc.) -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fyrverkerier: Pyrotekniska klister -------------------------------------------------------------------------- Klister Det finns flera olika sätt att blanda ihop sitt klister, de flesta är variationer av mjölklister, dvs klister baserat på mjöl. Om du inte känner för att gegga ihop denna sörja så går det faktiskt att använda vissa sorters vanligt vitt lim, men andra fungerar inte alls. Om jag ska vara ärlig så är det inte en så bra idé om det ska användas till rakethylsor eller till smällare. Men om du absolut inte vill kladda ner dig, så får du helt enkelt experimentera med de olika slags klister som finns på marknaden. Ni andra kan ju läsa vidare. Ett bra hemmagjort klister som kan användas till kraftiga höljen kan man enkelt tillverka genom att blanda: * 1 liter mjöl (kan tyckas lite mycket, men ska du tillverka smällare och raketer till nyår så krävs det en del ;) * 7 dl kokande vatten * 3.5 g alun Rör ihop denna blandning till en uniform smet. När klistret han svalnat är det redo att användas. Mjölet är det egentliga klistret och alunen gör blandningen brandsäker och är ett konserveringsmedel. Det är värt att notera att fuktigt mjöl kommer så småningom att jäsa, så du får använda klistret ganska snabbt. Räkna inte med att spara det mer än ett par dar, och absolut inte i en syltburk eller annan tillstängd behållare, då mjölet kommer att börja jäsa och bilda stora mängder gas som kommer att spränga din behållare. Men om nu denna jäsningsprocess är ett problem, varför inte låta mjölet jäsa INNAN vi gör klister av det? Denna fråga är inte lika dum som den låter. Genom att göra på följande vis kommer klistret att hålla i en månad eller så om man förvarar det förhållandevis svalt och mörkt. Om du är svagmagad är denna metod inte att rekommendera. Häll allt från någon liter till några hinkar mjöl i en behållare som är tillräckligt stor för att rymma allt mjölet, och täcka det med ett bra lager med vatten, och ändå ska behållaren bara vara en tredjedel full. Hur mycket vatten du använder är ganska irrelevant, du kommer ändå att hälla ut det mesta av det senare. Se bara till att det du gör är en smet och inte en deg. Rör ordentligt, men bry dig inte om det blir små klumpar. Det fixas till senare. Nu till den otrevliga delen. Denna sörja ska nu stå 2-3 dar på något varmt ställe (ca 30°C). Kolla sen om den har börjat jäsa. Har den inte det, så släpp i några nypor snabbjäst. När jäsningen är färdig och det inte bubblar längre kommer mjölet att ligga på bottnen som en slemmig massa under ett lager äcklig, brunaktig vätska. Häll bort det bruna och kolla hur mycket mjölsörja det är kvar på bottnen. Koka upp så pass mycket vatten att du har dubbelt så mycket vatten som mjölsörja och häll långsamt i vattnet i mjölsörjan, samtidigt som du vispar kraftigt. I början är det lätt att vispa, men sen blir det segt på ett ögonblick. Om du gjort allt rätt så ska du ha en sats klart och smidigt klister som är kladdigt och utmärkt att klistra ihop dina höljen med. Eftersom detta är en redan förjäst sats så behöver du inga konserverings- medel. Om du ska använda klorater i dina fyrverkerier så ska du tillsätta lite kaliumkarbonat upplöst i vatten till ditt klister innan du använder det. Anledningen är att detta klister tenderar att sönderfalla en aning och skapar ett smått surt material. Gammalt papper använt i höljet kan också bli surt. Alla klorater som kommer i kontakt med någon syra producerar klorsyra som kan antändas om du gör något häftigare än att tänka på den. Kaliumkarbonat neutraliserar möjliga syror och ser till att din pjäs blir mycket säkrare. Men det är faktiskt bara att öva för att få fram höljen där klorater inte vidrör något klister. Ett superhårt pyrotekniskt klister kan man göra genom att blanda finmalt kalciumkarbonat med natriumsilikatlösning (vattenglas). Proportionerna varierar lite pga mängden vatten i natriumsilikatlösningen, men du kan göra några små prov och kolla vad som passar bäst för ditt material. Natriumsilikatlösningen ska vara så tjock att den påminner om sirap. Rör ner kalciumkarbonatet så att du får en seg, kladdig smet. När detta stelnar finns det inga möjligheter för dig att få bort det från tex dina redskap, så använd saker som du ändå kan slänga bort. Detta material blir fina ändpluggar i stora smällare, men detta material är stenhårt och blir till farligt splitter när bomben smäller. Håll detta i åtanke när du tillverkar dina pjäser. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Kul med butangas -------------------------------------------------------------------------- Kort beskrivning: ----------------- Butangas köper man i sprayflaskeformat i affären för att fylla på sina cigarettändare med. Men det finns roligare saker att göra med dem. Du behöver: ----------- Butangasbehållare Svart plastsopsäck Bensin Träkol Eltejp Gör så här #1: -------------- Fyll en stor, svart plastsopsäck med butangasen ur en gastub. Tejpa igen påsen med eltejp och se till att inget av gasen går till spillo. (Gasen är tung). Lägg en krutbomb (av papper) under sopsäcken och tänd på bomben. Bomben tänder, tar sönder säcken, och antänder all gasen på en gång. Eldsvamp. Gör så här #2: -------------- Gör upp en bädd med glödande kol. Dränk in glöden med bensin. Ställ en butangastub ovanpå bädden. Efter en halv till en minut så sprängs tuben av värmetrycket. Då slocknar elden av vinddraget och all gasen ligger i ett moln ovanför. Men -- Glöden har inte slocknat, och den tänder eld på bensinen som den är indränkt med, som i sin tur tänder all gasen som brinner upp i en fin eldsvamp. Se däremot upp för gastubssplitter. Den här bomben implementerar även ljud, vilket ökar imponansen. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Mörsare och mörsareladdningar -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Hur man tillverkar en mörsare 2.0 Vad man använder en mörsare till 3.0 Ammunition / Laddningar -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Hur man tillverkar en mörsare --------------------------------- Det som behövs för att tillverka en mörsare är ett bastant metallrör med ganska släta insidor. Innerdiametern ska vara ungefär 4-5 cm och godstjockleken får inte vara under 1.5 mm. Sedan är det bara att plugga igen ena änden. Det kan man göra på flera sätt, man kan svetsa igen den, man kan plugga igen den med en träplugg etc. Om man ska använda en träplugg kan det vara bra om man borrar några hål runtom röret så att man kan skruva/spika fast pluggen. Sedan borrar man ett stubinhål ca 1 cm ovanför "bottnen" i röret. Klart! -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Vad man använder en mörsare till ------------------------------------ En mörsare är ett trevligt redskap och den är dessutom ganska mångsidig. Du kan t ex använda den för att skjuta upp en laddning i luften, tillverka eldsvampar och skapa kraftiga och dova smällar. 2.1 Hur man skjuter upp laddningar med mörsaren ----------------------------------------------- För att skjuta upp en laddning som ska detonera i luften behöver du: 1 filmburk 2 cm tjärstubin Hushållspapper / Al-folie Blixtljuspulver / krut Acetontricykloperoxid Eltejp Gör ett hål i bottnen av filmburken så att tjärstubinen kan stoppas in i hålet utan att det är glipor runt tjärstubinen. Stoppa sedan ner hushållspapperet / Al-folien runt tjärstubinen så att bara slutet av tjärstubinen syns. Anledningen till att du gör detta är att förhindra att drivladdningen sätter eld på innehållet i filmburken vid avfyrning. Fyll sedan burken med acetontricykloperoxiden och tejpa fast locket. Ta sedan och förankra mörsaren till något som sitter fast i moder Jord. Stoppa in en stubin som ger dig ca 12 sekunder och fyll på med 1.5-2 cm blixtljuspulver. | | | Film- | | burk | <=- Rör | | | | v | %=Blixtljuspulver | +-----+ | *=Acetontricykloperoxid | |*****| | #=Hushållspapper / Al-folie | |*****| | I=Tjärstubin | |*****| | | |##I##| | | +--I--+ | |%%%%%%%%%| |%%%%%%%%%======== <=- Stubin +---------+ 2.2 Hur man tillverkar en eldsvamp ---------------------------------- Ta en avlång påse (gå till skolsyster och be om kondomer ;) och fyll med 1.5 dl bensin. Förse din mörsare med en ganska lång stubin (15 sek) och häll i ett par cm blixtljuspulver, krut eller zinkit (zinkit är faktiskt att föredra i denna applikation) i mörsaren som jag hoppas är stadigt förankrad. Sedan stoppar du försiktigt ned påsen i mörsaren. Antänd stubinen och avlägsna dig LÅNGT! 2.3 Hur man skapar smällar i en mörsare --------------------------------------- Häll i några cm blixtljuspulver eller krut efter det att en 10 sek stubin anbringats i stubinhålet. Fyll resten av mörsaren med hårdpackat hushållspapper. Om du gjorde fel, dvs hade ett rör med för tunt gods, så blev det en rörbomb istället (men den smäller ju inte sämre för det ;-). -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Ammunition / Laddningar --------------------------- Följande ammunitioner är anpassade för mörsare med 3.5 cm innerdiameter. 3.1 Grundutförande ------------------ Du behöver: ----------- 1 filmburk 2 cm tjärstubin lite hushållspapper / Al-folie Eltejp Så här gör du: -------------- Gör ett hål i bottnen på filmburken och tryck in tjärstubinen i hålet som inte ska vara så stort att det kan läcka ut något. Packa sedan ner hushållspapperet / Al-folien runt tjärstubinen i burken. Anledningen därtill är att vi vill förhindra för tidig utlösning av "stridsspetsen". | | | | | I | |###I###| |###I###| +---I---+ Sedan är det bara att fylla på med vad du vill; Rök - HexaZink Blixt - Blixtljuspulver Knall - Acetontricykloperoxid Blixtknall - Acetontricykloperoxid:Blixtljuspulver 1:1 KaBoom - Acetontricykloperoxid:Kaliumklorat 2:1 (Denna är INTE ALLS att rekommendera, men är mkt bra). För att driva upp en dylik pjäs behövs det någon cm blixtljuspulver, krut eller zinkit. Om ni använder en rökbildande pjäs, varför inte förse den med en fallskärm så att den sakta dalar ned med ett rökspår efter sig? -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Illaluktande ämnen -------------------------------------------------------------------------- Vilka ämnen som man tycker luktar illa, det varierar ju från person till person, men för att reda ut vilka ämnen som luktar bäst, respektive sämst, så har de lärda männen i USA framställt den Hedoniska Doftskalan genom att testa en stor mängd personers doftintryck på alla möjliga kemikalier. Denna Hedoniska Doftskalan varierar mellan +10 och -10 i doftupplevelse. 0 är en neutral doft, varken trevlig eller otrevlig. Jag räknar endast upp den negativa hälften av skalan här, då det endast är den delen vi är intresserade av för tillfället. Jag kan förresten tillägga att Vanillin luktar bäst, alltså +10 på samma skala. 0 : 1-Butanol, 1-Hexanol, Fenol -1 : Guajakol -2 : Diacetyl -3 : Ammoniak -4 : 2-etyl-3,6-dimetylpyrazin -5 : Amylbutyrat -6 : 2,4-trans-trans-Dekadienal -7 : n-Smörsyra -8 : n-Propylmerkaptan -9 : Dietylsulfid (Tioeter) -10: Isovaleriansyra Många för den vanlige kemisten ovanliga kemikalier presenteras här, men ammoniak har väl alla i denna värld luktat på, och den har värdet (-3). Det är bara att försöka projicera upp de kväljande dofterna av de andra kemikalierna. De aktuella, tämligen lättillverkade (eller lättinskaffade) kemikalierna torde väl vara ammoniak, amylbutyrat, smörsyra, propylmerkaptan, dietyl- sulfid och till sist den troligtvis nu högt eftertraktade isovalerian- syran. Ammoniak, smörsyra och isovaleriansyra köpes hos kemikalieföretag. Ammoniak kan du även inhandla i din lokala butik. Isovaleriansyra ingår bland annat i fotsvett. Smörsyra bildas när smör härsknar. Amylbutyrat: ------------ Detta är som namnet antyder en ester mellan amylalkohol (pentanol) och butansyra. Butansyrans trivialnamn är smörsyra, och eftersom den på skalan ovan har ett otrevligare värde än den bildade estern, kanske du inte hyser någon större lust att tillverka den, men här är trots allt en beskrivning: 10 ml Pentanol, 10 ml Butansyra och 2 ml Svavelsyra blandas väl och hettas försiktigt upp i varmt vatten eller över ett ljus/en brännare. Efter ett tag upptäcker du den fina doften som sakta tränger fram allteftersom smörsyraångorna minskar. Dietylsulfid: ------------- Dietylsulfiden, även kallad tioeter, är en vätska med stor industriell användning. Densitet 0.84 - Smältpunkt -104°C - Kokpunkt +92°C. Olöslig i vatten, löslig i alkohol och eter. Formel: C H / 2 5 S \ C H 2 5 Kan framställas ur etylmerkaptanens natriumsalt och valfri alkylhalogen. C H SNa + C H J ==> (C H ) S + NaJ 2 5 2 5 2 5 2 Natriumetylmerkaptid + Etyljodid ==> Dietylsulfid + Natriumjodid Merkaptaner (thioler): ---------------------- Dessa ämnen får ett eget litet kapitel. De har som gemensam nämnare radikalen -SH. Det enklaste av dessa torde vara divätesulfiden, med formeln H-SH. Detta ämne brukar dock inte räknas in bland merkaptanerna, då det enligt praxis även bör innefattas en kolatom i molekylen för att det ska få kallas merkaptan. Merkaptanerna fylls sedan på med självklara homologer: Metylmerkaptan: CH SH 3 H H | | Etylmerkaptan : C H SH =====> H-C-C-SH (strukturexempel) 2 5 | | H H Propylmerkaptan: C H SH 3 7 osv... Med ökad molekylvikt luktar merkaptanerna mer illa, dock stiger kokpunkten med varje ämne: Kokpunkt Densitet Lukttröskelvärde Divätesulfid : -60.3°C 1.5392 g/dm3 0.00200 mg/m3 Metylmerkaptan : + 6.0°C 0.8665 g/cm3 Etylmerkaptan : +35.0°C 0.8315 g/cm3 0.00004 mg/m3 Propylmerkaptan: +67.7°C 0.8360 g/cm3 "Att lukta mer illa" kan du ungefär utläsa från kolumnen "lukttröskelvärde", där jag tyvärr inte fann alla data. "Mängd luktande ämne som avges" kan du utläsa från kolumnen "kokpunkt", då ju lägre kokpunkt ämnet har, desto mer flyktigt är det. Divätesulfid luktar alltså mest, och propylmerkaptan luktar värst. Nu går vi igenom ämnena var för sig: NOTERA: Metylmerkaptan har jag inte lyckats framställa, åtminstone inte med den metoden nedan angiven för tillverkning av etylmerkaptan (med substitution av etanol mot metanol). Propylmerkaptan har jag inte provat att tillverka, men borde troligtvis kunna tillverkas enligt etylmerkaptanmetoden (med substitution av etanol mot propanol). Divätesulfid: ------------- Divätesulfid bildas när ägg ruttnar (därav lukten), samt alla andra förruttnelseprocesser samt som tarmgaser tillsammans med bl a metan. Otrevlig lukt, som du kommer att känna igen om du tillverkar ämnet. Andas inte in för mycket, då ämnet i större koncentrationer är giftigt. Tillverkning kan ske genom att du blandar pulvriserat järn med sublimerat svavel och sedan upphettar dessa pulver tillsammans. Då bildas järnsulfid. Om man senare tillsätter saltsyra till järnsulfiden, bildas det divätesulfid i gasform. Formel: Fe + S => FeS /// 2 HCl + FeS => FeCl + H S 2 2 Ett annat sätt att tillverka vätesulfid är att blanda natriumhydrosulfit med väteperoxid. Köp fläckborttagningsmedlet Remol på Konsum så får du nästan ren natriumhydrosulfit. NaHSO + H O => H S + Spillprodukter 3 2 2 2 Natriumvätesulfit + Väteperoxid => Divätesulfid + Spillprodukter Det i ovanstående reaktioner tillverkade divätesulfiden, är en kraftig stinkgas. En tesked med väteperoxid processad natriumvätesulfit ger tillräckligt med gas för att påverka ett stort rum. Öka doseringen för starkare lukt. Divätesulfid är mycket giftigt i större koncentrationer, men alla invånarna på min hatade grannskola har överlevt några attacker utan att få några bestående men :-) +------------------+-----------------------------------------------+ | H2S i luft, ppm | Människans reaktion | +------------------+-----------------------------------------------+ | 0,13 | Lukttröskel | | 1 | Svag, men klart märkbar lukt | | 5 | Tydlig lukt | | 10 | Hygieniskt gränsvärde för arbetsmiljö | | 10-50 | Lätt ögonirritation | | 30 | Stark, obehaglig lukt | | 50-100 | Smärre ögon- och andningsbesvär | | 100-200 | Hosta och ögonbesvär, yrsel efter 14-20 min | | 500-1000 | Snabb medvetslöshet och död | +------------------+-----------------------------------------------+ Svavelväte är en brännbar gas som tillsammans med syre ger en ganska varm låga. Denna låga kan man skriva med på vatten, då svavel faller ut på vattenytan. ( 2 H2S + O2 => 2 H2O + 2 S ) Om inte svavlet kyls mot en vattenyta sker följande reaktion istället: 2 H2S + 3 O2 => 2 H2O + 2 SO2. SO2 luktar inte illa, men sticker i näsan på ett otrevligt sätt. Etylmerkaptan: -------------- När det gäller illaluktande ämnen så är det enligt Guinness Rekordbok sagt att etylmerkaptan är det mest illaluktande (Tillsammans med etylseleno- merkaptan, C2H5SeH). Etylmerkaptan bildas även vid cellulosaprocesser som exempelvis i pappersbruk. Du skall enligt ovan nämnda recept tillverka vätesulfid. Nu är det bara att leda den gasen genom koncentrerad etanol. Köp medicinsprit på apoteket eller en flaska Kemetyl T-röd. Se till att vätesulfiden reagerat med etanolen innan du släpper ut den ur kolven, som ska vara mycket stängd. Etylmerkaptanen kommer att formas som en vätska som är löslig i etanolen. Etylmerkaptan är lättlöslig i etanol, men löses bara till 7:10000 i vatten. Enkelt sätt: Blanda en del etanol (T-röd) med en del saltsyra eller väteperoxid. Tillsätt en halv del Remol. Njut. Detta sätt att tillverka det hela ger inte bra resultat, inget rent ämne, ej maximal vinning etc, men är bra om du bara vill testa ämnets lukt (när jag försökt själv har jag stått ca tio meter från reaktionskolven (sats: ca 1 dl), utomhus, ej med motvind och ändå kände jag en otroligt kväljande lukt, mycket värre än surströmming, men med ungefär samma typ av lukt.) Formel: H S + C H OH => C H SH + H O 2 2 5 2 5 2 Vätesulfid + Etanol => Etylmerkaptan + Vatten Annan tillverkningsmetod: ------------------------- C H I + NaSH => C H SH + NaI 2 5 2 5 Etyljodid + Natriumvätesulfid => Etylmerkaptan + Natriumjodid Detta är en tämligen enkel substitutionsreaktion, dock med ganska exotiska kemikalier. Det behöver inte vara just etyljodid i vänstra ledet, det duger med vilken etylhalogen som helst. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Luminiscenser -------------------------------------------------------------------------- Luminiscenser är oxidationsprocesser, vid vilka det avges ljus i en viss färg. Exempel på detta fenomen i naturen finner vi hos lysmasken och eldflugan. Du kan även själv göra följande experiment: Brandgul luminescens: --------------------- Du behöver: ----------- 2 g Pyrogallol 10 g Kaliumkarbonat 10 ml Formalin (35-40%) 30 ml Väteperoxid (35%) Utförande: ---------- Lösa pyrogallolen i 20 ml destvatten. Lös kaliumkarbonatet i 10 ml destvatten och blanda båda lösningarna i en 1000 ml E-kolv. Tillsätt formalinlösningen, och blanda väl. Mörklägg rummet, och tillsätt snabbt väteperoxiden. Vid detta tillfälle kommer vissa otrevliga ångor at stiga från lösningen, så sörj för god ventilation :-) Om koncentrationen på väteperoxidlösningen minskas kommer också ljusintensiteten att minska, men i gengäld så varar reaktionen längre. -------------------------------------------------------------------------- Blågrön luminescens: -------------------- Du behöver: ----------- 0,05 g Luminol (5-amino-1,2,3,4-tetrahydrophtalazin-1,4-dion) 5 ml 0,1 M Natriumhydroxidlösning 0,2 g Kaliumhexacyanoferrat(III) (Rött blodlutsalt) 10 ml Väteperoxid (3%) Utförande: ---------- Lös luminolen i natriumhydroxidlösningen och späd detta med 500ml destvatten i en 1000ml E-kolv. Gör sedan i ordning en lösning av blodlutsaltet löst i 45ml destvatten. Mörklägg rummet och tillsätt blodlutsaltslösningen i NaOH/luminol-lösningen, varpå väteperoxiden tillsätts. Ett blågrönt sken kommer nu att utstråla från lösningen. När ljuset försvagats så kan lite fast kaliumhexacyanoferrat(III) strös i. OBS! Förväxla inte kaliumhexacyanoferrat(III) med kaliumhexacyanoferrat(II). Istället för kaliumhexacyanoferrat(III) så kan lite färskt blod användas. -------------------------------------------------------------------------- Ljusblå variant: ---------------- Du behöver: ----------- 0.1 g Luminol 3.0 g Natriumhydroxid 25 ml 3% Väteperoxid 1.0 g Kaliumpersulfat Gör så här: ----------- I en 600ml sättkolv löses natriumhydroxiden i 50 ml vatten. Luminolen löses upp i denna lösning. Väteperoxidlösningen tillsättes och kolven fylls till 2/3 med vatten. Rummet mörkläggs och kaliumpersulfatet tillsätts. Om kolven omskakas uppstår efter ett tag ett ljusblått luminiscensfenomen. -------------------------------------------------------------------------- Djupröd luminescens: -------------------- Du behöver: ----------- 100 ml Väteperoxid (35%) 25 ml 6M Natriumhydroxidlösning Kaliumpermanganat Konc. Saltsyra Utförande: ---------- I en bred rymlig glascylinder på ca 500ml blandas väteperoxid och NaOH. Cylindern placeras i en stor kristallisationsskål, som samlar upp eventuell stänkande lösning. Klorgas framställes genom att droppa saltsyra på kaliumpermanganat. Mörklägg rummet. Gasen leds nu ned i lösningen. Det borde nu utstrålas ett djuprött ljus. OBS! Var försiktig med den tillverkade klorgasen. Den är mkt giftig om den inandas. Utför gärna experimentet i ett dragskåp. -------------------------------------------------------------------------- Flexibel luminiscens: Blå, gulgrön och skär. -------------------------------------------- Du behöver: ----------- 0.05g Luminol 1.00g Hemoglobin 1.00g Natriumperborat 7.50g Trinatriumfosfat 7.50g Pudersocker Så här gör du: -------------- Ämnena blandas torrt. Blandningen upptar vatten ur luften men kan sparas i en tättslutande burk. 5 gram av blandningen förs ned i en 300 ml E-kolv, som fylls med vatten. Skaka om. Om försöket upprepas med en liten tillsats av fluorescein eller diklorfluorescein blir ljuset gulgrönt. Med rhodamin blir ljuset skärt. -------------------------------------------------------------------------- Ännu en luminolluminiscens -------------------------- Du behöver: ----------- 0.05 g Luminol 250 ml Boratbuffert pH 9 30 ml 2M NaOH-lösning 30 ml Klorvatten Gör så här: ----------- I en 500 ml sättkolv löses luminolen i buffertlösningen. I en mindre kolv blandas lika delar klorvatten och natriumhydroxidlösning, ca 30 ml av varje. Dessa kommer att bilda en lösning av natriumhypoklorit (som du kan substituera med Klorin). När allt ljus släckts ned hälles hypokloritlösningen ner i luminollösningen. En klarblå luminiscens erhålles. Reaktionen kan förlängas genom att tillsätta ytterligare klorvatten. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- 1:2:3 Supraledare -------------------------------------------------------------------------- Hur man gör sin egen supraledare: Teori: ------ Högtemperatursupraledare kan i regel inte tillverkas som många andra supraledare, genom att smälta ihop de rätta mängderna av olika metaller i en ugn av lämplig typ. Komponenterna reagear nämligen med väggarna i det material som skulle innesluta en sådan smälta. Sådana problem är iofs inte nya och kan lösas på olika sätt. Men stabila kemiska föreningar bildas också vid höga temperaturer, som man vill undvika därför att de inte är supraledare, och därför att de är så stabila att man inte sedan kan få dem att sönderfalla på rätt sätt till det supraledande materialet. En teknik att tillverka dessa supraledare är istället genom bränning i ugn. Det kallas sintring, och är ett ganska vanlig metod att framställa olika keramiska material. Man startar med alla metallernas oxider i pulverform. Mängderna av de olika oxiderna är uträknad så att det i den färdiga supraledaren skall finnas dubbelt så många bariumatomer som yttriumatomer, och tre gånger så många kopparatomer som yttriumatomer. På grund av dessa enkla talförhållanden, och det långa namnet yttrium-barium-koppar-oxid, så kallar man oftast den här supraledaren 1:2:3. Den upprepade mortlingen och den höga temperaturen behövs för att få atomerna att flytta på sig från de lägen de hade i de olika metalloxiderna till de lägen de ska ha i den färdiga supraledaren. Man kan intuitivt förstå att detta går lättare om oxidpulvret har små korn, och är väl blandat med de andra oxidernas korn, efter atomerna då kar en kortare väg att vandra innan de kan hitta sina rätta platser i supraledaren, och också att det går lättare om temperaturen är hög, eftersom det då finnsen stor termisk energi som kan hjälpa atomerna över olika hinder. Temperaturen vid bränningen skall alltså vara hög, men inte så hög så att det bildas några andra kemiska föreningar, eller att någon komponent smälter. Syret däremot kommer inte med säkerhet med i rätt koncentration med denna process. Det får man se till efteråt genom att behandla provet med syrgas vid en passande temperatur. Då vandrar syreatomerna in i materialet och sätter sig på de rätta platserna. Har man lyckats med behandlingen har man nu ett svart material, som kan påminna om tex porslin, fast till formen men ganska sprött. Därför säger vi också keramisk supraledare. En vanlig signal att man har misslyckats är däremot en grönskimrande färg på ytan, som antyder att en annan kemisk förening har bildats. Tillverkning: ------------- Du behöver: ----------- Yttriumoxid Bariumkarbonat Koppar(II)Oxid Syrgas Mortel Sintringsugn Degel av aluminiumoxid Tablettpress Gör så här: ----------- 1. Blanda 1 gram yttriumoxid, 3,5 gram bariumkarbonat och 2,1 gram svart koppar(II)oxid. 2. Stöt ihop till ett mycket fint pulver i en mortel. Blanda väl. Pressa ihop pulvret till en tablett i en press. 3. Lägg provet i en degel av aluminiumoxid, baka i en ugn i luft vid 950°C under två timmar (Sintring). 4. Krossa tabletten i morteln till ett lika fint pulver som i steg 2. Pressa ihop pulvret till en tablett igen. 5. Sintra provet igen som i steg 3. 6. Låt provet svalna till 450°C. Låt syrgas långsamt flyta genom ugnen. Låt syrgasen passera genom vatten innan den släpps ut. Det ska komma en bubbla ungefär var femte sekund. Låt provet behandlas på detta sätt i sex timmar. Stäng sedan av ugnen och låt provet svalna därinne. * Nu är din supraledare klar. Experiment: ----------- 1. Ohmmeter. Ta en känslig ohmmeter och koppla in de båda kontakterna till varsin ände av tabletten. Studera resistansen. Den ska vara mätbar. Begjut sedan supraledaren med flytande kväve (-196°C). Studera återigen resistansen. Den är NOLL! (Det är den iofs på en bit metall också, men inte i teorin. Här är resistansen NOLL i BÅDE praktiken och teorin.) 2. Levitation. Ta en mycket liten plastskål och lägg supraledaren i den. Begjut supraledaren med flytande kväve och placera en liten magnet ovanför den. ( Magneten ska vara ca 3x3 mm, och skall placeras ca 5 mm över ytan på supraledaren.) Den svävar på grund av att supraledaren släpper igenom magnetfältet från magneten utan förluster, och fältet kommer då tillbaka och trycker upp magneten igen, Starkare än tyngdkraften! Kemikalier: ----------- Fråga på skolan om de har kemikalierna eller om de vill hjälpa dig att köpa dem från KEBO. Flytande kväve, som du även kan ha annat kul med, köper du på AGA gasdepåer för ca 16.50 kr/litern (+moms). -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Några elektrokemiska celler (Batterier) -------------------------------------------------------------------------- Batteri (15 minuter) Detta batteri är ganska kraftigt, men måste användas inom 15 minuter efter tillverkning. Större celler håller längre och har större kraft. Du behöver: ----------- Vatten Natriumhydroxid Koppar/mässingsplatta 100x100x2 mm Aluminiumplatta 100x100x2 mm Kolpulver Kaliumpermanganat ELLER Natriumhypoklorit (I klorin, aktivt klor) ELLER Mangandioxid (Brunsten) Såhär gör du: ------------- 1. Blanda lika mängd kolpulver och ett av följande ämnen: Kaliumpermanganat, Kalciumhypoklorit eller Mangandioxid. Tillsätt vatten tills en tjock blandning har formats. 2. Sprid ut ett 2 mm tjockt på koppar/mässingsplattan. Plattorna får inte vidröra varandra. Krävs mer kraft, tillverka flera sådana här plattor. Användning: ----------- 1. Precis innan användning, häll försiktigt en kraftig NaOH-lösning över blandningen på koppar/mässingsplattorna. 2. Placera en aluminiumplatta på varje blandning du tillverkat, så att det bildas en macka. Avlägsna all överflödig elektrolyt som tränger ut mellan plattorna. OBS! Se till att plattorna inte vidrör varandra. 3. Om fler än en cell används, stapla dem på det viset att olika metaller vidrör varandra i stapeln, annars blir det intern kortslutning. 4. Ström utgår från de båda yttersta plattorna. -------------------------------------------------------------------------- Batteri (2 timmar) Detta batteri bör användas inom två tillar efter tillverkning och ska vara bra inneslutet. Större celler håller längre och har större kraft. Om depolariseringsämnen som kaliumpermanganat eller mangandioxid inte går att få tag på, så ger 10 celler arrangerade utan depolarisator (steg 4), lika stor energi som tre celler med depolarisator. Du behöver: ----------- Vatten Ammoniumklorat Kolpulver Koppar/Mässingsplatta 100x100x2 mm Aluminiumplatta 100x100x2 mm Kaliumpermanganat ELLER Mangandioxid (Brunsten) Såhär gör du: ------------- 1. Blanda lika delar pulvriserat kol, ammoniumklorid, och en av följande: kaliumpermanganat eller mangandioxid. Tillsätt sedan vatten tills en mycket tjock massa bildas. 2. Sprid ett lager av denna massa, ca 3 mm tjockt, på en ren koppar eller mässingsplatta. Lagret måste vara tjockt nog att hindra den andra plattan att vidröra denna plattan. 3. Pressa fast aluminiumplattan hårt ovanpå blandningen på kopparplattan. Avlägsna all blandning som trycks ut mellan plattorna. Plattorna får inte vidröra varandra. 4. Om mer än en cell önskas: a. Placera flera celler ovanpå varandra på så sätt att metallplattor av olika slag vidrör varandra. b. Inneslut batteripacken i tjockt vaxat papper. Kan du inte få tag i riktigt vaxat papper, så kan du vaxa ett papper genom att gnugga ett ljus mot det. Bind fast papperet runt packen med snöre eller tejp. Lämna ett par områden i toppen och bottnen utan papper för anslutning. Användning: ----------- Anslut två trådar till batteripacken, en i varje ände. Anslutningen kan göras genom att endast hålla trådarna mot metallplattorna, men om en mera permanent anslutning önskas, kan du fästa trådarna genom lödning eller med ett par krokodilklämmor. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Köldblandningar -------------------------------------------------------------------------- Köldblandningar är ett ämne som löser sig i ett annat, under det att det genomgår en endoterm reaktion, dvs det krävs värme för att reaktionen skall genomföras, och då denna värme tas från omgivningen, sjunker temperaturen. I vattenblandningarna har det utgåtts från att man har använt vatten som håller en ursprungstemperatur på +15°C. Är denna utgångstemperatur högre eller lägre varierar sluttemperaturen enligt detta. Resultatet blir bättre ju mer finfördelad isen/kemikalierna är. Köldblandningar med snö eller is: --------------------------------- Snö/Is: Kemikalie: Lägsta temperatur uppnåelig: ------- ---------- ---------------------------- 100 g 33 g natriumklorid - 21,0°C 100 g 143 g krist. kalciumklorid - 55,0°C 100 g 112 g kaliumrodanid och 3 g kaliumnitrat - 34,0°C 100 g 39,5 g ammoniumrodanid och 54,5 g natriumnitrat - 37,5°C 100 g 45 g ammoniumnitrat - 17,0°C 100 g 13 g Salmiak och 37,5 g Natriumnitrat - 31,0°C Köldblandningar med vatten, +15°C: ---------------------------------- Vatten: Kemikalie: Lägsta temperatur uppnåelig: ------- ---------- ---------------------------- 100 g 82 g ammoniumrodanid och 15 g kaliumnitrat - 20,5°C 100 g 59 g natriumnitrat och 78 g ammoniumrodanid - 19,5°C 100 g 36 g natriumklorid + 5,0°C 100 g 60 g ammoniumnitrat - 12,0°C 100 g 250 g krist. kalciumklorid - 8,0°C 100 g 10 g kaliumnitrat och 139 g kaliumrodanid - 22,5°C 100 g 25 g kaliumklorid - 12.0°C Köldblandningar med kolsyresnö: ------------------------------- Kolsyresnö (fast koldioxid) löses i: 1: Dietyleter, - 78°C. 2: Etanol, - 72°C. 3: Kloroform, - 77°C. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Fakta du sällan behöver i ämnet kemi -------------------------------------------------------------------------- * Vid 0°C är medelhastigheten för väte 1840 m/s. Vid samma temperatur har syre endast en hastighet på 480 m/s. Fyrdubblas temperaturen (i K sett) nu, ökas hastigheten till det dubbla. * Flytande koldioxid har den specifika vikten 0,93 i förhållande till vatten, och det har visat sig att genom att komprimera en blandning av syre och koldioxid till 500 atmosfärer kan man få den flytande koldioxiden att simma ovanpå det gasformiga syret, ett säkerligen sällsynt exempel på en vätska som flyter på en gas. * Namnet ozon (O3) kan härledas till grekiskans Ozo = jag luktar. * Kvicksilversulfid är i hög grad svårlösligt i vatten. Om man försöker lösa HgS i ett fyllt badkar av normal storlek, får man ungefär EN dissocierad jon av varje sort (= 1 kvicksilverkatjon, 1 sulfidanjon). * Alla talliumföreningar är enormt giftiga, men lätta förgiftningar orsakar endast håravfall. I det forna Ryssland exprimenterade man med att ge får tallium för att slippa klippa ullen av dem och på så sätt spara in den kostnaden. Resultat: Ullen fick både bättre kvalitet och föll av mycket lätt, men tyvärr så dog fåren också. På KTH adderade man en gång även lite tallium till läkarspriten, för att genom att studera håravfall kunna se vem som smygdrack ur flaskorna i kemiskåpet. * Light-läsk är ofta sötad med ämnet aspartam (Nutra-Sweet). Aspartam sönderdelas sedan i kroppen till bl a fenylalanin, vilket i sin tur är ett av de ämnen som utsöndras i kroppen när man är kär... Två procent av befolkningen är dessutom allergiska mot fenylalanin och får därför hjärnskador av det (Hur går det när de 2 procenten blir kära?). * Komprimerat syre är kraftigt magnetiskt, tom. värre än järn och nickel. Dessutom så antänder komprimerat syre alla brännbara ämnen. * Väte är egentligen en metall, liknande både halogenerna och alikalimetallerna, den är bara så himla svår att få att stelna. * Kunde man omvandla all den energi som avges vid förbränning av en tändsticka förlustfritt till mekanisk energi, skulle man med dess hjälp lyfta 10 kg 13 meter upp i luften. * Flytande helium (ca 4,2K) kan rinna uppåt för att komma ned till en lägre nivå. Detta gör att om du har flytande helium stående i en burk på golvet, så rinner vätskan över kanterna och lägger sig som en tunn hinna på golvet. (Såvida ditt golv inte är så kallt så att heliumet stelnar, vid drygt 0K) * Grundämne 111 är ett mycket instabilt ämne, ännu ej framställt i mängder om mer än ett fåtal atomer. Ämnet har den käcka kemiska beteckningen Uuu, på grund av att ämnet än så länge heter Unununnium. * Astat är ett ämne som finns på jorden, men endast i en mycket liten mängd. Man har beräknat att det finns ca 43mg astat totalt i jordskorpan. Sällsyntheten beror säkerligen på att ämnet är radioaktivt, och att den stabilaste isotopen har en halveringstid på 8,5 minuter. * Vid intag av en mycket liten mängd av ämnet tellur får andedräkten mycket snabbt en långvarig, stark vitlökslukt. Detta beror på bildad metyltellurid. * Cesium är en guldgul, mjuk metall som spontant tar eld i luft, och brinner med en rödviolett färg under bildandet av Cs2O och CsO2. * Sjöpungarna är små ointelligenta havslevande djur, som i sin andning använder stora mängder vanadin, vilket är ovanligt. * Om en elektron och en positron träffar på varandra, bildar de ett "stabilt" ämne, kallat Positronium, som naturligtvis är dett lättaste kända ämnet (vikt 1.82*10^-27g). Dessa båda partiklar kretsar nu kring sitt gemensamma, dock tomma, centrum. Efter ca 10000 varv (ekvivalent med ungefär en miljarddels sekund) stöter partiklarna ihop och bildar ca 16.38*10^-14 W! Och detta bara på EN "atom"! Ett gram av denna blandning ger ca 90 miljarder miljoner watt! * Den mycket smälttåliga metallen volfram (smälter vid 3410°C) har fått sitt namn av tyskans Wolfram (= vargfradga), som tyskarna tyckte volframmineralet liknade. Det är också intressant att det engelska namnet på volfram är tungsten, som faktiskt kommer från det svenska "tung sten", som volframmineralet i hög grad är. * Den mest svårsmälta kemiska föreningen är en blandning av 50% hafniumkarbid och 50% tantalkarbid, som smälter först vid 3950°C. * Antalet isomerer hos den längsta alkanen man lyckats framställa, C167H336, överskrider antalet kända elementarpartiklar i det kända universum (10^80), vilket behandlas ingående i en fyrsidig artikel i aprilnumret av "Journal of Chemical Education", 1989. * Förr trodde kemisterna, och även biologerna på "generatio spontanea", uppkomst av levande varelser av sig själv i för deras livsbetingelser lämplig omgivning. Kemisten van Helmont trodde tom. att råttor kunde alstras av sig själva i mjöl och gamla säckar. Sedan kom Louis Pasteur och talade om för alla hur det låg till. * Myrsyra utvanns förr genom torrdestillation av myror. Den blev på så vis ganska dyr i tillverkningen. * Salpetersjudaren Courtois från Paris upptäckte 1812 joden. Det första han gjorde när han upptäckt ämnet var att hälla ammoniak på det, så att det explosiva ämnet ammoniumkvävetrijodid bildades och allting exploderade. * Kapron-, kapryl- och kaprinsyrorna har fått sitt namn av att de alle- samman luktar getsvett. (Latin: caper = get) * 1500-talskemisten Theoprastus Bombastus von Hohenheim trodde att människokroppen var uppbyggd av kvicksilver, svavel och salt! Det stämmer inte. * Renar som ser den vanligt förekommande röda flugsvampen (Amanita muscaria) blir så attraherade av dess kraftiga färg att de måste äta alla de ser. Denna svamp innehåller som bekant kraftigt hallucinogena ämnen, vilket gör att renarna blir förvirrade och springer bort. * Boskap som äter Johannesört (Som innehåller det röda färgämnet hypericin) får ljussjuka, vilket gör att ljusa djur drabbas av blodsönderdelning och epilepsi vid inverkan av solljus, emedan de mörka inte drabbas alls. Det finns dock ett motgift: Man kan måla sig hennafärgad. (Allt enligt boken "Farligt att förtära", 1961) * Gravida kvinnor drabbas lätt av järnbrist, och då får de ofta begär att äta murbruk, färska dagstidningar och målarfärg. Dessutom andas de gärna in avgaserna från dieseldrivna fordon. (Även detta enligt ovanstående bok). * Vid sekelskiftet började morfinmissbrukare bli ett problem. Samtidigt upptäcktes kokain. Aha! De avvande naturligtvis morfinisterna med kokain istället! Hmm... Ojsan... * Typografer får enligt arbetarskyddsstadgan från nån gång i mitten av detta seklet inte ha mustasch. Detta beror på att det dammar bly i sätterier, och får man bly i mustaschen, så får man lätt i sig blyet, och då blir man mycket förgiftad, ty bly är den tredje giftigaste metallen som finns näst tallium och arsenik, allt enligt informationen i denna stadga. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Trevliga kemiska reaktioner (Del I) -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Eutektikum | 6.0 Jodklocka (7 sek) 2.0 Dekrepitation | 7.0 Torrsprit 3.0 Glaubersalt | 8.0 Avförande lemonad 4.0 Dimanganheptaoxid | 9.0 Brandimpregnering 5.0 Etanolgelé | 10.0 Metylenblått ----------------------------------+--------------------------------------- 1.0 Eutektikum Om man legerar två metaller med varandra, så får man en oftast en legering med en lägre smältpunkt, lägre än för någon av de ursprungliga metallerna. Den ultimata blandningen (den blandningen med lägst smältpunkt) mellan de båda metallerna kallas för legeringens eutektikum. Experiment med eutektikum: -------------------------- Du behöver: ----------- Tenn Bly Vismut Kadmium Smältdegel Värmekälla Utförande: ---------- Ta: 13.1 % Tenn, Sn, Smältpunkt 232°C 27.3 % Bly, Pb, Smältpunkt 327°C 49.5 % Vismut, Bi, Smältpunkt 271°C 10.1 % Kadmium, Cd, Smältpunkt 321°C. Smält samman metallerna en och en i degeln. Tillsätt metallerna i smältpunktsordning, högst går först, vilket gör att du successivt kan värma mindre och mindre, allteftersom smältpunkten sjunker.) Detta kvarternära (bestående av fyra metaller) eutektikum smälter redan vid 69°C. Gör en sked av detta ämne, och när någon rör om i kaffet med den, så smälter metallen. Du kan även tillverka värmesäkringar. Denna legering skall enligt uppgift vara Woods Metall. Systemet Natrium-Kalium har ett eutektikum vid 78 vikts% kalium och 22 vikts% natrium. Denna legering smälter vid -12,5°C. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Dekrepitation Natriumklorid (koksalt) har en karakteristisk egenskap som den delar med några få andra salter. Vid uppvärmning dekrepiterar detta salt. Detta beror på att enstaka kristaller inneslutit små mängder av moderluten i håligheter. Vid uppvärmning förgasas vattnet i dessa håligheter och spränger kristallen. Små bitar av saltkristaller hoppar omkring. Experiment med dekrepitation: ----------------------------- Du behöver: ----------- Natriumklorid (koksalt) Smältdegel Brännare Utförande: ---------- Lägg lite koksalt på bottnen i smältdegeln. Värm kraftigt med brännaren, akta dock degeln. När kristallerna sprängs, hoppar och studsar saltkristallerna, samtidigt som det hörs ett knastrande ljud. Till slut hoppar allt saltet ur degeln, så akta dina ögon för flygande salt. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Glaubersalt 3.1 Sal mirabile Glaubiere Glauber framställde år 1658 dinatriumsulfat, Na2SO4, som han kallade "sal mirabile Glaubiere", Glaubers märkvärdiga salt. Det "märkvärdiga" med detta salt, var dess otroligt avföringslösande förmåga på människor och djur. Detta beror på att saltet upptages endast i ringa mängd i kroppen, och när saltet sedan befinner sig i tarmen, utövar det ett kraftigt osmotiskt tryck då kroppen vill utjämna saltbalansen. Detta gör att tarmväggarna släpper igenom en stor mängd vatten ut i tarmen för att minska det osmotiska trycket. 3.2 Dinatriumsulfatlösningar Dinatriumsulfat bildar lätt övermättade lösningar, dvs sådana lösningar som håller mera av det lösta ämnet än vad den egentligen borde kunna hålla. Sådana lösningar börjar kristalliseras först då kristallerna har en "grodd" att växa ifrån. Denna grodd kan vara en icke löst kristall, eller endast en ojämnhet i förvaringskärlet. Försök med dinatriumsulfat: --------------------------- Du behöver: ----------- Dinatriumsulfat (Glaubersalt, natriumbisulfat) Vatten Bomull Bomullsfilter Kokkolv Utförande: ---------- Lös upp 300 gram kristalliserat natriumsulfat i 100 ml vatten som håller temperaturen 30-35°C. Det tar lite tid, och du måste röra om kraftigt. Filtrera hastigt lösningen genom ett bomullsfilter ned i en väl rengjord kokkolv, slut denna kokkolv sedan med en bomullstuss. Värm nu kokkolven för att vara riktigt säker på att allt sulfat har löst sig, dock aldrig över 40°C. Det får INTE finnas några kristaller eller föremål på bottnen av kokkolven. Låt nu kolven stå i absolut stillhet i tre-fyra timmar för att svalna helt till ca 15-20°C. Lösningen är nu så starkt övermättad, att du bara behöver avlägsna bomullen ur halsen på kokkolven och försiktigt släppa ned en obetydlig kristall dinatriumsulfat. Vätskan ser ut som om den stelnar "instant" och får en kristallstruktur, samtidigt som värme utvecklas. Samma försök kan utföras med en sodalösning. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Dimanganheptaoxid Kaliumpermanganat överförs lätt med hjälp av konc svavelsyra till dimanganheptaoxid, som är ett så pass kraftigt oxidationsmedel, att det omedelbart tänder alla organiska ämnen som kommer i dess väg. Begjut alltså en helt liten mängd >1g kaliumpermanganat med konc. (98%) svavelsyra precis så att syran täcker manganathögen. Utför detta friliggande på skyddat underlag (plast) och bär skyddsglasögon (I händelse av explosion vill du varken ha svavelsyra eller dimanganheptaoxid i ögonen). En grönbrun olja bör nu bildas. Har den inte exploderat spontant nu, tillför du ett lämpligt reduktionsmedel, exempelvis något organiskt material. Duger inte det, ta svavel... (Akta dig). 2 KMnO + H SO => Mn O + H O + K SO 4 2 4 2 7 2 2 4 Kaliumpermanganat + Svavelsyra => Dimanganheptaoxid + Vatten + Kaliumsulfat -------------------------------------------------------------------------- 5.0 Brinnande rosa gelé Du behöver: ----------- Vatten 150 g Kalciumacetat 300 ml Etanol (T-sprit) 2 ml Fenolftaleinlösning Natriumhydroxidlösning Utförande: ---------- Lös kalciumacetatet i 500ml vatten och häll sedan 30ml av lösningen + 10ml vatten i en 400ml bägare. Tillsätt LITE NaOH-lösning (fällning ska inte bildas) Häll etanolen i en lika stor bägare och tillsätt fenolftaleinlösning- en. Häll ihop och fram och tillbaka. Peta ut gelén på en plåt och tänd på. -------------------------------------------------------------------------- 6.0 Jodklocka (7 sek) En blandning som efter att ha varit färglös i 7 sekunder efter sammanförandet på en bråkdels sekund blir lilablåsvart. Kallas vanligtvis jodklocka pga sin exakthet. Du behöver: ----------- Natriumsulfit Svavelsyra 2M 1% Stärkelselösning Kaliumjodat Vatten Utförande: ---------- Tillverka först stärkelselösningen. Den tillverkas på så sätt att man tar 100 ml varmt vatten och löser 2 gram potatismjöl i det. Blanda sedan till lösning A enligt följande: 1,0 g natriumsulfit 13 ml 2M svavelsyralösning 100 ml 1% stärkelselösning Blanda nu till lösning B: 2,5 g Kaliumjodat 997,5 ml vatten Blanda sedan lösning A & B. Vänta _7_ sekunder. Allt blir plötsligt helt lila! -------------------------------------------------------------------------- 7.0 Torrsprit 100 gram denaturerad sprit uppvärmes i vattenbad i lämpligt kärl, varpå 10 gram stearinflisor iröres. När det hela har löst sig tillsättes 3 gram natriumhydroxid. Rör om med glasstav i 30 minuter. Låt blandningen vara varm, och avsluta med, innan den stelnat, hälla ned den i en burk med lock. Efter en stund, när blandningen svalnat, så har den stelnat till en fast massa. Torrsprit kan antändas med en tändsticka, och brinner med nära nog färglös låga. Torrsprit förvaras i en burk med lock. Kommentar: ---------- Torrsprit har inget med rusmedlet etanol att göra. 3-4 gram är letal dos av detta ämne. Dock inte farligt att hantera. Många olyckor har hänt när obildat folk har gått in i sin hobbybutik och köpt torrsprit i tron att det var en ny häftig spritsort. Så nu icke fallet. -------------------------------------------------------------------------- 8.0 Avförande lemonad 12 gram citronsyra och 7 gram magnesiumkarbonat löses i 300 gram varmt vatten, tillsammans med 40 gram socker som kan vara fuktat med en droppe citronolja. Lösningen filtreras och låtes kallna. 1,5 gram natriumbikarbonat tillsättes hastigt, och lemonaden förvaras sedan i tättslutande flaska. Även denna fungerar enligt osmosmetoden, men betydligt mildare än Na2SO4. -------------------------------------------------------------------------- 9.0 Brandimpregnering Vätskan tillblandas, varpå tyg eller papper kan idoppas och därigenom bli skyddade från lättantändlighet. Version 1: ---------- 1 liter kokande dest. vatten, vari löses; 20 g borsyra 50 g ammoniumsulfat 15 g borax Version 2: ---------- 1 liter kallt dest. vatten, vari löses; 20 g borsyra 80 g ammoniumsulfat 20 g borax -------------------------------------------------------------------------- 10.0 Metylenblått Metylenblått är ett av de starkaste färgämnen man känner till. En obetydlighet därav räcker för att färga en hel vattenbassäng blå. Metylenblått är dessutom ofarligt att förtära i mindre mängder, men munnen färgas intensivt blå, vilket ju är en nackdel(?). I ett hål i en karamell stoppas en mängd stor som 1-2 knappnålshuvuden. Hålet i karamellen igenfylles och den sväljes hel för att ej färga munnen. Efter 6-12 timmar är hela kroppen invändigt blå, mage tarmar osv. Ett bekvämt sätt att skaffa sig blått blod i ådrorna. Även urinen blir blåfärgad. Samma sak kan göras med metylrosanilin, som kan blandas ut i någons kaffe, då ämnet inte kan upptäckas däri. Detta ämne är dock lila istället, och man svettas lila av det. Klassiker på svensexor. Smyg ner ett korn i någons byxficka, när han/hon tvättar byxorna nästa gång, blir hela tvätten mörkblå. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Trevliga kemiska reaktioner (Del II) -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Fruktestrar | 6.0 Fluorescein 2.0 Ammoniumdikromat | 7.0 Magic blue bottle 3.0 Slime | 8.0 Fotokemisk reduktion 4.0 Kemisk oscillator | 9.0 Försvinnande bläck 5.0 Xenontrioxid | 10.0 Världens fulaste fällning :-) ----------------------------------+--------------------------------------- 1.0 Fruktestrar Teori: ------ En ester är en förening mellan en alkohol och en syra. Fruktestrarna har oftast en aromatisk lukt/smak. Dessa estrar används flitigt i läskedrycks- och godisindustrin. I dessa experiment är det dock rekommenderat att du endast luktar på ämnet ifråga, om du inte tänker rena det från syra. Lukten hos fruktestrarna varierar rätt mycket. Märkligt nog ger de mest illaluktande syrorna och alkoholerna de mest väldoftande estrarna. De behagligaste dofterna har i stort sett de estrar där antalet kolatomer i karboxylsyredelen och alkoholdelen är lika eller nästan lika. Om antalet av dessa kolatomer är mycket olika, såsom i Isopentan/Myrsyra-estern, kan lukten vara direkt obehaglig. (Kuriosa: Nitroglycerin är en ester av salpetersyra och glycerol.) Tillvägagångssätt vid experiment med estrar: -------------------------------------------- Du blandar 5 ml syra med 5 ml alkohol, tillsätter 2 ml svavelsyra som katalysator, skakar om, och värmer alltsammans över ett ljus eller annan svag låga. Det fungerar även med hett vatten om du inte får använda tändstickor för mamma :-) Om den tillverkade estern luktar kraftigt/starkt, späd den med vatten, så får du fram den fulla aromen. Lukta försiktigt! Experiment: ----------- +-------------+-------------------+-----------------+ 1 | Alkohol | Syra | Bildad arom | +++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ 2 | Etanol | Smörsyra | Ananas | +-------------+-------------------+-----------------+ 3 | Pentanol | Valeriansyra | Äpple | +-------------+-------------------+-----------------+ 4 | Pentanol | Ättikssyra | Päron | <- Rekommenderas! +-------------+-------------------+-----------------+ 5 | Etanol | Ättikssyra | Salubrin | +-------------+-------------------+-----------------+ 6 | Metanol | Acetylsalicylsyra | Jenka | <- HeXOr Fanclub ;-) +-------------+-------------------+-----------------+ 7 | Etanol | Myrsyra | Hallon/Rom | <- Svagt acetonlik. +-------------+-------------------+-----------------+ 8 | IsoPentanol | Smörsyra | Banan | +-------------+-------------------+-----------------+ 9 | IsoPentanol | Isovaleriansyra | Äpple | +-------------+-------------------+-----------------+ 10 | IsoPentanol | Myrsyra | Ruttna smultron | <- URK! +-------------+-------------------+-----------------+ 11 | Pentanol | Smörsyra | Aprikos | +-------------+-------------------+-----------------+ 12 | Oktanol | Ättikssyra | Apelsin | +-------------+-------------------+-----------------+ -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Ammoniumdikromat, (NH ) Cr O 4 2 2 7 När ammoniumdikromat vid upphettning sönderdelas i kromoxid, kväve och vatten, bildas en "aska" som är mycket större än utgångsprodukten. Dessutom fortgår sönderdelningen under utpuffande av kaskader av det egna ämnet och askan, vilket dels ser vulkaniskt ut, dels oerhört komiskt. Utförande: ---------- Ställ en porslinsskål över en bunsenlåga, och ilägg ca 10 gram ammoniumdikromat i den, gärna i en toppig hög. Värm ett tag och se skådespelet... Kan du inte få tag i Ammoniumdikromat, så kan du tillverka det själv: Utförande: ---------- Lös kromtrioxid (kromsyreanhydrid) i 5 dl vatten tills du får en mättad lösning. Dela upp lösningen i två portioner, och sedan tar du portion 1 och neutraliserar den med ammoniak tills pH=7-8. Blanda nu tillbaka portion 1 och 2, indunstar till begynnande kristallisation (Värmer tills kristaller bildas), varpå kärlet ställs undan för avsvalning och vidare kristallisation. Du har nu erhållit ammoniumdikromat. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Slime Alla känner väl till slime, ni vet, en seg slemmig massa som dock inte kletar fast på någonting. Det är knappast något ghostbustersslime, utan bara en massa som bevisar Einsteins tredje rörelselag. Här kommer ett recept på en sådan blandning: Du behöver: ----------- Decilitermått Stor plastbunke Träslev REN majsstärkelse Vatten Tillverkning: ------------- Ta decilitermåttet, och mät upp en deciliter vatten, och häll det i bunken. Torka av måttet väl, och mät upp 1 1/2 dl REN majsstärkelse. Häll inte i allt på en gång! Häll i lite grand, rör om, häll i lite till, rör om, osv. Fortsätt tills all majsstärkelsen är slut. För extra trevlig effekt så måste du ju färga det hela med karamellfärg. Testning: --------- Nu när ditt slime är klart, måste du först testa det. Det är enkelt. Ta bara och slå kraftigt på slimet med din hand. Stänker det, så har du haft i för lite majsstärkelse. Om det bara sjunker ihop, och du kan ta upp handen igen, med lite stärkelsemjöl på densamma, så funkar ditt slime. Förvaring och användning: ------------------------- Akta kläder och andra textilier. Det går aldrig ur. Samma sak gäller avloppet. Slänger du detta i avloppet, fastnar det, och inte ens kaustiksoda löser upp det! * Lägg en hög sånt här var som helst. Ingen kommer att fatta vad det är, ännu mindre vilja röra vid det för att avlägsna det. * Testa hur bra det täpper avlopp genom att spola ner det i en av skolans toaletter. * Lägg det i någons swimmingpool. Detta ämnet flyter, om det inte görs för tjockt. * Färga det grönt, och säg till dina föräldrar att du hittade det i en container med radioakitivt avfall. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Ceriumkatalyserad bromat-malonsyrareaktion (Kemisk oscillator) Du behöver: ----------- 19 g KBrO3 eller 17 g NaBrO3 16 g Malonsyra CH2(CO2H)2 3.5 g KBr eller 3.0 g NaBr 5.3 g Ce(NH4)2(NO3)6 500 ml 2.7 M Svavelsyra 1000 ml destillerat eller avjonat vatten 30 ml 0.50% ferroinlösning Ferroin: Stamlösning; 0.23g FeSO4*7H2O Järn(II)sulfatheptahydrat och 0.46 g 1,10-fenantrolin (C12H8N2). Magnetomrörare med stor magnetstav 3 st 50ml E-kolvar 2000 ml bägare, helst en hög modell Utförande: ---------- Du handskas nu med mycket giftiga kemikalier! Speciellt malonsyran och bromaterna, så akta dig! Gör iordning tre lösningar 1: {19 g KBrO3 i 500 ml vatten} 2: {16 g malonsyra och 3.5 g KBr i 500 ml vatten} 3: {5.3 g ceriumammoniumsulfat i 500 ml 2.7 M Svavelsyra} Ställ den stora bägaren på magnetomröraren och lägg i magnetstaven. Häll i lösning 1 och 2. Blandningen får en lätt bärnstensfärg. Efter ca 1 minut blir den genomskinlig igen. Häll då i lösning 3 och 30 ml ferroin. Studera resultatet. -------------------------------------------------------------------------- 5.0 Xenontrioxid Xenontrioxid (XeO3) är ett ämne som är ytterst explosivt, inte mycket kraftigt, men utlöses mycket lätt. Består av små, färglösa kristaller. Detta ämne är även av stor vetenskaplig betydelse, då man härmed har lyckats bringa en ädelgas (Xenon, Xe) i förening med andra ämnen. Du behöver: ----------- Xenon Fluor Vatten Industningskärl av aluminium eller plast Utförande: ---------- Hetta upp en del xenon och fyra delar fluor till 400°C. Därpå snabbkyles gaserna, varvid xenontetrafluorid (XeF4) bildas, som är ett färglöst, fast, och mycket oxiderande ämne. Om du nu tillsätter xenontetrafluorid till vatten, fortgår följande reaktion: 3XeF + 6H O -> 2Xe + XeO + 12HF + 3/2O 4 2 3 2 Detta är nu en korroderande färglös vätska. Indunsta denna, så kvarstår efter ett tag enast xenontrioxiden, som sönderfaller enligt föjande: 2XeO -> 2Xe + 3O 3 2 VIKTIGT! Alla reaktioner involverande HF måste utföras i kärl av aluminium eller plast, då HF fräter på glas och keramik under bildandet av korro- derande gasformiga ämnen. Använd alltså en plast/aluminiumskål vid bland- ningen av xenontetrafluorid och vatten, och dessutom till indunstningen. -------------------------------------------------------------------------- 6.0 Fluorescein Du behöver: ----------- 1g Ftalsyraanhydrid 2g Rescorcinol 4g Zinkklorid Gör så här: ----------- Detta ämne är ett mycket kraftigt färgämne, ett enda gram av fluorescein är tillräckligt för att infärga tre kubikmeter vatten! Den bildade färgen har du säkert sett någon gång, den är trevligt fluorescerande grön. Bränn den hydratiserade zinkkloriden för att få bort vattnet. Häll zinkkloriden och de andra kemikalierna i en mortel och mortla dem till ett fint pulver. Häll pulvret i en degel, sätt degeln i ett sandbad, och bränn i minst en timma i 210°C. Det kan ta längre tid än så, så hav tålamod. -------------------------------------------------------------------------- 7.0 "Magic Blue Bottle" Du behöver: ----------- 5 g Glukos 5 g Natriumhydroxid Metylenblått Utförande: ---------- Fyll en 500 ml sättkolv till hälften med vatten. Sedan löser du först upp glukosen och därefter natriumhydroxiden. Tillsätt ett korn metylenblått, eller några droppar om den är i lösning. Skaka kolven med en påsatt kork, och låt sedan kolven stå i några minuter, färgen försvinner då långsamt. Skaka flaskan lite, och den klarblå fägen återkommer. Detta kan upprepas ett stort antal gånger (Håller ca 1 dygn). Reaktionen går ut på att metylenblått reduceras med hjälp av luftens syre till ett sk leukoämne. Detta är en reaktion som är vanlig vid bl.a. infärgning av kläder. Det funkar inte så bra med apotekets flytande glukos. -------------------------------------------------------------------------- 8.0 Fotokemisk reduktion Du behöver: ----------- Tionin, C12H9N3S Svavelsyra (3M) Järn(II)sulfatheptahydrat, FeSO4*7H2O eller Mohrs salt, Fe(NH4)2(SO4)2 480 ml destillerat eller avjonat vatten Uförande: --------- Gör en stamlösning av tioninet, 0.001 M = 0,227g tionin/l H2O. Tioninlösningen är hållbarast vid pH = 3,5. Tag 10 ml tioninlösning, 10 ml 3M svavelsyra och späd med destillerat vatten till 500 ml. Tillsätt sedan 2 gram Järn(II)sulfatheptahydrat eller Mohrs salt. Lösningen du nu har erhållit håller sig bara i upp till fem dagar. Häll upp lösningen i en stor kristallisationsskål och ställ den på en overheadprojektor. Färgen bleks, och efter tio sekunder är den helt borta. Släck projektorn och färgen kommer tillbaka, om än långsammare än den försvann. -------------------------------------------------------------------------- 9.0 Försvinnande bläck Du behöver: ----------- Etanol Tymolftalein Natriumhydroxid Utförande: ---------- Tillsätt några droppar tymolftalein i alkoholen, och addera droppvis NaOH PRECIS tills lösningen blir blå. Tillsätt nu mer tymolftalein så att du får en bra bläckfärg. Häll upp det hela i tex en liten indikatorflaska. Spruta bläcket på en ljus tygtrasa, eller om du är modig, på någons vita tröja eller blus. Färgen försvinner snart, beroende på hur mycket NaOH du hade i. Det är koldioxiden i luften som löses i vattnet som finns i bläcket och ombildas till kolsyra. Kolsyran neutraliserar NaOH och sänker pH-värdet så att indikatorn tappar färgen. För att visa att reaktionen beror av kol- dioxiden, kan man låta någon bubbla ned utandningsluft i en bägare med en lite svagare tymolftaleinlösning + NaOH. Använd relativt utspädd NaOH när bläcket tillreds, annars är det svårt att få fram rätt pH. Blod gör man lätt genom att blanda fenolftalein och lite tymolftalein. -------------------------------------------------------------------------- 10.0 Världens fulaste fällning :-) Du behöver: ----------- Blynitrat Kaliumjodid Utförande: ---------- Studera de båda ämnena. De är vita kristaller. Blanda dem i ett provrör i ungefärligt viktförhållande 1:1, vilket blir ca dubbel volym kaliumjodid jämfört med blynitratet. Blanda dessa väl. Häll provrörets innehåll i en bägare och fyll på med kranvatten. Nu fälls den fånigaste fällning du sett ut. Du bara måste testa den här reaktionen. Nytt sätt att göra apelsinjuice. (Denna reaktion är en bra ursäkt för att köpa blynitrat när du ska tillverka det skojiga ämnet blyazid. (Se annan fil)). -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Trevliga kemiska reaktioner (Del III) ----------------------------------+--------------------------------------- 1.0 Stridsgaser | 6.0 Feromoner 2.0 Kemisk klocka | 7.0 Jordlösa växter 3.0 Aluminiumätare | 8.0 Tårgaser 4.0 Magic Blue Bottle II | 9.0 Kemisk glödtråd 5.0 Skum Orm | 10.0 Tyndalls solnedgång ----------------------------------+--------------------------------------- 1.0 Stridsgaser 1.1 Senapsgas Senapsgas, 2,2-diklordietylsulfid, är en färglös, oljig vätska med svag löklukt, kokar vid 217°C, kan erhållas ur eten genom behandling med klorsvavel, och är oerhört giftig. Gasen angriper ögonen, andningsorganen och blodet, men även huden är mycket känslig för densamma. 0.05mg/l luft dödar en människa, 0.3 ppm förorsakar brännskador på huden och 0.07 ppm förstör ögonen permanent. Namnet senapsgas kommer av att föroreningar i ämnet gör att gasen luktar senap. H H CH CH Cl | | / 2 2 S Cl + 2 H-C=C-H => S 2 2 \ CH CH Cl 2 2 Klorsvavel + Eten => Senapsgas - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1.2 Tetraetylpyrofosfat Tetraetylpyrofosfat är pyrofosforsyrans etylester. Den uppfanns i slutet av andra världskriget, men hann aldrig bli använd. Denna stridsgas tillika ester verkar så att den sätter enzymet kolinesteras ur funktion, så att en nervimpuls till en muskel aldrig termineras, så att varje muskelimpuls leder till ändlösa ohämmade muskelröreleser, och dessutom svår förgiftning. Tillverkas genom att man till pyrofosforsyra tillsätter etanol, och en gnutta svavelsyra som katalysator. Omröres väl och uppvärmes sedan lätt. Du har nu fått en tämligen giftig vätska du inte ska bjuda dina kamrater på. Skulle du ändå råka äta tetraetylpyrofosfat, så är atropin ett bra motgift. C2H5O OC2H5 \ / P=O | O Tetraetylpyrofosfat | P=O / \ C2H5O OC2H5 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1.3 Cancerframkallande! Om man blandar saltsyra med formalinlösning, eller ens låter dess ångor komma i närheten av varandra, bildas ett ämne som är ett av de mest cancerogena, mutagena och teratogena ämnen man känner till. Om det får tillfälle att vidröra en levande cell, ger det sig genast på ditt DNA och orsakar fatala förändringar. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Kemisk klocka Du behöver: ----------- 100ml 2M Svavelsyra 2,5 g Äppelsyra 1,2 g Kaliumbromat 1,5 ml 0,1M Mangan(II)sulfatlösning Ferroin Ferrointillverkning: -------------------- 0.23g FeSO4*7H2O Järn(II)sulfatheptahydrat 0.46 g 1,10-fenantrolin (C12H8N2). drygt 30 ml destvatten Utförande: ---------- I en stor sättkolv blandas svavelsyran, äppelsyran och kaliumbromatet. Slutligen tillsätts mangansulfatlösningen. Häll nu i ett par droppar av redox-indikatorn ferroin. Efter ett initialförlopp på någon eller några minuter startar svängningar mellan rött och färglöst. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Aluminiumätare I rent tillstånd angrips aluminium i luft av syre och vattenånga, och bildar direkt ett skyddande lager av aluminiumoxid. Därigenom kan metallen inte angripas vidare. Om man på något sätt skulle hindra detta oxidskikt från att bildas, så skulle aluminiet mycket snabbt bli uppfrätt. Du behöver: ----------- Saltsyra Aluminium (RENT aluminium, duraluminium) Kvicksilver Utförande: ---------- Gör rent ett aluminiumstycke, ju tjockare desto bättre, med konc. saltsyra till begynnande vätgasutveckling. Placera sedan en kvicksilverdroppe på det tvättade stället, aluminiet amalgameras direkt med kvicksilvret och det blir en vit fläck. Skölj av och torka aluminiumet. Nu märker du att det genast börjar växa upp långa vita trådar från blecket. Det är aluminiumet som oxideras av luftens fuktighet och syre. Trådarna bara växer och växer tills dess att hela aluminiumstycket har omvandlats till en voluminös vit massa som efter hand faller av. Aluminiumamalgam låter det omkringliggande aluminiet oxideras utan att själv förgås eller anlägga en skyddande hinna ovanpå. Därför oxideras hela aluminiumbiten bort. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Magic blue bottle II En flaska innehållande en vätska som skiftar färg mellan blått och färglöst beroende på om du har korken i eller inte. Du behöver: ----------- En flaska med rejält åtsittande kork Koppar(I)klorid Ammoniak Utförande: ---------- Lös 1 gram kopparklorid i 1 dl utspädd ammoniak och häll på flaska. Sätt på korken ordentligt. Efter ett tag så kommer den blå lösningen att bli färglös. Tar du ur korken blir lösningen blå igen. Sätt återigen i korken och lösningen blir långsamt färglös igen. Kopparkloriden reagerar tillsammans med ammoniaken och luftsyret och bildar ett kupritetraamminsalt. Det är kopparens valensändring som är orsak till detta. Den tvåvärda kopparens ammoniakförening är djupblå, den envärda färglös. CuCl + 4 NH => Cu(NH ) Cl 3 3 4 Kopparklorid + Ammoniak => Kupritetraamminklorid Var försiktig med att spilla denna blå vätska på dig. Den löser upp cellulosa, och det är troligtvis dina kläder gjorda av. Tappa inte heller din plånbok i lösningen, då även 500-lappar är gjorda av cellulosa. För att tillverka koppar(I)klorid så kan du fortskrida enligt följande: 1. Koka koppar(II)klorid tillsammans med koppar i en lösning sur av lite saltsyra som hindrar att den bildade koppar(I)kloriden utskiljes. Späd sedan med en stor mängd kallt vatten, då koppar(I)kloriden avskiljes och kan avfiltreras. CuCl + Cu => 2 CuCl 2 2. Blanda en del kopparsulfat med två delar koksalt i tio delar vatten (Viktsdelar). Tillsätt koppar i överskott och koka tills den gröna färgen helt försvunnit. Låt svalna, och filtrera ut den kristalliserade koppar(I)kloriden. Natriumsulfatet är i vattenlösning. Cu CuSO + NaCl => Na SO + 2 CuCl 4 2 4 -------------------------------------------------------------------------- 5.0 Skum Orm En skum skumorm som skummar upp ur ett mätglas mycket snabbt. Kul sak att visa upp på just uppvisningar. Du behöver: ----------- 40 ml 30% Väteperoxid Yes eller liknande diskmedel Kaliumjodid eller Mangandioxid (Brunsten) eller Kaliumpermanganat eller Blod(!) Utförande: ---------- I ett smalt och högt mätglas hälles ett par centimeter diskmedel och väteperoxiden tillsätts. Skvalpas om, och en lösning av valfri katalysator i vatten tillsätts (Väljes ur urvalet ovan). -------------------------------------------------------------------------- 6.0 Feromoner Feromoner utsöndras av olika djurarter för att kommunicera på avstånd inom arten, exempelvis sexuellt uppegga och locka till sig det motsatta könet. Vissa av dessa ämnen kan du ju tillverka själv, och därigenom skapa förvirring i djurriket. En ester, metyl-p-hydroxylbensoat, är den feromon som får kaninhanar att bli upphetsade, samt att kaninen dras mot en starkare koncentration av doftämnet (Dvs, om du lägger det här på ett ställe kommer kaninen att omedelbart gå dit). Samma ester verkar som vaginalsekret hos hundar. Spraya inte detta ämne på alla kaninerna i en kaninbur, det kan lätt bli sexuella trakasserier och kalabalik där då... Tillverkas genom att du blandar lika delar para-hydroxybensoesyra och metanol, och efter tillsats av en tiondel svavelsyra, värmer upp det hela lite, tills den markanta doften framträder. OH-C=O | C / \ H C-C HC CH | / \ | O | + H-C-OH => HO-C O C-C=O + H O HC CH | \ / | 2 \ / H C-C OCH C 3 | OH Värme H2SO4 p-Hydroxybensoesyra + Metanol => Metyl-p-hydroxibensoat + Vatten - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Honorna hos den vanliga husflugan utsöndrar cis-9-tricosen som en tilldragande feromon. Ställ lite sådant någonstans, och du blir inte besvärad av hanflugor, så länge du inte är i ämnets närhet. Se dock till att du inte råkar spilla det här på någon... CH (CH ) (CH ) CH 3 2 7 \ / 2 12 3 C=C / \ H H cis-9-Tricosen Transisomeren är helt neutral för husflugan. Notera även att det bara är hanflugorna som du slipper. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - När myror blir störda eller rädda för något, avsöndrar de alarmferomoner, det är därför alla myrorna i stacken blir ilskna när man bara råkar peta till den lite i ena änden. Feromonerna är hos stackmyran: Undekan, CH (CH ) CH och tridekan, CH (CH ) CH 3 2 9 3 3 2 11 3 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Det vanliga honungsbiet kan distraheras på två sätt, antingen genom dess alarmferomon, 2-heptanon, som är en relativt enkel keton, eller med biets sexualattraherare, den betydligt mer invecklade E-stereoisomeren av följande ämne: O // CH C(CH ) CH CH=CHCO H 3 2 4 2 2 -------------------------------------------------------------------------- 7.0 Jordlösa Växter Om man känner till vilka näringsämnen om mineraler som växter behöver, kan man lätt göra en vätska, i viken man kan odla vanliga växter utan ett enda uns jord. Denna vätska kan även användas som supergödning. Lösning A Lösning B --------- --------- 100g Vattenfritt kalciumnitrat 25g Krist. magnesiumsulfat 25g Kaliumklorid 1000g Vatten 25g Primärt kaliumfosfat, KH2PO4. 0.5g Ferricitrat 1000g Vatten Alla ämnen läses väl i respektive liter vatten och omröres väl. Själva näringsvätskan du ska använda blandar du till genom att ta 10 ml av lösning A, och 10 ml av lösning B, och röra ned alltsammans i 1000 ml vatten. Denna vätska skall ha ett pH strax under 7. -------------------------------------------------------------------------- 8.0 Tårgas 8.1 Akrolein Den vanligast använda giftgasen är tårgas, då den inte är livshotande utan endast försätter de angripna ur funktion för en stund genom att orsaka ögonsveda och tårflöde. En sorts tårgas tillverkas genom att blanda glycerol med natriumsulfat. 1: Bege dig utomhus, eller placera dina grejor i ett bra dragskåp. Ta för säkerhets skull på dig ett par skyddsglasögon/andningsskydd, då det här är riktigt kraftiga saker som du själv inte vill råka ut för. 2 Blanda 10g glycerol med 2g natriumsulfat i en E-kolv eller annan eldfast behållare. Fyll i en mängd destillerat vatten så att det hela blir mer lättflytande. 3: Tänd en alkoholbrännare (metanol/etanol), då gasolbrännare blir lätt för varma, och värm kolven försiktigt i cirklande rörelser underifrån. 4: Lösningen kommer att börja skumma och bubbla ganska bra. Samla upp den nu bildade gasen och kondensera den i en annan kolv. När blandningen blir brun och slutar bubbla så är reaktionen över, och du kan släcka din brännare. 6: Släng den kvarvarande bruna blandningen i kolven och spara akroleinet som du har kondenserat i den andra kolven. Korka igen kolven ordentligt och förvara på ett säkert ställe tills användningstillfälle uppstår. Det nu bildade ämnet är alltså akrolein: H H H H | | | | H-C--C--C-H + Na SO => C=C-C=O + 2 H O | | | 2 4 | | | 2 OH OH OH H H H Glycerol + Natriumsulfat => Akrolein + Vatten Istället för natriumsulfat kan man använda kaliumvätesulfat. 8.2 Bromaceton Bromaceton är en annan militär tår/stridsgas. Ämnet går mycket enkelt att framställa. Dock såpass kraftigt att du behöver vidta vissa säkerhetsåtgärder. Du behöver: ----------- Brom Aceton Vatten Kolv Pipett Gör så här: ----------- 1) Häll upp lite vatten i din kolv. Detta för att skydda dig från det irekt bildade bromacetonet. Men - bromaceton löser sig långsamt i vatten, så ta inte för mycket, så att ditt ämne blir för utspätt. 2) Häll i en mängd brom i vattnet. Se upp med bromet, som är en mycket korrosiv vätska att handskas med. 3) Häll i en passande mängd aceton i förhållande till hur mycket brom du hade i ditt vatten. Ta gärna lite överskott för säkerhets skull. Sätt på en kork efteråt. Reaktionsförloppet lyder som följer: CO(CH3)2 + Br2 => COCH3CH2Br + HBr 4) Reaktionen sker tämligen långsamt vid normal temperatur, och kommer antagligen att ta ett par dagar för allt att reagera om du inte värmer upp det hela. Det vill du dock INTE göra, då bromaceton är såpass flycktigt att de i sådana fall skulle förångas och spridas i omgivningen. När reaktionen är klar skall bromvattnets färg att ha skiftat från mysigt brunrött till färglöst. 5) Det mesta av bromacetonet kommer att ligga olöst på bottnen i din kolv. Det är dock en del löst i vattnet, så akta dig noga när du öppnar kolven. Det bästa är om du använder gasmask. Sug upp bromacetonet på kolvens botten med en pipett, och förfara det i den tätaste behållare du kan finna. Förvara bromacetonet mörkt, då det sakta dekompositerar i ljus. --------------------------------------------------------------------------- 9.0 Kemisk glödtråd Du behöver: ----------- Platina/Koppartråd E-kolv Konc. Ammoniak. Utförande: ---------- Fyll en E-kolv till 1/3 med koncentrerad ammoniak. Värm en platina- eller koppartråd intill glödgning i en låga, och för ned den till ca 1/2-1 cm över ammoniakens yta i E-kolven. Den ska nu fortsätta glöda... och glöda... En varm metalltråd (endast vissa metaller) i ammoniakgas katalyserar den fortsatta, och mycket exoterma reaktionen då ammoniak oxideras till kväveoxid av luftens syre. Cu/Pt NH + O ----> NO + H O (Ej balanserad reaktion) 3 2 2 Se till att det kommer ner syre i kolven, och du kommer att ha din metalltråd glödande tills all ammoniak har avdunstat. Se dock upp med att andas in NO, då denna kväveoxid är giftig. -------------------------------------------------------------------------- 10.0 Tyndalls solnedgång Du behöver: ----------- Natriumtiosulfat Konc. Saltsyra Diaprojektor 5-liters bägare Gör så här: ----------- Tag en bit styvt papper och skär ett hål med ca en centimeters diameter. Skär till och montera pappbiten i en diaram och placera den i en diaprojektor (Alternativt fotografera ett vitt hål i en svart vägg :-) Låt projektorn projicera en ljusstråle genom en fem liters bägare mot en vit duk. I bägaren blandas en lösning av fyra liter vatten och 100 gram natriumtiosulfat. Mörklägg rummet fullständigt. Under omrörning med glasstav tillsättes några droppar konentrerad saltsyra. Vänta några minuter på effekten. Den iakttagna solnedgången kallas tyndalleffekten efter en av våra kemiguruer från 1800-talet, John Tyndall. Reaktionen som sker är följande: + - 6H + S O => 2S + 3H O 2 3 2 De fasta svavelkristaller som nu bildas skapar en så kallad kolloid lösning, där ljuset sprids i alla riktningar. I takt med att kristallerna blir större kommer midre ljus att släppas igenom, till sist liknar lösningen mjölk. I kristallerna sker även en brytning av ljuset, likt i en regnbåge. Därför kommer lösningen att släppa igenom olika färger allteftersom kristallerna växer. --------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Teslatransformator -------------------------------------------------------------------------- FUNKTION: --------- En Teslatransformator är en högfrekvens transformator som transformerar en spänning på 3-15 kV till den otroligt höga spänningen av 100.000 - 1.000.000 Volt, beroende på konstruktion. En primär resonanskrets, bestående av en högspänningstransformator, ett gnistgap, En LC-enhet bestående av en eller flera kondensatorer utmynnande i en primär kopparspole, som i sin tur inducerar en hög spänning i sekundärspolen. När högspänningstransformatorn laddar kondensatorbanken till toppspänning, joniseras luften i gnistgapet, och kondensatorbanken laddas ur i primärspolen. I primärspolen induceras ett starkt magnetfält, som i sin tur inducerar en mycket hög spänning i den större sekundärspolen. När spänningen i primärkretsen sjunker, beroende på urladdningen i primärspolen, slocknar gnistgapet, och en spänning byggs på nytt upp över kondensatorerna. Denna loop upprepar sig själv om och om igen. KONDENSATORBANKEN: ------------------ Två kondensatorbanker används i detta projekt. Varje bank består av 10 kondensatorer med värdena 0.03 uF, 1600 Volt AC. Vart och ett är shuntat av ett motstånd på 1 Mohm. Detta bildar tillsammans en kondensator på 0.0015 uF och 32.000 volt. Motstånden är till för att jämna ut spänningen mellan kondensatorerna. KONSTRUKTION: ------------- Pga den mycket höga spänningen så måste alla möjliga försiktighetsåtgärder vidtas. Primärkretsen måste monteras åtskilt från de större spolarna. ^ <- Urladdningspets | === === <- Sekundärspolen, ca 1 meter hög, och diam. 5 cm === === === -===- <- Utanpå sitter primärspolen, 5-10 cm lång och 10 -===- cm i diameter. ******* ******* <- Här sitter primärkretsen, väl isolerad uppåt. ******* Låda av plast eller tjock papp, EJ METALL! De båda Spolarna viras runt plast eller papprör. RITNING: -------- ^ | === TR1 C1 L1 === L2 ------------------// //-------------+-----||-------= === // // | = === 220 V in // //---+ SG1 = =-+ === ___ ___ // // | | C2 = | === ---|___|+|___|----// //-------------+-----||-------= | === R1 | R2 | | === | | | | +------------||---+--------------------------+---+ C3 Ett Gnistgap består av två bultar med rundade huvuden som sitter 0.5-3 cm ifrån varandra --) (-- Du får själv prova dig fram till rätt avstånd. Kondensatorerna C1 och C2 är Kondensatorbanker konstruerade så här: 1 M ___ ___ +-|___|-+ +-|___|-+ | | | | --+--||---+-+--||---+--- Osv... 0.03 uF KOMPONENTLISTA: --------------- T1: 220-7500 Volt Transformator med mittuttag R1: 1 Kohm 10 Watt R2: 1 Kohm 10 Watt C3: 0.04 uF Kondensator 500 Volt C1, C2 : 20 st 1 Mohm 1 Watt Resistorer, och 20 st 0.03 uF Kondensatorer 1600 WVDC Sammansatta i en bank som ovan. L1: 35 varv Isolerad koppartråd, 0.81 mm diam. L2: 2600 varv Isolerad koppartråd, 0.32 mm diam. PROBLEM OCH ANVÄNDNING: ----------------------- Konstruera hela maskinen. Trimma in gnistgapets vidd, genom att se vid vilket avstånd som är det längsta som det verkligen bildas en gnista. L1 ska ha ett mittuttag. Skrapa loss isoleringen på koppartråden, och löd dit en kabel (Tjockt isolerad) och dra ned till primärkretsen. Du måste ha ett visst avstånd mellan alla komponenterna. I primärkretsen kan gnistor på 2-5 cm uppkomma!!! I sekundärkretsen är intentionen att det ska slå 50-100 cm gnistor antingen rakt ut i luften eller till jord från urladdningsspetsen. * Håll denna krets borta från datorer och andra applikationer som använder sig av magnetmedia. En vän till mig raderade 13 hårddiskar på sitt jobb med en sån här. * Apparaten bildar ozon vid användning. Ozon är giftigt i större koncentrationer, ventilera väl om du har den på i mer än ett par minuter. KOMPONENTER?: ------------- Koppartråd, Motstånd och mindre kondensatorer finns att köpa hos ELFA, Tel. 08-735 35 35. Transformatorer på >7500 volt finns i tändanordningen på oljebrännare (kanske även i din TV). Fråga hos en värmefirma eller villaoljeleverantören om de har transformatorer från oljebrännare till salu. Kondensatorer med lite högre värden finns i TV-apparater och monitorer - fråga hos din TV-handlare/reparatör. -------------------------------------------------------------------------- Tack till Steve Weatherspoon, Tennesee, för information angående konstruktionen av denna apparat. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Bygg din egen chockladdare (Stun Gun) -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Reläbaserad chockladdare 2.0 Transformatorbaserad dito 3.0 Spänningsmultiplicerande enhet -------------------------------------------------------------------------- De här behändiga lilla kretsarna är till för att generera en högspänning som du kan använda för att avskräcka påträngande typer, driva med dina vänner eller hålla kossor instängda i sin hage. Alla varianter genererar spänningen främst från batteri, men även nätspänningen (nedtransformerad eller ej) kan begangnas. -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Reläbaserad chockladdare Detta är den enklaste versionen, men den ger inte heller någon spänning i klass med nåt bullfence. Den är mycket enkel att göra. Du kopplar in ett relä på sig själv, dvs det upphäver spänningen till sig själv när den kopplas in, och skapar därför en fin oscillation. En spole som urladdas ger som bekant en utspänning som är högre än inspänningen, och genom denna oscillation skapar vi en växelström med denna högre spänning. + -------------* *----+ ---- | 9volt | | - --------+---/////--+-+ | | | Spänning | ut Reläet är normalt slutet. När spänning flyter genom spolen, aktiveras strömbrytaren och stryper strömtillförseln till spolen, så att strömbrytaren återgår till ursprungsläget och allt börjar om från början. Strömmen rusar hela tiden in och ut i spolen, och det är utströmmen vi tar vara på genom att ansluta två poler tvärs över spolen till exv. en person. Denna spänningen vågar du ansluta till dig själv som test, men om du anfaller en helt ovetande person, kommer denna person i alla fall att bli chockad, speciellt som denna variant på chockladdare har det klassiska "bzzz"-ljudet inbyggt. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Transformatorbaserad dito Denna krets var från början tänkt att användas som en laddare för inhägnader, men naturligtvis kan denna krets användas för bättre ändamål typ att köra in den i sidan på något hatobjekt eller någon allmän neanderthalare. För att bygga denna behöver du bara en GE-3 transistor, en HV-transformator och en handfull reservdelar till gamla radioapparater. Hur mycket chock du vill generera bestäms av inställningen på potentiometer R1, en 15 kohms variabel resistor. Ett litet tips, för max chock sätt R1 till ett maximum. Komponentlista: --------------- C1 - 500uF, 10 VDC elektrolytkondensator C2 - 2000uF, 15 VDC elektrolytkondensator B1 - 9V batteri Q1 - GE-3 transistor R1 - 15K potentiometer R2 - 160 ohm motstånd S1 - Återfjädrande strömbrytare T1 - ca 10 VAC - ca 10000 VAC HV-transformator (Triad F-14x ?) (ta högspänningstransformatorn ur en TV) X1 - 1N540 diod -------------------------------------------------------------------------- Kopplingsschema: ---------------- +---C1---------------+ | c | HÖG- | b +-----+ | SPÄNNING +---- R1 O + e | +--->)( +-->O | | | )( | O +--+ | | )(------> | | | | | | | TILL | | | | | | | GND | | C2 | +---|----+ | R2 | | | | | | | | | X1 | +---+--+--|---------|-->-+ | +/- | | +-B1---S1-+ GND Metallisk kontakt betecknas med -+- och icke kontakt betecknas med -|- --------------------------------------------------------------------------- 3.0 Spänningsmultiplicerande enhet Denna enhet tar en växelspänning och dubblar den x antal gånger till det att du slutar bygga på fler spänningsdubblarsteg. Om du utgår från 230 VAC, och dubblar den 30 ggr så får du en spänning på drygt 7000 VDC ut (Den likriktar dessutom spänningen). Jag har själv byggt en sådan grunka, och den bokstavligen slängde iväg mig ett par meter baklänges när jag vidrörde båda polerna samtidigt. Mycket intressant känsla att av musklerna bli tvingad att kasta sig handlöst bakåt utan att själv ha bestämt det. +------------+-||-+----+-||-+----+-||-+----+-||-+----+-||-+---// * | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | Fortsätt 230VAC A V A V A V A V A V med många | | | | | | | | | | fler steg * | | | | | | | | | | här... +----+----||-+----+-||-+----+-||-+----+-||-+----+-||-+----+-+-// | | | | | | | | +--------------------------* HV Ut *-------------------+ För varje kondensator/diodsteg dubblas spänningen. Varje kondensator laddas upp parallellt (tack vare dioderna) under den positiva halvperioden, och laddas sedan ur i SERIE under den negativa halvperioden, vilket ger Antalet steg * Inspänningen = Utspänningen På grund av att alla kondensatorerna laddas upp parallellt med bara 230 volt, behöver kondensatorerna inte tåla mer än 250VAC/630VDC. Dioderna däremot, måste tåla utspänningen (har du 30 steg räcker exv. 1N4007). Kondensatorvärdet kan ligga på ca 0.033-0.1 uF. Ju större kondensatorer, desto mer laddning. 30 steg á 0.047 uF ger ca 2 joule! Den poffar även en 10A säkring! Den här manicken kan du ladda upp genom att stoppa in ena änden i ett vägguttag, men när du sedan tar ur den, kommer laddningen att stanna kvar i kondensatorerna tills någon har petat på din maskin. Ladda alltså upp den och lägg den sedan på ett bord. Någon kommer ju att flytta på den och upptäcka att han/hon flyger ett par meter bort. Det är farligt att ta i den här om den är kontinuerligt inkopplad till uttaget, då personen får kontinuerligt pulserande likriktad högspänning genom kroppen. Koppla alltså in denna spänningsdubblaren till två metallskivor som innesluter maskineriet (ett hölje alltså) samt en växlande strömbrytare som gör att när elektroniken är ansluten till vägguttaget, går det ingen ström till höljet och tvärtom. En STUN-GUN i den rätta betydelsen! Det finns ju inte någon övre gräns för hur många spänningsdubblarsteg du kan bygga på, bara tills det uppstår isolationsproblem vid 10000-15000 volt. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Funderingar kring elektroniska applikationer -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Mikrovågskanon 2.0 Antigravitation 3.0 Eld i bilen 4.0 Poff! 5.0 OneRail -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Mikrovågskanon Man monterar ner några gamla mikrovågsugnar och tar ut deras mikrovågspaneler. Man monterar sedan upp dessa på ett bra sätt, med spegling och koncentrering, vilket gör att man får en ganska kraftig mikrovågsstrålning rakt ut i en viss vinkel. Denna stråle kan man exempelvis rikta mot ägg, som omedelbart upplever att det vill sprängas. Om man sedan väljer att rikta den här apparaten mot en medlem av människosläktet, så har man redan uppfunnit ett potent vapen. Den här anordningen är också alldeles utmärkt för att rikta mot någons parabolantenn för att störa mottagningen eller bränna ut mikrovågshuvudet... En kille jag känner hittade en storköksmikrovågsugn, som han plockade isär och började exprimentera med. Själva mikrovågsemitteraren var en kula på en pinne som hade en liten ingröpning, varifrån mikrovågorna kom. På en meters avstånd kunde han på ett par sekunder få ett glas vatten att koka och på tio meters avstånd brände man fortfarande sig, om man höll handen i strålens väg. Orsaken till att mikrovågor värmer upp olika ämnen är att mikrovågorna svänger med samma frekvens som väteatomers egensvängning. Detta innebär att alla väteatomer i det bestrålade materialet börjar vibrera kraftigt, och skapar därigenom en friktion, som värmer upp föremålet (såvida det innehåller väte. Ditt DNA innehåller väte, så därför flyttas dina väteinehållande arvsanlag runt i dina celler om du bestrålar dig själv. Du blir därigenom en cancerdrabbad mutant, så var försiktig. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Antigravitation Detta är tyvärr ingen lösning på antigravitationens gåta, men kan ändå hålla en järn/nickelkula svävande i luften. _____ ________ + | |________ - Elektromagnet -> | | | | |_____| |_| _ Järn/Nickelkula -> / \ \_/ I denna elektromagnet (se den vackra ASCII-illustrationen) skickar man in en pulserande likström (av, på, av, på, osv...) Detta förfarande gör att elektromagneten ömsom drar åt sig kulan, ömsom släpper den. Om man får denna likström att pulsera med rätt frekvens (vilket ställes in lätt med en oscillator) så kommer kulan att ligga ett par cm under magneten och sväva (eg. vibrera med den pulserande likspänningen, men det märks inte). Denna svävande tingest blir säkerligen i praktiken instabil i sidled, så därför kan man sätta upp fyra (eller fler) elektromagneter lätt lutade i en cirkel, och med fotosensorer som detekterar åt vilket håll kulan är på väg, och blixtsnabbt kompenserar detta genom att öka spänningen i passande magnet(er). Kul! -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Eld i bilen Har du inte alltid önskat att din bil ska kasta meterlånga eldsflammor ur avgasröret när du kör? Här är ett förslag om hur du kan göra... Borra ett hål ca 10-15 cm in i ditt avgasrör, stort nog att ett tändstift får plats i det. Sätt sedan i ett tändstift. Koppla in en strömbrytare av återfjädrande modell på instrumentbrädan som går till en extra tändspole mellan strömbrytaren, batteriet och tändstiftet. När du trycker på knappen på instrumentbrädan, antänds avgaserna och det sprutar ut flammor på upp till ungefär fem meter! (Se till att ingen är bakom när du trycker! De blir i så fall grillade, vilket kan vara otrevligt för de drabbade!) Detta fungerar i hög grad sämre på katalysatorbilar, då avgaserna är ganska oreaktiva efter katalysationsprocessen. --------------------------------------------------------------------------- 4.0 Hur du gör din egen Poff! En poff är en slags kortslutare. Funktionen är enkel, du stoppar in poffen i vägguttaget och proppen går. Det finns två olika sorters poff. Version 1: ---------- Koppla fast en dubbelledare i en stickpropp och låt ungefär en halvmeter sladd hänga utanför. Skala de båda ledarna längst ut ett par centimeter. När du sedan har stoppat i stickproppen i uttaget, för du ihop de båda sladdarna utan att röra kopparn (då du utan förvarning får 230 volt in i tummen!). En ljudlig gnista uppstår som dessutom dödar proppen som hörde till uttaget. Version 2: ---------- Den här poffen (Som är ganska mycket säkrare att använda) kopplar du ganska enkelt, du kopplar en sladd mellan de två polerna inuti en stickpropp. Den här är för övrigt den behändigaste poffen att ha med sig i skolan, arbetsplatsen, biblioteket, köpcentrumet osv... Kommentar: När du "poffat" uttaget finns det ingen ström i detsamma tills vaktmästaren eller dylik person bytt propp. Stick under tiden in en intressant pryl i uttaget som aktiveras när strömmen slås på igen. Exempel: Eltriggad bomb/smällare, en poff till, eller varför inte en likriktare med inkopplad underdimensionerad bakvänd elektrolytkondensator (Icke eldfängd explosion inträffar då här, och utvecklar kraftigt illaluktande ångor). -------------------------------------------------------------------------- 5.0 OneRail Man sätter en kraftig spole på den ena av rälerna på ett av SJs spår så att rälen omsluts helt, och med denna spole magnetiserar rälen så kraftigt, att man med hjälp av en annan elektromagnet lätt kan få denna anordning att glida fram friktionsfritt längs rälsen genom att "putta" på den nu polärt magnetiserade rälen. Ovanpå denna anordning fäster man en platta som man själv kan sitta eller stå på, och därigenom göra sig ett mycket kul fordon. Sedan kan man ju fixa lite extra elektronik som ger en möjlighet att bestämma farten exakt, oberoende av uppförs- eller nedförsbackar. Kanske även något som gör att man lätt kan få av den från rälsen om man möter ett traditionellt tåg. Elenergi till att driva denna anordning finner man nog om man efter applicering på rälsen fäster blicken på närmaste metallobjekt ca 4 meter rakt upp i luften. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Elverkets Kopplingsboxar -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Olika typer 1.1 Kraftverk 1.2 Kraftfördelningstationer 1.3 Tätortstransformatorer 1.4 Elskåp 1.5 Kopplingstavlor 2.0 Användning 2.1 Kraftverk 2.1.1 Kärnkraftverk 2.1.2 Vindkraftverk 2.1.3 Vattenkraftverk 2.1.4 Solkraftverk 2.2 Kraftfördelningsstationer 2.3 Tätortstransformatorer 2.4 Elskåp 2.4.1 Elskåp i tätort 2.4.2 Elskåp på landet 2.5 Kopplingstavlor 2.5.1 Själva kopplingstavlan 2.5.2 Elmätaren -------------------------------------------------------------------------- 1.0 1.1 Kraftverk Detta är de stora sakerna. Kärnkraftverk på några GW. Vattenkraftverk, Vindkraftverk, solfångare, osv... 1.2 Kraftfördelningsstationer Detta är de inhägnade kopplingsstationerna på från 30x30 meter upp till 200x200 meter (Vid kärnkraftverk) Mycket stora transformatorer, isolatorer på upp till ett par meter. Supportas av ett mindre hus intill på området. Akta dig mycket för dessa, det är som skyltarna anger "Livsfarlig Ledning!" 1.3 Tätortstransformatorer Här transformeras strömmen ner från 10000 volt till trefas 400/230 volt. Finns överallt. Är betongklumpar på 2x3x3 meter. Har oftast ståldörr med hänglås. Landsbygdens version av denna är en grön låda på ca 1x1 meter tre meter upp mellan två (telefon)stolpar. 1.4 Elskåp De här är de skåpen du ser på trottoaren precis överallt. 1x1x0,2 meter. Innehåller trefas till 3, 6, eller 9 hus. Är avsäkrade med tre 35 A proppar. Ej låsta. Öppnas med en trekantsnyckel eller om sådan ej finns tillgänglig, med en skruvmejsel av STÖRSTA storleken inkörd i kanten av trekantsskruven. Jobbigare, men funkar. 1.5 Kopplingstavlor Nu har vi kommit ända in i ditt hus. Detta är panelen där det sitter tre huvudsäkringar på mellan 10 och 30 A. Där finns också Elmätaren. Det finns även en huvudströmbrytare. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Användning av de olika applikationerna 2.1 Kraftverken. 2.1.1 Kärnkraftverk Här kan du komma in på studiebesök och annat kul. Här blir de sura när man smugglar in en kamera och försöker fotografera. Här kan du även sno Plutonium (Pu) till din alldeles egna atombomb :-) 2.1.2 Vindkraftverk Dessa har fördelen att ligga på natursköna områden (tex Öland) och dessutom vara högt byggda. Ta dig in i ett, gå upp för trappan, och gå ut på balkongen eller titta ut genom fönstret. Fin utsikt. 2.1.3 Vattenkraftverk Dessa består till stor del av en stor sjö med avsats. Lyssna på låtarna "Das Roddbåt" och "I min roddbåt" med Toms Tivoli, så har du bruksanvisningen för vattenkraftverks användning. (Jag tror du börjar ana... :-) 2.1.4 Solkraftverk De solkraftverk som använder solceller kan vara bra att ha om man själv vill ha solceller, för de är lätta att ta loss. De solkraftverk som använder reflektorer är bra på sommaren då man vill ha en snabb solbränna. På vintern är de också bra om man fryser, då den koncentrerar de få solstrålar som finns då. 2.2 Kraftfördelningsstationer Dessa är tämligen oanvändbara. Bara betong och högspänning (Varning!). Du kan dock bryta dig in i Supporthuset (Alltid obemannat) och slå av huvudströmbrytaren. Den bryter strömmen för ca ett industriområde eller tre bostadsområden. Bryt dessutom av strömbrytarspaken efteråt (Kul?). 2.3 Tätortstransformatorer Även dessa är tämligen oanvändbara. Man kan ju dock såga av hänglåset och slänga in en ATCP-bomb och släcka ett par kvarter. 2.4 Elskåp 2.4.1 Elskåp i tätort De här små gynnarna kan man dock ha skoj med. De innehåller elkopplingar till de närmaste husen. De är lätta att få upp. Varenda amatör fifflare med självaktning har väl en trekantsnyckel? Annars får du väl använda en skruvmejsel modell större och bända mot kanten av hålet och vrida om ett antal varv. Mycket jobbigare. Väl inne så ser du ett antal sladdar och ett antal säkringar (proppar). Det går tre proppar till varje hus. (Fas 1-3). Det finns även små adresslappar som anger vilket hus propparna går till. Utnyttja detta och skruva ur propparna för den du vill retas med. Ta med dig propparna om du vill vara riktigt elak. Annars räcker det med att du skruvar i och ur propparna kvickt så att alla lamporna i huset blinkar. Jättekul, jag lovar. När elverket stänger av strömmen för dig när du inte betalt räkningen, så är det dessa propparna de skruvar ur. Köp dig några 35A säkringar, så skruvar du i dem igen när de brutit strömmen för dig, elverket kan ju inte veta att du har ström igen. (Förresten, när byter elverket namn till ELIA?) Men tillvägagångssättet om du vill få ut spänning ur ett sådant elskåp på gatan? Enkelt: Det finns 3 faser. Mellan varje fas är det 400V. (380 volt har numera blivit 400 volt, 220V har också ökat). Mellan: Men - så finns Mellan: Fas 1-2: 400V det som tur är Fas 1 - nolla 230V Fas 2-3: 400V en NOLLEDARE i Fas 2 - nolla 230V Fas 1-3: 400V varje elskåp: Fas 3 - nolla 230V PE = Protection Earth = Skyddsjord (Alltid Gul/grön) L = Live = Fas (Oftast svart eller brun) N = Neutral = Nolla (För det mesta blå) Att hålla isär fas och nolla utanför elcentralen med hjälp av färgkoder går inte. Man måste mäta! Däremot har alla faser för det mesta samma färg i en elcentral där 3 faser finns. 2.4.2 Elskåp på landet Ja, de här är oftast små grå lådor som försörjer endast ett hus. De är ca 20x20 cm och är låsta med en vanlig skruv (Ain't the security wonderful in these days?) Dessa är bra att ta ström ur om man vill phreaka i skogen. De sitter förstås på baksidan (??) av el/tele- stolparna. 2.5 Kopplingstavlor 2.5.1 Själva kopplingstavlan Har en huvudströmbrytare som bryter strömmen för hela byggnaden, måttligt intressant. Man kan dock ha nytta av alla propparna om man vill bryta strömmen för någons frys medan de är på semester. När de kommer tillbaka har nog innehållet i frysen krupit iväg av sig själv. De flesta har sina huvudsäkringar på ellinan innan elmätaren (kolla!) Koppla in dina största elförbrukare parallellt med en av dina huvudsäkringar där. Då går den förbrukade strömmen aldrig igenom mätaren. 2.5.2 Elmätaren är ett gissel för många. När följer några trix för den som inte vill ha så hög elräkning. 1. Sätt upp ett par starka magneter på sidorna av elmätaren. se till att du hämmar motorns kraft, och inte skjuter på, för då får du ju rakt motsatt effekt. 2. Blås in lite damm i mätaren. Detta gör så att det blir ökad friktion i glidlagren, och följaktligen går mätaren saktare. 3. Koppla in ett par kraftiga kondensatorer på nätet när du inte har så hög strömförbrukning, tex på natten. Detta orsakar en så stor fasförskjutning på ellinan så att elmätaren saktar in, eller vid den optimala fasförskjutningen, då mätaren går BAKÅT! 4. Borra ett minimalt hål i plasten på din elmätare. Stick in ett sugrör, halmstrå, etc. i hålet och in till den roterande skivan. Detta bromsar rent mekaniskt upp skivan och "förbrukningen" blir lägre. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Hur man bygger en Frankenstein-Stege -------------------------------------------------------------------------- Ett kul högspänningskonstverk, uppfunnet för specialeffekterna i den första Frankenstein-filmen. Mycket enkel att bygga om man hittar komponenter. En gnista formas längst ner, och kryper sakta uppåt längs ett par sluttande ståltrådar och bildar en spektakulär effekt. Du behöver: ----------- HV-transformator: 230V -> 20kV Ståltråd/Tunna stålrör Utförande: ---------- ----- \ -15 cm- / | \ / | \ / 50-200 cm \ / | \ / <------------ Ståltråd -------- / \ / \ X X I I <------------ Utgångspoler AC OOO OOO <------------ Keram-isolatorer +--OOO---OOO--+ | | | HV-Trafo | | 20 kV |=====================E <- Till Uttag | | +-------------+ En bild säger mer än tusen ord. Transformatorn du använder är en gammal transformator, använd till neonskyltar. Den är vanligtvis 15x10x25 cm, är gjord i tjock plåt och har två poler på ovansidan som är omgärdade av keramiska isolatorer. Två stycken tjockare ståltrådar, eller tunnare stålrör, fästes vid högspänningspolerna, vinklas in mot varandra, så att de på det tätaste stället endast ligger 1-2 cm ifrån varandra. Du ser själv vid vilket avstånd som är det lägsta som det blir en ljusbåge såm glider iväg. Det skall vara en mycket låg lutning på ståltrådarna. Det ska i bästa fall (som visas på bilden) vara endast 15 cm bredd på 2 meters höjd. Du märker även här själv hur stor bredd du kan ha överst på stegen (på min prototyp funkar ca 15 cm). Se till att gnistan inte går nedåt (ner mot polerna) när du sätter igång maskinen. Då har du vinklat trådarna fel, och får böja dem på så vis att gnistan hellre vill uppåt än nedåt. Ju mindre vinkel du har på trådarna, ju saktare går gnistan uppåt. Detta är en av många andra högspända apparater och då gäller som vanligt normala skyddsföreskrifter. Som du ser så kan gnistan hoppa 15-20 cm mellan sina poler, detta betyder att de kan hoppa minst lika långt till dig, du är ju ansluten till jord via dina skor och golvet. Jag själv har lyckats få en stöt via en sån här apparat när jag stod på ett cementgolv och hade skor med gummisulor. Isolation hjälper alltså inte så mycket. Du kommer troligtvis inte att dö av en stöt från en sån här apparat om du inte har dåligt hjärta etc. Du kan däremot få en mycket otrevlig elchock samt svårläkta brännskador. Allt detta kan lätt undvikas genom att du som regel alltid håller dig 30-40 cm från apparaten eller mer. Skall du justera något, dra ur sladden först. När den här apparaten är igång, tillverkar den ozon av luftens syre, samt diverse kväveoxider. Inga av de här gaserna är särskilt bra att inandas, så använd denna apparat i ett välventilerat utrymme, eller ha den bara igång en kortare stund. Det är inte heller nyttigt att en längre stund stirra in i ljusbågen, då den sänder ut en hel del ultraviolett ljus, och det mår dina ögon inte bra av (jfr solen). Det är också något av en smärre kortslutning att ha den här maskinen igång, så du får prova dig fram till hur länge du kan ha den igång utan att din transformator blir överhettad (stäng dock av transformatorn innan du känner på den). -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Intressanta Telefonnummer -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Sydpolen 2.0 Telefonautomater 3.0 Heta linjer 4.0 Diverse kul nummer 5.0 0058 6.0 Utländska 020-79 XX XX -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Sydpolen Man kan numera ringa från och till Sydpolens enda telefon. Den står på forskningstationen Scott Base på Ross Island. Telefonen kopplas via Nya Zeeland. Varför inte slå en signal dit, bara som testnummer när du är ute och phreakar? Telefonnumret är (från Sverige): 009-64-24099-700 Teletaxan till Nya Zeeland ligger f.n. på 17.25 kr/min, och borde vara ännu högre till självaste Sydpolen, men vem bryr sig? -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Telefonautomater Telefonautomater behöver man ibland telefonnummer till. Man kan vidarekoppla dem till användbara nummer med en DTMF-sändare om de är anslutna till AXE-PLUS. Folk blir dessutom förvånade om det ringer i en telefonautomat. Ring även collect call till dem via 020-234526, eller Sverige direkt från utlandet. <(Typ, Kod)> Jönköping: 036-165089 Södra Vätterbygdens Folkhögskola (Kort, LVA953) Uppsala: 018-537821 St. Olofsgatan () 018-101728 Plantans Elevhem, Klostergatan () 018-152536 H-Centrum () 018-154461 Busstorget #1 () 018-154462 Busstorget #2 () 018-155506 Busstorget #3 () 018-155507 Busstorget #4 () 018-152543 Fyrisån #1 () 018-510668 Fyrisån #2 () 018-126107 Fyristorg () 018-152527 Vaksalatorg () 018-126112 Vaksalagatan () 018-109471 Korsning E4/Råbyleden () -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Heta linjer Halmstad : 035-140000 Söderhamn : 0270-16680 Härnösand : 0611-89000 Gävle : 026-100000 Alingsås 1 : 0322-79000 Alingsås 2 : 0322-79019 Gotland : 0498-278010 Helsingborg : 042-230000 Luleå : 0920-10460 Uppsala : 018-111000 Skövde : 0500-476900 Stockholm 1 : 08-6142900 Stockholm 2 : 08-6746000 Stockholm 3 : 08-6776000 Stockholm 4 : 08-6765900 Trollhättan : 0520-30000 Det är vissa som ser det som en sport att kommunicera via denna typ av linjer per modem. Det är otroligt svårt att koppla upp sig. Om man vill tala med folk på det vanliga sättet, så kan man knyta intressanta kontakter här. Du kan även låta en kompis ringa till en sån här "telefonpool", och sedan ringer du "mottagaren betalar" (020-234526) till den telefonpoolen, och när "telefonisten" frågar din vän i telefonpoolen om han vill betala samtalet, svarar han naturligtvis ja, då det inte blir han som betalar, utan poolen (=Telia). Du ringer nu gratis till poolen. Din kompis betalar dock samtalet hemifrån sig till poolen, vilket kan avhjälpas med att han lägger på, och samma procedur upprepas även för honom. Detta fungerar bara i de mindre städernas Heta Linjer, då de större har flera pooler per nummer. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Diverse kul nummer #55# Betyder "Avbeställ väckning/påminnelse", men har man inte beställt någon sådan, får man meddelandet: "Svaret är NEJ!" 0712-601 27 är numret till RING DIN BLOMMA SWEDEN AB där information om Bögarrankor utlovas. (?) 020-59 99 99 är numret till väldsberömda TENA Inkontinensprodukter som skickar gratisprov till den adress du nämner >:-) 020-77 58 80 är numret till Telias Taltidning, där man gratis får det senaste på den (ur Telias synvinkel sett) officiella fronten. -------------------------------------------------------------------------- 5.0 0058 Detta nummer fungerar endast på vissa ställen, ibland får man meddelandet "Tillfälligt fel, var god ring senare!", det beror faktiskt också på vilken telefon man ringer ifrån. Den egentliga funktionen att när man har slagit numret, blir man tillsagd att lägga på luren, och efter några sekunder blir man uppringd av sulten, som man kan utföra några test på: ( Info nedan hämtat ur ett fax: "Reparatörstyrd mätning 0058") { Ton 0 = Normal kopplingston } { Ton 1 = Ton varannan sekund } { Ton 2 = Två toner varannan sekund } { Ton 6 = Normal rington } --- Den första kopplingstonen är enligt följande: Ton 0 = Inget fel Ton 1 = Främmande spänning Ton 2 = Isolationsfel Fler: --- Slingresistanstest, slå 11 Ton 0 = OK Ton 1 = För hög resistans --- Klocktest, halv följd av full spänning, slå 08 Klocktest, halv spänning, slå 09 Klocktest, full spänning, slå 10 Ton 0 = Klocka OK Ton 1 = Klockfel --- Isolationstest, AB - 48volt, slå 00 Isolationstest, A - B, slå 01 Isolationstest, AB - Jord, slå 02 Isolationstest, A - B och AB - Jord, slå 03 Ton 6 hörs. Lägg på luren. Efter återuppringning: Ton 0 = OK Ton 1 = Låg isolation Ton 2 = Dålig isolation Värdena sätts med SLPLC --- Testa av knappsats/fingerskiva Knappsats, tryck 123456789*0# Fingerskiva, tag 9 Impulsval, (Fungerar ej) Ton 0 = OK Ton 1 = Fel Ton 2 = Fel antal pulser --- Test av testutrustning, slå 99 Ton 0 = OK Du kan även ringa 0058 när du är hemma hos någon av dina vänner. Lägg sedan på luren. Sedan ringer det och din vän svarar. Han får en kopplingston i örat. Upprepa några ggr. -------------------------------------------------------------------------- 6.0 Några 020-79 XX XX nummer i utlandet - Visst är de användbara :) 020 - 79 56 14 Acuson USA 020 - 79 56 34 The Adager Corp USA 020 - 79 33 65 Agape House International 1 USA 020 - 79 35 04 Agape House International 2 USA 020 - 79 22 78 Agape House Japan Helpline Japan 020 - 79 37 00 Alcatel 1 USA 020 - 79 37 01 Alcatel 2 USA 020 - 79 28 04 Algemene Bank Nederland NV Singapore 020 - 79 58 78 Altera Corp USA 020 - 79 25 61 American Discount Credit Cards USA 020 - 79 38 36 American Golf Tours USA 020 - 79 20 79 American Toner Services USA 020 - 79 38 71 Ancient City Entertainment USA 020 - 79 70 06 Apache Medical Systems USA 020 - 79 26 34 Atlantic Properties International USA 020 - 79 56 72 Atlas Computer Systems USA 020 - 79 90 61 Australien Direkt Från Sverige Australien 020 - 79 52 15 Aviation & Tourism Intl. (ATI) Danmark 020 - 79 56 61 Axon Instruments Inc USA 020 - 79 35 08 BRI USA 020 - 79 36 08 Babbit Electronics USA 020 - 79 56 90 Beauty For All Seasons USA 020 - 79 55 33 Berendsohn AG Tyskland 020 - 79 56 30 Berisford Capital Market USA 020 - 79 56 78 Bolivar Aviation USA 020 - 79 28 18 Boulevard Hotel 1 Singapore 020 - 79 28 19 Boulevard Hotel 2 Singapore 020 - 79 33 94 Bridge Technology Inc USA 020 - 79 36 05 Briggs & Stratton Corp. USA 020 - 79 52 97 Brock & Michelsen Brilleoptik A/S Danmark 020 - 79 37 29 C & E Tooling USA 020 - 79 58 49 CSC Europe Infonet Belgien 020 - 79 90 15 Canada Direkt Från Sverige Canada 020 - 79 90 56 Chile Direkt Från Sverige Chile 020 - 79 51 02 Ciga Hotels Hotel Group Storbritannien 020 - 79 25 36 Clifford B Hannay & Son Inc. USA 020 - 79 34 70 Commonwealth Associates USA 020 - 79 34 78 Conference Call USA 020 - 79 52 55 Copenhagen Conference Line Danmark 020 - 79 20 18 Cosmos Yachting GMBH Tyskland 020 - 79 53 07 Cumulus Center Hotellbokning Finland 020 - 79 22 22 DC Card Co Ltd Japan 020 - 79 35 03 DTS Washington USA 020 - 79 90 45 Danmark Direkt Från Sverige Danmark 020 - 79 20 23 Desicion Systems Int'l USA 020 - 79 56 76 Deep Creek Reality Inc. USA 020 - 79 51 08 Dynamic Sales Import/Export Ltd. Storbritannien 020 - 79 20 04 E-Tel Pty Ltd Australien 020 - 79 51 72 Edwardian Hotels Storbritannien 020 - 79 55 95 Euro Metall Tyskland 020 - 79 55 94 Euro Metall, Regensburg Tyskland 020 - 79 56 55 Evergreen International USA 020 - 79 27 09 Executive Telecard Canada 020 - 79 50 03 Fakta Skandinavisk Fakta AB Norge 020 - 79 52 24 Fiat Automobiler A/S Danmark 020 - 79 52 26 Fiat Auto Sverige AB (FaxNr) Danmark 020 - 79 34 35 Fields and Company USA 020 - 79 31 64 Financial Times USA 020 - 79 93 58 Finland direkt från Sverige Finland 020 - 79 53 13 Finn-Tapvei Finland 020 - 79 33 42 First Arabian Financial Group Hot. USA 020 - 79 55 93 Flightcraft Aircraft Spares Tyskland 020 - 79 90 33 Frankrike direkt från Sverige Frankrike 020 - 79 55 59 Friedrich & Schleiber Farbglas. Tyskland 020 - 79 55 86 Friedrich Zettl GMBH Tyskland 020 - 79 59 56 Genesis Technologies USA 020 - 79 55 08 Global res Penta Hotels Irland 020 - 79 59 43 Good Vibrations USA 020 - 79 56 70 Gulf Components USA 020 - 79 53 41 Gunbox OY AB Finland 020 - 79 72 55 Guss Florist USA 020 - 79 29 04 HK Telephone Hongkong 020 - 79 51 23 HRI Hotel reservations Internat. Storbritannien 020 - 79 59 51 Hawaiian Pacific Resorts Honolulu USA 020 - 79 59 07 Hawaiian Pacific Resorts Hawaii USA 020 - 79 33 02 Health Care Staff Resources USA 020 - 79 33 76 Hector G De Largo USA 020 - 79 50 65 High Risk Ventures USA 020 - 79 98 52 Hongkong direkt från Sverige Hongkong 020 - 79 30 09 Hotel Esplanade Frankrike 020 - 79 53 61 Hotel Grand Marina Finland 020 - 79 53 93 Hotel Ramada Presidentti Finland 020 - 79 52 28 Hummel International Danmark 020 - 79 51 29 Hyatt Hotels Reservations Storbritannien 020 - 79 56 69 Hyclone Laboratories Inc. USA 020 - 79 55 98 IBM Deutschland GMBH Tyskland 020 - 79 20 64 IO Corp. USA 020 - 79 55 89 Indag Industriebedarf mbH & Co Tyskland 020 - 79 37 35 Intelnet USA 020 - 79 51 11 Intercontinental/Forum Hotels Storbritannien 020 - 79 38 63 International Resorts! USA 020 - 79 90 39 Italien direkt från Sverige Italien 020 - 79 51 16 J.C.B. International Storbritannien 020 - 79 90 81 Japan direkt från Sverige Japan 020 - 79 55 29 Jolly Hotels Reservation Center Tyskland 020 - 79 53 10 K W H Mirka OY AB Finland 020 - 79 53 64 Lappli-Talot Finland 020 - 79 38 06 Lifetime Memory Products USA 020 - 79 52 33 Lindberg Optik Design A/S Danmark 020 - 79 57 95 Logisoft Europe Bv Nederländerna 020 - 79 32 96 The Loki Group USA 020 - 79 59 22 MCI Call USA (For record purposes) USA 020 - 79 59 46 Macklanburg Duncan Co USA 020 - 79 51 22 Marriott Hotels Hotel Reservation Storbritannien 020 - 79 32 75 McCartney Property Mgmt USA 020 - 79 21 71 Meyer Fireworks USA 020 - 79 34 52 Myrth Beach Golf Holiday Inn USA 020 - 79 57 31 Holland Direkt från Sverige Holland 020 - 79 52 56 Nordfrim Otterup Danmark 020 - 79 90 47 Norge direkt från Sverige Norge 020 - 79 90 64 Nya Zeeland direkt från Sverige Nya Zeeland 020 - 79 53 33 Nådendals Hälsobad Finland 020 - 79 28 93 Oligo USA 020 - 79 59 48 Omega World Travel USA 020 - 79 20 21 One World Now USA 020 - 79 31 12 Oxford House College England 020 - 79 52 14 PPG Scandinavia A/S Kobenhavn Danmark 020 - 79 52 42 Patrick Danmark A/S Danmark 020 - 79 55 46 Philips Semiconductors Tyskland 020 - 79 93 51 Portugal direkt från Sverige Portugal 020 - 79 55 56 Preferred Hotels Resorts W.Wide Tyskland 020 - 79 52 70 Principals hotels Copenhagen Danmark 020 - 79 71 22 Public Interest Research USA 020 - 79 51 07 Ramada Hotels Worldwide reervation Irland 020 - 79 56 04 Reservation Center Inc. USA 020 - 79 56 74 Rex Publishing USA 020 - 79 71 62 Richard Mosley Real Estate USA 020 - 79 26 15 Rivertown trading 1 USA 020 - 79 26 16 Rivertown trading 2 USA 020 - 79 26 17 Rivertown trading 3 USA 020 - 79 36 06 Road Star USA 020 - 79 56 93 Robertson Enterprises Inc. J USA 020 - 79 32 87 Room Finders USA 020 - 79 37 33 Rosenblum Jeffery USA 020 - 79 52 02 Royal Classic Hotels Central Res. Danmark 020 - 79 50 00 SRS - Steigenberger Reserv. Serv. Tyskland 020 - 79 55 04 Sabre Help Desk Tyskland 020 - 79 52 32 Sacnas Mondial Assistance 1 Danmark 020 - 79 52 72 Sacnas Mondial Assistance 2 Danmark 020 - 79 52 82 Sacnas Mondial Assistance 3 Danmark 020 - 79 50 18 Sarpsborg Papp A/S (Div. Display) Norge 020 - 79 33 84 7-11 Tours Inc. USA 020 - 79 58 35 Sheraton Worldwide Reservations USA 020 - 79 90 65 Singapore Direkt Från Sverige Singapore 020 - 79 55 99 Skytours GmbH Tyskland 020 - 79 30 08 Societe Des Baines De Mer Frankrike 020 - 79 57 03 Sonesto Hotel Nederländerna 020 - 79 71 34 Spanien Direkt Från Sverige Spanien 020 - 79 51 78 Stakis Hotels Storbritannien 020 - 79 35 08 Stanton Corp. Westinghouse USA 020 - 79 55 01 Stars And Stripes Tyskland 020 - 79 71 28 Steinway & Sons Voice 1 USA 020 - 79 71 29 Steinway & Sons Voice 2 USA 020 - 79 51 44 Storbritannien Direkt Från Sverige Storbritannien 020 - 79 29 61 Summer Camp Australia Australien 020 - 79 53 35 Sunex Chemicals OY Finland 020 - 79 51 49 Sunlight Electronics 1 USA 020 - 79 51 59 Sunlight Electronics 2 USA 020 - 79 34 40 Synergie Resources Corp. USA 020 - 79 59 88 Teleconnect/Telecom USA 020 - 79 56 97 Telenex Corporation USA 020 - 79 33 35 Tennesse Mat Co Inc USA 020 - 79 33 13 Terravision Inc. USA 020 - 79 34 58 The Japan Times USA 020 - 79 29 51 The Voice Processing Co Storbritannien 020 - 79 38 66 Thompson Industries Inc. USA 020 - 79 52 09 Tower Air Inc. Danmark 020 - 79 58 76 Tradewind International USA 020 - 79 36 01 Tradex Group International Ltd USA 020 - 79 21 39 Travel Agents International USA 020 - 79 36 12 Travel Management USA 020 - 79 51 55 Travellers Cheques Am. Express Storbritannien 020 - 79 52 53 TRIAX Danmark 020 - 79 52 04 Triumph International Textil A/S Danmark 020 - 79 55 37 Trust Int. Hotel Reservation Serv. Tyskland 020 - 79 52 77 Tupperware Scandinavia A/S Danmark 020 - 79 90 90 Turkiet Direkt Från Sverige Turkiet 020 - 79 90 49 Tyskland Direkt Från Sverige Tyskland 020 - 79 21 06 U.S. Cavalry USA 020 - 79 54 02 Universal Bowling and Golf Corp. USA 020 - 79 33 21 Upstate Biotechnology Inc. 1 USA 020 - 79 33 22 Upstate Biotechnology Inc. 2 USA 020 - 79 36 10 Urban Capital Corp. Investene USA 020 - 79 56 05 US Assist USA 020 - 79 56 11 AT&T and T-MCI Direkt från Sverige USA 020 - 79 58 88 USA Direct USA 020 - 79 90 11 US Sprint Direkt från Sverige USA 020 - 79 56 56 WQBA USA 020 - 79 34 01 Varian Associates USA 020 - 79 58 55 VASP Brazilian Airlines Belgien 020 - 79 51 99 Westin Hotels Hotel Reservation Storbritannien 020 - 79 31 08 VISA Travel Check Assistance USA 020 - 79 71 66 Voice Smart USA 020 - 79 36 13 Workers Compensation Reinsurance USA 020 - 79 52 50 Worldspan, Helpdesk Danmark 020 - 79 36 09 Wright Travel Airport Business C. USA 020 - 79 90 43 Österrike direkt från Sverige Österrike -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Markeringsätare för den icke-AXE-anslutne -------------------------------------------------------------------------- Du kan kolla med televerket om du är ansluten till AXE. Ätaren fungerar bara när någon ringer TILL dig. (UPPRINGAREN slipper betala) ___R1_____ ------------------------------|__________|---------------------------------- Till Telefon ___R2_____ Från Linjen ---+--------------------------|__________|-----+-----+------+--------+------ | | | | | | | _ D1 | _ | | A = C1 | | | B1 | | | |_| R3 | | | | | +-----------------------------O 9v O------|---------------------+ | | | _ D2 | A | _R4__ | +-----------------|_____|-------------------+ Komponentlista: R1: Motstånd 33 ohm R2: Motstånd 22 kohm R3: Motstånd 22 kohm R4: Motstånd 2.2 kohm D1: Zenerdiod 38 V (Se Text) D2: Lysdiod (Röd/Grön) C1: Kondensator 10 nF B1: 9 volts batteri Zenerdioden är kritisk, spänningen kan variera från station till station, och toleransen kan vara ganska hög på de vanligaste zenerna på marknaden. En test visar om dioden har rätt spänning: Koppla in kretsen mellan telefonen och telejacket, gå till en telefonkiosk och ring upp telefonen. Fungerar det inte, skifta poler mellan telefonen och jacket. Får man tillbaka kronorna när man lägger på i automaten, men ljudet är dåligt, sänk spänningen genom dioden. Om kronorna i automaten trillar ner när någon svarar, öka spänningen på dioden. Testa med en volt i taget. Köp gärna hem en packe med zenerdioder med en spänning på runt 38 volt, så blir de inte sura i elektronikaffären när du springer och köper en zener varje halvtimma. ------------------------------------------------------------------------- Vi känner ingen som inte har AXE :) Kolla upp om denna fortfarande fungerar bra, och kontakta oss. Tack. Swedish Infomania -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Funderingar kring teleanknuta applikationer -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Auto3Part 2.0 Telemonitor 3.0 Avbrottsskydd för telelina 4.0 Trådlös Phreaking -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Auto3Part Man bygger en krets, som seriekopplas med någons telelina, exempelvis vår käre vän Arne Olsson. När man ringer till Olsson, och han inte svarar, och man själv skickar iväg några kontrolltoner till kretsen, plus telefonnumret man vill ringa till, så (eftersom kretsen är en "telefon" på Olssons lina) kan kretsen skapa ett trepartssamtal (Med vissa DTMF-toner) som Olsson betalar, eftersom "hans" telefon ringde upp. Ett problem kvar. Om Olsson kommer hem och lyfter på sin lur, så är han kvar i trepartssamtalet och hör din konversation/ditt modempip. Detta åtgärdas genom att man kopplar bort Olsson från televerkets (Eller snarare Telias) lina, endast behållande den påhängda "telefonen". För att han inte ska fatta några misstankar så tutar vi med 440 hz (rätt ton) i hans lur. Ska jag utveckla en sådan krets? You Know - Respons ger resultat! -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Telemonitor I din telefon, så kopplar du in två lysdioder parallellt på den ena ingående linan, sedan borrar du två hål i passande storlek i din telefons hölje, där dessa lysdioder sticker ut. o----------------------------------------------------o Från jacket +------|>|---------+ Till telefonens kretsar | | o---------------+ +-----------------o | | +------|<|---------+ Välj en grön och en gul lysdiod, då dessa är mest spänningståliga. För ljudkvalitetens skull används här inga förkopplingsmotstånd, lysdiodernas livslängd kan därför bli begränsad. (Håller kanske bara i 1-3 år). Är luren på, och ingen annan telefon på samma nummer ringer, så är båda dioderna (A och B) släckta. Lyfts luren på denna eller annan telefon inom samma nummer, tänds diod A. Använder telefonen pulsval, blinkar diod A i takt med numret. Om man ringer till någon, tänds ju som bekant diod A. När den uppringda svarar, släcks diod A, och diod B tänds. När någon ringer till dig, blinkar diod A och B växelvis ganska snabbt. * Användningsoråden: * Kolla om någon har hakat på en extra telefon på din lina (Beige-Box). Då lyser ju diod A även om alla dina telefonlurar är pålagda. (Funkar endast om ngn använder sin beigebox för tilfället). * Testa någons markeringsätare (Se annan fil). När du ringer upp denna person, och han svarar, så skall de båda dioderna inte växlas, då inget "riktigt" samtal kopplas upp. * Slippa lyssna på tutet i örat medan du väntar på att din flickvän ska svara i telefon när du ringer till henne. Vänta bara tills dioderna växlar. * Att inte bryta någon annans samtal i huset när de ringer. Du ser ju om linan är upptagen när diod A lyser. * Ger ganska hög imponans på icke-elektroniker. * Bygg vidare på det här. Koppla in optokopplare istället för lysdioder, och styr något intressant med dem. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Avbrottsskydd för telelina Om man har flera telefonjack i huset så är de inbördes "rangordnade" efter i vilken ordning de är inkopplade i huset från den inkommande ledningen. En telefon som ligger före en annan i kopplingen bryter samtalet om luren lyfts på även denna. Detta kan vara (läs: ÄR) förödande på digitala samtal från din dator. Det går också att "tjuvlyssna" via olika telefoner. Allt detta kan man slippa, vilket nedanstående konstruktion kommer att visa. Konstruktionen kopplar nämligen bort alla övriga telefoner i huset när man använder en av apparaterna utan att någon enskild apparat har prioritet över någon annan. Som synes här nedan bygger kopplingen på två triacar. En triac börjar leda när den triggas av en ström på dess GATE-ingång. Därefter fortsätter den att leda så länge det går ström genom dess båda övriga ben även om ingen GATE-ström längre finns. Om strömmen mellan de båda övriga benen försvinner så återgår allt till utgångsläget igen och triacen kan endast börja leda igen om den får en ny triggning på GATE-ingången. Triacen kan visserligen hantera växelström över sina bägge anodben, men triggströmmen måste i allmänhet ha en bestämd polaritet. Därför är kopplingen som figuren visar: Två motriktade triacar i serie med telefonen där backströmmen från den ena triacen ger triggström till den andra. Principen för funktionen blir mycket enkel: En triac kopplas i serie med varje telefon så att den har triggström när spänningen på telefonlinjen är 48 V, vilket den är när linjen är ledig eller det ringer. Däremot har den ingen triggström när spänningen är under 10 V, vilket den är när ett samtal pågår. Det betyder att så länge alla telefoner har luren på så är de alla inkopplade, men så snart man lyfter på luren någonstans så är det bara den telefonens triac som fortsätter leda medan alla andra telefoners triacar tappar sin triggström. Inkopplingen sker genom att man parallellkopplar alla telefonjack (dvs du använder bara en tvåledare mellan alla telefonerna, och kopplar bara in de två nedersta kontakterna i telefonuttaget), varpå du kopplar in en triacutrustning mellan telefonlinjen och telefonen i varje jack. Det behövs alltså en för varje telefon. Komponenter: 2 st NTE 5652 Triac 1 st 130 kOhm Motstånd Till telefon I I I I I I I I______________________________ I I I I I I I NTE 5652 I NTE 5652 I I _______I_______ _______I_______ I \ /\ __________ \ /\ I \ / \ G I I \ / \ I \ / \----I 130 kohm I----\ / \ I \ / \ I__________I G \ / \ I _____\/________\ _____\/________\ I I I I I I I I I I I______________________________I I I I I I I I I Till väggjack _______ / \ 1 = Anod 2 / 1 \ I I 2 = Gate I 2 4 I I I 3 = Anod 1 \ 3 \ \_______/\_/ 4 = Ej ansluten Triac NTE 5652 sedd underifrån (anslutningssidan). -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Trådlös Phreaking Har du en dålig trådlös telefon så kan du smyga omkring med den i ett område där det bor mycket folk, som ett stort hyreshusområde, och så märker du när får kopplingston, då din telefon kopplar in sig på någon annan basenhet tllhörande någon invånare i hyreshuset. Du får antingen slå av och på den hela tiden för att basenheten skall kunna fånga in ON-signalen som kommer från handenheten (luren). Jag känner till en dylik telefon där det finns en brytare med läge ON-STANDBY-OFF, och om man drar snabbt från ON och förbi STANDBY till OFF, så försvinner ju strömmen på off, och handenheten hinner inte skicka ut OFF-signalen till basenheten vid STDBY-läget och det resulterar i att relät i telefonen knäpper hela tiden tills den hugger in sig på en basenhet. Detta fenomen beror på att billiga trådlösa apparater inbördes kan ha samma frekvens/signaler, och är därför inte T-märkta. Det är dock ganska många som äger dessa billigare apparater, och därför kan man på detta vis lätt snylta markeringar via etern. Självaste Telia har tom informerat allmänheten om detta i ett gammalt nummer av Telejournalen. -------------------------------------------------------------------------- Kul historia hittad i Fidonet: Telia-USCH! En polare skulle komma och hälsa på, men han visste inte exakt var jag bodde, så han skulle ringa till mig från en viss telefonkiosk... Jag kom på att jag hade telefonnumret till just den kiosken, så jag testade att ringa... Nu funkade inte summern i den automaten, men han kom dit just då och lyfte på luren och la i en krona, och svor när han inte fick kopplingston. "Hej!", sa jag, "Tjenare" sa han... Sen kom han på att han inte hunnit slå numret... -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Telias Kopplingsstationer -------------------------------------------------------------------------- Innehåll: 1.0 .... Olika Kopplingsstationer och Boxar 2.0 .... Verktyg 3.0 .... Inkoppling 4.0 .... Tillämpningar --------------------------------------------------------------------------- 1.0 ... Olika Kopplingstationer och Boxar Telia har byggt en hel del kopplingsstationer till sitt förfogande. De kan på olika sätt användas till egna ändamål. Det finns 5 olika typer: 1 Växelstationer 2 KC, Opto KC 3 C-Skåp 4 "Japaner" 5 Stolpkopplingar Växelstationer finns på Telias centraler mitt i samhällen. Där samorganiseras oftast hela kommuners telelinor. De består av tusentals linor. De är tyvärr bevakade därefter. Finns ofta i bunkerliknande byggnader med omfattande antennutrustning. Ointagliga. Är även oftast ständigt bemannade. KC och Opto KC är KoncentrationsCentraler där linor från 5-10 C-skåp strålar samman och "koncentreras" i speciella kablar som går direkt till Växelstationerna. (Opto KC är modernare KC'ar med optokablar istället). KC'ar finns i två utföranden: Modell 1: Ett mindre hus, ca 3x4 meter trähus med tegelpannor (eller kanske korrugerad plåt) på taket. Modell 2: Ett större hus, ca 20x5 meter trähus med korrugerad plåt på taket. Gemensamt för dessa båda är att de oftast ligger avsides, smälter in i den allmänna husmiljön (undantag finns), saknar fönster (Sånär som på ett med stålfönsterlucka på modell 2.) De är oftast röda eller gula. Modell 1 tar man sig in i genom att borra ett hål i dörren och trycka ner låshandtaget som mycket lätt öppnar dörren. (Du kanske kan komma in via det ganska stora luftintaget istället.) Modell två är enklare att ta sig in i; man bänder bara bort fönsterluckan (Lätt) och öppnar glasrutan. (Valfritt sätt). I båda typerna finns några hundra lösa linor, två fasta linor med telefon, och el indragen. (Modell 1 har jag även sett i betongversion i betongsamhällen. De gör allt för att de ska smälta in i miljön.) Alla televerkets dörrar och hänglås kommer från Abloy, och de låsen är ju helt otroligt svåra att öppna. (Varför använder de inte fabrikatet OME? OME är det helt klart bästa hänglåset på marknaden. Det öppnar novisen på två sekunder med en tandpetare (!) :-) C-skåp är grå plåtskåp som finns överallt, särskilt i villaområden. de innehåller 100 linor ( C = 100 med romerska siffror ). Öppnas lätt med en borrning i låset eller bågfil på hänglåset om det är ett sådant istället. Samlar upp linor från 10 "Japaner". Har larm om de befinner sig i tätort. De få som finns på landsbygden är faktiskt utan, så ge dig inte på stadsbelägna skåp hej vilt. _____ /_____\ ^ | | | | | | | | | |. | | ca 2 m | | | | |__|__| v <------ C-Skåp "Japaner" är små grå, runda plastskåp med svart topp, ca en meter höga. ( Gissa varför de kallas japaner :-) Det finns även en nyare modell (som har blivit mycket valiga på sistone) som är fyrkantiga och av galvaniserat stål. Gemensamt med de båda är att de finns precis ÖVERALLT i villaområden (Brevid elverkets lite större skåp, mer om dessa i en annan fil). (Trots att de finns överallt i alla städer som jag sett, så har jag i andra textfiler sett påstående om att de inte finns någonstans i närheten av textfilsförfattarens. Antingen har den andra observatören inte ordentlig ledsyn, eller också bor han i en mycket abnorm stad.) Japanerna innehåller 10 linor, vilka senare kopplas vidare i knippen om tio till C-Skåp. De av galvaniserat stål måste man borra upp låset på, de runda kan man öppna med en vanlig fyrkantsnyckel, om det dessutom finns ett hänglås på den, ta med en bågfil. Den runda modellen kan man även lyfta av hela plaströret på ibland. OBS! Ryktet säger att stången som hänglåset sitter på kan skruvas ur! Testa, jag har ännu inte gjort det. ___ |.| ^ | | | ca 1 m | | | |_| v <--------- "Japan-skåp" Stolpkopplingar förekommer på telefonstolpar på landsbygden. Deras storlek varierar, men någon med mer än 30 linor har jag aldrig sett. De är ofta små plåtlådor som sitter drygt en meter upp på en telefonstolpe, eller på en ladugårdsvägg. De är i och för sig hänglåsta, vilket inte borde innebära något hinder, men dessutom är ståltrådsbottnen löstagbar. Detta innebär att du kan koppla in dig utan att göra någon åverkan. det finns ibland små svarta kopplingslådor (Stora som en CocaCola-burk) som sitter i topparna på telefonstolpar. Ganska svåråtkomliga, men är utmärkta att koppla in sig på, pga dess avsaknad av lås. Kallas populärt "kottar", därför att de hänger i toppen på stolpar. --------------------------------------------------------------------------- 2.0 ... Verktyg När du ger dig ut på jakt efter ett skåp att koppla in dig på, så borde du ha med dig följande saker: Ledningsprovare - Kolla att det verkligen är en telelina och ingen 230 V kabel, de kan vara snarlika ibland! (Telelina = 48 volt ) Borr/Bågfil - Öppna lås/hänglås som är i vägen. Skruvmejsel - De flesta skåp har skruvfastsättningar för telelinorna. Avbitare/Kniv - Skala ledningar, kapa ledningar, osv... Kabel 100 m - Är du i närheten av en väg eller ett hus kan det vara Två/fyrledare en bra idé att dra dig iväg en bit medan du ringer. Två ledare per linje, kan vara kul att ringa partylines medan man tankar ned "kewl warez" från USA... Telefon med - Givetvis har du en telefon med dig. Tonval är bra för Tonval vissa funktioner som förklaras senare. Krokodilklämmor - Att kvickt fästa kabel med, Oslagbara. Kabelmonitor - Bra hjälpmedel, beskrivs senare i detta kapitel. Skiftnyckel/Tång - Bultar, muttrar, osv... Omgivnings- - Är det någonting den svenske medelsvensson är, så är det färgade kläder nyfiken på allt som inte angår honom. Ser någon dig rota i ett skåp, så mår de garanterat illa av det och måste dubbelkolla med både dig, Telia och Polisen att du verkligen hör hemma där. Men det de inte vet har de inget ont av. Cykel/ELmoped - Tyst och smidigt avlägsna dig från platsen ifall det börjar osa katt. Kanske medelsvensson har varit i farten och ringt en för dig opassande myndighet. KABELMONITOR: Två stycken motriktade parallellkopplade lysdioder som talar om för dig vad som försiggår på linjen. Lyser den ena dioden är en lur inom telefonnumret lyft. Lyser den andra är ett samtal uppkopplat. Ringer telefonen så blinkar både diod A och B. Dessutom är en strömbrytare inkopplad i kabelmonitorn för säkerhets skull om ägaren till telefonlinan skulle lyfta på sin lur. (Slå kvickt av din telefon.) Ritning: ---------------------------------------------------- \----------- Från telenätet +----------|>|----------+ S 1 Till Telefonen | LED A | --------------------+ +------- \------------ | | +----------|<|----------+ LED B LED A = Gul Lysdiod LED B = Grön Lysdiod S 1 = Tvåpolig strömbrytare Den ena dioden ska vara grön och den andra gul. Röda kan användas, men dör ut fortare pga sitt låga spänningsfall, och håller då troligtvis inte sina utlovade 11000 h. (För att ljudkvaliteten skall bli så bra som möjligt används inget seriemotstånd. Livslängden på dioderna kan därför bli ännu mer begränsad) --------------------------------------------------------------------------- 3.0 ... Inkoppling Grundinkoppling av telefon. De två understa stiften på din telefonpropp skall kopplas vidare till en ny lina med antingen krokodilklämmor, kabelskor, eller speciella kontakter. (De senare får du skaffa själv). I alla skåp och stationer sitter linorna på skruvplintar, dit varje lina går med en partvinnad sladd, i två olika färger ex. svart/gul el. ljusblå/vit. 1a in --> ------------0><0-------------- <-- ut lina 1 a (svart) 1b in --> ------------0><0-------------- <-- ut lina 1 b (gul) 2a in --> ------------0><0-------------- <-- ut lina 2 a (svart) 2b in --> ------------0><0-------------- <-- ut lina 2 b (gul) ^ ^ osv... | | Skruvar i Skruvplint Du kopplar alltså in dig med kabelskor på skruvarna 1a och 1b ELLER 2a och 2b osv. i (nästan) all oändlighet. Ibland kan det finnas överspänningsskydd för blixtnedslag mellan skruvarna, men den gör ingen skillnad. Ska du koppla in dig mycket temporärt, så kan du istället för kabelskor använda krokodilklämmor. Till Saken: ----------- Nu när du har läst de två föregående kapitlen så kan vi börja ge oss ut på rundtur i den svenska naturen... Växelstationerna hoppar vi över, det går inte att komma in i dem. (Kanske förklädd...) I KC-stationerna kan man däremot ta sig in. Jag förutsätter att du nu står på dörrmattan i närmaste KC. Du kan nu välja på några olika varianter. 1. I Stora KC-modellen finns ett dass. Inte så intressant. 2. I båda modellerna finns två telejack med utsatta telefonnummer. Det finns även obegränsat med elektrisk ström. Det finns även några hundra telefonlinor av olika ursprung (mestadels då C-skåp, men även lösa japaner o dyl.). De sitter uppkopplade på väggarna i stora nätverk. Där kopplar man in sig på plintar med kabelskor som man har fäst på sin favorittelefon. 3. I KC-stationer finns även en elapparat som skaffar 48-54 v till telelinan. Det finns även en batteribackup på 72 timmar i händelse av strömavbrott. I C-skåp finns 100 linor som du kan koppla in dig på med kabelskor eller krokodilklämmor. Det finns även ett ledigt jack. I japanerna finns det endast tio linor du kan koppla in dig på. (På samma sätt) Men fördelen här är att de ligger mer avsides. (På ödetomter, i skogsbrynet, kanske tom. i din trädgård om du har tur.) Stolpkopplingarna är alltid tacksamma objekt att besöka. De befinner sig alltid ute på landet/i skogen. De liknar japaner i sin uppbyggnad, det kan dock finnas fler linor. ___o___ ^ <--- Knoppen är en rund ögla/krok /_______\ | | _ | | | |_| | | <--- ID-Bricka | | | höjd ca 40 cm (Inte ID-brickan, SKÅPET! :-) | | | |___ ___| | O v <--- Hänglås, ABLOY Fila av hänglåset eller ta ur bottnen av stålnät, den brukar vara lös :-) Koppla in din telefon mellan skruvplintarna. De stolpkopplingarna (kottarna) som sitter i topparna på telestolparna (Visste ni förresten att det finns en telefonstolpsodling i Simlångsdalen (Halland) Om ni åker igenom det lilla samhället någon gång, titta söder om vägen så ser ni den. Tämligen Besynnerligt.) Öööh.. till saken: Svarta stolpkopplingar var det: De kan man lätt koppla in sig på. Kruxet är att komma upp i toppen. Fråga på televerket (Telia!) eller ett skogsbolag om du kan få köpa ett begangnat par kängor med stolpe/träd-klättringsanorndning. Säg att du ska klättra i träd och samla kottar. I dessa finns det upp till 5 (?) linor. (I teleburkarna, inte i kottarna) Kopplar du in dig på de här precis efter teleräkningen kommit, så har du tre hela månader framför dig med obegränsad samtalskapacitet utan att du blir upptäckt. --------------------------------------------------------------------------- 4.0 ... Tillämpningar Nu när vi har lärt oss att bemästra konstarten "beigeboxing" (som detta förfarande med teleskåp kallas på utrikiska, så ska vi lära oss att det inte är särskilt snällt att koppla in sig på stackars ovetande privatpersoners linor, utan se istället till att du hamnar på något kommunalt eller multinationellt som inte tar så stor ekonomisk skada av att bli utnyttjade för USA-resor via atlantkabeln. Kommer du in i en Växelstation är din lycka gjord. 1) Sno all specialutrustning som det bara dräller om på obemannade stationer. 2) Koppla om ledningar till din fördel. 3) Ring massor. 4) Koppla in en radiotelefon på en av Telias linor. Alltså en telefon som du bär med dig, som sänder till stationen, där du kopplat in en mottagare som sänder signalerna vidare ut på en lina. Ett exempel på en sådan obemannad station är bunkern i Torup. Portkod 1-9-8-1. (Iaf Juli 93.) Ska kolla upp det igen. En KC, Opto KC... 1) Vidarekoppla linorna med angivna telefonnummer till trevliga BBSer. *21*Nummer#. Plus-tjänsterna är alltid användbara. 2) Ring massor. Det finns ju el därinne, så ta med din dator, och modem, förstås. Dessa byggnader kollas bara upp ca 1 ggr/månad. 3) Sno deras fax. Sådan finnes. Du kan även faxa till Televerket (TELIA, då!) i stan från denna fax och säga att du är arbetare Arne Olsson (Fingerat namn) och vill ha info om vissa specialkoder (Fantasi...) De ser ditt telefonnummer på sin display, och vet att du är i en KC-Station. De litar på dig. De tror inte att de har obehöriga personer där. 4) Det finns dass på de större KC'arna. Utnyttja. C-Skåp 1) Ring med jacket som finns. 2) Koppla om telelinorna till din egen fördel. 3) Blanda dina grannars telefonnummer (Linor). De kommer att få många felsamtal. Ingen kan komma på felet heller! En idé är ju också att SERIEKOPPLA dina grannars nummer. När någon av dem får ett samtal, ringer det hos ALLA. Japaner 1) Koppla in dig parallellt med ngn och ring. Du syns dock mkt väl. 2) Blanda linor. 3) Såga av (Plastmodellen) 20 cm ovanför marken och ta med. Telia får huvudbry... Kopplingsboxar på landet: 1) Eftersom dessa lådor ofta befinner sig på tillräckligt avstånd från Sveriges befolkning, så skulle man kunna göra något riktigt snyggt här: a) Ställ ett skrivbord där ute i skogen, ställ en stol där också. Häng en presenning över som tak. b) Koppla upp 10 telejack på en bräda som du ställt på skrivbordet med telemonitorer på varenda en. Koppla in dessa jack till varsin lina. c) Dra dit ström från en närliggande ledning, koppla in din (portabla) dator och ett modem. Hittar du ingen passande elledning, ta en batteridriven dator istället (Eller ta med en 12 VDC-230 VAC konverter). d) Ring Ring Ring. Skifta mellan jacken där du kollat att ingen är hemma, och ring på dem. Sitt där i tre månader, och stick sedan fort som attan, för då får alla teleräkningar på 10tals timmars samtal till USA. Se dock till att folk inte får sin teleräkning ökad med 500 kronor, för den kan de inte be Telia dra av, men om de däremot får en räkning på, låt säga 23.554 kronor helt plötsligt, då kan nog tom Telia inse att det är något skumt i görningen, och avskriver räkningen för de stackars drabbade personerna. Happy Phreaking... -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Använd PLUStjänsterna rätt! -------------------------------------------------------------------------- Det hela går ut på att man kopplar om en telefon så att en annan betalar markeringarna, vilket är bra om man ringer rix och utomlands. En sak är viktig att påpeka och det är att detta bara funkar för dem med AXE, och därigenom Telias PLUSTJÄNSTER. Först och främst måste du ha tillgång till en telefon som du kan koppla om. Skolans telefon är ju idealet eftersom där rör sig så mycket folk och vem som helst kan ha gjort det, och DU minst av alla blir misstänkt. Du kan inte välja en privatperson, eller belasta en telefon för mycket, ty om någon skulle vilja, så kan AXE-loggen kollas på vika som anropat telefonen via vidarekopplingen. Om en skolas totala telefonräkning ökar med ett par tusen märks inte detta, men däremot om vår käre vän Arne Olsson skulle få en räkning på 3000:- istället för hans vanliga 1000:-, så blir han misstänksam och ber Telia AB kolla AXE-loggboken. För att koppla om telefonen skriver du bara: * 61 * "telefonnumret du skall kopplas vidare till" * omkopplingstid # Exempel: *61*90000*42# (Telefonen kopplas vidare till Larm AB efter 42 sek). Omkopplingstiden ställs in i sekunder mellan 5-60. Det är den tiden det ska ta mellan att du ringer till den omkopplade telefonen tills den automatiskt kopplas vidare till den valda telefonen. Det är ju lämpligt att välja 60 sekunder så att det inte märks på dagarna. Väldigt enkelt, sedan när du ringer dit så kopplas du vidare till din favoritbas. Eller din kompis i Australien. Och det bästa av allt, du betalar bara samtalet till skolan. Denna funktion kopplas ur med: # 61 # (Enligt en obekräftad uppgift skall kommunens (och därmed skolans) telefoner vara spärrade för rikssamtal och 071. Dessa samtal måste då kopplas via en telefonist. Jag ska kolla upp detta. Använd en annan telefon än kommunens om detta stämmer) -------------------------------------------------------------------------- Appendix: Man kan ju ta den vanliga "Medflyttnings-funktionen" som är: * 21 * "telefonnummret du skall kopplas vidare till" # Detta är sämre då samtal direkt kopplas vidare till exv. en databas och ingen kan ringa till "skolan". Om man lyfter på luren i skolan hör man dessutom en distorderad ton. Någon med IQ över 42 kan fatta misstankar. Denna funktion kopplas ur genom att man slår: # 21 # -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Diverse Teletips - Om du vill ringa gratis -------------------------------------------------------------------------- 1. Ring gratis från telefonkiosk: Ring först upp televerkets felanmälan (90410). Säg att det är streck i displayen och att det inte går att ringa. På televerket tror dom att telefonen är full och frågar efter numret på telefonen t.ex. FT1717 (Numret står under displayen) och från vilket riktnummer du ringer. Svara på frågan (Du behöver inte säga rätt nummer) dom antecknar att telefonen är felanmäld och frågar vart du vill ringa (Frågar dom inte så får du säga till). Säg numret och dom kopplar dig fram. Jag har märkt att dom lyssnar av samtalen ibland så tänk på vad du säger. Fungerar endast efter 18:00, innan dess kommer de och åtgärdar "problemet". 2. Ring gratis från telefonkiosk: Du behöver 1 svensk tvåöring och minst 1 enkrona. Lyft luren, stoppa i tvåöringen, vänta ca 1 sekund, stoppa i enkronan, Har du tur så står det nu 5 kr i displayen och tvåöringen åker igenom. Om du har flera enkronor kan du göra samma sak igen då står det 10 kr Har du lagt i 3 kr så står det 15 kr osv. Lägg på när du har ringt för 12 kr så får du tillbaka dina tre kronor. Det här fungerar väldigt dåligt på en del telefoner, du kan få stoppa igenom mynten flera gånger innan det står 5 kr. Fungerar endast på vissa telefoner (Orangefärgade). 3. Ring gratis från telefonkiosk: För att göra detta behövs en fin metallborr. Borra ett litet hål ca 1 mm i diameter i myntet. Trä en tråd genom hålet. Täpp igen hålet med lödtenn. Sedan är det bara att sätta i myntet i telefonen och sedan rycka upp det igen. Dra många gånger upp och ned så reggas flera mynt. Denna klassiker (pimpling) fungerar endast på gamla apparater. 4. Gratis telefonväckning: Telefonväckning är dyrt. För de flesta. Vissa får det gratis så här enkelt: Ponera att du vill bli väckt så tidigt som klockan 8.00. Du råkar veta att din grannes sommarstuga står öde. Du ringer då till samtalsbeställningen som har telefonnumret 90130. Här beställer du ett samtal till klockan 8.00 till sommarstugan. Gå sedan och lägg dig. På morgonen klockan 8.00 vaknar du av en telefonsignal och när du lyfter på luren hör du en telefonist säga att ingen svarar hos grannens sommarstuga. Säg: - Tack i alla fall och god morgon. 5. Ring gratis från telefonkiosk: Alla har vi väl försökt att få gratis telesamtal via telefonkiosker och gem... Inte har jag fått det att funka (inte i Sverige iaf)! Men jag har faktiskt kommit på ett sätt att ringa gratis, och det fungerar dessutom! Borra ett hål i kanten av myntet med diameter på ca 2 mm med en fin borr. Trä en tråd (björntråd) igenom hålet. Slå en knut. Färdigt! Gå nu till en telekiosk och lägg i myntet. Pimpling verkar vi ju komma in på här, men misslyckas lätt pga installerade rakblad o dyl. Så om ni vill testa nåt som funkar så ta en 5kr och sänk ned. När telefonen reggat 5 kronan så slår ni numret ni vill ringa och håller fast tråden så att myntet inte faller ner. Sen efter samtalet lägger ni på luren och sedan släpper tråden... Och ut kommer myntet via myntutkastet! Om myntet fastnar dra då bara av tråden och slå lite på telefonen och klicka på klykan så kommer myntet ut. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Ring gratis med Statoilkort -------------------------------------------------------------------------- Det finns trevliga telefonautomater här i landet som tar vanliga kredit/betalkort. Dessa kan man utnyttja för att ringa gratis. Nu i slutet av 1994 har vårt trevliga televerk även börjat installera denna typ av magnetkortsläsare som standard i telefonkortsautomater. Telefonerna fungerar så att man drar sitt VISA/STATOIL/TEXACO-kort osv. genom en springa (UTAN koden) och ringer (I telefonkortsautomaterna stoppar du in kortet upp-o-ned jämfört med hur du skulle stoppat in ett telefonkort, även här utan att slå in din (? :-) kod). Dessa samtal reggas på kortets nummer, men kan inte detektera om kortet är spärrat, för den dumma(?) maskinen har ingen kontakt med någon centraldator. Den kan dock se om kortet ditt är "expired", då detta är inprogrammerat direkt i magnetremsan på kortet. Alltså: ------- Skaffa ett kort. De kort som telefonautomaterna tar är följande; Telia Access, American Express, Diners Club, OK Inköpskort, Euroshell, Eurocard, Statoil, MasterCard, Bankkort och VISA. Ring upp dem och säg att du har tappat kortet och vill spärra det. Det gör de. Ring nu så mycket du kan tills kortet blir "expired", vilket det inte blir i första taget. Du kan dock inte handla för det längre, vilket du säkrt själv inser att du verkligen inte borde göra. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Lura de orange telefonautomaterna -------------------------------------------------------------------------- Hur man ringer gratis från de vackra orange mynttelefonautomaterna: Du kanske kommer ihåg hur man gjorde med de gamla gröna teleautomaterna? Tryckte på SOS-knappen och kvickt ringde numret med tonsändare? Det finns ett antal såna här kvar, sök upp dem! Ska vi istället ge oss på de orange apparaterna måste anfallstekniken bli lite modifierad. 1. Lyft luren. Vänta på ton. 2. Tryck kvickt 2-3 ggr på knappen under luren (Inte klykan, den runda knappen under klykan!) Då försvinner kopplingstonen. 3. När tonen försvunnit, slå kvickt 0013(se nedan) innan tonen kommer tillbaka. Ton kommer igen om du gjort rätt. (Du måste höra alla "siffrorna" i luren.) OBS! Numret du slår är olika i olika delar av Sverige. Det är inte bara 0013 som gäller. Jag har hört talas om 0012, 0019 och 0097 också. Funkar det inte, och du har tid, testa alla nummer mellan 0001 och 0099. Kontakta oss med dina forskningsresultat, detta är till stor hjälp för oss. 4. Ta din nummersändare. Slå ditt önskade nummer. Du kommer fram gratis. Tyvärr så funkar detta bara i 5-10 min. för utlandssamtal, och 40 min. för rikssamtal inom Svea Rikes gränser. - En tonsändare köper du hos Hobbex eller World Import för en femtiolapp. Eller hos den trevliga(?) Telia-Butiken för 198:- - Tyvärr, detta funkar inte på våra coola korttelefoner, men jag återkommer till hur man lurar dem med... -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Telefonkort med tillhörande apparatur -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Telefonkorten 2.0 Korttelefonautomaten -------------------------------------------------------------------------- Gratisringarnas nya fiende telefonkorten har nu nästlat sig in i snart hela Sverige. Korten är dock mycket enklare att förstå sig på än vad många rykten säger. En del av dessa rykten går ut på att det på telefonkortet skulle sitta en avancerad krypteringsprocessor som skulle göra det omöjligt att nå chipet utan att ta den väl inkapslade telefonautomaten till hjälp. Detta skulle ju naturligtvis inte fungera i verkligheten. Om ni själva kollar IC-strukturen på ett obducerat telefonkort (med mikroskop), så ser ni (?) att det inte alls är någon avancerad processor på chipet, utan endast ett 256 bitars EPROM-minne med serialutgång. Det finns dock mycket avancerade SmartCard-processorer som är avsedda för militärt bruk etc, men dessa har Telia inte använt sig av. Enligt vissa källor så ska det vara hemskt svårt att programmera om dessa kort, då man först är tvungen att radera hela EPROMmet, som ska vara täckt med UV-skyddande plast (Info: Man raderar EPROM-minnen med UV-bestrålning). Efter man har lyckats göra detta, ska man återprogrammera HELA minnesarean, men dock ska de första 96 bitarna vara avsäkrade mot återprogrammering. (Se minnesuppbyggnaden nedan). Det är alltså bara i bitar avsedda för markeringsdata man får skriva, och då endast lägga till ettor, och inte ta bort nollor. Slotkonfigurationen för tfn-kort: --------------------------------- Pinplacering: ------------- -------------+------------- | 1 | 8 | | | | +-------\ | /-------+ | 2 +----+----+ 7 | | | | | +--------| |--------+ | 3 | | 6 | | + +----+ | +-------/ | \-------+ | 4 | 5 | | | | -------------+------------- Pinkonfig: 1 : R/W 5 : Vcc ---------- 2 : I/O 6 : Rst 3 : Vpp 7 : Clk 4 : GND 8 : Fuse +--------------------------------+ | | | | | 1 o 8 o | | 2 o 7 o | ---> mot sloten | 3 o 6 o | | 4 o 5 o | | | | | +--------------------------------+ 1. Prog Väljer läs/skriv 2. I/O Input/output 3. Vpp + matningsspänning 21 volt 4. GND Ground (=jord) 5. Vcc - matningsspänning - 5 volt 6. Reset Återställer kortet med avseende på minnesadresseringen till bit 0 7. Clk Klocksignal in (10 kHz) 8. Fuse Till den låsning telekortsfabriken gör av kortets huvudpro- grammering (de 92 första bittarna) för att förhindra omprogrammering av densamma. Detta förhindrar att du gör om ett 30kort till ett 150kort. Denna "fuse" är oåterkallelig Den består av en rent mekanisk säkring som bränns av vid tillverkningen. Frankrikes pinkonfigstandard kallas AFNOR och ISO är övriga länders standard. Sverige kan naturligtvis inte vara så normala att de kan följa en standard, och använder följdaktligen istället SPEGELVÄND ISO-konfiguration. Minneskarta över vanliga telefonkorten: --------------------------------------- Bytes Bits Binärt Hex +-----------+-----+ 1 1 --> 8 | | | +-----------+-----+ 2 9 --> 16 | 1000 0011 | $83 | ---> Kortet är ett telefonkort +-----------+-----+-----------+-----+ 3-4 17 --> 32 | 1000 0000 | $80 | 0001 0010 | $12 | ---> 10 Mark. | | | 0010 0100 | $24 | ---> 22 Mark. | | | 0010 0111 | $27 | ---> 25 Mark. | | | 0011 0010 | $32 | ---> 30 Mark. | | | 0101 0010 | $52 | ---> 50 Mark. | | | 1000 0010 | $82 | ---> 80 Mark. | 1000 0001 | $81 | 0000 0010 | $02 | ---> 100 Mark. | | | 0101 0010 | $52 | ---> 150 Mark. +-----------+-----+-----------+-----+ 5 33 --> 40 | | | +-----------+-----+ 6 41 --> 48 | | | +-----------+-----+ 7 49 --> 56 | | | +-----------+-----+ 8 57 --> 64 | | | +-----------+-----+ 9 65 --> 72 | | | +-----------+-----+ 10 73 --> 80 | | | +-----------+-----+ 11 81 --> 88 | | | +-----------+-----+ 12 89 --> 96 | 0011 0000 | $30 | ---> Norge | 0001 1110 | $1E | ---> Sverige | 0010 0010 | $22 | ---> Spain | 0011 0011 | $33 | ---> Andorra | 0011 1100 | $3C | ---> Irland | 0100 0111 | $47 | ---> Portugal | 0101 0101 | $55 | ---> Tjeckien (Slovakien?) | 0101 1111 | $5F | ---> Gabon | 0110 0101 | $65 | ---> Finland +-----------+-----+ 13-31 97 --> 248 | | | ---> Markeringsområdet. Varje gång | | | en markering används sätts | | | en av dessa bitar till "1". | | | Vanligtvis är de två första | | | bitarna på fabrik satta till | | | "ettor". +-----------+-----+ 32 249 --> 256 | | | +-----------+-----+ Man kan använda följande markeringsantal: 10, 12, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60, 80, 100, 120, 150 - Som du säkert ser hur man ställer in på kortet. Dessutom kan man via specialvägar få fram kort med 153 markeringar, men då fungerar inte kortbyte. Nån skum bugg i telefonautomaten. 150kort får de som gör service på automaterna ut. Det finns många rykten i omlopp med "ofelbara" sätt att få telefonkort att stanna och återfyllas, samt många andra fina funktioner. En textfil jag sett, går ut med följande budskap: "Man lägger telefonkortet i mikrovågsugnen i 2-3 sek när apparaten är satt på "Defrost". (750W ugn). Funkar inte detta direkt så ska man dessutom lägga kortet i frysen i en timma. Då har markeringarna stannat." Om man på ett telefonkort kapar förbindelsen mellan reset-plattan och automaten så kan man få en fördröjning på 5-10 sekunder, då man kan ringa utan att det dras några markeringar. (Efter dessa 5-10 sekunder kommer meddelandet "Tekniskt fel, lägg på luren" fram på skärmen i telekiosken.) Så länge automaten inte kan ge resetplattan någon spänning, så kan inte heller några markeringar dras. Det tar dock en stund för automaten att fatta att den plattan inte existerar. Under denna tid kan du kvickt informera: "Hej morsan, det är jag. Jag kommer hem kvart i tolv." Detta hinner man, ibland lite mer. Bryt alltså förbindelsen från resetplattan: +--------------------------------+ | | | Detta är ett | | telefonkort. 1 o 8 o | | resetplattan 2 o 7 o | ---> mot sloten | är platta nr 3 o 6 o | | 6 på denna 4 o 5 o | | bild. | | | +--------------------------------+ Standardmåttet på telefonkorten är 8.5x5.2 cm. Bryt den med tejp, nagellack, eller genom att pilla loss plasten på baksidan och dra av silvertråden med en vass nål. Detta fungerar med ett antal pinnar på kortet (Vpp tex, då försöker automaten förgäves skriva på kortet, men kan inte på något sätt få dit bitten den fill fästa, då spänningen är alldeles för låg) i olika kombinationer och beror på att automaten inte kollar kortets definitiva giltighet på direkten, utan man får en liten stund på sig att pula. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Korttelefonapparaterna Svenska televerkets, offentliga telefonautomat för telefonkort heter "Elle", men denna verkar hålla på att bytas ut under slutet av 1994 (mot den nya varianten med kreditkortsavläsning), så någon aktuell information kanske inte går att ge, då jag inte undersökt den nya varianten speciellt ingående, med mer än att det inte går att ringa nummerupplysningen från alla sådana automater i Härnösand :-) I nästa version av denna textfil kommer jag att ha en lite längre utläggning om det här med telefonautomaternas uppbyggnad och funktion, om någon är intresserad, kanske även lägga in dumparna på telefonautomaternas ROM. Jag planerar också att lägga upp en "egen" variant av ett kort som emulerar ett telefonkort, då Motorola-varianten än så länge kräver extern spänning, och asm-sourcerna till RISC-processorn PIC16C84 inte är riktigt fullkomliga (Alla beskrivningar ute för tillfället saknar exempelvis slumpvist ID-nummer). För övrig intressant läsning angående telefonkort rekommenderar jag TELECARD.DOC av Stephane Bausson. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Etanol och dess tillämpningar -------------------------------------------------------------------------- Innehåll: 1.0 Tekniska detaljer 1.1 Denatureringsmedel 1.2 Tillverkning av etanol 1.3 Allmän hembränning 1.4 I det fördolda... 2.0 Medicinska aspekter 2.1 Alkoholförbränning etc. 2.2 Förhindrande av skadeverkningar (& baksmälla) 3.0 Alkoholhaltiga drycker 3.1 Mjöd 3.2 Björkvin 3.3 Absint 4.0 Förvaring i vattenmelon -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Tekniska detaljer -------------------------------------------------------------------------- 1.1 Denatureringsmedel enligt Kemetyl För att folk inte ska dricka den trevliga medicinspriten, spolarvätskan och T-röden vi har på bensinmackar och liknande inrättningar runtom i landet, så tillsätter tillverkaren (Kemetyl är störst) ett ämne som gör etanolen i dessa flaskor odrickbar. Den smakar helt enkelt pest och pina. Subjektiva analyser (ej av oss) visar att T-blå trots allt är godast (Med detta menas dock varken att den är god eller nyttig). De ämnen som då gör att spriten smakar så illa är hos Kemetyl följande: (Angiven mängd per kg sprit) Etylacetat 30-50g Metyletylketon 20-40g Dietylftalat 20g Butylacetat 50g Butanol 40g Bitrex (denatoniumbenzoat) 0,02-0,06g Toluen 1-20g Isopropanol 10-50g Oktan 20g Menthol 15g Ämnena används både ensamma och i kombination beroende på tillverkningstillfället. Ett begränsande kriterium för tillsatsämnena är att man försöker undvika ämnen som gör spriten toxisk. Om du skulle dö av metanolförgiftning så känner tydligen Kemetyl ett visst ansvar. Något direkt kräkmedel har aldrig funnits vad jag vet. -------------------------------------------------------------------------- 1.2 Tillverkning av etanol Förutom det vanliga klassiska sättet att tillverka etanol, dvs genom förjäsning av socker, så finns det ju kul sätt att få ut etanol ur helt andra kemikalier. Etanol + Ättiksyra => Etylacetat + Vatten Etylacetat + Natriumhydroxid => Etanol + Natriumacetat Etylacetat förekommer naturligt i Salubrin, men det kan bli dyrt att köpa det, liksom natriumhydroxid i form av kaustiksoda. Skaffa alltså rent etylacetat och ren natriumhydroxid. Finsprit är ju omgärdat av regler om man ska inhandla det, det är dock inte etylacetat, som är en högst ordinär ester. Du blandar 3:4 av Etylacetat:NaOH, ty även om reaktionen ska gå jämnt upp, så är de lättare att avlägsna natriumacetat och natriumhydroxid ur din etanol än etylacetat. Reaktionen är exoterm, så du ska nog kyla ditt kärl genom att stoppa ned det i badkaret eller liknande åtgärd. Nu har du fått en blandning av etanol, natriumacetat och natriumhydroxid. Då destillerar vi. Ingen temperatur eller annat behöver hållas, då din "mäsk" består av REN etanol - helt utan vatten eller finkeloljor. Det är bara att hetta upp det hela och samla in ångorna. Etanol kokar vid 78°C, så du måste åtminstone hålla högre temperatur än så. Späd ut din etanol med KubaKola Lajt, spriten håller nämligen 96%! (En fånig idé: Blanda denaturerad sprit med ättiksyra och en gnutta svavelsyra och värm. Då har du fått etylacetat. Skilj ut etylacetatet (om DET nu går att utföra på ett enkelt sätt i hemmet, jag har inte undersökt saken närmare) och följ ovanstående steg). -------------------------------------------------------------------------- 1.3 Allmän hembränning Hembränning kan delas upp i tre enkla steg: 1. Mäskberedning 2. Destillation 3. Rening MÄSKBEREDNING Absolut enklast är att använda s.k. snabbjäst. Dessa små påsar med kemikalier finns i de flesta vinbutiker. De används för att framställa vin. Och det är ju precis vad vi skall göra. Vi ska framställa ett mycket billigt vin. Påsarnas innehåll räcker till ungefär 25 liter. Det bekvämaste är att köpa en hink på 25 liter med jäslock. Blanda först i ca 5,5 kg socker. Häll därefter i ljummet vatten (ca 35°C. OBS! Ej över 40°C, då dör jästsvamparna!) Häll sedan i påsarnas innehåll. Skaka hela blandningen kraftigt. Den skall nu stå och jäsa i ca 3-5 dagar vid 25°C värme. Köp en jäsmätare för ca 50 kr så vet du när det har jäst färdigt exakt. Den färdiga mäsken blir ungefär 10-14 procent. DESTILLATION Mäskblandningen tappas över till destillationskärlet med hävert. Detta för att slippa få med bottensatsen som har bildats i mäsken. Den innehåller nämligen en massa smuts som exv. döda jästbakterier. Kolonnen skruvas sedan på plats. Värmekällan sätts på. Enklast är det om man kan använda den vanliga köksspisen. Eftersom temperaturen skall vara exakt 78 °C så ska du ha en lättinställd spis. Sätt en termometer i toppen på kolonnen. Du kan sedan fininställa värmen med kylarvattnet. Du kopplar en slang med vatten som skall gå exempelvis till kranen i apparaten och tillbaka till avloppet. Trycket ska inte vara speciellt högt. Bara så att det inte blir varmt i kylaren. Det allra bästa vore att skaffa en temperaturregulator som du sätter i toppen på kolonnen. Denna gör så att du alltid har den temperatur du har ställt in. Efter ca 2 timmar när mäsken har kommit upp i värme, börjar det droppa ut sprit. Den första decilitern hälls i slasken direkt. Koppla en slang från kylaren ner i en dunk. På 25 liter mäsk bör det komma ut ca 3,5 liter 95% sprit. Detta tar 10-12 timmar. Om spriten är under 80% är det fel någonstans. Sprithalten mäts med en billig %mätare. RENING Spriten du fått fram innehåller en massa föroreningar. dessutom är den väldigt stark. Blanda ut den 50/50 med vatten. Du kommer då att få ungefär 7 liter 45% sprit. Bygg sedan en filtreringsanläggning bestående av en tratt som du har fäst ett 1,5 m långt elektrikerrör med diametern 40 mm. Kopplingen mellan rör och tratt kan tätas med silikonlim. Nederst på röret tejpas en textilbit fast ordentligt med packtejp. Röret fylls med Norit 0,25-1 mm (aktivt kol). Spriten tappas sedan ner i tratten. Det tar ca en timme/liter att filtrera. Om du känner längs röret så är röret varmt så långt som spriten har kommit. Den första decilitern slängs i slasken. -------------------------------------------------------------------------- 1.4 I det fördolda... Nedanstående är hämtat ur boken "Alkohol" (Löfgren, 1992). I vissa experiment vill man dölja alkoholens smak så att man omöjligen kan känna den, för att utan försökspersonernas vetskap få i dem en mängd alkohol. Här följer några blandningar som kan vara kul att använda, servera även gärna lättöl som starköl och se hur påverkade dina vänner blir. - En blandning av Whisky och SevenUp med 13 procent alkohol - En blandning av grapefruitjuice och vodka, smaksatt med pepparmynta och med 20 procent alkohol - Det märks ingen skillnad på öl mellan 0 och 6 procent alkohol - En blandning av 50%-ig vodka och fem delar tonic till drygt 8 procent alkohol -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Medicinska aspekter -------------------------------------------------------------------------- 2.1 Alkoholförbränning etc. Alkoholens förbränningshastighet i kroppen hos den icke alkoholskadade är märkligt konstant: 2cl 40%-ig etanol i timmen hos en normal man, denna förbränning går något saktare hos kvinnor Denna hastighet kan man påverka: Fruktos, Fruktsocker : - Ökar förbränningshastigheten 4-metyl-pyrazol : - Minskar förbränningshastigheten Den senare effekten är faktiskt mest önskvärd, då denna skonar levern från skador. Dessutom stannar alkoholen kvar i kroppen längre. %*) Om en mängd PROMETAZIN (Lergigan) intages under, eller precis före bakrusets inträdande, så elimineras besvären helt, och dessutom så gott som omedelbart! Ett visst sömnbehov kan dock uppstå efter intag av prometazin, som dessvärre endast ingår i vissa receptbelagda läkemedel. Intag av acetylsalicylsyra, som ingår i bl a aspirin och magnecyl, vid förtäring av alkohol, ökar kroppens alkoholupptag med 30% genom att göra magslemhinnan mer genomsläpplig för etanol. Detta är bra om man vill ha en ekonomifylla, men nackdelen är att om man ofta intar acetylsalicylsyra så ökar risken för magsår hos känsliga personer. Intag av alfametyltyrosin under eller innan alkoholförtäring infinner sig inget rus, men väl alkoholens övriga skadliga verkningar (därför är preparatet inte användbart för att "supa någon under bordet"). Intressant ämne ändock. Om man dricker metanol så omvandlas den i levern till myrsyra (istället för ättikssyra som det brukar bli med etanol). Kroppen klarar inte av att ha myrsyra i blodet, eftersom det är en starkare syra än ättikssyra Ett "motgift" om man har råkat dricka metanol är att dricka mycket ETANOL, då kroppen hellre bryter ned etanol före metanol. Medan etanolen bryts ned, försvinner metanolen ut den naturliga vägen, och du överlever. Full som ett ägg, men ändå... * Sprit med högre alkoholhalt än ca 80% räknas som lätt narkotika, så se upp med att inneha sådan. --------------------------------------------------------------------------- 2.2 Förhindrande av skadeverkningar (& baksmälla) Alkohol bryts ned i levern i två steg. Försdt från etanol till acetaldehyd. Acetaldehyden bryts sedan i sin tur ned till ättikssyra, som kroppen kan använda för att producera energi, därav ölmage. Tyvärr kommer en viss mängd av den i steg ett bidade acetaldehuden att undfly levern och börja cirkulera i hela ditt system. Acetaldehyd är en kraftig nervirritant och neurotoxin och kan orsaka stor skada i din kropp. Kroppens naturliga försvar mot acetaldehyd (och alla andra aldehyder för den delen) är cystein (en aminosyra) och glutation (en liten cysteininnehållande peptid). Dessa viktiga molekyler innehåller en sulfhydrylgrupp som är kemiskt aktiv mot aldehyder. Under sin kamp med att bryta ned aldehyder, immobiliseras cysteinet genom att omvandlas till cystin. Cystin kan återomvandlas till cystein av Vitamin C. Stora doser av denna vitamin hjälper kroppen att bibehålla cysteinet i sin grundform. Vitamin B1, tiamin är också till stor hjälp. Därför, för att skydda sin kropp mot angrepp under en kväll av drickande bör man före inta följande: 500 mg Cystein 2500 mg Vitamin C 500 mg Vitamin B1 (Tiamin) Denna dos skall upprepas någon gång under kvällens lopp om man planerar att dricka mycket, eller under flera timmar. Som "återställare" och baksmälleavlägsnare bör man på morgonen ta en dubbel dos av ovanstående. Ett smärtstillande medel kan också vara på sin plats att inta, men vid val av detta läkemedel så se till att det inte ingår acetylsalicylsyra, som exempelvis TREO, ASPIRIN och MAGNECYL. Ibuprofen (IPREN) eller paracetamol (ALVEDON) är däremot alldeles utmärkta att använda. Ibuprofen är tom lite bättre, då det inte belastar din redan hårt tröttade lever till samma grad som vad paracetamol gör. Vid baksmälla lider din kropp också av vattenbrist, så när du intar denna formulan, drick gärna mycket vatten till, ca 0.5-1 liter är tillräckligt. Av alldeles nya rön, dock ännu ej bekräftade, ska intranasal applikation av en dos av vardera Vasopressin och Cobalamin B12 hjälpa mot baksmälla, om ändock bara på baksmällans symptom, och inte på dess effekter. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Alkoholhaltiga drycker -------------------------------------------------------------------------- 3.1 Mjöd "Om beredning av honungsdryck, även sötbrygd eller mjöd kallad, på nordbornas sätt." Olaus Magnus Man brukar taga en del god honung och fyra delar vatten, som värmts i en kittel, tills dess det blivit mer än ljumt. Hälften av det uppvärmda vattnet hälles sedan i ett träkärl, som vidgar sig uppåt, och i detta blandas den råa honungen. Därefter slår man vattnet tillika med den däri upplösta honungen i kitteln och tänder under den en kraftig eld, att det må koka väl, ända tills skum visar sig. Detta skall då efter hand avlägsnas med en linnelapp, fastbunden vid en lång käpp, eller med silslev. Och härmed bör man alltjämt hålla på, tills dess brygden av honung och vatten är fullt klar och ren. Under tiden kokas för sig vid samma eld i en gryta med lock en lämplig mängd humleblommor, inlagda i en linnepåse, tills vattnet avkokat till hälften eller mer och fått en tydlig besk smak. Härmed skall nu honungssodets sötma mer eller mindre dämpas. Härvid är dock att märka, att denna blandning av vatten och honung, som sålunda kokats och avskummats, först må hällas upp på sagda träkärl och strax därpå humlepåsen med sitt avkok läggas ned däri, på att det genom honungens, vattnets och den därmed förenade humlens goda samverkan den rätta smaken må komma fram. Härefter täckes kärlet med tät duk och får stå, till dess vätskan blir nästan ljum. Sedan tages öldrägg alltefter brygdens storlek och lägges på som bindämne, varefter kärlet ånyo överhöljes, intill dess hela blandningen visar sig betäckt med det vitaste skum. I brist på öldrägg duger brödjäst. Dagen därpå silas blandningen genom en linneduk, slås på ett tomt kärl, som tjänar som behållare, samt förvaras väl innelyckt. På åttonde dagen eller i nödfall förr kan den tryggt drickas. Men ju äldre denna dryck bliver, desto renare bättre och undare varder den. -------------------------------------------------------------------------- 3.2 Björkvin Från mitten av mars till mitten av april borrar man i kraftiga björkar 3 till 5 cm djupa hål på björkens sydsida. Ett smalt rör inkittas i borrhålet. Ur ett normalstort träd kan ca 2 liter sav uttagas. När tappningen avslutats, urtages röret, och hålet fylles med vax eller lera. Ett träd som tappats, bör vila från tappning 3-4 år. Björksaven, som i sig själv är utomordentligt god och nyttig, kan användas som underlag till vinberedning. 10 liter björksaft, 1,5 kg socker och 10 gram vinsyra blandas. Som jäst bör användas vinjäst, följ sedan instruktionerna angivna på jästpaketet, det är olika på olika fabrikat. "Använd inte vanlig jäst, då vildjäsning kan bli följden". -------------------------------------------------------------------------- 3.3 Absint Blanda: ------- 0,5 liter vatten 4,5 liter etanol 0,5 kg sockerlag 1 g anisolja 4 g vermoutolja 1,5 g korianderolja Detta grönfärgas med karamellfärg efter det att alla ingredienserna har blivit ordentligt ihoprörda. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 Förvaring i vattenmelon -------------------------------------------------------------------------- Cucumis ethanolum, med andra ord alkoholberikad vattenmelon. Idé: Denna skapelse kommer att få dig att bli påverkad utan den särpräglade bismaken av alkohol. Det bästa är att du kan transportera den utan att någon i den misstänksamma övrigheten tar ditt livsmedel för något skumt. Du behöver: ----------- 1 vattenmelon 1 flaska konc etanol, dvs starksprit eller kraftigare (45-99%). 1 kniv Så här gör du: -------------- Skaffa fram din flaska alkohol. Mät hur stor halsen är (flaskhalsen alltså) och skär upp ett hål i vattenmelonen som är aningen mindre än flaskhalsens diameter så förhindrar du läckage. Se till att hålet är hyfsat runt oxo. Tag av kapsylen och kläm fast melonen på flaskhalsen. Ställ melonen någonstans en stund med flaskan upp&ner. Spara melonbiten du skar ur, den ska du använda som kork sedan. Kolla så att det inte läcker någonstans. När flaskan är tom, är melonen färdigfylld. Om du nu vill transportera din melon, sätter du bara dit pluggen, annars är det bara att hugga in! Alkoholen absorberas av melonens fruktkött, och ingen kommer att misstänka den för att innehålla något så hemskt som sprit ;) Att observera: -------------- Alkohol brinner som bekant. Se till att du inte placerar din melon för nära öppen eld. Det kan bli en melonbomb! Var försiktig så att du inte får i dig massor med alkohol utan att veta om det. Alkohol är ju faktiskt ett potent gift. Så håll dig lugn när du skyfflar i dig din AlkoMelon. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Kloralhydrat, Kloroform & DDT -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Tillverkning av kloralhydrat - "Mickey Finn knockout drops" 2.0 Tillverkning av kloroform - Har du svårt att somna? :-) 3.0 Tillverkning av DDT - Utrota gråsuggorna i trädgården -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Tillverkning av kloralhydrat Etanol oxideras av klorgas och bildar acetaldehyd och saltsyra. Klorgas tillverkar du genom att droppa saltsyra på kaliumpermanganat eller genom att blanda klorin med ammoniak. Acetaldehyden som bildades i det första steget oxiderar vidare tillsammans med kloren och bildar då kloral, samt tre delar saltsyra. Efter det att detta är gjort, så har vi 4 delar saltsyra och en del kloral. Detta måste naturligtvis neutraliseras. Tillsätt en indikator som reagerar precis vid pH = 7, exempelvis BTB (BromTymolBlått). Tillsätt en utspädd lösning av NaOH under omrörning tills saltsyran är neutraliserad (BTB = Grön) OBS! Se till at pH inte stiger ÖVER 7, då kloralen kan sönderdelas! Du kan nu destillera denna blandning (kloral är en färglös olja med kokpunkt 97.7°C) för att avlägsna den nu bildade natriumkloriden (detta är ej nödvändigt, men om du inte gör det, så får du en hel del NaCl i ditt färdiga kloralhydrat). Vid neutralisationen bildades även vatten, så hydratiseringen är redan i full gång. Du måste dock tillsätta mer vatten till detta. H H H O | | | // H-C-C-OH + Cl => H-C-C + 2 HCl | | 2 | \ H H H H Etanol + Klorgas => Acetaldehyd + Saltsyra H O Cl O | // | // H-C-C + 3 Cl => Cl-C--C + 3 HCl | \ 2 | \ H H Cl H Acetaldehyd + Klorgas => Kloral + Saltsyra Hydratisering av kloral till kloralhydrat. Kloral och vatten är ju som bekant vätskor. Efter reaktionen kan de färglösa hydratkristallerna genom indunstning ihopsamlas. Cl O Cl OH | // | | Cl-C--C + H O => Cl-C--C-H | \ 2 | | Cl H Cl OH Kloral + Vatten => Kloralhydrat Kloralhydrat smakar skarpt och rivande (bittert), så det är bäst och enklast att tuta i någon det genom att lägga det i en redan stark drink. Före användning, blanda två delar vatten med en del kloralhydrat. Till en normal person är lagom dos ett gram. Kloralhydrat är även känt som "Mickey Finn knockout drug". Letal dos av detta ämne är 10 gram. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Tillverkning av Kloroform Kloral sönderdelas lätt av ett alikali i vattenlösning under bildandet av kloroform och ett formiat. Ett bra exempel är kalciumhydroxid, vilket förr användes industriellt för framställning av kloroform. Kloroform är en tung, färglös flyktig vätska (Kokpunkt 61°C, Sp.Vikt 1,488), med en egenartad söt lukt, mycket fräschare än eters "eftersmak". Olöslig i vatten, obegränsat löslig i alkohol och eter. Effekten av att andas in kloroform är "mjuk" och behaglig, men låt dig inte sövas helt av den, då lätt illamående vid uppvaknandet kan upplevas. Cl O Cl | // | 2 Cl-C--C + Ca(OH) => 2 H-C-Cl + (HCOO) Ca | \ 2 | 2 Cl H Cl Kloral + Kalciumhydroxid => Kloroform + Kalciumformiat Man skulle även kunna direktbehandla etanol med klorkalk (Kalciumhypoklorit och kalciumklorid i blandning). Kloroform har den lilla egenheten, att när den träffas av solljus bilda den mycket giftiga gasen fosgen. Detta kan lätt åtgärdas genom att till kloroformen tillsätta ett par procent etanol, då etanol lätt upptar fosgen: Cl H H O-C H / | | / 2 5 O=C + 2 H-C-C-OH => O=C + 2 HCl \ | | \ Cl H H O-C H 2 5 Fosgen + Etanol => Dietylkarbonyl + Saltsyra -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Tillverkning av DDT Cl O /\ /\ H /\ | // / \ / \ | / \ Cl-C--C + 2 | /\ | => | /\ |-C-| /\ | + H O | \ | \/ | Cl_| \/ | | | \/ |_Cl 2 Cl H \ / \ / | \ / \/ \/ | \/ | Cl-C-Cl Cl | Cl Kloral + 2 Klorbensen => Diklorfenyltrikloretan + Vatten -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Lustgas - N2O -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Beskrivning 2.0 Egenhändig tillverkning 2.1 Metod 1: Ammoniumnitrat 2.2 Metod 2: Ammoniumsulfat 3.0 Införskaffande 3.1 Vispgrädde 3.2 Sifonpatroner -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Beskrivning Lustgas var ett av de första smärtstillande medlen. Efter att patienten inandats gasen ett tag blev han så glad att han inte kunde hålla sig för skratt. (Ain't life great? :-) Till slut drev han iväg i en mjuk sömn. Ruset består av en allmänt lugnande känsla, "suddighet" i hörsel- och synintryck, en stilla (inbillad) vibration i musklerna, och till slut en avdomnad känsla i händer och fötter. Om du vid detta stadium fortfarande håller andan, "drabbas" du av en okontrollerad skrattning, varvid gasen avlägsnas ur dina lungor, och du sakta (inom ett par minuter) återgår till normalt tillstånd. Du kommer nu att tro att ditt rus varade längre än vad det verkligen gjorde. Detta är helt normalt. Du kommer att känna dig fortsatt lugn och harmonisk lång tid framöver efter en inhalation. Var gärna övervakad av en vän som tar bort påsen när du slumrar till, glatt flabbande. N2O är inte skadligt på något vis, som vanligt KNARK kan vara. Detta kan du lugnt sälla dig till. Tror du mig inte, fråga närmaste läkare, de använder fortfarande N2O som lugnande och smärtstillande... Kommentar: Lustgas är bättre än etanol: Kraftigare, ingen bakfylla, ruset går snabbare över (när man vill), smakar godare (sött, liksom), billigare, lagligt för folk under 20, inte skadligt, inte beroendeframkallande osv... -------------------------------------------------------------------------- 2.0 Egenhändig tillverkning -------------------------------------------------------------------------- 2.1 Metod 1: Ammoniumnitrat Du behöver: ----------- 100%-igt Ammoniumnitrat. Vatten Värmekälla Så här gör du: -------------- 1. Lös upp en mängd ammoniumnitrat i lite vatten. Sedan låter du vattnet avdunsta genom uppvärmning under omrörning tills du har en tjock lag. 2. När nästan all fuktighet är borta, skall blandningen stelna direkt när den droppas på ett iskallt underlag (Lägg en stålplatta i frysen) När det gör så, häll ut allt på den iskalla plattan. vänta ett tag, bryt isär och spara. 3. En tesked av detta läggs i en E-kolv med kork och kran, med en slang ledande till en plastpåse. Kolven värms med ett stearinljus eller alkoholbrännare (Dock helst inte en gasolbrännare). När temperaturen når 210°C bildas gasen. Kommentar: Om vita ångor bildas, ta genast bort lågan, för att ammonium- nitrat sönderfaller till andra ämnen än lustgas vid 300°C. De är inte giftiga, men vilket slöseri... 4. När påsen är full, stäng av systemet och förbered dig på en trevlig stund. Reaktionsformel: ---------------- NH NO --> N O + 2H O 4 3 2 2 -------------------------------------------------------------------------- 2.2 Metod 2: Ammoniumsulfat Du behöver: ----------- Ammoniumsulfat Kaliumnitrat Så här gör du: -------------- I stort sett som ovan, men risken för häftiga reaktioner är noll i detta fall, börja ungefär vid punkt 3. Kanske denna blandning behöver andra temperaturer, du får exprimentera, jag har inte prövat detta själv. Reaktionsformel: ---------------- (NH ) SO + 2 KNO ---> K SO + 2 N O + 4 H O 4 2 4 3 2 4 2 2 -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Införskaffande -------------------------------------------------------------------------- 3.1 Vispgrädde: --------------- Det finns vispgrädde på sprayflaskor (Av märket Chantilly) i din butik. Drivgasen till dessa är lustgas - N2O. Ställ flaskan upprätt och tryck på avfyrningsknappen. Om du inte har skakat flaskan, så ska nu grädden ge fan i att spruta upp, och endast gasen utgår i en plastpåse som du håller tätt runt utblåsningsdysan. När påsen är full så tar du och sätter den runt munnen och tar ett DJUPT andetag och håller sedan andan i nån minut... FEELGOOD... Upprepa tills innehållet i påsen är slut. -------------------------------------------------------------------------- 3.2 Sifonpatroner: ------------------ I hobby- och festbutiker, och ibland hos järnhandlare säljs det små N2O-patroner som är till för att användas i gräddsifoner. Detta kan man utnyttja genom att ladda en sifon med dessa patroner, utan att fylla sifonen med något att driva ut. På detta sätt får du en sprayflaska med lustgas! * Andas först ut SÅ MYCKET DU KAN. * Omslut sifonmunstycket med läpparna, och tryck lagom hårt på avfyrningen och andas in i takt med detta (Se till att du inte andas in genom näsan). (Alternativt fyll en plaspåse från sifonen och använd den sekundärt.) * När lungorna är fulla, släpp avfyrningen, andas in snabbt, och håll andan SÅ LÄNGE DU KAN. * %*D... Kom ihåg att du inte kan hålla andan tills du kvävs, du börjar automatiskt andas när det behövs. Se bara till att du inte har plastpåsen runt huvudet då detta inträffar (Duh?). (Har du ingen sifon, så kan du lägga patronen, tillsammans med en armékniv med inbyggd syl i en plastpåse, hålla för plastpåsens öppna ände mycket tätt, samtidigt som du penetrerar toppen på gaspatronen med sylen. Se upp med sylens vassa spets mot påsen.) (ALARM! Dessa är enligt uppgift på väg ut ur handeln!) -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Koffein -------------------------------------------------------------------------- Koffein är en luktlös, bitter alkaloid som återfinns i kaffebönor(Coffea Rubiaceae), Te, kakaobönor(Theobroma Cacao) och Kolanötter(Cola Acuminata). Koffein är ett centralstimulerande medel som upptäcktes 1820, och Eric Fischer syntetiserade ämnet för första gången några år senare. I små doser fungerar koffein som en mild stimulant och är ofarlig för de flesta. I stora doser kan sömnlöshet, rastlöshet och orolighet bli följden. Koffein stimulerar hjärtverksamheten, och vissa undersökningar tyder på att koffeinmissbrukare kan utveckla hjärtproblem senare i livet. Koffein minskar dock blodflödet till hjärnan och har använts mot migrän, och mycket tyder på att det även ökar effekten av acetylsalicylsyra i Aspirin och Magnecyl etc. Koffein vidgar effektivt bronkerna, vilket gör det till ett medel mot astmaattacker. I små doser gynnar koffein musklernas kraftutveckling. Ett tecken på överstimulering är muskeldarrningar och hjärtklappning. Det är intressant att notera att koffein är det enda psykostimulantia som säljs på apoteket (med eller utan recept). Kaffe (bönan innehåller ca 1% koffein), te, kakao och Cola-drycker innehåller koffein, och kakaon innehåller dessutom teobromin. Cola-dryckers koffeininnehåll kommer från kolanöten (2% koffein), som av vissa folkslag tuggas, för att uppnå samma effekt. En kopp kaffe : 80-150 mg koffein En kopp te : 30-70 mg koffein + 5 mg teofyllin En kopp kakao : ca 20 mg koffein + 25 mg teobromin En burk Coca-Cola : 43.2 mg koffein En burk Coke Light : 43.2 mg koffein En burk Pepsi : 36.4 mg koffein En burk Pepsi Light : 34.1 mg koffein En koffeintablett : 100 mg koffein (Läsk får i Sverige max innehålla 135mg koffein/liter) (Läsk får i Sverige max innehålla 600mg aspartam/liter) 100 mg är ungefär den gränsen då de flesta känner av koffeinverkningarna. Koffeinverkningarna (från studier av koffeinanvändande hackers, i doser om 100-800 mg åt gången) varierar mycket från person till person. Vissa märker inte ens av doser upp till 300mg, andra piggnar till otroligt mycket av bara 100mg. Koffein botar huvudvärk i samband med tex paracetamol, och är definitivt urindrivande. Det senare fenomenet märks speciellt om koffeinet intas i form av CocaCola. Vissa mycket konstiga fenomen kan upplevas efter koffeinintag. Jag själv fick, efter en dos på 400-500mg, konstiga "size changes" och andra liknande konstiga upplevelser inne i huvudet. Blodcirkulationen i händer avtar lätt efter koffeinintag, pressar man fingrarna mot ovansidan av den andra handen uppstår ofta vita fläckar (men inte på alla, detta är som sagt mycket individuellt). Ämnet ger ökad förnimmelse av kyla, och på vissa personer kan koffein ge magproblem. Det tar ca 15 min innan man märker av ämnets uppiggande natur. På vissa personer kan normala doser med kort intervall ge huvudvärk. En kompis till mig har troligen utvecklat en resistens mot koffein, ty han märkte inte av 500mg. Ett tags avhållsamhet från koffein botade detta. Koffein ökar omsättningen av fettsyror i kroppen, och hjälper därigenom kroppen att förbränna fett. Tro inte att koffein är helt ofarligt, läsaren varnas från att exprimentera med högre doser än max ca 1000mg. Toxisk dos är för de flesta människor (tonåringar och uppåt i åldrarna) ungefär 20mg/kg. Det betyder att om du väger 70 kg, så behöver du äta 1400mg koffein om du ska få inre skador. Det är däremot kul med doser på 400-700mg! Dödlig dos är 150-200mg/kg, dvs väger du 70 kg är det minst 10.5 g. Det är mer än en hel burk tabletter. En person rapporteras ha överlevt 24000mg koffein! LD50 oralt på råttor: 200 mg/kg. Olika effekter utlovas och varnas för vid intag av koffein. Köp 100x100mg tabletter på apoteket för ca 30 kronor, 250x100mg för ca 70kr. Receptfritt över disk. Labassco säljer förresten koffein i burkar om ett halvkilo styck. Gnag inte på dem. Kaffedrickare kan ha 1-10 mg koffein per liter blod, och man överlever vanligen upp till 80 mg/l. Koffein interagerar med ergoloider (LSD, Hydergin) och förstärker dessa ämnens effekt. Koffein kallas ibland för "tein" när det är den uppiggande substansen i te man menar. Tein är bara ett annat (felaktigt) namn på koffein. Teofyllin förekommer som spårämne i te, och är mer diuretiskt, giftigare och mindre uppiggande än koffein, har relativt god effekt på hjärta och lungor. Teobromin, som mestadels återfinns i kakaobönor (i 7 ggr högre koncentration än koffein), men detta ämne ger ännu svagare effekter än både teofyllin och koffein. Framställning: -------------- Den kemiskt händige kan själv lätt framställa koffein i laboratoriet. Genom olika kraftig metylering av xantin (2,6-dihydroxipurin) med metyljodid kan man framställa både teobromin och koffein. Denna metoden fungerar inte så bra industriellt. Då använder man sig istället av guano, som innehåller 25% urinsyra. Denna syra, som är kemiskt besläktad med xantin kan användas för syntetisk framställning av koffein och andra purinderivat som exempelvis teobromin. Man använder även det koffeinet som blir över när man tillverkat "De-Caf" kaffe. -------------------------------------------------------------------------- Strukturformler & Kemi: ----------------------- CH3 CH3 | | N N / \ / \ N----C C==O N----C C==O || || | || || | || || | || || | CH C N--CH3 CH C NH \ / \ / \ / \ / N C N C | || | || CH3 O CH3 O Koffein Teobromin Koffein: 1,3,7-trimetylxantin, C H O N * H O 8 10 2 4 2 Teobromin: 3,7-dimetylxantin, C H O N 7 8 2 4 Teofyllin: 1,3-dimetylxantin, C H O N 7 8 2 4 Det riktigt KORREKTA namnet på koffein får man om man dessutom delar upp xantinet i enklare ämnen, då man får det till synes invecklade ämnet 3,7-Dihydro-1,3,7-trimetyl-1H-purin-2,6-dion, som dock är samma sak. Molekylvikt: 194.19 Smältpunkt: 238°C Sublimerar: 178°C, bildar hexagonala kristaller. pH vid 1% lösn.: 6.9 Ett gram koffein löses i: - 46 ml vatten vid 20°C - 5.5 ml vatten vid 80°C - 1.5 ml vatten vid 100°C - 66 ml etanol vid 20°C - 22 ml etanol vid 60°C - 50 ml aceton vid 20°C Koffein är monohydrat; Total dehydration inträder vid 80°C. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Psilocybin och dess källor -------------------------------------------------------------------------- Hallucinogenerna, en undergrupp till de psykotropiska drogerna, är en grupp växtderivat, eller syntetiskt framställda kemiska föreningar, som människan har använt sedan begynnelsen av medicinska-, religiösa- eller underhållningsskäl. Den kraftigaste hallucinogenen är LSD (LyserginSyraDietylamid). Andra hallucinogener är meskalin och psilocybin. De flesta länders lagar förbjuder tillverkning, innehav, och försäljning av hallucinogena droger (Förutom för vetenskapliga medicinska test). I England slogs det dock 1983 fast, att man kan inte dömas för att äga en naturprodukt, även om den innehåller en illegal substans. (Psilocybesvampar = naturprodukt) Man får dock inte förädla denna naturprodukt, för då blir den en vanlig produkt, och inte längre en naturprodukt. Du får alltså inte steka psilocybesvampar, däremot torka/frysa dem, då torkning och frysning av svampar kan ske även ute i naturen. Denna dom i England har blivit prejudikat i hela Europa, utom i Norge, där det tom. är förbjudet att plocka psilocybesvampar (En man i Trondheim har faktiskt efter detta fått tre veckors fängelse villkorligt efter att ha plockat svampar i stadsparken och ätit dem.) De första effekterna vid intag av en normal dos av ett hallucinogent ämne, är en känsla av välbefinnande, bekymmersfrihet, ökad upplevelse av känslor och sinnesintryck. Uppfattningen av verkligheten förskjuts, till en början endast lätt med lätta färgförändringar och storleksförändringar, vidare illusioner och till slut hallucinationer. Känslor förstärks, och kan uttrycka sig i eufori, apati men ibland orolighet. Vid större doser kan en person känna sig förenad med sin omgivning, vilket kan uppfattas som djup lycka eller panikkänsla, beroende på omgivningens natur. Upplevelsen grundas också mycket på personens mentala status, personlighet, fysiska status och kulturella bakgrund. Personens tro och personlighet är det mest avspeglande dragen hos en hallucinogen tripp, då en hallucination egentligen bara är en mer eller mindre grav förskjutning av de verkliga tankarna och sinnesintrycken. Detta betyder också att man skall aldrig använda psilocybin eller andra hallucinogener när man känner sig nere, utan bara vid de tillfällen man är tillfreds, då det förstärker den dåvarande sinnesstämningen. De specifika effekterna av P. Semilanceata ska vara muskelavslappning och små förändringar i synintryck de första 15-20 minutrarna följt av koncentrationssvårigheter, syn- och hörselhallucinationer, slöhet, och en känsla av "disassociation" utan att förlora din medvetenhet. Svamparna ger bättre effekt om de intas på fastande mage. Effekterna börjar ungefär 30-45 minuter efter intag. Toppupplevelsen ligger ungefär 1-1.5 timmar efter intag. Vid lägre doser håller upplevelsen i cirka 4 timmar och vid större doser i upp till sex timmar. När effekten väl börjar avta, försvinner den snabbt. Biverkningar: Om svampen ätes precis efter en måltid, kan den orsaka illamående. Mazatecindianerna påstår att upprepad användning av svampen under lång tid snabbar upp åldrandeprocessen. Många studier har gjorts på vad som egentligen händer vid intagandet av en hallucinogen drog. Det har visat sig att en grupp neuroner i hjärnstammen alltid reagerade på doser av hallucinogena ämnen, vare sig det gäller meskalin, psilocybin eller LSD. Den primära signalsubstansen i dessa neuroner är serotonin, med vilken hallucinogenerna tros substituera, och påverka signalernas överföring i hjärnan. Användning av hallucinogener på lång sikt: Ämnena skapar ett tillfälligt ändrat mentalt tillstånd med hjälp av kemiska reaktioner i hjärnstammen, men trots detta påverkas hjärnan inte negativt på lång sikt, dvs inga fysiska hjärnskador uppstår. De enda förändringar som sker är de psykosociala, vilket innebär att användaren pga rusets lyckokänslor börjar tycka att den "vanliga världen" är tråkig. Vissa känsliga personer (psykiskt labila) kan efter långvarigt intag av stora doser av hallucinogener drabbas av kortvariga psykoser. Användningen av hallucinogener har varken förr eller nu kunnat kopplas samman med psykologiska eller medicinska problem. Alla hallucinogener är relativt ogiftiga. Vissa obekräftade rapporter säger att LSD kan påverka barnet hos gravida kvinnors, men dessa rapporter är ännu osäkra (1993). Hallucinogener (Psilocybin) är inte fysiskt beroendeframkallande. Ett motgift mot psilocybinets verkningar är klorpromazin, om man nu skulle vilja använda det. Hallucinogena växter återfinns i de flesta botaniska familjer. Indianstammarna på latinamerikanska höglandet använder många arter av "heliga svampar", som då innehåller psilocybin. De kallades teonanacatl ("Guds kött") av de gamla Nahuatlindianerna. Svamparna innehåller mest av ämnet psilocybin, men det omvandlas till psilocin i kroppen. Psilocin är kemiskt sett närbesläktat med LSD, men effekterna är långt mildare och risken för snedtändning är mycket lägre. Den största faran är att plocka fel svampar, en del liknande svampar kan vara giftiga. Kolla därför alltid upp svamparna i en svampbok, många psilocybe-arter finns faktiskt beskrivna. Svampsäsongen är emellan augusti och november. Svamparna hittas lättast efter kraftigt regn, och en smula tålamod. Men för vissa är det inget problem att hitta dem, jag själv t ex, har upptäckt en liten koloni i min egen trädgård. När du plockar svamparna, kontrollera att de inte innehåller insekter, svampätande insekter är ibland giftiga. Extraktion: ----------- Om man skulle vilja extrahera de rena substanserna psilocin och psilocybin ur svampar (släkte Psilocybe/Panaeolus) är detta proceduren för ändamålet. Följande metod användes av den numera berömda Albert Hofmann. Att extrahera dessa ämnen ur svampar samanfaller inte med vad Svea Rikes Lag tycker att du ska syssla med, så var på din vakt. 1. Torka svampen (Fruktkroppen och/eller dess mycel). Torka försiktigt, eftersom detta steg är det som du kommer att förlora mest av din önskade substans under. Mal sedan den torkade svampen til ett pulver. 2. Blanda en del av detta pulver med två delar kloroform (Eller åtminstone så att det gott och väl täcker pulvret, denna mängd lösningsmedel i förhållande till svamppulvret skall sedan användas i alla nedanstående steg), skaka, och låt stå i 30 minuter. 3. Filtrera bort kloroformen och släng vätskan. 4. Blanda filtratet med aceton, skaka, och låt stå i 30 minuter. 5. Filtrera bort acetonen och släng vätskan. 6. Blanda filtratet med metanol, skaka, och låt stå i 45 minuter. 7. Filtrera av metanolen och spara vätskan. 8. Blanda filtratet med metanol, skaka, och låt stå i 45 minuter. 9. Filtrera av metanolen och spara vätskan. 10. Blanda filtratet med metanol, skaka, och låt stå i 45 minuter. 11. Filtrera av metanolen och spara vätskan. 12. Släng svamppulvret. 13. Blanda de tre metanolextrakten. 14. Låt metanolen avdunsta, helst i vakuum, men det duger med en gnutta värme. Detta kommer att ge et grovt extrakt av de aktiva tryptaminerna, vilka borde passa för de flesta ändamål. Detta kan sedan kromatograferas på cellulosa etc. för att ge rent psilocin resp. psilocybin. Rekommenderat lösningsmedel är n-butanol:ättiksyra:vatten i proportionerna 24:10:10. Om du önskar kromatografera ditt extrakt, se någon lärobok i denna konst för mer detaljerade anvisningar. Dos: ---- Varje P semilanceata innehåller i torkat skick 0.2-2% psilocybin. En torkad svamp väger 20-60mg. 4-8 mg ger hallucinogena effekter. Slutsats: 10-20 torkade svampar a 40 mg ger en passande effekt. Men stora variationer är möjliga. Tänk på hur stor du är (kroppsvikt etc.). Röster från användare: * Minst 20 P. Semilanceata för att bli hög, och vill du bli r*i*k*t*i*g*t stenad, ta 50 stycken. För en ovan användare är dock inte 50 stycken att rekommendera, men detta till trots detta tar många föratagångsanvändare 50 st (Och klarar av det). * Te på P. Coprophila duger om man använder ca 20 st. Funkar fint, men just denna art är inte så vanlig som P. Semilanceata. Felsökning :-) -------------- Två studenter i Norge delade på två 150-svampars pizzor. Efter den första så hade de kul i tre timmar. När de precis efteråt åt upp en till, blev den ena killen efter en timme paranoid och sprang runt i cirklar. De fick sätta tvångströja på honom i flera timmar. Detta är dock en solklar överdos. Det är också den kraftigaste kända förgiftningen. En sexåring dog efter att ha ätit stora mängder av svampen Psilocybe Baeocystis, men förgiftningen tillskrevs i detta fallet av svampens baeocystininnehåll, ett ämne som är giftigt i större mängder för mindre barn. Några psilocybinhaltiga arter: ------------------------------ Psilocybe Semilanceata (Toppslätskivling) Psilocybe Merdaria (Rotslätskivling) Psilocybe Rhombispora (Skogsslätskivling) Psilocybe Montana (Strimmig Slätskivling) Psilocybe Inquilina (Lumpskräling) Psilocybe Coprophila (Dyngslätskivling) Psilocybe Caerulescens (---) Ej i Sverige, kraftigaste(*) kända arten. Psilocybe Mexicana (---) Indianernas psilocybe i Mellanamerika. Psilocybe Baeocystis (---) Ej i Sverige, innehåller även baeocystin. Psilocybe Subcoprophila (---) ? Psilocybe Cubensis (---) Ej i Sverige. Vanlig svamp vid hemodling. Ganska kraftig(*). Panaeolus Campanulatus (Allmän brokskivling) <- (Två olika arter med samma Panaeolus Sphinctrinus (Allmän brokskivling) <- svenska namn.) Panaeolus Foenisecii (Slåtterbrokskivling) Conocybe Lactea (Klockhätting) <- Förväxlingsbar med giftiga arter. Conocybe Cyanopus (Liten klockhätting) (*) Dessa båda svampar är kraftigare än P. Semilanceata, som är vanligast. Om du skulle komma över sådana, börja med doser på 5-10 st, så får du inte i dig för mycket psilocybin. Utseende och växtplats: ----------------------- Den intressantaste av ovanstående arter skulle väl vara P Semilanceata. Det svenska namnet på den är Toppslätskivling. Den har en liten krokig ljus stam, hatt olivgrön till mörkt lerfärgad med mörka skivor, hatt 0,5-1,5 cm bred och 1,5-2 cm hög. Den har alltid en "extra" topp uppe på hatten. Stammen är alltid ljus. Hatthuden är något klibbig och kan dras av på färska exemplar. Foten blir 4-12 cm hög och några få mm tjock. Toppslätskivlingen växer i gräsmattor och på betesmark på hösten. Den är inte sällsynt och finns troligtvis i större delen av landet. Den växer aldrig i skogen, men finns oftast i områden där det finns mycket skog, som exempelvis i större delen av Småland och Värmland. En annan intressant art är P Coprophila. Den latinkunnige har säkert redan gissat dess växtplats. På komockor. Svenskt namn dyngslätskivling. Ut och leta, även om det verkar otrevligt. Kemin: ------ Psilocybin och Psilocin är båda 4-hydroxi-indolderivat, med följande strukturformler: OH OH | | H H CH O=P-O /\ | | / 3 | / \+----+-C-C-N O | /\ | /\ | | | \ | H H H | \/ | \/ | H H CH /\ | | | \ / \ _/ 3 / \+----+-C-C-N-CH \/ N | /\ | /\ | | | | 3 | | \/ | \/ | H H CH H \ / \ _/ 3 \/ N | H Psilocybin Psilocin Ett test för att se om en svamp innehåller psilocybin, är att söka efter en blå färg vid stammens nederdel efter plockning. Den som vill vara riktigt säker köper sig lite metaminofenolsulfat (Används inom fotografin). Lös upp en del av detta sulfat i 20 delar destillerat vatten. Pensla detta på den plockade svampens stam, vänta i en halvtimma och kolla efter en djuplila färg. -------------------------------------------------------------------------- Trevlig litteratur i ämnet: --------------------------- Ryman/Holmåsen "Svampar - En fälthandbok" ISBN 91-86448-06-4 (Innehåller bra färgbilder på alla kända svampar) Gulden/Schumacher "Giftiga Svampar och Svampförgiftningar" ISBN 91-36-01316-1 (Bra information om Amanita och Psilocybe) Broch/Johnsen "Svamp - Som gift, drog och medicin i magi, sex och religion" ISBN 91-29-58710-7 (Otroligt bra! Bara kapitlet "Pizza med slätskivling" är på 10 A4-sidor! Helt enkelt en guide till Amanita och Psilocybe!) -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Amfetaminer -------------------------------------------------------------------------- 1.0 MDA/MDMA 2.0 MDA 3.0 Metamfetamin Metod A 4.0 Metamfetamin Metod B, Köksversion -------------------------------------------------------------------------- 1.0 MDA/MDMA: Nedan angivna procedur är ett exempel på hur man framställer MDA (3,4-Metyldioxy-1-fenylisopropylamin). Substituerar du formamiden med N-metyl-formamid blir resultatet MDMA (Ecstasy). Blanda 34g 30% Väteperoxid med 150g konc. myrsyra, låt svalna. Tillsätt sedan droppvis en 34.2 g lösning av isosafrol i 120 ml dimetylketon. (Se till att hålla temperaturen under 30°C.) Låt stå i 12 timmar och destillera i vakuum. Tillsätt 60 ml metanol och 369g 15% Svavelsyra till din lösning och värm i vattenbad i tre timmar. Kyl extraktet med eter eller bensen och indunsta extraktet i vakuum för att få 20 gram 3,4-metyldioxybensylmetylketon. Tillsätt 23 gram av ovan nämnda keton till 65 gram formamid och hetta upp till 190°C i tre timmar. Kyl, tillsätt 100 ml väteperoxid, extrahera med bensen och indunsta extraktet i vakuum. Tillsätt 57 ml 15% saltsyra till ditt extrakt och värm i vattenbad i två timmar, och indunsta i vakuum för att få 11.7 g MDA. Ovan framställda MDA uppträder som en gulaktig olja; denna är aktiv oralt, men är ganska obehändig. För att omvandla det till pulver, refluxera i saltsyra och indunsta för att få hydrokloriden. Safrol, en allylaromat, förekomer naturligt i sassafrasolja, omkring 70%. Kan extraheras med en enkel destillation. Omformas till isosafrol genom att du tillsätter lika delar kaliumhydroxid och konc. etanol till safrolen och refluxera i ett dygn; torkas och indunstas i vakuum. Återkristallisera återstoden med hexan. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 MDA Metod 2: 40.4 g 3,4-metyldioxybensaldehyd och 16 g nitroetan blandas med 150 ml konc. ättikssyra och 15 g ammoniumacetat. Refluxera i 1.5 timme; kyl, filtrera och återkristallisera i metanol för att få rent nitropropen. Reducera nitropropenet enligt följande: Blanda 0.2 Mol nitropropen och Zn-Hg av 200 g Zn och 20 g HgCl2 i 2 l etanol och blanda under kraftig omrörning konc. HCl tills den gula färgen försvinner. Rör om i ytterligare en halvtimme, filtrera, och indunsta i vakuum, så får du ca 0.14 mol 3,4-metyldioxyamfetamin. [MDA] -------------------------------------------------------------------------- 3.0 Metamfetamin (Metod A) Den här framställningsmetoden har anor ända från 1941. 1. 0.44 mol fenylacetat, 100 g ättiksyraanhydrid och 30 g natriumacetat blandas och upphettas till 145-150°C i 18 timmar för att få fram ungefär 0,4 mol metylfenylacetat. 2. Tillsätt detta acetat och formamid (eller n-metylformamid för n-metylamfetamin), upphetta till 180-195°C i 4-5 timmar, kyl av och extrahera med kloroform. 3. Indunsta detta i vakuum, lös återstoden i 40%-ig svavelsyra och upphetta till 90-125°C i 5-6 timmar. 4. Neutralisera med NaOH-pellets för att utfälla ungefär 50% amfetamin. * Ämnet behandlas med 10%-ig svavelsyra för att erhålla dess sulfat. Strukturformel för amfetamin: ----------------------------- H H H HC--C--CH | | H C NH / \ 2 C C | O | C C \ / C ------------------------------------------------------------------------- 4.0 Metamfetamin (Metod B, Köksversion) 1. Först måste du tillverka eter (dietyleter). Ta en flaska med startgas, och spraya med den i en behållare (burk med lock) så att all den utsprayade vätskan fångas upp. Fyll burken till hälften. Fyll den andra hälften av burken med vatten, sätt på locket, och skaka det hela i fem minuter så att det riktigt blandar sig. Låt innehållet i burken lugna sig och dela upp sig i två lager. Det översta lagret suger du upp med en pipett, häller i en burk med lock, och sätter i kylskåpet tills du skall använda den. Har du möjlighet (över 18 år + bra ursäkt) att köpa dietyleter på apoteket, så ska du göra det. (75kr/l, bra mycket billigare än startgas.) 2. Skaffa 12 st VICK'S inhalatorer mot täppt näsa, bryt upp dem, och ta ut de impregnerade bomullstussarna och lägg dem i en burk med lock. 3. I en skål häller du upp 10 cl vatten och 5 cl saltsyra. Klipp sönder Vicks-bomullstussarna och låt dem bada i denna syralösning. Ta på dig ett par gummi- eller plasthandskar och knåda dessa bomullstussar under vätskeytan i ca fem minuter för att få ut alla kemikalier. Lyft upp massan, krama ur den ordentligt, och släng den. 4. Filtrera den kvarvarande syralösningen genom kaffefilter några gånger. De aktiva kemikalierna har bundits till saltsyran och den starkdoftande oljan skall nu skiljas från lösningen. Krama ur kaffefiltren och släng dem. 5. Häll syralösning i en liten flaska så att du fyller den till 1/3. Spara överbliven syralösning till nästa omgång. 6. Häll 1/2 tesked kaustiksoda i flaskan och rör om. Gör detta försiktigt, och lösningen kommer att bli varm och en gas kommer att avges. Häll i mer kaustiksoda tills lösningen förblir grumlig. 7. Fyll denna flaskan ända upp med eter. Sätt på lock, och skaka i ungefär åtta minuter. Det är viktigt att alltihopa blandas MYCKET väl. 8. Låt blandningen lugna sig. Det kommer att bli tre lager i flaskan. Knacka på flaskan i höjd med mittenlagret, och försök att få detta lagret så tunt som möjligt. 9. Sug upp det översta lagret med en pipett. Se till att du VERKLIGEN inte får med NÅGOT av de mellersta lagret. Spara vätskan du sög upp, och släng resten. 10. Fyll en flaska halvvägs med vatten, och ca 10 droppar syra. Häll i vätskan från det övre lagret du just sög upp, sätt på locket och skaka flaskan i två minuter. Låt blandningen lugna sig. Sug upp och släng det översta lagret. Amfetaminet finns nu i syralösningen. 11. Låt lösningen indunsta på svag värme, som ovanpå ett element eller liknande. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- PCP (Fencyklidin, Angel Dust) -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Om PCP 2.0 PCP Metod A 3.0 PCP Metod B 4.0 PCP Metod C 5.0 Fenylcyklohexyletylamin -------------------------------------------------------------------------- 1.0 Om PCP PCP var först ett narkosmedel (Fencyklidin) som eftersom det lätt skapade tillvänjning samt att det inte var långt mellan effektiv och skadlig dos, förvisades till veterinärmedicinen och till slut togs bort även därifrån, då problemet med stölder av detta ämne blev alldeles för stort. PCP ger en euforisk och lugnande effekt vid en dos på 5-10 mg. Punkt 5 ger fenylcyklohexyletylamin, som är en nära släkting till PCP och har ungefär samma effekt. De olika metoderna nedan ger endast ämnets "freebase", men för användning duger nästan bara ämnets hydroklorid. Ett bra sätt att fälla ut saltet är att lösa upp ämnet i dietyleter och tillsätta väteklorid i överskott. Smältpunkten för PCP:HCl ligger vid 243-244°C, och motsvarande punkt för Fenylcyklohexyletylaminhydrokloriden ligger vid 236-237°C. -------------------------------------------------------------------------- 2.0 PCP Metod A en lösning innehållande en mol magnesiumbromidererat (beredd genom att låta 25g magnesium reagera med 188g etylendibromid i 400ml dietyleter) tillsätts till en fenyllitiumlösning beredd av 13.9 gram litium och 160g bromobensen i 500 ml vattenfri dietyleter. Den resulterande blandningen refluxeras under omrörning i några timmar då resultatet ska bli en blandning av 1-(1-piperidino)-cyklohexankarbonitril. Till detta tillsätts 500 ml vattenfri dietyleter. Denna blandning refluxeras och rörs om i 18 timmar, och därefter behandlas den med mättad ammoniumkloridlösning så att ett klart eterlager framträder. Efter bortfiltrering av alla fasta partiklar destilleras vätskan i vakuum. Ditt 1-(1-fenylcyklohexyl)piperidin har kokpunkten 109°C vid 0.25 mmHg. Vid bearbetning av ditt oljiga destillat kristalliseras din produkt. Efter återkristallisering i ligroin smälter ditt PCP vid 45-46°C. -------------------------------------------------------------------------- 3.0 PCP Metod B En blandning bestående av 170g piperidin, 220g cyklohexanon och 750 ml bensen utsätts för azeotropisk destillation tills blandningen slutar att avge vatten. Lösningen utsätts sedan för vakuumdestillation för att få ut det önskade ämnet N-(1-cyklohexenyl)piperidin, vars kokpunkt ligger på 105°C vid 8mmHg. 190 g monohydrat p-toluensulfonsyra placeras i 250 ml Toluen och blandningen värms vid ett delikvescent material tills allt vatten avlägsnats. 165g av det bildade N-(1-cyklohexenyl)piperidinet löses i eter och blandas med toulen:toulensylfonsyra-lösningen vid ungefär 0-5°C. En lösning av ungefär en mol fenylmagnesiumbromid (av reaktionen 157g bromobensen : 24 g magnesium) i 500 ml eter tillsätts till tosylatsaltet av din piperidinförening under omrörning vid ca 5°C. Reaktionsblandningen omröres i 30 minuter och uppdelas av överskottstillsats av mättad ammoniumklorid och koncentrerad ammoniumhydroxid. Eterlagret avlägsnas, torkas över kaliumkarbonat och etern destilleras bort. Vakuumdestillation av det kvarvarande ämnet ger det önskade 1-(1-fenylcyklohexyl)piperidinet vid en kokpunkt av 135-137°C vid 1mmHg; smp. 46-46.5°C. -------------------------------------------------------------------------- 4.0 PCP Metod C 59 gram magnesium tillsättes till 230 g 1,5dibromopentan i två liter dietyleter och blandningen rörsom och refluxeras i tre timmar. 151 gram N-bensoylpiperidin tillsätts till pentametyl-bis-magnesiumbromidlösningen och etern avlägsnas genom destillation tills temperaturen i reaktionskärlet når ca 83°C. Blandningen rörs om vid den här temperaturen i 16 timmar, kyls sedan ner, och behandlas med tillräckligt mycket mättad ammoniumklorid och koncentrerad ammoniumhydroxid för att lösa upp hela återstoden. Lösningen späds sedan ut med 2 liter dietyleter, och eterlagret avlägsnas efter omrörning via dekantering. Eterlagret tvättas och torkas över natriumhydroxid och sedan avdestilleras etern. Återstoden vakuumdestilleras för att uppnå det önskade 1-(1-fenylcyklohexyl)piperidinet vid en kokpunkt av 128-134°C vid 0.8mmHg. -------------------------------------------------------------------------- 5.0 Fenylcyklohexyletylamin En blandning bestående av 100g vattenfritt etylamin och 220g cyklohexanon låtes stå tillsammans i 16 timmar. Blandningen skakas omsorgsfullt med kaliumhydroxidpellets, och det övre oljiga lagret i kolven avlägsnas via dekantering eller med pipett. Destillering av denna olja ger det önskade N-cyklohexylidenetylaminet (kp: 68-75°C vid 22mmHg). En lösning av fenyllitium beredd av 11.2 g lithium och 76ml bromobensen löst i 500ml dietyleter tillsätts droppvis vid 0°C till en lösning av 51g N-cyklohexylidenetylamin i 500ml dietyleter. Efter komplett addition röres blandningen om i ca en timma, och sönderdelas sedan med tillsats av vatten. Eterlagret avlägsnas, tvättas med vatten och torkas. Etern avdunstas och det kvarvarande ämnet vakuumdestilleras för att ge det önskade fenylcyklohexyletylaminet; kp 104-108°C vid 2.5 mmHg. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Ett register över register av olika slag -------------------------------------------------------------------------- LOKALA SKATTEMYNDIGHHETEN Här kan du beställa hela första sidan av någons självdeklaration, på vilken du får veta vad personen uppgivit för inkomst, hur mycket avdrag han har gjort, och vad han har betalat i skatt osv. OBS! Här kan du få den mycket användbara informationen om vilket personnummer en viss person har! Alltid användbart! PERSONALAVDELNINGEN Om du ringer personalavdelningen på företaget där någon jobbar, så har du rätt att få reda på den personens lön. VAPENREGISTRET Vill du veta om någon är beväpnad, så kan du vända dig till polisens vapen- register i repektive polisdistrikt. De är skyldiga att lämna ut den informationen. KÖRKORTSREGISTRET Här kollar du uppgifter om körkortsinnehav och om körkortet har varit indraget. Det är gratis. Du kan även få en fotostatkopia av någons körkort. Det kostar några tior. (Kan detta betyda att man kan gå dit och "få" tillbaka sitt eget körkort om det har blivit indraget?) Kopior måste dessutom beställas per post eller fax. Adress: Trafiksäkerhetsverket, 645 81 STRÄNGNÄS Telefon: 0152/12985 Fax:0152/16888 TINGSRÄTTEN Vill du veta om en viss person har gjort sig skyldig till brott som miss- handel och rattfylleri så kan du kosta på dig ett samtal till tingsrättens brottsavdelning på orten där han bor. Åtal och stämningar får du öppet läsa på plats om du går dit. SKOLKONTORET Önskar du se någons skolbetyg kan du slå en signal till kommunens skolkontor. Betyg från statliga skolor finner du i landsarkiven och från kommunala skolor i stadsarkiven. Universiteten lämnar även ut allt man begär. Önskar du få reda på ett betyg på en som just nu går i skolan, går du bara upp till den skolans expedition och ber att få se betygen. Vägrar de, kan du ju alltid polisanmäla dem för olaga censur. Ibland kan det faktiskt vara kul att ha lagen på sin egen sida. FASTIGHETSKONTORET På kommunens fastighetskontor får du fram allt om varje medborgares fastigheter såsom kvadratmeteryta, tomtyta, taxeringsvärde m.m. LÄNSRÄTTEN Här får du reda på om ditt offer har några gamla eller nya tvistemål beträffande skatten, eller om han har blivit skönstaxerad. BILREGISTRET Här får du uppgifter om en persons bilinnehav; bilmärke, årsmodell, registreringsnummer och tidigare ägare. Vill du ha en kopia på registereringsbeviset så är adressen: Bilregistret, 701 88 Örebro. Telefon: 019/197500 PARKERINGREGISTRET Här får du veta allt om din fiendes felparkeringar och böter. Du kan även beställa kopior på böterna. Adress: Parkeringsregistret, 701 88 Örebro. Telefon: 019/197591 PASTORSEXPEDITIONEN Här får du veta mycket kul om din antagonist; Föregående och nuvarande familjeförhållanden, och alla tidigare adresser. POLISENS FOTOREGISTER Här kan du beställa kopior av någons passansökan, eller enbart hans passfoto. Du måste veta personens namn och personnummer. Denna tjänst kostar 3 kr per foto + pf avg, om du inte hämtar dem personligen i Stockholm. Adress: Box 12198,102 25 Stockholm. Telefon: 08/769 76 37 PASSPOLISEN Här kan du få ett foto på din käresta eller vem som helst genom att ringa och be om ett. Telefon: 08/769 95 23 eller 08/769 50 25 ------------------------------------------------------------------------- Uppdatering behövs. Kontakta oss om någon av ovanstående absolut inte fungerar. Swedish Infomania -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Några små posttips -------------------------------------------------------------------------- Posten och dess avgifter i form av frimärken o dyl är för många en stor utgiftskälla, följande tips kan i de flesta fall ge utdelning. Sätt mycket lite porto på brevet du skickar, och sätt adressaten även som avsändare. För det mesta kollar postverket inte _hur mycket_ porto det finns på brevet, utan låter brevet omedvetet passera igenom. Om de mot förmodan kommer på ditt brev, så kommer det i alla fall att komma fram. Om du på brevet skriver en obefintlig adress som adressat, och adressaten som avsändare, så kommer postverket att skicka tillbaka brevet gratis till avsändaren (Dvs adressaten i det här fallet) eftersom varken den påhittade adressaten eller porto finns. Var dock försiktig med att skicka dessa brev någon längre sträcka. Postverket blir nog misstänksamma om en Stockholmare som ska skicka ett brev postar det i Trollhättan. Det funkar dock inom ditt eget län (Ganska bra inom en storstad). Ibland tar detta lite lång tid. Om du mot förmodan vill skicka ett brev till en myndighet, skriv bara "Begärd Handling" på frimärkets plats. Det blir i så fall mottagaren som betalar. Ett liknande sätt fungerar på brev till större företag. Texta bara "FRISVAR" på kuvertet. Om någon skulle skicka ett brev till dig, och inte satt på något porto så får du tilsammans med brevet en lösenlapp. Likaså om du skrivit dig själv som avsändare på ett icke frankerat brev. Denna lösenlapp frankerar du mycket undermåligt (ca 10-20 öre) och lägger på lådan. Den försvinner garanterat ur din åsyn. Denna hemska adresserade direktreklamen vi får i brevlådan, går den även dig på nerverna? Jamen, lägg tillbaka den i gula lådan då. Om tillräckligt många gör detta, måste Posten ge upp med att dela ut reklam åt företag och butiker. Då slipper vi äntligen eländet. OBS! Detta gäller endast adresserad reklam. De varubladen vi får från butikerna kanske vi kan lägga bland varorna i den lokala affären. Skicka alltid om möjligt för tunga brev - 35 grams brev och 20g:s porto, 150 grams brev och 100g:s porto. Det lönar sig i längden! I frimärkskataloger, och speciellt i tidningen "Frimme" som ofta finns gratis på posten, finns alltid fyrfärgsavbildningar av de nyaste frimärkena i naturlig storlek. Klipp ur dem och klistra på med lim! Jag har skickat flera tiotals kilo med denna metod gratis. Gå aldrig till postlådan. Det är onödigt jobb. Lägg breven i lådan för "Utgående Post" på din skola eller på ditt jobb. Vill man inte ha sitt brev stämplat så tar man och anlägger ett lager pappersklister/hårspray ovanpå frimärkena. Mottagaren kan bara ta och blöta kuvertet så lossnar både frimärket och stämplingen. Det lär även fungera att täcka märkena med osynlig tejp om man gör det bra. Skriv att det är "BLINDPOST" på kuvertet. Blinda skickar brev (speciellt kassetter) gratis. Det går dock med B-Post. Klistra på ett stämplat frimärke. Håll en tändsticka mot märket så att det tar eld. Släck. Det stämplade är borta. Kvar finns 2/3 av frimärket, så att posten tror att det varit ett riktigt från början. Ett mycket mysko sätt att lura posten fick jag nyligen reda på av en kille som detta tydligen fungerade för: Om du ska posta ett brev, så lägger du i två brev i brevlådan UTAN frimärken. Sedan lägger du i porto som räcker för ett av breven. Posten kan ju inte veta vilket brev som frimärkena har "ramlat av" ifrån, så de är tvungna att skicka båda. Använd dock inte detta knep för ofta. [ Du borde nog också se till att frimärkena verkligen ska se ut att ha lossnat, så kleta lite på kuverten och baksidan av frimärkena först. ] Följande tips är bara för ganska tunna brev, inte för disketter och sånt. Om du får ett brev från t.ex. banken (Fönsterkuvert, med beteckningen ej begränsad eftersändning) så är det bara att öppna det försiktigt, och lägga i ditt eget brev och skriva adressen (På maskin/dator) så att den syns i fönstret. Sedan kryssar du i att personen (du själv) har flyttat (eller är på semester) och lägger det i brevlådan. Brevet kommer sedan att skickas till den person som är angiven i rutan. Detta knep kan man använda i ungefär en månad, men helst inte längre, då kanske Posten kollar upp det här med flyttning efter ett tag. - Recycle the stamps! Help save a tree! -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Adresser till intressanta näringsidkare -------------------------------------------------------------------------- PYRO - Smålands Krutbruk Box 15 360 42 BRAÅS Tel: 0474-31013 Fax: 0474-31186 Säljer allehanda kemikalier användbara i pyrosammanhang, har ett stort sortiment på vanliga fyrverkerier. Säljer: Hexazink (Rökgranat), C-93 (larmminor), Tändhattar hagel, Krutstubin, Tjärstubin mm, allt till humana priser. Säljer även inneslutningar. -------------------------------------------------------------------------- Mentor Publications Drawer 1549 Asbury Park NJ 07712 USA Säljer många kvalitetsböcker om hur man gör sprängämnen, elektroniska radiosändare, om låsdyrkning, osv. Deras samling innehåller bl a "The Anarchist Cookbook" och "Poor man's James Bond". Föreståndare: Trevlig kille vid namn Mike. Skicka $3 för att få en utförlig katalog. -------------------------------------------------------------------------- Matthews Police Supply Box 1754 Matthews NC 28105 USA Säljer riktiga Mässings-knogjärn och blystuffade handskar. Skriv för att få en katalog. -------------------------------------------------------------------------- AB Labassco Tel: 031-363000 Järnringen 19-20 Fax: 031-446064 43383 Partille Order: 020-735565 De säljer kemikalier av alla de slag, i förpackningar från några gram till hektoliter. Har även mycket stor sortering av kemilabbsutrustning. Mycket vänliga mot dig när du ringer, till skillnad från KEBO. Ring för att få en katalog. Du måste dock vara en förening eller ett företag för att få handla. -------------------------------------------------------------------------- KEBO LAB AB Tel. 08-6213400 Bes: KEBO Center 16394 Spånga Fax. 08-7604520 Fagerstagatan 18 a Lunda Göteborg: 031-84 48 20,30 Lund: 046 - 15 81 00,10 Umeå: 090-19 20 30,32 KEBO! Sveriges största kemikalieföretag. Deras katalog liknar Karl Marx' "Das Kapital" i storlek. HAR allt du vill ha, men SÄLJER inte allt du vill ha till just DIG. Du måste vara en förening eller företag för att få handla. -------------------------------------------------------------------------- MWK Industries Lewis Ct. Corona California 91720 USA Säljer lasrar med tillbehör med effekter på 1 mW till 87 W. Säljer mörker- kikare och diverse "Surplus". Katalog i fyrfärg $1. -------------------------------------------------------------------------- Information Unlimited Box 716 Amherst N.H. 03031 USA Säljer "information", i form av mycket detaljerade beskrivningar på hur man tillverkar mycket avancerade högteknologiska och roliga apparater, bl.a. lasergevär, jonpistoler, magnetkanoner, ultraljudstransduktorer och teslatransformatorer på >1Megavolt. Säljer även "kits" på saker de uppfunnit. -------------------------------------------------------------------------- InHome Health Services INTERLAB Dept. E, POB 3112 BCM Box 5890 CH-2800 Delemont London, WC1N 3XX Switzerland England Dessa företag säljer nootropics, vitaminer, aminosyror o dyl. Beställ prislista och försäljningsbestämmelser därifrån genom att skicka din adress och ett IRC eller SAE. -------------------------------------------------------------------------- SUMA DESIGNS 95 Main Road Baxterley Warwickshire CV9 2LE Storbritannien Säljer en hel del trevliga "Surveillance kits", plus en hel del annat intressant i elektronikväg. Mycket små (1x2x3cm) FM-sändare med räckvidd 3km. Skicka 2 st IRC för att få deras katalog. -------------------------------------------------------------------------- Ultima Bokförlag Box 1272 581 12 Linköping Säljer "Värstingboken" där man får reda på diverse allmännyttiga saker såsom i denna filsamling. -------------------------------------------------------------------------- Mondo 2000 PO BOX 10171 Berkeley, CA 94709-0171 USA Tel USA-510.845.9018 Tidskrift om smart drugs, hackerdom och cyberpunk. Prenumeration 5 nr $50 inkl shipping till Sverige. Lösnr $6 exkl shipping. Värt pengarna! -------------------------------------------------------------------------- Armborst-specialisten Box 2036 422 02 Hisingsbacka Säljer Armborst i två delar, eftersom i Sverige är armborst olagliga att inneha utan tillstånd, men däremot inte pilbåge, bräda och skruv var för sig. -------------------------------------------------------------------------- Shell Kemi A/S Kampmannsgade 2 1780 KØbenhavn V Danmark Industrikemiföretag -------------------------------------------------------------------------- Struers Chem. ValhØjs allé 176 2610 RØdovre Danmark Ett kemiföretag av den större sorten. -------------------------------------------------------------------------- Sveda Kemi A/S RosenØrnsallé 9 1970 Fredriksberg C Danmark Ordinärt kemiföretag -------------------------------------------------------------------------- ...of the Jungle POB 1801 Sebastopol CA 95473 USA Säljer många sydamerikanska plantor som innehåller narkotiska ämnen. Fin katalog för $2.00. Har lite info om användning. -------------------------------------------------------------------------- Island Spore Co. POB 8055 Honolulu Hawaii 96830 USA Säljer frön till Hawaiian Woodrose, och diverse svampsporer... -------------------------------------------------------------------------- Thompson & Morgan POB 1308 Jackson NJ 08527 USA Största fröhandlaren i världen. Säljer alla frön du vill ha. Gratis katalog. -------------------------------------------------------------------------- Impecta 640 25 Julita Tel: 0150-92331 Säljer en massa fina växter och frön. Peyote, Ipomea, Datura och diverse andra medicinalväxter... Gratis katalog. Frön på köpet om du beställek katalogen. -------------------------------------------------------------------------- SUPER CIRCUITS CO Route 2, Box 334 Nunnelly, Tennesee 3713 USA Detta företag säljer färdiga Teslatransformatorer och Kondensatorer Även ritningar och surplus. Skriv för att få mer information. Katalog för $3. Chefen heter Steve Weatherspoon. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Hur man varierar sitt personnummer -------------------------------------------------------------------------- Nu är vi inte helt chanslösa om vi vill strö lite grus i storebrors datorer. Det är ju till stor del vi själva som matar in uppgifterna när vi fyller i vårt personnummer och andra data i en oändlig rad med blanketter. Vi har idag rätt att byta både för- och efternamn så varför skulle vi inte kunna variera vårt personnummer? Omväxling förnöjer. Om du slumpmässigt ändrar din kod så kommer datorn att slå bakut, men om du vet hur ett personnummer är uppbyggt så kan du hitta på flera nummer som datorn aningslöst sväljer. Ett personnummer har 10 siffror där den sista är en kontrollsiffra och den måste stämma för att datorn ska acceptera numret. Vi kan ta Linda Ednarssons personnummer som exempel för att visa hur kontroll- siffran räknas fram. Hennes nummer är 750218-2749. Under de nio första siffrorna sätter vi växelvis en tvåa och en etta. Det är viktigt att vi börjar med en tvåa. Så här: 7 5 0 2 1 8 - 2 7 4 2 1 2 1 2 1 - 2 1 2 Nu skall vi multiplicera varje siffra i Lindas nummer med den tvåa eller etta som står under och skriva svaren nederst. Så här: 7 5 0 2 1 8 - 2 7 4 x x x x x x - x x x 2 1 2 1 2 1 - 2 1 2 = = = = = = = = = 14 5 0 2 2 8 4 7 8 Nu summerar vi siffrorna i svaren, EN OCH EN, och det blir: 1+4+5+0+2+2+8+4+7+8 = 41 Svaret blir alltså 41. Nu slopar vi tiotalssiffran och vi får en 1:a kvar. Av detta förstår vi att kontrollsiffran i personnumret skall vara en 9:a. Kontrollsiffran utgör skillnaden mellan 1 och 10 vilket ju är 9. Hade du fått en 3:a på slutet skulle kontrollsiffran blivit 7. En 8:a hade givit en 2:a. En nolla förblir en nolla. Ponera nu att den goda Linda skulle vilja lura datorerna. Hon måste då ändra sitt personnummer på två ställen för att kontrollsiffran fortfarande skall bli 9. Om hon vill vara lite yngre kan hon uppge sig vara född år 76. Sedan kan hon välja månad 01 istället för 02. Hon får då det nya numret som lyder: 760118-2749. För säkerhets skull så råder jag henne till att kolla en extra gång så att allt stämmer. Vi gör om uträkningen: 7 6 0 1 1 8 - 2 7 4 x x x x x x - x x x 2 1 2 1 2 1 - 2 1 2 = = = = = = = = = 14 6 0 1 2 8 4 7 8 Vi summerar nedersta raden och finner att de blir 41 igen. Vi tar bort tiotalet och får 1 kvar, vilket ger 9 som kontrollsiffra. Datorn kan känna sig blåst. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Diverse småtips för den allmänne fifflaren -------------------------------------------------------------------------- EXTRAPENGAR Dra ut exempelvis fem biljetter ur biljettautomaten på posten, systemet, frissan, apoteket osv. Vänta ett tag och sälj dem till stressade personer. Vem vill inte komma först i Systembolagets kö en fredagseftermiddag? Sätt in en annons i tidningen "Tjäna tusentals kronor vid sidan om ditt vanliga arbete! Skicka 30:- plus ett frankerat kuvert med namn och adress till oss." När svaren droppar in: Skicka svaret: "Gör som Jag!" Tjäna pengar på att sälja lottringar. Säg att du kommer från t ex Lions och säljer lotter för de stackars barnen i Baltikum. Säg att dragningen kommer att ske i tidningen nästa vecka, och att man kan vinna en elektronisk utegrill. Sälj tio lottringar för 3kr/lotten och du har tjänat 3000 kronor på ett mycket enkelt sätt. -------------------------------------------------------------------------- TUGGUMMIAUTOMATER För att lura de små fula tuggummiautomaterna som finns överallt i butiker och på stormarknader, så behöver du en tub lim/lite häftmassa och två kronor. Kleta till en av kronorna med ditt klibbiga ämne, och stoppa ned den i myntfacket. Vrid runt, och du får ett tuggummi. Gör nu likadant med den andra kronan i det andra nu synliga myntfacket och vrid om. Om allt funkade, så kommer din första krona upp igen, eftersom den inte föll ned i apparaten. Nu är det bara å veva å veva... -------------------------------------------------------------------------- LURA EN GROSSIST Kliv in hos en grossist i närheten. Exempelvis TV/Video-grossisten. Dessa brukar finnas i nästan varje stad. Presentera dig som Herr Olsson från Olssons TV & Video-shop. Säg att du vill köpa en video för att testa produkten. Antagligen får du den för ett mycket reducerat pris. Försök alltid att köpa saker mot faktura. Då hittar du bara på en adress, som fakturan kommer att skickas till. Så synd för grossisten. -------------------------------------------------------------------------- FÖRVARINGSSKÅP I större varuhus och på stationer brukar det finnas skåp som man kan hyra för en eller två kronor. Hyr ett skåp och kopiera nyckeln till det. Gå sedan dit ibland och töm skåpet på dess innehåll. Personen som blivit av med sina saker har ju ganska svårt att bevisa att han har haft varor i skåpet. Det finns ju inga spår efter åverkan, eller hur? -------------------------------------------------------------------------- SAAB-NYCKLAR Saabnycklar är otroligt lika varandra. Gå till en bilskrot och be att få titta på lite ny klädsel till din gamla Saab. Ta då några tändningsnycklar ur skrotbilarna. De slitna är bäst. Passar de inte i en annan Saab, så är det bara att fila ner dem en aning. Du kommer att lyckas. -------------------------------------------------------------------------- FALSKT ID-KORT Ett ID-Kort består av två halvor plast med ett vanligt papper emellan. Dela ditt (?) ID-kort försiktigt med en kniv och frigör papperet. Skrapa bort de uppgifter du inte vill ha med en operationsskalpell (Inte en gammal brödkniv!) och fyll sedan i några trevliga uppgifter med en fin svart tuschpenna. Klistra ihop plasthalvorna igen med superlim. VIPS så har du en ny identitet. Gör dock inte som en gjorde hos min lokala jourbutik: Killen var väl ca 14 år, och hade lånat sin storebrors leg för att kunna köpa folköl. ID-kortet hade dels gått ut, dels liknade inte bröderna varandra nämnvärt, och det bästa av allt; Hans storebror var inte heller han 18 år!! -------------------------------------------------------------------------- BILLIG MUSIK! Han går in i en skivaffär och tar två skivor som han verkligen vill ha. Sedan säger han till expiditen att han vill byta skiva 1 mot skiva 2, därför att han "har fått skiva 1 i present". Får han byta, går han ut med skiva 1. Får han inte byta går han ut med skiva 2. Men han har inte betalat för någon av dem! -------------------------------------------------------------------------- TULLTRICKS Häll upp spriten du köper utomlands i andra flaskor. Köp tex mycket öl, drick upp den, sätt på nya kapsyler med kapsylpåsättare efter du har fyllt flaskorna med sprit. Det gör inget om du tar med så mycket att du måste tulla för det. Du går ju ändå med vinst. -------------------------------------------------------------------------- AVDRAG Att dra av saker vid deklarationen är lätt. Om jag då pysslar med data, så kan jag göra t.ex. följande avdrag: Hårddiskar 5000 kr Monitorer 4000 kr Dator 12000 kr Keymap 3000 kr Granskaren är oftast mycket dåligt insatt i så pass speciella saker som exempelvis datorer och låter dig därför dra av för en keymap fast detta inte är någon direkt datapryl, utan bara en teckenuppsättning. Applicera detta med specialprylar inom vilket specialområde som helst, jag vet en musiker som drog av ett dimackord (no pun intended) på deklarationen. -------------------------------------------------------------------------- SKJUT UPP DEKLARATIONEN Fyll i deklarationsblanketten ofullständigt. Då ber man dig efter flera månader att komma in med kompletterande uppgifter. Det går naturligtvis också bra att begära uppskov med deklarationen. Det får man som regel men sällan mer än en månad. Men med ovanstående taktik kan man få uppskov ända till hösten. -------------------------------------------------------------------------- LURAS LITE PER POSTORDER Hos en del postorderföretag så kan man ibland få förskottsbetala pengarna för varorna man vill beställa till deras postgiro. Ta reda på postgiro- numret till ett sådant företag, kolla upp vad de säljer för prylar, t.ex disketter, sedan gör du så här: 1: Kolla upp vad det är för något du vill beställa, och vad det kostar. 2: Ta en inbetalningslapp och fyll i företagets postgironummer, och resten av uppgifterna. (Ditt namn, adress etc) samt beloppet, du skriver INTE vad du vill beställa. 3: Behåll kvittot du får när du betalar in pengarna. När sedan företaget får dina pengar, så vet de ju inte vad du vill ha, de ser bara att du har betalat dem en summa pengar, och nu kan följande hända: 1: De skickar dig ett brev, där de ber dig ta kontakt med dem och berätta vad det var du ville beställa. 2: De skickar tillbaka dina pengar direkt. Om du får ett brev från dem, så ring eller skriv till dem och säg att det rör sig om ett missförstånd, och att du vill ha dina pengar tillbaka, de kan ju inte neka dig det. I annat fall bör du efter 1-2 veckor få tillbaka dina pengar automatiskt. Vänta någon vecka, efter att du fått tillbaka pengarna, sedan skickar du ett brev i en kompis namn (som är med på noterna) och säg att du för ett antal veckor sedan beställde t.ex disketter, om det var det du ville beställa, till det priset du betalade in till deras postgiro, men att grejorna ej har dykt upp ännu. Sedan bifogar du det kvitto du fick på posten, nu kommer de tro att det blivit något fel vid leveransen, de har ju kvittot på att du har betalat, och om de kollar efter din kompis namn för att se om de har skickat tillbaka några pengar till honom, så har de ju inte gjort det, och då måste de skicka prylarna till dig. Och vips, efter några dagar så kan du glad i hågen springa iväg till posten för att hämta ut disketterna, eller vad det nu är du har beställt - gratis. Det är smart att testa att köpa nånting billigt första gången, just t.ex disketter, för att se så allting går i lås, sedan kan man ju köpa dyrare grejor. Det kan även vara smart att inte bo i samma stad som sin kompis ifall postorderföretaget mot förmodan skulle börja tänka (oh, hemska tanke). Tyvärr räknas ovanstående som bedrägeri, men det kanske inte gör dig något. -------------------------------------------------------------------------- Pengatips för sparbankare - Hur man tar ut pengar från ett tomt konto: Öppna ett konto i falskt namn på Sparbanken. Steg två är det stora kruxet! Man får helt enkelt kika förbi Minuten några gånger per dag, och som en del har märkt så brukar det ganska ofta vara fel på förbindelsen till huvuddatorn i Stockholm. Det är det tillfället som vi väntar på. Då detta tillfälle är uppnått, går du bara in på banken och tar ut pengar från "ditt" konto. Ta ut ca 2000-3000 kronor. När Minuten inte funkar blir det gärna ganska lång kö inomhus, och då har de inte tid att ringa upp och kolla alla kunders kontosaldo. Du får alltså dina obefintliga pengar. Finns det mer än en bank av samma slag i samma stad eller i en mycket närliggande stad så kan du anfalla dem med, bara du skyndar dig innan de upprättar förbindelsen med huvuddatorn igen. Kom ihåg: --------- * Alla uttag registreras när kontakten med huvuddatorn blir upprättad. * Du kan iofs ta ut 9000 kronor på EN bank istället för 3000 på vardera tre banker, men de kan ana oråd i mossen om man tar ut MYCKET pengar. * Detta anses inte olagligt så länge man anser att man har handlat i GOD TRO, dvs att du inte "visste" att kontot var tomt. * Om du låter kvittot på ditt uttag åka in igen (Det gör det efter ett tag) så dras inte några pengar från kontot direkt. I vissa fall aldrig. Dvs ta aldrig kvittot. Du kan även utnyttja detta som ovan beskrivet. -------------------------------------------------------------------------- Hur du gör egna sedlar för automater och liknande Ta valfri sedel och klipp sedan ut en smörpappersbit som är exakt lika stor. Ta sedan en mjuk blyertspenna och rita ett kraftigt streck rakt över pappret där metalltråden på den riktiga sedeln sitter. Nu åker du till närmaste lättlurade bensinautomat och tankar för glatta livet. Ett annat knep är också att på en färja, spelhall eller nåt liknande växla en smörpappers 100 kr sedel till 10st 10-kronor i en växelautomat. Funkar tyvärr inte på precis alla automatfabrikat. På de växlingsautomater där du skjuter sedeln i en lucka, limmar du fast sedeln i luckans botten. sedan lägger du smörpapper i rätt storlek ovanpå. Smörpappret godkänns, för apparaten ser sedeln igenom smörpappret, men tar bara smörpappret. Gör om tills apparaten är tom på enkronor. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Bilböter (Och hur man slipper undan) -------------------------------------------------------------------------- Rabatt på Böter !! ------------------ Ja, hur otroligt det än låter kan man få mängdrabatt på böter. Bryter man ofta mot lagen finns det stora pengar att tjäna. * Du ska åberopa "Bestämmelse om reducering", vilket innebär att du har rätt till 60 procents rabatt på det lägre bötesbeloppet om du blir bötfälld för två (eller fler) saker vid samma tillfälle. Underteckna aldrig en bekännelse på platsen utan låt fallen hamna på hög hos åklagaren. När han sedan utfärdar strafföreläggandet skall du ha "mängdrabatt". --------------------------------------------------------------------------- Parkeringsböter (Och hur man slipper undan) ------------------------------------------- * Förse bilens registeringsskyltar med kardborreband. Ta bort skyltarna när du parkerar, och lägg dem i bilen. Man är inte (i skrivande stund) skyldig att ha reg-skyltar på bilen när den är parkerad. Lapplisan kan inte lappa utan skyltar. * Om du parkerar på en gata där lapplisorna redan slagit till, så kan du låna en lapp från en annan bil, så slipper _du_ få en ny. * P-hus behöver inte vara dyrt. Vid infarten i garaget får du en biljett som du skall spara tills du hämtar bilen. När du sedan ska köra ut efter ett par timmar, smyger du fram till samma automat och trycker fram en ny biljett. Kör sedan ut och säg att du ångrat dig och inte vill parkera. Du får det gratis, eller en minsta avgift på två kronor. :-) * Betala aldrig en P-Bot förrän vid andra påstötningen. Det kostar kommunen antagligen mer än vad bötessumman är värd, så de gör förlust. Vill du jävlas ännu mer så kan du dela upp boten i småsummor och betala in vid olika tillfällen. * De där P-automataerna som man själv vrider på, de går att lura med ett vanligt McDonalds-sugrör. Tryck ned ett sådant i drygt 45 graders vinkel uppifrån ner i myntspringan och för ned det tills det tar emot. Vrid nu. Den dumma maskinen tror att du har stoppat i en 1-krona och ger dig tid. Vrid flera varv. Det funkar gång på gång. * Så här lurar du en nyare elektronisk P-automat som sväljer mynten från sidan: Fixa en glasspinne. Stoppa in den i myntinkastet, och håll kvar den där tills den blivit accepterad som enkrona. Dra ut pinnen och upprepa om mer tid önskas. * "Kom ihåg att det är strängeligen förbjudet att trycka in tuggummi, Plastic Padding eller tätningsmassa i myntspringan på Parkeringsautomater" - BENGT SÄNDH * Ta bort vindrutetorkarbladen. Lapplisan är nämligen skyldig att sätta lappen under just dessa. * Betala inte på avtalsparkeringar. De känns igen på att de har tavlor med mycket text och regler på. Överst brukar det stå "Parkering får ske på följande villkor". På en Avtalsparkering gäller föraransvar. Får du en bot på en dylik parkering, så vänta tills du får en påstötning, varvid du skriver in till P-bolaget och säger att du inte vet vem som disponerade bilen vid tillfället, och därför inte kan hjälpa till med indrivandet av boten. Nu kan P-bolaget ingenting göra, så nu kan du göra konfetti av lappen. * Felparkeringar är på inga vilkor avdragsgilla i deklarationen, men det är ändå ganska lätt att dra av dom på skatten. Betala aldrig böterna utan spara dom till årets slut. Då kommer nog kronofogden och knackar på eller flåsar till dig i luren. Då förklarar du att du inte har några kontanter, utan bara frimärken. Fogden kommer då att säga att du kan betala med dem. Gör det. I februari, när det blir dags att deklarera så bokför du dessa frimärken i något företag du eller någon bekant äger. Där har du rätt att dra av för porto. --------------------------------------------------------------------------- Olovlig körning, Fortkörning och Rattfylleri ---------------------------------------------- * Kör du utan körkort, och du blir stoppad av polisen, så kan du klara dig om du uppger en väns personnummer (Han måste ha körkort) istället för ditt eget. De kollar körkortsregistret och upptäcker att du (din vän) har körkort. Kräver polisen att få se på körkortet på stationen dagen efter, är det bara att skicka dit kompisen. Risken att samma snutar befinner sig på stationen är mikroskopisk. * Ett ännu fräckare sätt är att "låna" kompisens körkort. Anmäl till polisen att det har försvunnit - och använd anmälan som körkort. Papperet ger dig tillstånd att köra några veckor, och behöver inte förses med foto. Det finurliga är att körkortsförlusten inte läggs på data förrän det kommer en ansökan om ett nytt - Och det gör det ju inte. * Skulle du vara dum nog att köra berusad, kan du faktiskt klara dig om du har sprit i bilen. När polisen kommer, låser du alla dörrarna och sveper en halvflaska. Det enda du nu kan åka dit för är undanröjande av bevis. Snutarna kan nämligen inte bevisa hur påverkad du var vid det tillfälle då de stoppade dig. * En Sann Historia: En småföretagare, som är helt beroende av sin bil i jobbet, var förutseende nog att skaffa sig ett extra körkort. Det är enkelt: Han ringde bara till TSV och anmälde att han tappat lappen. Han fick fylla i en blankett, vattenkamma sig och ta ett foto. Några dagar senare fick han en nytt, fint certifikat. Det gamla körkortet förvarade han i sitt pass. När han senare blev av med lappen, plockade han bara fram sitt gamla kort ur passet, och använde det tills han fick tillbaka sitt nya kort. * Poliskameror Som du vet så finns det civila polisbilar som är utrustade med kameror som kan visa exakt hur fort du kör. Det spelar dessutom ingen roll om dom ligger framför eller bakom dig. Det finns många olika sätt att skydda sig mot dessa fotografer. Här följer några tips: 1. Spraya nummerplåten med flera lager klarlack. Meningen är att när det är mörkt och polisen måste annvända blixt för att kunna fotografera dig så skall skylten bara bli en reflex på bilden. 2. Klistra över plåten med en genomskinlig reflextejp. 3. Köp en slavblixt i en fotoaffär. Dessa kostar ca 400 Kr och fungerar så att den reagerar på ljus och i samma stund som den träffas av polisens blixt skickar den ut en lika stark blixt och bilden blir helt förstörd. Blixten placeras lämpligen i bakrutan. OBS! Även detta fungerar bara vid mörker. Märk väl,att om två poliser går ed på att du kört för fort så räcker detta som bevis. Nu har det börjat komma automatiska poliskameror. Dessa är mycket enkla att lura. Ta bara på dig någon sorts maskering såsom tomtemask eller solglasögon så blir fotot värdelöst eftersom de inte kan identifiera dig. * Radarstörare Polisens kanske mest kända hjälpmedel för att ta fast fartsyndare är nog radarn. Förr kunde man köpa radarvarnare och installera den i sin bil. Dessa är nu förbjudna. Men dom går fortfarande att köpa på den s.k "Svarta marknaden". Men polisen har ganska nyligen bytt till ett modernare typ en s.k Doppleradare. Dessa sänder på en annan frekvens än dom gamla radarna. Visserligen är det inte några problem att få tag i en varnare på samma frekvens men polisen nya radar sänder ej kontinuerligt, utan bara när den misstänker att någon kör för fort. Så en radarvarnare är inget att ha i dagens Sverige. Men det finns massor av sätt att störa ut polisens radar. 1. En bra apparat är en linjedetektor vilket är en apparat liknande den som öppnar dörrar i våra varuhus. Den måste sända lite starkare signaler än dörröppnaren och på samma frekvens som polisens utrustning. Den finns att köpa och har du en sådan blir det bara störningar på radarskärmen. 2. Ett annat bra sätt är att koppla in en extra tändspole och ett extra tändstift i bilen. Stiftet placeras i grillen (riktat framåt). Ditt extra tändstift retar gallfeber på radaren som ger helt knäppa siffror. OBS! tändstiftet stör även ut din bilradio. Men om du skärmar av stiftet med en blyplåt så ska radion fungera som vanligt. * Polisradio En polisradio kan du köpa för mellan 1000 och 10000 Kr. Det är helt tillåtet att äga och bruka denna apparat. På den kan man höra allt vad polisen sysslar med. Detta kan vara mycket bra, eftersom man får information om poliskontroller, olyckor och mycket mer. Tyvärr började polisen under 1992 byta till en sorts radio som kommer att byta frekvens flera gånger per sekund. Men -- en polisradio kan du avlyssna mobiltelefoner med. * Detta är ett mycket bra sätt att lura polisen tex vid fartkontroller. Enda förutsättningarna är att ni är två lagomt hederliga personer i bilen och att det är mörkt. När du ser polisen sträcka ut sin fula spade tvärbromsar ni in. Sedan slänger sig båda ut på vägen genom förarens dörr. Vitsen med det hela är att polisen inte ska hinna se vem som körde. När polisen sedan frågar vem som körde pekar ni på varandra och säger att det var den andre. Ni får nog följa med till polisstationen där ni kommer att bli förhörda. Fortsätt att skylla på varandra. Ni kan fortsätta att skylla på varandra ända upp i tingsrätten, men fallet läggs nog ner före dess. * Om du inte gärna vill betala böterna vid en hastighetskontroll med radar skall du inte skriva under böterna. Du skall fara hem efter ett långt måttband typ det som används vid idrottstävlingar. Fråga sedan polisen hur lång sträckan de mäter på är. Mät sedan om det stämmer. Är sträckan mer än 1 meter fel blir hela kontrollen ogiltig. Alla som har åkt fast får tillbaka pengarna. 1 Meter gör inte många Km/h fel men de måste släppa dig även om du kört 200 Km/h. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Saker du kan göra när du är uttråkad eller är påverkad av C H OH 2 5 -------------------------------------------------------------------------- Ring Fröken Ur eller annat fånigt nummer. Ring sedan någon slumpmässigt ur telefonkatalogen med trepartssamtal. Du slår alltså: 90510 R (vänta på ton) (Numret till ditt offer) R 3 ^ | +- Numret till Fröken Ur. -------------------------------------------------------------------------- Ta med en porrfilm till din lokala radio/TV-handlare. Stoppa in filmen i videon de har kopplat upp till TV'n i fönstret. -------------------------------------------------------------------------- Köp ett dussin stora, platta kakor (eller baka själv). Gå till Radio/TV-handlaren och stoppa in kakorna i CD-spelarna. -------------------------------------------------------------------------- Gå till en seriös klädaffär. Knäpp upp blusarna på de kvinnliga skyltdockorna. -------------------------------------------------------------------------- Gå till en djuraffär. Häll gelatinpulver i deras akvarier. Eller varför inte karamellfärg? En mycket bra effekt ger etanol, men det kan användas bättre. -------------------------------------------------------------------------- Gå till en affär med ett välsorterat tidningsutbud. Flytta deras porr- tidningar till serietidningsställen. -------------------------------------------------------------------------- Skaffa ett par kryckor. Ta av en sko och fyll din strumpa med hushållspapper för att simulera gips. Gå omkring med kryckorna, och håll benet strakt. Stöt ihop med någon på stan eller på något köpcentrum och vråla av smärta. -------------------------------------------------------------------------- Gör några skyltar "Använd andra dörren" och sätt dem överallt på stans affärer. Om affären har automatisk dörröppnare, stäng av dem med strömbrytaren på sidan eller rikta om dem. -------------------------------------------------------------------------- Byt prislappar på alla varor i affären. -------------------------------------------------------------------------- Ta bort larmklistermärken från böcker och liknande i en affär. Sätt dem på personer som går förbi. Du kan också lägga dem på golvet med klistersidan upp (Vissa larmapparater reagerar dock inte på höjder under 10 cm, men det kan du ju utnyttja själv istället.) Det händer lustiga saker när offret går ut med en larmlapp helt ovetande. Medan det tutar för ditt offer så kan du själv passa på att gå ut med 20-30 kg larmade varor om du vill :-) -------------------------------------------------------------------------- Ta ett par kraftiga magneter med dig till en affär. när en person just ska gå ut, närmar du en magnet mot dörrlarmet och offret blir kallat till undersökning, medan du går till nästa affär och upprepar det hela. Du kan dock få problem med att gå ut ur affären utan att larmet går. -------------------------------------------------------------------------- Gå ut på stan och gör namninsamlingar. De kan handla om vad som helst, ända från något nyttigt till "Stoppa onödiga namninsamlingar" eller varför inte samla in namn mot att ortens industrier släpper ut diväteoxid. (Get it? H2O!) -------------------------------------------------------------------------- Gå till ett snabbköp som har sådana dära kundvagnar med betalning, och koppla loss dem (med ett mynt) i omgångar om ungefär tjugo stycken, och koppla ihop dem igen - alla i en enda lång rad. Det är extra roligt om man kan få denna ringlande orm på flera tiotals meter att blockera ingången till butiken (utförs lättast nattetid, då inte så många undrar). -------------------------------------------------------------------------- Gå till en bensinstation. Ordna om siffrorna med pris och öppettider. -------------------------------------------------------------------------- Skaffa såna där filmsprängkapslar och en påse med ketchup och fäst innanför din tröja. Be en kompis "skjuta" dig med en ollonpistol, samtidigt som du själv utlöser sprängkapseln och ditt ketchupblod flyter. Glöm inte att falla naturtroget. Detta gör sig bäst i skolans aula, matsal eller varför inte i kön på McDonalds? -------------------------------------------------------------------------- McDonalds kan alltid vara kul. Beställ "En Cheeseburgare med mycket jordgubbsylt", "Kyckling McKlimpar" eller varför inte en Whopper? Det är även kul att gå in och låtsas vara utlänning (klä dig inte i något "svenskt", det här är mycket kul om det går vägen) och prata MYCKET dålig engelska och fatta allt fel och tvärtom, försök att råka beställa en massa saker, och till sist låt kassörskan förstå att du "egentligen" ville veta vad klockan var. -------------------------------------------------------------------------- Skaffa en skruvmejsel, och gå ut sent på kvällen till en parkeringsplats. Låt alla registreringsskyltar på kvarvarande bilar byta plats med varandra. De kan också råka hamna i fel ände av bilen eller upp-och-ned. -------------------------------------------------------------------------- När polisen stannar till på olika uppdrag så låser de ALDRIG sin bil. Detta kan vara kul. Gå in i bilen och sno polisradion eller något som ligger löst, se bara till att bilinnehavarna är en bit bort. Om ni är minst tre stycken, så kan två av er låtsas mucka gräl med varandra och slåss när det finns poliser i närheten, så ingriper de och försöker sära på er. Under tiden tar någon annan i ert gäng och monterar bort blåljusen på polisbilens tak - tänk er poliserna komma tillbaka till stationen och be att få nya blåljus för att det förra paret blev STULET! Jag vet enligt en säker källa att detta inträffade i närheten av Smålandsstenar för något år sedan. -------------------------------------------------------------------------- Hitta en flaska sprayfärg i någon kul färg (lila-metallic) och spraya på din grannes äpplen i hans äppleträd. -------------------------------------------------------------------------- Gör en fake-bomb av några röda stavar, en väckarklocka och några färgglada kablar. Gå till en trevlig jouraffär, och släng den till kassörskan och säg: "Fånga!". Stick därifrån kvickt. -------------------------------------------------------------------------- Gå till Burger King. Beställ ett par Whopper, Pommes, Cola etc. När kassörskan har samlat ihop alla varor och säger "Var det bra så?" så säger du "Joo... Jag vill nog ha några Chicken McNuggets också." När hon säger: "Tyvärr så har vi inga sådana..." Vänd om, säg "Äsch, då struntar jag i det!" och gå ut därifrån. -------------------------------------------------------------------------- Skaffa ca 2 m stark fiskelina och ta med dig den till en stor klädaffär. Sök upp provhytterna och se om de använder draperier istället för dörrar till hytterna. I så fall tar du och går in i en ledig provhytt och fäster fiskelinan i den yttersta ringen som draperiet hänger i (tänk på att du behöver 2 hytter till detta hyss, se till att det finns en precis bredvid den du är i. Fäst sedan linan i den ring som är längst ifrån den andra hytten). Gå ur den hytt du står i och fös ihop draperiet mot den andra hytten och gå in i den. Dra för detta draperi och fäst linan i ringen längst från den första hytten (nu börjar texten bli lite kryptisk, se illustration nedan om du inte hänger med). Klart! Ställ dig nu på behörigt avstånd och se hur folk drar undan draperiet för varandra... +-- Här fästes linan -+ | | v v =0=0=0=0=0=0=0=!=0000000======= ###############! ####### ###############! ####### ###############! ####### ###############! ####### ###############! ####### ###############! ####### ###############! ####### ###############! ####### -------------------------------------------------------------------------- Till slut: Det roligaste som finns: * Åk ut på landet och vält sovande kor (De sover stående)! * -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Gillar du inte skolan? Här kommer lite tips som kan liva upp tillvaron! -------------------------------------------------------------------------- - En av mina favoriter är att ringa in ett bombhot. Skolpersonalen är skyldiga att evakuera hela skolan tills de har hittat bomben (eller snarare INTE hittat bomben). Göm gärna en bombatrapp var som helst utom i ditt eget skåp. - Fixa lite rent kalium eller natrium och spola ner i skolans toalett. Branden nere i avloppet får gamla avloppsrester att lossna och stinker följaktligen upp hela skolan. En trevlig effekt ger även kalciumkarbid. Vid kontakt med vatten bildas en stor mängd etyn, varvid avloppsledningarna kan brista av trycket. Gasen är även mycket brännbar, så dumpa i lite karbid i en toa, och lägg en tänd cigg på kanten. När gasen når upp över kanten, antänds den och det blir ett fint eldklot. - Häll något intressant ämne i matsalens juice. Pepparmyntsolja, salt, karamellfärg, laxermedel osv... Apelsinjuice i mjölken (eller tvärtom) ger sega klumpar i drickat. Vilken svag syra som helst ger sega klumpar i mjölk. - Fyll igen mellanrummet mellan skåpet och ramen med tätningsmassa. Lämna ett litet hål längst upp. Ta en tratt och/eller en slang och fyll skåpet med vatten, och täta till slut igen skåpet helt. Överraskning! Det blir bäst om du tar sådan tätningsmassa som tätar för vatten, men som går att slita loss om man tar i lite. När någon öppnar skåpet... - Lägg en rökbomb i korridoren. - Lägg en glödlampa ovanpå toalettdörren, när någon öppnar, faller den ner och exploderar. - Sno klassboken. Släng den, eller ändra alla anteckningarna i den. Bland klassfacken efter/före skoltid: Blanda alla klassers klassböcker. - Ändra passworden i datasalen. Ändra i AUTOEXEC.BAT. Lägg in porrbilder på hårddisken som visas vid startup. Sno expansionskorten i datorerna. Sno mus-kulorna. Lägg även in ett non-destruktivt virus som dock muckar hemskt mycket på ett kul sätt: exv. PC-Prankster, Lovedos, Cookie. - Bli vän med kontoristerna; be dem sedan ändra dina betyg i skolans betygsdator. (Eller gör det själv!!) - Rita och skriv på skåpen, väggarna och fasaden att rektorn är fascist. - Om någon har ett kombinationslås till sitt skåp, ta fram en spegel, titta i den över axeln, så ser du vilken kombination personen har. Lägg in rutten frukt i skåpet på fredagseftermiddagen... Du kan också måla över alla siffrorna med tipp-ex eller tjockt bläck. Då kan man inte öppna. - Häll ut såpa eller flytande tvål i korridoren. Särskilt om det regnar ute och folk är fuktiga under skorna när de kommer in. Dessa ämnen funkar bra på ledstängerna i trapphusen också. Blanda såpa med starkt luktande parfym, så får den stackare som håller i ledstången lukta illa resten av dan... - Lägg en stinkbomb i korridoren. - Hitta två skåp med likadana hänglås. Dyrka upp båda och byt lås mellan de båda skåpen. Låsen MIBA, OME och GUARD dyrkar du lätt upp med ett borst från sopbilen (oslagbar dyrk i förhållande till lättåtkomlighet). - Har skolan sprinklers eller direktkopplat larm till brandkåren, stoppa in en cigarett i branddetektorerna. - Limma igen alla skolans lås på natten. Alla slipper skolan tills låssmeden har kommit. Du kan också limma igen vissa skåp. På rasten, limma igen låset till den salen ni ska vara i nästa lektion. Det fungerar även bra med tandpetare, tuggummi eller ståltråd. - Fördärva rektorns bil. - Stäng av de små huvudkranarna vid golvet på toaletterna, eller ännu bättre; den STORA huvudkranen i källaren. - Ta ett hänglås eller slanglås och koppla ihop någons kläder under tiden som han har gympa. Eftersom han inte får loss sina kläder får han rulta runt i gymnastikkläder resten av dan. B-) - Koppla in en bandspelare till skolans högtalarsystem. Det kan vara kul att spela upp rektorns privata telefonsamtal som man tidigare har spelat in. Du kan också koppla in en mikrofon, sen kan du ropa ut egna speciella meddelanden. - Haka av klassrummens dörrar. Byt dörrar mellan olika salar så att nya elever har svårt att hitta. Du kan även ställa tillbaka dörren utan att haka upp den på gångjärnen igen. När någon öppnar dörren så faller den. - Gladpack över toasitsen, mellan porslinet och ringen, släta ut ordenligt. Hi Hi! Du kan även smörja in sitsen med kokosfett (halt!). - Har skolan whiteboards, ta bort de speciella whiteboard-pennorna och lägg dit permanenta spritpennor istället. De går inte att sudda ut. - Mynt: Limma fast enkronor på cafeteriaborden. Eller på korridorgolvet i rusningen. Eller på rektorns dörr. X-tra bra: I toaletten eller i urinoaren. - Skriv eller rita något på rullgardinen som overheadbilder visas på. Favoritcitat "jag hatar overhead!". - Vissa klassrum brukar ha texten "Sätt upp stolarna efter sista lektionen" skrivna längst uppe i ena hörnet på svarta tavlan. Sudda bara ut ett "s" och ett "t" i ordet "Sätt". På skylten där det står vilken mat som för tillfället serveras i matsalen så kan det vissa dagar stå "Pytt i panna". Denna text brukar ibland få utseendet "Pitt i anna" efter lite suddning. Rökning Förbjuden blir lätt Rökring Förbjuden, Rök in juden och Pökning Förbjuden, Rökning För juden. Kom på fler kul kombinationer av din skolas meddelanden. - Hitta förrådet där diabilder förvaras. Blanda diabilderna eller byt ut en bild i varje serie mot bilder som du själv har tagit på konstiga saker, exempelvis rektorn eller en bild på någon som moonar. En liknande sak är ju att sno videofilmer om franska revolutionen ur skolans förråd, och att mitt i filmen kopiera in de slemmigaste scenerna ur "Braindead" eller "Långt ner i halsen". Detta ger intressanta effekter på historia- lektionen. - Fyll ballonger i kemilabbet med gasol. Släpp ut dem genom fönstret till de där som står på gården och röker. De gillar säkert att poppa ballonger med sina cigaretter! ( Gasol + Cigarettglöd = !!! ) - När du ändå är i kemisalen, värm upp en krona eller en femma över bunsenbrännaren. När det ringer ut, släng den i korridoren. Du märker när någon försöker plocka upp den, kan jag lova... - Vid varje exemplar av den svarta tavlan finns det en tavelsudd. Den kan man ha kul med: Du kan limma fast den på katedern, eller varför inte på tavlan? Limma fast en "tricky" på den suddande sidan, när läraren suddar - KNITT! - Kritor finns det fortfarande i många klassrum. Dessa kan man lacka, och då går det inte att skriva med dem. Du kan också byta ut de vanliga kritorna mot godiset "skolkritor", som liknar vanliga kritor, men som inte går att skriva med, och dessutom är ätbara. (Även den senare egenskapen kan man nog göra nåt kul med...) - Kan du få tag i s.k. superlim, som håller för ett tons dragkraft, så kan du ha mycket kul med det. Limma t.ex. fast stolarna i golvet på opassande ställen, limma fast toalettlocken etc. - Ta någons böcker, och byt ut dem mot någon annans. Du måste även alltid skriva intressanta meddelanden i din bok om det är en lånebok som du inte får behålla. Personen som får den året efter kommer att undra. - Kan du få med dig hela klassen: Ingen svarar på tilltal, vad läraren än säger, eller varför inte nynna en låt i otakt allesammans? Vad ska läraren göra? - Alla åker ju så klart på ledstängerna i skolan. Här passar det ju bra om du målar med lite lätt avgnidbar färg, eller hur? - Använd din fantasi! det finns så mycket mer man kan göra på en skola... -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Hur man gör tiokronor -------------------------------------------------------------------------- Tiokronor är bra och passar i många godis-, läsk-, eller växlings- automater och även på andra nyttiga ställen som exv. parkeringsautomater. Tyvärr så kostar de ca en tia stycket vilket inte alltid är passande för plånboken. Här följer några alternativ som fungerar i automater som inte använder sig av resistanskoll utan endast storleksigenkänning. En intressant detalj är att detta inte är falskmynteri, utan bara bedrägeri. -------------------------------------------------------------------------- # 1 Ta två stycken femtioöringar och limma ihop dem. fila bort 1/2 mm runtom tills en diameter motsvarande en 10-krona uppnåtts. # 2 Ta två stycken 10-pfennigmynt (1/10 D-Mark) och limma ihop dem. Detta är fullt tillräckligt för att uppnå en tiokronas format. # 3 Ta två stycken danska enkroner. Limma ihop dem. Även detta är ett sätt att bilda ett helt nytt mynt. Det är enklare att få tag i de här, men de är desto mer värdefulla jämfört med pfennig-mynten. # 4 Kontakta en verkstad som innehar en metallsvarv/kap. Där kan de kan lätt framställa rundstavar avkapade i rätt diameter och tjocklek för att likna en tiokrona. -------------------------------------------------------------------------- -----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]--------------------- Larmanordningar -------------------------------------------------------------------------- Vill du tysta en ringklocka eller en larmtuta, fyll den med polyuretanskum. Polyuretanskum kan du köpa på byggvaruhus o likn. som isolationsmedel. Det torkar kvickt och har samma konsistens som hård frigolit. Många som är ute och reser har ett litet reselarm med sig. Dessa småsaker fungerar så att man hänger dem på hotellrummets dörrhandtag, och när någon rör vid handtaget, registreras kroppens kapacitans av larmet, och den börjar tjuta. Dessa filurer hittar man genom att gå genom hotellkorridoren och mycket snabbt röra vid alla dörrhandtag. Om du hittar något (Genom att det mycket kvickt piper till inifrån rummet.) så ska du fästa en sladd på ungefär en meter på handtaget. Kapacitansen i sladden får larmet att tro att någon håller i handtaget, och larmet börjar tjuta. Hotellgästen på rummet vaknar, och ringer hotellservice och säger att någon bryter sig in, och alla kommer att ha så roligt så, medan du själv diskret smiter iväg. Många ställen, såsom trappuppgångar, företag, och tom. Riksbanken använder sig av små knappsatser för att koppla bort larmet eller öppna dörren. Ofta är det bara tre eller fyra knappar till kodsekvensen. För att komma på koden, titta på knappsatsen i släpljus. Du ser på fingeravtrycken vilka knappar som används. Det är bara att komma på ordningen. Det löser du genom att trycka på alla de aktuella knapparna på en gång och vibrera med fingrarna. Förr eller senare slår du slumpmässigt koden. Byter stället kod ofta så är det avtryck på alla knappana. Det löser du genom att torka av knappsatsen och stryka på lite matolja (Tunt, tunt! det skall inte märkas!). När någon sedan slår koden framträder siffrorna mycket bra. Vill du ha mer kul med knappsatser, tryck på "#" och "*"-knapparna samtidigt. På många fabrikat betyder det nämligen "Starta Larmet" och hela poliskåren kommer i onödan. (Kul :-) Skall du råna en butik, så skall du aldrig ta ut alla sedlarna ur kassans olika fack. De har små strömbrytare där som löser ut larmet om alla sedlarna tas bort. Stoppa istället in en tjuga under högvalörssedelshögarna och ta bara de andra sedlarna så att det alltid finns kvar en låg sedel i varje fack. Då sluts aldrig brytarna, och du kan gå ifrån butiken i lugn och ro. Under kassaapparater finns oftast en knapp som får pengaluckan att åka ut utan att något "köp" görs. Just for your information. Om du snattar i en affär och ser kameror av märket SVS, strunta i dem, de är bara billiga atrapper utan någon kamera i, trots att de är verklighetstrogna. Om du med andra kameror blir filmad, och snattar, får butiken ändå inte använda filmen som bevis mot dig, eftersom man inte får filma folk utan att de vet om det. Infraröda larmdetektorer kan täckas med i princip vad som helst för att desarmeras. En pappskiva markerar effektivt. Det allra effektivaste är någon form av aluminiumfolie (chipspåse eller vanlig folie), som skärmar av och dämpar din värmestrålning, och givaren reagerar oftast på temperaturer över ca 30 grader, som du inte kan lyckas stråla genom folie med annat än en lödkolv. Problemet är precis när man ska sätta dit det där hindret, då kan det hända grejer. Försök göra det obemärkt när larmet är avstängt på dagen. En IR-detektor består av en s.k. fresnellins som är skiktad. Den känner av temperaturförändringar i detektorns område (Som brukar vara ganska stort). Om man skärmar av detektorn med så enkla medel som tejp, klarlack, eller tom. hårspray duger det oftast utmärkt. ---------------------------------------------------------------------------