Min uppväxt var inte så himla lätt faktiskt. När jag flyttade till Frasse och matte hade jag bott hos sammanlagt fem andra människor, och jag var bara sju månader när jag kom hit. Här trivs jag bra fast Frasse bråkar med mig ibland. Matte och min styvhusse säger att jag är blyg och rädd av mig och det kan faktiskt stämma. Det dröjer lång tid innan jag får förtroende för någon men det börjar faktiskt bli bättre.

Det var meningen att jag skulle bli avelskatt hos Signe som jag bodde hos tidigare. Hon sa att jag hade en jättefin teckning och färgfördelning (blåcremevit-van). Tyvärr var jag rädd där också så jag fick komma till min nuvarande matte istället. Jag har också några sk. skönhetsfel också: underbett och knick på svansen. Det värsta av allt är att jag har en missbildning på ögonen som gör att jag har kroniska ögoninflammationer. Matte säger att det eventuellt går att operera bort men eftersom jag inte har ont eller lider av det så väntar vi med det. Det tycker jag är skönt eftersom jag inte är speciellt förtjust i veterinärer fast de är jättegulliga på Animalen.

Mina favoritsysselsättningar är att sova på stolen som matte har vid datorn, äta massor med mat och retas med Frasse. Dessutom är det faktiskt ganska skönt att bli kammad och borstad också. Ibland tycker jag att det är lite otäckt men matte försöker så gott hon kan.

De som har sett mig säger att jag är jättesöt och jag har faktiskt varit med på bild i Perserbladet. Matte är med i en klubb som heter Svenska perserringen och då får man den tidningen.