Kromosomerna innehåller en stor mängd gener (arvsanlag). Katten har normalt 38 kromosomer. Dessa sitter i par, varav individen ärver ena halvan av sin mamma och den andra av sin pappa.

Det finns dominanta och recessiva anlag. Recessiva anlag syns enbart om motsvarande dominanta anlag inte finns. Det dominanta anlaget syns alltid när det finns närvarande. Andra begrepp som kan vara bra att känna till är genotyp och fenotyp. Genotyp är kattens genetiska utseende, medan fenotyp är hur katten ser ut i verkligheten. Ibland skiljer dessa sig åt. En brun burma ser brun ut men är genetiskt svart.

Kunskapen om kattgenetiken kan utnyttjas för att få fram vissa färger och mönster på ungarna. Vilka färger ungarna har blir lättare att konstatera när man vet vad föräldrarna har – och inte har – för anlag. Med genetikens hjälp kan man räkna ut vissa av de anlag en viss katt, eller tidigare katter i stamtavlan, har. Den kan också ge uppslag till fadersbestämning om huskatten fått en oplanerad kull ungar.

Pigmentkornen kan vara normalt placerade och ge intensiv färg (fullfärg) eller klumpa ihop sig och ge utspädd färg (dilution). Anlaget för dilution är också recessivt. Dilutionsanlaget i dubbel upplaga ger blå färg på svartpigmenterade katter och röd färg på rödpigmenterade. Om katten har både dubbla dilutionsanlag och dubbla chokladanlag har den lila färg. En röd eller creme katt kan ha ett eller två dolda chokladanlag.

Färger

EMS-systemet (Easy Mind Systemet) är det system som numera används i våra stamtavlor. Vet man vad de olika bokstäverna och siffrorna i EMS-systemet står för kan man snabbt utläsa samtliga godkända färger inom FiFe. Här finns inte färgerna grå eller gul som man ibland betecknar huskatter, utan man säger blå eller röd.

Trots att kattens päls visar en sådan mängd olika färger finns det bara två sorters pigment, rött och svart. Det är utseendet på och fördelningen i hårstrået av pigmentkornen som ger den stora variationen av färger. Rött pigment ger röd och creme pälsfärg. Svart pigment ger svart, brun, blå, choklad och lila pälsfärg.

Polygener

Kattens färg kan vara mer eller mindre mörk, kattens storlek kan skilja, pälskvaliteten kan vara olika liksom pälslängden. Detta och andra liknande anlag styrs av en mängd gener som kallas polygener. Polygener måste förekomma i en större mängd för att visa sin verkan.

Varje gen ger en liten effekt, när denna gen adderas till andra gener av samma typ ökas dess inverkan i en viss riktning. All selektiv avel bygger på att man försöker öka och ansamla många polygener för att få en viss effekt som man eftersträvar.

Lyckas man bra får man en ojämn kull med en unge som är betydligt bättre än föräldrarna och någon som är betydligt sämre. Den bättre ungen för aveln framåt.

QT Toy

I EMS-systemet har mönstren följande beteckningar.

Vitfläck

01 – van

02 – harlekin

03 – bicolour

04 – mitted (vita tassar och haklapp)

09 – ospecificerad mängd vitt

Pälsmönster

11 – shaded

12 – shell

21- agouti

22 – tabby

23 – tigré

24 – spotted

25 – tickad

Olika mycket färg på kroppen

31 – burma

32 – tonkanes

33 – siames, maskad

Mönster eller enfärg

Katten kan ha antingen agouti- eller solidanlag, agoutianlaget är dominant. Alla katter har en mönstertyp – det kan vara tickat, tigrerat eller tabby. Tickat är dominant över både tigrerat och tabbymönstrat. Tigrerat är dominant över tabby. Genserien är inte fullständigt utredd, bland annat gäller detta om spotted ingår eller är ett eget anlag som bryter ränderna hos tabby och tigré. Hos katter med svart pigment och solidanlag syns det inte vilken mönstertyp katten har. Anlaget för solid färg verkar sämre på rött pigment och det kan vara svårt att avgöra om en röd katt har solidanlag eller agoutianlag.

Genom att räkna ringarna på svansen kan man mönsterbestämma van-tecknade katter eller katter med mycket vitt. Tabby har omkring sex ringar på svansen, tigré har betydligt fler.

Man kan även se om katten är agouti eller solid. Normalt visar agouti sig på röda katter genom tegelfärgad nosspegel och vitt kring och under hakan. För van-tecknade katter kan man titta på undersidan av svansen. Går färgen ända ner till svansroten är katten solid, finns det en ljus strimma upp från svansroten är katten agouti.

Den röda färgen ärvs könsbundet. Anlaget finns på X-kromosomen. Könet bestäms av könskromosomerna, som betecknas XX för honor och XY för hanar. Vid parning ärver ungen en kromosom med anlag från mamman och en från pappan. Från mamman kan det bara vara X, medan det kan vara X eller Y från pappan. Hanen får alltid sin X-kromosom från sin mamma och ger sin egen endast till sina döttrar.

Hanen, som endast har en X-kromosom, kan enbart ha anlag för rött (röd, creme) eller ickerött (svart, choklad, blå, lila). Honan med sina två X-kromosomer kan ha anlag för både rött och ickerött samtidigt och blir då helt sköldpaddsfärgad. Honan kan även vara helt röd eller ickeröd. Det finns sköldpaddsfärgade hanar även om det är mycket ovanligt. De är oftast sterila.

Kattens päls består grovt indelat i tre lager av hårstrån med olika utseende:

• Täckhår som är längst, raka och relativt jämntjocka, slutar i en spets, har fullständig utfärgning och ger katten dess huvudsakliga färg
• Mellanpäls, något kortare än täckhåren, har en ansvällning nedanför spetsen och ofta en böj vid nedre delen av ansvällningen

• Underhull, korta tunna, jämntjocka och ofta svagt vågiga hårstrån