Ur SIH:s (Statens institut för Handikappfrågor i skolan) broschyr "Känner du igen Olle"

Olle, som är 5 år, fick diagnosen autism med utvecklingsstörning för ett år sedan. Redan när Olle var riktigt liten anade hans mamma och pappa att det var något som inte stod rätt till med honom.
När Olle var två år började han använda enstaka ord men språket stannade av. Idag använder han inga ord. För att få sina önskningar uppfyllda tar han en vuxen i handen och drar den med sig till det som han vill ha eller göra.

Olle sover ovanligt lite och är mycket aktiv.

Olle tycker om att sitta framför tvättmaskinen och titta när tvätten snurrar runt.

Att tömma besticklådan och sedan släppa besticken, ett i taget ner på golvet, är också något som Olle gör med stor förtjusning.

Olle leker gärna ensam. Han kan t.ex.. rada upp sina småbitar i prydliga rader på golvet. Han sysselsätter sig alltid med samma saker och tycker inte om att bli avbruten.

I förskolan är Olle ointresserad av de andra barnen. Han har svårt att förstå vad han skall göra i gruppaktiviteter. Ibland kastar han saker omotiverat.

Det händer att han blir upprörd om någon byter plats vid matbordet och är då svår att trösta.

En gång besökte förskolan en bondgård. Olle vägrade att följa med in i ladugården.
Han grät och sparkade omkring sig. Olle gick inte att lugna eller övertala att följa med in till djuren. Personalen hade svårt att förstå vad som var orsaken till utbrottet.

Olle går kvar i sin förskola, men man har minskat antalet barn i gruppen och personalen har fått utbildning och information om vad autism innebär. Detta har förändrat arbetssättet runt Olle. Tillsammans med Olles föräldrar har det upprättats ett åtgärdsprogram som man arbetar efter. Arbetslaget får också regelbunden handledning av den specialpedagog i kommunen som har erfarenhet och kunskap om autism. Dessa insatser har tillsammans gjort att Olle fungerar mycket bättre både hemma och på förskolan. Många svårigheter kvarstår ännu men han utvecklas på ett positivt sätt.

Barn med autism tänker, känner och upplever
på ett för oss annorlunda sätt

Barn med autism

Autism kan yttra sig mycket olika hos olika individer. Vilka symtom som är mest framträdande kan variera.

Barn med autism:

• Har svårt att läsa av och förstå mimik och kroppsspråk.
• Har en försenad eller utebliven talutveckling.
• Tolkar ofta språket konkret och bokstavligt.
• Förstår inte låtsas och fantasilekar.
• Använder ofta sina leksaker på ett annorlunda sätt.
• Kan fästa sig vid ovanliga saker och bli faschinerade av enstaka detaljer
• Har ett annorlunda sätt att uppfatta och tolka sinnesintryck.
• Kan reagera överraskande och oväntat.
• Uppfattas ibland som ouppfostrade och egoistiska.
• Är ofta rutinbundna och har svårt för förändringar.
• Har ofta en försenad eller annorlunda motorisk utveckling.
• Utvecklar ibland ovanliga rörelsemönster som att gunga, vagga eller gå på tå, snurra och vifta.
• Har en ojämn begåvningsprofil.

Autism kan vara kombinerat med andra
funktionhinder t ex epilepsi, syn eller hörselskador
samt vanligtvis också utvecklingsstörning

Pedagogiska strategier

Vad ska jag göra? Var ska jag vara?
Hur ska jag göra? Vem ska jag vara med?
När? Hur länge? Vad händer Sedan?

För att förstå vår omvärld är dessa frågor viktiga för oss alla att få svar på. Barn med autism behöver vårt stöd för att få dessa svar.

• Barn med autism har en väl utvecklad visuell förmåga och för att ge barnet svar på ovanstående frågor ska pedagogiken bygga på tydlighet och visualisering.
• Utgå från ett personligt, visuellt dags- och veckoschema.
• Förbered barnet på vem det ska vara med i olika aktiviteter genom exempelvis en bild.
• Låt varje aktivitet ha sin givna plats.
• Organisera aktiviteten väl.
• Använd överskådligt och tydligt material.
• Upprätta tillsammans med föräldrarna ett åtgärdsprogram.
• Anpassa innehållet individuellt och ta tillvara barnets intressen och styrkor.
• Formulera de individuella målen utifrån ett livsperspektiv och i samförstånd med föräldrar/förskola/skola/fritids/kortids.
• Var tydlig och konsekvent och använd ett konkret språk.
• Undvik att tjata på barnet, förändra istället instruktionen så att barnet förstår den.
• Var noga med att inte misstolka barnets kommunikationssvårigheter som trots.

Barn med autism har svårt att använda sig av det de kan i en ny miljö. Samarbete mellan alla runt barnet är därför nödvändigt. Övergångar mellan olika aktiviteter måste förberedas noga.

Viktigt att uppmärksamma

All personal som möter barnet behöver fördjupade kunskaper om autism samt kvalificerad och kontinuerlig handledning i pedagogiska frågor.

Alla som arbetar i verksamheten bör informeras om autism på det sätt som föräldrarna önskar.

Väl du veta mer?

Du kan få mer information om autism genom SIH:s regionala autismkonsulenter. Vänd dig till SIH:s huvudkontor i Härnösand, telefon 0611-887 70, fax 0611-268 66,
e-post sih@sih.se.

Kunskapscenter Autism Väst i Göteborg, telefon 031-85 58 25, Kunskapscentrum Autism Norr i Skellefteå, telefon 0910-73 76 32, samt Lisenprojektet vid lärarhögskolan i Stockholm, telefon 08-73 79 751, anordnar regelbundet fortbildning för anhöriga och personal.

Riksföreningen Autism anordnar fortbildning och säljer information om autism.
Riksföreningen Autism
Bondegatan 1 D, 116 23 Stockholm,
t elefon 08-702 05 80, fax 08-644 02 88
Internet: www.autism.se