Koret och långhuset uppfördes troligen under 1200-talets förra hälft i romansk stil medan tornet tillbyggdes vid århundradets slut. Kyrkobyggnaden är till största delen uppförd av sandsten. Det är endast fönster -och portal- omfattningar med flera detaljer som är av kalksten.
De tre stora fönstren i kyrkans sydfasad har troligen upptagits vid restaureringen 1835 då de ersatte mindre och ursprungliga fönster. De tre korfönstren i öster torde vara från byggnadstiden liksom de fyra portalerna, två i söder och vardera en i väster och norr.
Sädesmagasinet intill tornets norrsida byggdes 1819-20 och sakristian uppfördes 1833.
Kyrkan har reparerats och restaurerats många gånger. De senaste stora reperationerna och ombyggnaderna har utförts 1834-36, 1916 och 1969-71. Det kan nämnas att tornspiran helt förnyades 1767.
Vid restaureringen 1916 bröts det gamla trägolvet upp. Det visade sig bestå av grova väggplankor vilka tidigare tillhört en stavkyrka. Plankorna har dendrokronologiskt daterats till 1070-talet. Materialet var så omfattande att det gick att utföra en rekonstruktion på papperet av stavkyrkan. Några av plankorna har en snidad ornering. En planka, från en innervägg, har en relativt välbevarad målning i bysantinsk stil. Det är en del av en större målning vilken troligen föreställer Kristi himmelsfärd. Plankorna förvaras på Statens Historiska Museum, Stockholm.
Högaltaret är av huggen grå sandsten med skiva av kalksten. På högaltaret står ett medeltida krucifix med en målad Kristusfigur av trä. Figurens höjd är 36cm. Den är troligen från 1300-talet, korset är nytillverkat.
Det halvcirkelformade altarskranket av trä är tillverkat 1834.
Predikstolen och ljudtaket tillkom troligen på 1730-talet och målades 1754 av J.H. Dreutz.
Bänkinredningen är från första halvan av 1700-talet. Nummertavlan har troligen uppsatts 1789.
I korets norra mur finns en nisch med medeltida träomfattning.
Mariaskulptur. Stående Maria med barnet av snidad, målad och förgylld ek i helgonskåp av furu. Skulpturen torde ha tillverkats omkring år 1500 och har kvar sin orginalfärg,
Dopfunten av grå sandsten har tillverkats under 1100-talets senare del av mästaren Sigrafs verkstad. Cuppan är utsirad med en figurfris huggen direkt i stenen. Figurrelieferna bildar sex olika scener nämligen: Bebådelsen, Maria och Elisabet, Jesu födelse, Konungarnas tillbedjan, Konungarna får en uppenbarelse i drömmen och Konungarna till häst.
De tre ljuskronorna i gulmetall är från 1800-talets slut och 1900-talets början. Fattigstocken i svarvad furu är troligen uppsatt 1746.
Kalkmålningarna på långhusets östra vägg, kring triumfbågen samt i korvalvet kan, genom en runinskrift, dateras till 1261.
Den långa målningsfrisen på långhusets och på korets väggar har utförts av den så kallade Passionsmästaren vilken var verksam under 1400-talet. Frisen har omfattat 26 scener dock är nu 3 utplånade på grund av att fönstren har förstorats.
De 5 scenerna på långhusets södra vägg skildrar Kristi barndomshistoria.
1. Marie bebådelse.
2. Nu utplånad, troligen Kristi födelse.
3. Konungarnas tillbedjan.
4. Frambärandet i templet.
5. Skördeundret.
6. Flykten till Egypten.
Långhusets västra och norra murar:
7. Nattvardens instiftande.
8. I Getsemane.
9. Judaskyssen.
10. Kristus inför översteprästen Kaifas.
11. Avklädandet.
12. Gisslandet.
13. Törnekröningen.
14 och 15 är helt utplånade troligen korsbärandet och korsfästelsen.
16. Gravläggningen.
Korets västra och norra murar:
17. Kristi uppståndelse.
18. Kristus i dödsriket.
19. Kristi himmelsfärd.
20. Pingstundret.
21. Nådastolen.
22. Kristus som världsdomare.
23. Abrahams offer.
24. Rex gloriae.
25. Kaiens och Abels offer.
26. Brodermordet.
Runinskrifter finns bland annat på korets västra mur, norr om triumfbågen, i ringkammaren samt i de båda södra portalarna.