Vivat Ordens historia går tillbaka till historiens skapelse samt har förnämliga förbindelser med antikens stolta män såsom Euklides. Det är en gudomlig inrättning, ett organ i världsbyggnaden lika nödvändig som de himmelska tronerna och makterna inom änglahierakien. De äldsta bevarade dokumenten härstammar från 29 april 1195. Orden gick då under namnet Karmelit Orden, en eremitisk komminuitet som fann sitt andliga ideal förkroppsligat i den gammaltestamentliga profeten Elia som levt som eremit på berget Karmel. På dettta berg uppförde munkarna en kyrka till den helige Paals ära, ett stort och heligt helgon som levde under allra största renhet och kyskhet. Paals trogna anhängare levde genom hjärtas renhet och försakelse i ensamhet, tystnad och oavbruten bön. Under enkla förhållanden levde man här fram till 1291 då krig och förödelse tvingade dem till Aylesford på de engelska öarna. Här började Paals anhängare bedriva en viss själavård och behoven för en teologisk utbildning härför, drev dem så småningom - närmare bestämt år 1421 - till Sverige och Wexiö, där man inrättade så kallade "studia genialia".

Denna sista period under medeltiden med krig och farsoter var en nedgångsperiod för kristenheten och inte minst för Karmelit Orden. Många fromma munkar lämnade under perioden klostret, och för att fylla platserna emottog man vem som helst: minderåriga barn och helt olämpliga Kandidater. Man började dessutom försumma korbönen och det asketiska levernet. Vid generalkapitlet i Nantes år 1432 ansökte man om vissa lättnader som att t ex emellanåt få lämna sina celler samt att tre dagar i veckan få äta kött. Detta godkändes tre år senare genom den påvliga bullan "romani pacificus". Eftersom det var ont om kött vid denna tid spärrade munkarna in vanliga människor i klostret och gödde upp dem med russin och mandlar samt åt sedan upp dem. Detta pågick emellertid veterligt endast ett par decennier då köttätandet förbjöds år 1450.

År 1451 valdes den salige Viggo af Soreth som Ordens Kansler. Detta blev startskottet för den verkliga omdaningen i ordens historia. Denne instiftade 1452 efter nådligt tillstånd av påven Bonifacius den III:s bulla "Cu Nulla" att även kvinnor skulle äga tillträde till Orden. År 1453 upptogs så den första gruppen kvinnor - "beginerna" - i Orden. Främst betydelse av dessa fick den unga och tilldragande Catarina De Ahumada. Hon insåg redan från början att Gud kallade henne till ett mer fullödigt liv, till den fullkomliga överlåtelsen och extasen. Denna tankebana - sedermera kallad "den mystiska skolan" kom snabbt att få ett stort genomslag och utvecklades ytterligare av framförallt "Lekbrodern" Jean de Saint Pål och "Christian Li af uppståndelsens" intåg i Orden år 1461. Dessa teologi-studerande Herrar fastade alla dagar i veckan utom söndagar, och utvecklade därför metoder att framställa stärkande drycker som dessutom försatte dem i ett transliknande meditativt tillstånd. Dessa upptäckter ledde i sin tur till att orden år 1495 enhälligt bytte namn till "Vivat Orden".

År 1531 kom så dråpslaget för de dygdiga munkarnas klosterliv. Gustaf Wasas reformationsiver fick till följd att klostret - som låg där nuvarande klädselaffären "Klostret" ligger - revs. Munkarna skingrades för vinden och konverterade till protestantismen, men flertalet förblev ändå staden trogen och höll skolan "studia genialia" med institutionen "mystiska skolan" levande. Man kom efterhand att kalla sig för "Riddarmunkar".

När så Lunds Universitet startade år 1666 fann många kunskapstörstande riddarmunkar sig föranledda att där nedflytta då det verkade vara ett bra klimat för den "mystiska skolan".  Där verkade orden under flera hundra år ända fram till 1966 då sextiotalets revolutionära ordensmedlemmar äntligen fick igenom sina gamla krav på att återupprätta "studia genialia" i Wexiö stad. Denna skola fick täcknamnet "Växjö högskola". Sedan dess har Vivatorden utvecklats till vad den är idag - en medlemmarnas ledstjärna och rättesnöre i livets tillvaro

vivatorden@yahoo.com