Here you can read my schoolworks. The only problem is that they´re all in swedish. Happy reading all you swedish speaking people.

Transistorn

Transistorn

Fälteffekttransistorn

Download as Word document

Dioden

Dioden

Diodlasrar

Fotodiod

Download as Word document

Transistorn

En transistor är tillverkad av ett halvledarmaterial och används till exempel som förstärkare eller switch. Transistorn är våran allra viktigaste halvledarkomponent och är byggstenen i all modern elektronik. Transistorer används både som enstaka komponenter och i grupper om miljontals transistorer som kapslas in och integreras i en krets. En transistor består av en halvledarbricka med tre elektroniska anslutningar. Dessa tre heter kollektor, bas och emitter. Bas-emitter spänningen bestämmer kollektorströmmen, kollektorströmmen är nästan helt oberoende av kollektorspänningen. Basströmmen är betydligt mindre än kollektorströmmen. Transistorn är vad man kan kalla en spänningsstyrd strömkälla.
År 1948 offentliggjordes upptäckten av den så kallade transistoreffekten av Walter Brattain, John Bardeen och William Shockley på Bell Laboratories. Transistoreffekten innebar att genom att placera två spetskontakter nära varandra på en halvledarkristall skapade man en halvledarkomponent som kunde användas som förstärkare. Transistorn fick sitt namn efter transfer resistor, eftersom förhållandet mellan kollektorresistansen och emitterresistansen i en transistor bestämmer förstärkningen. Spetstransistorn (som var den typ av transistor Brattain, Bardeen och Shockley hade byggt) ersattes efter en kort tid av skikttransistorn som var lättare att tillverka. Den första fungerande fälteffekttransistorn kom inte ut förrän 1953 men patent på fälteffekten hade redan tagits på 1930-talet. Den första fälteffekttransistorn hade ett styre av pn-typ. År 1960 började fälteffekttransistorer med isolerat styre att tillverkas. Denna transistortyp är idag den helt dominerande typen av transistorn och används i nästan alla integrerade kretsar.
Transistorer är antingen bipolära eller unipolära. I en bipolär transistors strömtransport deltar både så kallade positivt laddade hål och negativt laddade elektroner - därav benämningen bipolär som betyder tve eller två. I en unipolär transistor däremot, deltar bara en typ av laddningsbärare nämligen majoritetsbärarna i kanalen mellan emitter och kollektor. När man talar om transistorer gäller det vanligen bipolära transistorer, unipolära transistorer benämns som fälteffekttransistorer. En bipolär transistor med p-dopad emitter och kollektor och med en n-dopad bas kallas pnp-transistor. En bipolär transistor med n-dopad emitter och kollektor och med en p-dopad bas kallas npn-transistor som är den vanligaste typen av bipolär transistor. Unipolära transistorer brukar indelas i tre grupper, beroende på vilken typ av styre som används. Det finns så kallat isolerat styre, pn-styre och Schottky-styre.

 

Källor

Nationalencyklopedin

Dioden

Dioden är en halvledarkomponent som används huvudsakligen som likriktare och detektor i elektriska kretsar. En diod har två elektroder, anod och katod. Den består av en halvledare med ett område av p-typ och ett av n-typ, en så kallad pn-övergång. Dioden leder ström när spänningen genom den överstiger en viss tröskel, i kiseldioder ca 0,7 V. Dock måste strömkällan vara kopplad på rätt håll, det vill säga, när positiv spänning uppstår mellan anod och katod. I backriktningen uppstår negativ spänning mellan anod och katod och dioden leder då inte ström, bortsett från en liten så kallad läckström, man säger att dioden spärrar. Vid för stor backspänning (även kallat genombrottsspänning) börjar dioden leda kraftigt om inte en resistor begränsar strömmen. Dioder kan användas både som diskreta komponenter och som byggelement i integrerade kretsar. Det finns dioder som är specialbyggda för olika ändamål, till exempel zenerdioder för spänningsreglering, varaktordioder för frekvensavstämning i radio och TV-apparater, tunneldioder för oscillatorer samt pin-dioder, step-recovery-dioder, Gunn-dioder och lavindioder för mikrovågstillämpningar. På grund av att pn-övergångar är ljuskänsliga kan de användas som fotodioder och solceller. Vissa pn-övergångar, tillverkade i speciella halvledarmaterial (som galliumsenid och galliumsenidfosfod) utsänder ljus när en ström skickas i framriktningen. Dessa dioder använder man som lysdioder (LED, som är engelska för Light Emitting Diode) och som diodlasrar. Dioder används också i integrerade kretsar som ingångsskydd mot för stora spänningar. Likriktade elektronrör använde namnet diod innan halvledarteknikens genombrott.

Diodlasrar

En diodlaser är ett diodliknande halvledararrangemang med dopat material i vilket laserverkan kan uppkomma. Halvledarmaterial som är vanliga vid den här typen av tillämpningar är galliumarsenid och aluminium-galliumarsenid. Utvecklandet av diodlasrar har pushat framåt på grund av behoven av det inom optisk fiberkommunikation och optisk informationslagring. Diodlasrar används också i alla våra CD-spelare, streckkodsläsare i snabbköpskassor mm. De är mycket frekvensskarpa men har samtidigt en varierbar frekvens. Detta medför att man mer och mer utnyttjar diodlasrar vid analys av luftföroreningar.

Fotodiod

En diod som är ljuskänslig och används som fotodetektor. Fotodioder är känsliga för infrarött och synligt ljus. Den används också som solcell tack vare dess förmåga att lämna ifrån sig ström även utan pålagd spänning.