Lite historia om Stora-Harrie IF
 
Matcher och resultat hittar ni pådenna sida...Gryser-Harrie Roligan`s
Man måste numera fråga alla om man får sätta ut deras namn på nätet.
Därför kommer det inte att finnas några namnuppgifter på denna sida mer än författarens.
 
Historia om Stora-Harrie och Stora-Harrie IF.
St. Harrie hade 1928 nästan 500 invånare med kyrkan då som nu vackert beläget mitt i byn.
På tornet står årtalet 1734 samt bokstäverna C.B., som talar om att kyrkan nämnda år fick
en genomgripande restaurering och att Christian Bagger vid denna tid var kyrkoherde i färsamlingen.
Lantbrukets givna plats i Harrie har under ett halvsekel ej föränrats, dock följdriktigt moderniserats.
Däremot har den tidens egna företagare eller hantvärkare försvunnit, kvar fins bara med få undantag
minnet av sadelmakare, smeder, skräddare, handelsbodar, snickare och skomakare.
Vi har också haft barnmorskor, skolor, järnvägsstation, café, mejeri, valskvarn, bageri, cykelaffär,
taxi, sömmerska, och målare, de senare nämnda, egna företagare där hantverket inte distraherades
av några större krav på komplett bokföring. Uppgiften till Statistiska Centralbyrån var ej aktuell,
någon dataregistrering förekom inte, byråkratin låg i sin linda. Kommunalskatt debiterades i många
fall med enbart personlig avgift, d v s 75 öre. Var detta den gamla goda tiden får läsaren själv bedöma.
 
St. Harrie IF´s olika planer genom åren.
1. Klöverängen. 2. Välaholm. 3. Stenkullen. 4. Mossavallen. 5. S. Harrie IP. 6. Harrievallen.
Bollen började rulla den 13 maj 1928 på ett klöverstycke någonstans i St. Harrie av den enkla anledningen
att bondens 3 söner var intresserade av fotboll. Deras jämnåriga kamrater, bl a från Rinnebäck, deltog
naurligtvis och starten på St. Harrie IF´s nu 70-åriga tillvaro var ett faktum. Planen var av obestämt mått,
målen tillvärkades av läkten från ett övergivet hönshus, som även fick släppa till nätet.
Stadgeutdrag.
§1
Föreningen som stiftades den 13 maj 1928 har sett som sin uppgift att genom uövande av skilda grenar inom
idrotten utbilda goda idrottsmän, verka för god kamratanda samt därigenom stegra intresset för idrotten såväl
inom som utom föreningen.
§2
Envar välfrejdad person som är amatör enligt Riksföbundets amatörstadgar kan efter anmälan till
styrelsen som äger därom besluta, bliva medlem i föreningen.
MVH: Tore Palm