Någonstans i Ereb finns en organisation utan namn. Den tycks finns överallt och ingenstans, det enda spår den lämnar efter sig är mystiska stölder, kidnappningar där lösensumman alltid är precis vad de anhöriga har råd att betala, samt en imponerande mängd villospår.
    Detta hemliga brödraskap är en bläckfisk vars mål är makt och lyx i så stor omfattning som möjligt. De medel som används för att uppnå detta mål är spionage, stölder, svindel och bortrövanden. Organisationen har döpts till Röda Fiskens brödraskap av de få som mött dem. Namnet kommer av den mystiska tatuering av en fisk över hjärtat på medlemmarna. Mycket mer är känt då tillfångatagna medlemmar brukar självförbränna och lämna en liten hög med aska som enda svar på frågorna.

ORGANISATION

Spritt över Ereb finns ett antal rum som har två saker gemensamt; deras lägen är kända av endast ett fåtal, och i mitten av varje rum finns ett stort bord format som en ellips.
     I detta rum möts brödraskapets styrande råd, som består av representanter från organisationens fyra olika grupper av specialister: skådarna, lyssnarna, brännarna och de brända. Rådsmötena leds av en särskild ålderman, den främste av lyssnarna. Varje rådsgrupp består av tre representanter från varje gren av organisationen och dessa sitter samlade vid varsin av ellipsens ”sidor”.
     På mötena avhandlar varje grupp sitt område; skådarna har hand om rekryteringen och den inre säkerheten. Lyssnarna rapporterar om det ekonomiska läget och tar upp förslag till nya operationer. Brännarna behandlar skådarnas förslag över möjliga aspiranter till de brända och de brända går igenom lyssnarnas förslag och svara på om de är genomförbara.
     Till lyssnarna i rådet rapportera ett antal duetter, bestående av en lyssnare och en skådare. Duetterna är säkerhetslänken i kedjan mellan rådet och brödraskapets armar. Varje duett vakar och samordnar ett antal av dessa armar, vanligtvis tre till sex stycken. Armarna styrs av en triad bestående av en bränd som sköter specialuppdragen, en lyssnare vars ansvar är att ta emot uppdrag och dela ut jobb, och en skådare som svarar för säkerheten och rekryteringen av nya medlemmar. Under triaden finns organisationens fotfolk, tio till tjugo ädlingar och äventyrare som genomför de uppdrag som triaden delar ut.
     En uppskattning av antalet medlemmar stannar på cirka 300-500 stycken.

REKRYTERING

Brödraskapet är uppbyggt av ädlingar utan större arvsutsikter. När de lärt sig det grundläggande om administration och vapenbruk strövar de uttråkat omkring mellan fester och jakter. Det är bland dessa som skådarna finner lämpliga kandidater. Brödraskapet närmar sig med försiktiga förslag, man lockar med pengar, mystik och äventyr. Om detta möts med intresse adopterar en skådare den utvalde. Aspiranten få ett uppdrag och om detta genomförs med elegans och på ett sätt som passar brödraskapets filosofi, får han en inbjudan att komma till triadens ”hov”. Vanligtvis under förevändning att bli medlem i någon barons jaktsällskap, någon kaptens hird eller som någon köpmans vaktchef. Om brödraskapet är missnöjt med aspirantens uppförande avlivas han diskret.
     Efter cirka et tår av träning i spionage, utpressning och stöld, och utbildning i konsten att lägga ut villospår, kommer aspiranten att bli medlem i brödraskapet som rekryt och får leva ett äventyrligt liv som spion och gentlemanatjuv. Om han under denna tid visar en fallenhet för magi kommer han att rekryteras för skådarnas och brännarnas led; om han är en skicklig strateg och ledare kan han bli en lyssnare. Det fåtal som är tillräckligt äventyrliga och hänsynslösa, och är beredda att offra sin själ för makten får chansen att bli en av de brända.

PERSONAL

Brödraskapets medlemmar har klart definierade och specialiserade uppgifter och är organiserade i fyra olika grenar. Skådarna sköter rekryteringen och tar han om övervakning och säkerhet; lyssnarna sköter det administrativa; brännarna är en liten grupp besvärjare som är specialiserade på andar och demoner; och de brända är de aktiva ”busarna”.

REKRYTER

Dessa uttråkade ädlingar utgör basen i brödraskapet. De utför de normala uppdragen såsom enklare stöld, spionage och förskingring. Deras belöning är äventyr, intressant information om sina bekanta, släktingar och fiender, samt pengar.

SKÅDARNA

Skådarna övervakar organisationen. Under trans ser de vad rekryterna gör och får omedelbart reda på om en rekryt åkt har gjort bort sig och/eller åkt fast. I så fall kallas en eller flera brända in för att eliminera problemet och rekryten. En andra funktion är att finna och övervaka aspiranter till brödraskapet.

LYSSNARNA

Lyssnarna tar reda på var det finns rikedomar att hämta genom kidnappningar och stölder, både på beställning och genom egna initiativ. Lyssnarna leder och fördelar arbetet på alla nivåer.

BRÄNNARNA

Brännarna är sällskapets kontakt med eldens elementarplan. De har det farliga uppdraget att binda elddemoner i de utvalda som skall bli de brända. De har ingen riktig kontroll över demonens styrka vilket medför att en tredjedel av alla rekryter slutar som en hög aska. Brännarna tar enbart order av sina tre rådsmedlemmar.

DE BRÄNDA

Med sina specialförmågor, sin erfarenhet och totala hänsynslöshet utgör de brända brödraskapets spjutspets. När en arm har upptäckts är det de brända som eliminerar syndarna. En icke önskvärd aspirant blir ett snabbt avklarat problem för någon bränd. Till detta kommer alla speciellt svåra uppdrag som till exempel stölder av artefakter, och penetreringar av andra hemliga sällskap.
      De brända är uppdelade i två grupper, dels de som finns i triaderna i varje arm och dels de som lyder direkt under de tre brända i rådet och arbetar som fria agenter.

BRÖDRASKAPETS MAGI

SKÅDARNAS MAGI

De rekryter som har visat fallenhet för magi och har valt skådarnas grupp, går en svår men säker väg som lärling till någon av de som direkt lyder under de tre rådsmän som är skådare. Utåt sett kan förhållandet vara vad som helst, till exempel som revisor åt någon köpman, yngre rådgivare åt någon greve eller till och med som ”arbetsgivare” för någon lärd man. När sedan rekryten har uppnått tillräcklig skicklighet i illusionism är han färdig för fältuppdrag.

BRÄNNARNS MAGI

Brännarna är besvärjare som har kombinerat elementarmagi med shamism. De kan binda mindre andar och elementarer i föremål eller personer. De har dessutom slutit en pakt med vissa eld demoner. Demonerna låter sig bindas i människor mot att de får deras själ som pris. Särskilt de mäktigare demonerna brukar stanna länge, ibland i många hundra år mot att de får ”ta över” den brände då och då.

DE BRÄNDAS FÖRMÅGOR

De brända har ingen egen magi men de demoner som är bundna i dem har vissa förmågor som de kan använda. Dessa förmågor fungerar på ett sätt som liknar sändebudens gudgåvor där en del fungerar automatiskt utan PSY-avdrag och del kräver detta.
     Mörkersyn: automatisk. Den brände kan se obehindrat i mörker, även sådant av magisk natur.
     Tända eldar: kostnad 1 PSY-poäng per tillfälle. Den brände vidrör det han vill tända (enbart naturligt brännbara ämnen) och behöver ej slå för att lyckas.
      STY-ökning: den brändes STY ökar permanent med 1T3.
      SMI-ökning: den brändes SMI ökar permanent med 1T3.
      PSY-ökning: den brändes PSY ökar permanent med 2T6.
     Självförbränning: den brände kan som terminal åtgärd förbränna sig själv. Detta betyder naturligtvis slutet för den brände men frihet för elddemonen som återgår till sitt eget plan.
      Hypnos: förmågan att ändra en persons minne eller att få den att göra något som ej strider mot personens natur. Den brände måste övervinna offrets PSY med sin egen PSY för varje ny fras eller kommando, till en kostnad av 1 PSY-poäng per fras.
      Exempel på fraser: Du var på torget igår kväll. Du såg en man smyga omkring. Han liknade vaktkaptenen. Han var förklädd.
      Detta inplanterade minne skulle inbära fyra PSY-strider. För varje strid blir det även svårare att vinna nästa då PSY-poängen sjunker med 1 för varje gång. Förlorade PSY-poäng återhämtas på sedvanligt sätt.
       Fler exempel: Tag den här säcken. Gå förbi vakten.
       Kommandona får inte strida mot en normala människas självbevarelsedrift om de skall utföras utan problem. Att sedan säcken bär ett emblem från kungens skattvalv och att den innehåller stöldgods, är ett senare problem för offret.
     Livsförlängning: den brändes livslängd varierar med hur nyfiken demonen är på världen. Ibland kan livslängden bli så lång som flera hundra år, i synnerhet om demonen själv får ta över den brände för egna projekt då och då.
      I vissa fall där demonen extra stark, varvid den brände kan få ytterligare specialförmågor.

STYRKA OCH SVAGHETER

Som man snabbt blir varse om har brödraskapet stora fördelar då de kombinerar en väl uppbyggd organisation med tjuvfärdigheter, kunskap om sina offer och magi. Det går med lite tur och skicklighet avslöja en medlem eller till och med en hel arm. Problemet är att armen snabbt skärs av, eller så elimineras den tillfångatagne kvickt och diskret. Styrkan sitter i duetten som snabbt meddelar rådet, varpå en patrull brända sänds ut för att städa upp i den eventuella röran. Rekryterna känner till en del av de övriga rekryterna i sin arm och lyssnaren i triaden. Triaden känner inte till var dess styrande duett finns och vilka den består av. Duetterna i sin tur lämnar sina rapporter till anonyma rådsmän.
      Allt detta antyder en osårbar jätte som rollpersonerna inte har en chans emot och detta är i mångt och mycket sant. Men brödraskapet har ett par svagheter som kan utnyttjas av de som känner till dem. Brödraskapets svaghet för att göra saker med elegans och finess har ibland slagit över till den grad att vissa projekt har slutat med en rejäl förlust eller till och med upptäckt. En kupp som inte kan utföras med finess och elegans är nämligen inge kupp utan bara simpelt landvägsröveri i brödraskapets ögon. Att utläggen för en stöld av en bägare värd 500 guldmynt uppgår till ett par tusen är ett tillfälligt bakslag, men inget att skämmas för om pengarna kan anses väl värda och ge upphov till en bra historia.
      Brödraskapets andra svag är dess medlemmars förakt för kvinnors förmågor, eller snarare okunskap om att kvinnor är tänkande varelser som inte bara ting att förföra eller bedra. Mer än en operation har stoppats och mer än en arm har avslöjats när det förförda offret har visat sig besitta en för brödraskapet oväntad intelligens och kampvilja. Inte heller har dess fakta nått fram till rådet, som ser den höga frekvensen av incidenter där bedragna kvinnor har krossat både en och flera armar, som ett mystiskt statistiskt fenomen. 

RÅD TILL SL

Brödraskapet är tänkt att följa den tradition som har etablerats av organisationer som SPECTRE hos James Bon och 8 hos Mandrake, alltså en slags odödlig bläckfisk som har infiltrerat hela eller delar av samhället. Det är inte meningen att spelarnas rollpersoner skall kunna vara medlemmar i den, utan den skall enbart vara en svårupptäckt återkommande fiende. Bara om RP är mycket skickliga bör de få en möjlighet att slå ut någon av armarna , men för att få chansen att kunna göra detta krävs unika dåd, övermänskliga spaningsinsatser och en otrolig tur. Detta kommer dock att medföra att rådet uppmärksammar dem och kanske beslutar sig för att göra något åt ofredarna…
      Hur hårt och hur ofta än RP trampar på bläckfiskens armar finns hjärnan alltid kvar och bygger upp nya armar på andra ställen.
      SL bör komma ihåg att för många meningslösa strider blir tråkigt i längden. Brödraskapet är en trevlig fiende att använda då och då som lite krydda i grytan.
      Under rollpersonernas första kontakter med organisationen är det inte ens nödvändigt att de inser att de råkat ut för en sådan. Låt den insikten få växa fram under en längre tids kampanjspelande.

MIKAL NAURUDUN DARIUS ÖDE

Låt oss följa en typisk karriär i den röda fiskens brödraskap.
     Mikal Naurudun Darius, den hynsolgiske baronen Moshes sextonde son, var uttråkad då han hade femton små hinder framför sig innan han skulle kunna få nytta av sin goda utbildning. Skådaren Akane Järnbärare fann i Mikal en lämplig kandidat till brödraskapet, och Mikal var inte svårövertalad.
     Det första uppdraget blev att styra bortrövandet av baron Moshes gode vän greve Hamfas dotter, den ljuva Malmolina. Det blev ett lätt jobb för Mikal att nästla sig in i grevens hov och med hjälp av anonyma kärleksbrev lura den oskuldsfulla Malmolina till en sen ridtur invid en mörk skog nära grevens slott. När de förskräckta portvakterna fann Malmolinas ensamma häst komma strävande mot dem vid midnatt slog de genast larm. Så den ”riddersman” han var ställde sig Herr Mikal sig i spetsen för ett uppbåd i jakten på den försvunna. Hela natten red de i skogen tills de fann platsen för dådet. De fann ett brev som Mikal red i sporrsträckt med till den förkrossade greven. Under hela denna sorgliga historia innehade Mikal det farliga jobbet som greve Hamfas förhandlare och budbärare till de lede kidnapparna. Efter intermezzots lyckliga men något dyra upplösning belönades ”tappre” Herr Mikal rikligt av den lättade greven och fick en rekomendation från Akane. I triumf for Herr Mikal hem till sin glädjestrålande far som äntligen kunde hysa ett hopp om att det skulle bli något av sonen.
      När en månad hade gått, nåddes Mikal av en inbjudan till Baron Vityxes jaktslott i den mörka skogen. Efter ett par år i baronens följe, vilket i själva verket är en av brödraskapets självständiga filialer, återvände Herr Mikal hem med de högsta utmärkelser, för att sedan kretsa omkring bland de lokala hoven. Han byggde snabbt upp ett rykte som riddersman och charmör. Väl ansedd och välkommen i alla hov var han alltid beredd att rida ut mot tjuvar, banditer och kidnappare. Hans flair för att använda diplomati före svärdet skänkte honom även beundrare bland de äldre. Allt detta gav Mikal ett mycket gott rykte trots att de flesta hov han besökte ofta hemsöktes av tjuvar och annat vid tidpunkten för hans besök. Vanligtvis kunde förövarna snabbt gripas, och då mer än en gång av Mikal själv. Under tiden avancerade han inom den röda fiskens brödraskap, en organisation vars kännetecken är en mångfald villospår och oskyldiga som får bära skulden.
     Efter ett par år av djärva kupper och smidiga planer uppmärksammandes Herr Mikal av duetten som förde fallet vidare till sin rådsman. Rådet fann Mikal Darius värdig den högsta äran – att bli en bränd. Detta innebär att ett magiskt sigill tatueras på den utvaldes bröst, vid vilket en mindre elddemon binds. Den brände får därmed förmågor som att se i mörker, kunna tända eldar med händerna, får STY och SMI ökade en smula, får ordentligt ökad PSY, och får däröver förmågan att hyponotisera. Andra effekter kan förekomma beroende på elddemonens stryka och art. Det hela är lite av ett lotteri då den utvalde i ett fall av tre förvandlas till aska.
     Mikal Darius var en spelare av naturen som såg sin lycka stå högt, tackade naturligtvis ja till chansen, väl medveten om att han sålde sin själ mot makt, lyx och äventyr.
     Den långa och komplicerade ritualen förbereds. På Mikals bröst ovanför hans hjärta tatuerades in de runor som skulle binda det sigill som när ritualen var klar och demonen var bunden skulle få formen av en flammande fisk.
      I en djup bergsal, till skenet från hundratals ljus, facklor och eldar, till ljudet av dunkade trummor och där luten stank av arkan rökelse började brödraskapets besvärjare ceremonin. I mitten av rummet låg den utvalde fjättrad av stålband och kedjor med fem lägre besvärjare som höll stilla armar, ben och huvud så att den utvalde inte skulle sig under ceremonin.
      Porten till eldplanet öppnades och salen genljöd av dånet från tusentals eld-demoner, men när de rituella orden för kallandet rullade ut i hallen blev det tyst. Alla förstummades, endast ceremoni- förrättaren hade kvar sin röst och hans kallelse var som en viskning. Plötsligt fylldes salen av dånet från en elddemon, en demonherres dån. Temperaturen steg till det outhärdliga innan ceremoniförrättaren fann orden att binda demonen vid sigillet.
     Den brände Mikal Naurudun Darius, från och med nu enbart Naurudun reste sig upp, sprängde stålfjättrarna och skakade av sig kedjorna. Aldrig mer skulle han behöva smyga omkring i natten som en simpel tjuv.