VARGJAKT PÅ 1800-TALET
JÄRNVÄGEN KOMMER TILL VINSLÖV 1865.
Ett gammalt namn på Ekebacken är Stångabjär.
Det namnet dyker upp i gamla historieböcker, bl.a. hos Saxo. Han säger
att vid Stangebjer stod ett slag mellan kung Knud av Danmark och den
svenske kungen Andund Jacob.
Han berättar:
Kung Olav av Norge och Andund Jacob av Sverige förenade sig för ett
gemensamt infall i Skåne.
Kung Knud seglade med sin flotta uppför Helgeå. Saxo säger att man nu
dämde för Helgeås mynning med hjälp av trädstammar och torv. Diken
grävdes. Flera sjöar sattes i förbindelse med varandra och "stora
vattenflöden" bildades, heter det. Det kom till strid mellan
härarna. Knud besegrade Andund Jacob. Danskarna slog honom sönder och
samman vid Stangebjerg.
Andund Jacob fick fly. Under flykten lossade han den omtalade
fördämningen. De framstörtande vattenmassorna åstadkom stor förstörelse,
dränkte många människor och förstörde skepp.
Kung Knuds drakskepp vräktes utför floden och drev mot den svenska
flottan, som nu väntade utanför Helgeås mynning.
Men de som var ombord på de danska skeppen kunde trots svårigheterna
avvärja anfallet. Dessutom kom Ulf Jarl till danskarnas hjälp. De
svenska skeppen fick avlägsna sig mot egna farvatten.
Första tåget kommer till Vinslöv!
Det är i februari 1865. Låt oss lyssna på en som var med då.
"Vintern håller på att försvinna. Bjällerklangen hörs inte längre ute
på vägarna. Vi har att fägna oss åt något alldeles särskilt. Lokomotivet
Carl XV har gjort oss den äran. Jag har det fantastiska nöjet, som för
några år sedan inte ens var påtänkt, att på järnväg tillryggalägga
sträckan Hässleholm - Vinslöv."
Klockan två lossas bromsarna och ånghästen kilar iväg över det snöbetäckta
landskapet. Klockan tre är man i Vinslöv, där tåget mottas av väldiga hurrarop
av församlade hundratals åskådare.
Delägarna i Järnvägsbolaget har inbjudit de anställda till fest i
Vinslövs prästgård, där alla mottas av kyrkoherde Bergman med familj.
Sedan man druckit kaffe och tänt sina cigarrer, inbärs rykande bålar
av "glödgad" madeira och varm punsch. Nu omväxlar tal och skålar med
muntra samtal.
Kyrkoherde Bergman utbringar skålen för Kristianstads-Hässleholms banan.
Han framhåller att orten genom denna järnväg sammanknutits med den stora
civilisationen. Vad skulle följden bli? Kanske skulle den lilla
oansenliga och fattiga kojan som nu exponerades för tusentals resandes
blickar, kunna vinna välstånd och ersättas av ett vackert och
komfortabelt hus.
Arbetet med räls och slipers hade tagit ett år och 16 dagar från
starten i Hässleholm till Vinslöv. Kronqvist hälsar lokföraren välkommen
och förmanar honom att hålla väl reda på ånghästen; hålla honom i
tyglarna så han inte hoppar över skacklarna och vräker sig i diket.
Skålen väcker stor munterhet. Efter otaliga skålar avslutas festen
som sig bör med en skål för Sveriges folklige Konung.
Festen var slut. Men minnet av denna praktfulla fest skulle leva länge
i minnet på deltagarna.
Redan 1895 fick Vinslöv telefonstation. Den var då inrymd i den affärsfastighet på södra sidan av torget - Basaren - som gav plats för Vinslövs sparbank.
Första föreståndaren hette fru Ahlström, som också bodde i samma hus. På den tiden finansierade abonnenterna själva telefonanläggningarna, dels till riksnätet och dels anslutningarna till det lokala nätet. Intresset ökade och två år efter starten hade Vinslöv 14 abonneneter. Det kan vara av intresse att se vilka som var först med detta idag oumbärliga kommunikationsmedel. Det var i första hand affärerna och de stora gårdarna som satsade på nymodigheterna.
Ännu idag mer än hundra år efter starten följer flera av numren
affärsföretag eller gårdar, trots skiften av ägare. Så tex hade
handlanden John Nilsson telefon nummer 1. Detta nummer hade också hans
långt senare efterträdare Lars Holmgren, och sedan gick det över till
sonen och hans Holmgrens Vapen AB. Oretorps gård hade nr 4 och detta
nummer har nu Oretorps Fruktodling AB. Handlande Sven Åkesson hade nr 6.
Sonen Svente tog över och nu har hans efterträdare Vinslövs Färg och
Golvinteriör detta nummer. Åraslövs gård fick nummer 8 och detta nummer
går fortfarande till Åraslövs gård och Sonja Barnekow. Nu givetvis med
automatiseringens krav på 5 siffror.
1916 hade antalet abonnenter stigit till 123.
Nattjänstgöring hade telefonisterna redan från 1920-talet och växelborden
utökades till fyra stycken.
I och med att "Brända tomten"-fastigheten uppfördes 1938 flyttades
telefonstationen dit. Automatiseringen genomfördes 1955, då
abonnenterna stigit till 725.
Televerket flyttade 1959 till andra våningen av Vinslövs mejeri.
Den 1 juli 1976 blev det totalt slut med den personliga servisen i
Vinslöv. Man satte dock upp ytterligare telefonkiosker.
Enligt Televerkets statistik var abonnentantalet i Vinslöv 1977 1840 huvudapparater.
Bertil Forsbring bertil.forsbring@swipnet.se
Senast ändrad 990313
http://home.swipnet.se/~w-102161
Copyright:B.Forsbring